Vid hushållsgillenas

sammanträden de senaste dagarne valdes till ordförande och vice ordförande: i Endre och Dede gille J. Larsson Endregårda, och Fr. Gardell; Hares. I Bro och Lummelunds prosten Reuser, och i fårpremieringsnämden för nästa är invaldes landtbrukaren Otto. Olofsson, Sojdeby i Fole, med Petter Högberg, Myrvälder till suppleant. Till ordförande i Forssa och Rute gille återvaldes. Anton Larsson, Glästäde i Lärbro, och skoll. G. Kellström, Bunge; ledamot i fårpremieringsnämden för nästa år i båda gillena blefvo Alfred Pettersson, Koparfve, och landtbrukaren Otto Ahlquist, Ablby i Rute i nämd ordning.
Bäls och Lina gilles ordförande för nästa år blef kapten K. T. Broander; i fårpremieringsnämden för 1896 invaldes nämdemam E. N. Eriksson, Alfvena, med landtbrukare P. Andersson, Banna i Hörsne, till ersättare; ständiga ledamöter i gillet blefvo hemmansägare Olof Paulsson, Kyrkbinge, skoll. V. T. Karlsson, handl. D. Cedergren, Gothem, landtbrukarne John Eriksson, Larsarfve i Källunge, och O. A. Johansson, Stenstu i Bäl.
Till sockneombud för meddelande af upplysningar rörande jordbruksstatistiken valdes: för Hejnum: arrendator J. O. P. Pettersson, Riddare; Bäl: hemmansägare J. P. Johansson, Sudergårda; Källunge: hemmansägare J. Eriksson, Larsarfve; Vallstena: nämdeman E. N. Eriksson, Alfvena: Gothem: hemmansägare Olof Paulsson, Kyrkbinge; Norrlanda: skoll. E. Östman och Hörsne med Bara: skoll. K. Björklund. Ordförande i Halla gille blef G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem, och ledamot i fårpremieringsnämden för 1896 L. J. Eklund, Dune, med J. Jacobsson i Dunegårda till suppleant.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1895
N:r 99

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt hade igår endast några civilmål att handlägga.
De för uppträdet i Stånga dömda bråkmakarne arbetarne Fr. Berg, och Aug. Persson — de fingo hvardera öfver 2 års straffarbete — ha nu i Svea hofrätt öfverklagat södra häradsrättens utslag.

Södra häradsrätten.
(Sjette sammanträdet å Skogs i Levide 4—5 Juni. Ordf. vice häradshöfding E. M. Grenander).
Utslag. Förre nämdemannen Johan Engström, Mafrids i Vestergarn, yrkade att Georg Nilsson och Anders Johansson , Nasume i Tofta, måtte åläggas utbetala till Engström 500 kr. hvardera på grund af skriftlig öfverenskommelse, ogillades, enär sagda öfverenskommelse, som vi förut refererat, saknar stöd af allmän lag. Dessutom ålades Engström ersätta sin motpart med 20 kronor.

Telefonmålet mellan arrendatorn Karlsson å Vestergarnsholm samt handl. O. H. Nyman å Vestergarn förlorades af kär., enär han genom uraktlåtenhet att betala sin afgift för telefonen ansågs ha förverkat sin kontraktsrätt. Svar. skall dessutom hafva 15 kr. irättegångskostnader.

För våld å allmän landsväg dömdes drängen Johan Jacobsson från Klinte att böta 40 kr. samt ersätta målsägaren Jacob Södergren från Lojsta med 32 kr. Drängen Viktor Johansson som varit åtalad för samma brott ådömdes edgång.

Engströmska bråket. Maskinisten Vesterlund, som varit åtalad af agenten C. V. Engström från Garda angående öfvervåld den flera gånger omnämda 22 April förra året å Burgsvik friade sig i dag med ed från åtalet.

Han gick ej eden. Husbondesonen Oskar Lindberg, Gudings i Alfva, brast i honom ådömd edgång angående åtal för olaga handel med spritdrycker.

Försvunnen mejerska. Landtbrukaren Lars Munthe, Gardrungs i Stenkumla, m. fl. hade utverkat sig stämning å mejerskan Sigrid Jönsson, påstående att hon olofligt bortrest från sin plats i kär. mejeri, medtagande mejeriets kontanta kassa 15 kr., samt utan att aflemna någon som helst redovisning. Svar. som ej var närvarande vid rätten fäldes för utevaro att böta 5 kr. samt ålades vid förhöjdt vite af 20 kr. komma tillstädes andra dagen af höstetingets första sammanträde; då målet ånyo förekommer.

Ersättningsanspråk. Ogifta Rosa Bandelin vid Tjengvide i Stånga fordrar genom stämning till tinget att Jacob Qviberg, Qvie i Stånga, måtte åläggas betala henne för verkstäldt arbete med 50 kr. jämte ränta. Och skulle nämda summa utgöra hvad som ännu rester för hennes arbete hos Qviberg från 24 Oktober 1893 till innevarande vår. Före 24 Okt. 93 hade hon varit stadd tjänare hos Qviberg mot 80 kr. samt vivre, husrum och städja. Men sedan hade hon varit der, utan att vara stadd och verkstält hans arbete. Svar. påstod att han icke uppgjort med henne om någon ersättning; visserligen hade hon hos honom haft såväl husrum som uppehälle. Men hon hade en stor del af tiden gått som hon velat och verkställt eget arbete, samt äfven ibland verkstält arbete hos svar. Han hade försökt visa bort henne men utan resultat.
Käranden åter säger att sedan hon flyttat har svar flere gånger försökt få henne att flytta dit igen. Äfven detta mål uppsköts höstetingets första sammanträde andra lagen.

Liknande anspråk hade äfven pigan Olina Engström från Levide å landtbrukaren Ankar Lund, Kvie i Lojsta. Engström påstår att hon som mot 80 kr lön varit stadd hos svar för tjänst från den 24 sistl. Oktober, den 19 sistl. Februari blifvit af svar bortvisad ur tjänsten. Fordrar nu lönen 80 kr jämte hennes kista som ännu är kvar samt 25 öre om dagen. från förenämda dag i April till den 24 nästkommande Oktober, Svar medgaf såsom ostridigt att kär varit stadd mot den uppgifna lönen, men hade ej blifvit bortvisad utan s. d. som nämts, på egen begäran, på grund af sjukdom fått tillåtelse att slippa tjänsten. Kistan hade han tagit och insatt hos en svåger som är statkarl hos svar. Samma uppskof som föregående mål.

Fårhundar tyckes det finnas i Öja, ty hemmansägaren Oscar Vestberg, Siffride, vill af handl. Vietor Hansén å Burgsvik samt Anders Elgstrand hafva 185 kronor i ersättning för 9 st gamla får som Hanséns och Elgstrands hundar en natt i April månad ihjälrifvit. Emedan fåren varit drägtiga hade äfven 11 ungar blifvit förderfvade. Framstälde äfven ansvarsyrkande. Hansén bestred stämningen likaså Elgstrand, den förre hade visserligen hört talas om saken, men vet ej om hans hundar varit med. Samma uppskof som föregående mål.

Förmyndare skall ställa säkerhet. Aug Jacobsson, Mårtens i Garda, som yrkat Nils Larsson Bota i samma socken såsom förmyndare för en sinnessjuk broder till Jacobson måtte åläggas ställa säkerhet för 1608 kr 56 öre som han för myndlingen har om händer, fick sin ansökan bifallen sålunda att beloppet intecknades i förmyndarens fastighet. Dessutom vore Larsson såsom förmyndaregodman den som sjelf skulle granska sina egna redovisningar. Ock skulle inteckningen förvaras hos den andre godemannen i socknen.

Krångligt kraf. A. P. Törnvall, Rovide i Eskelhem krånglar med C. J. Söderdal Valde om en del penningar, som Törnvall vill hafva tillbaka emedan han betalt för mycket till svaranden Dervid skulle ha så tillgått, att kär. på grund af revers, som varit intecknad i dennes hemman, sedau den 1 Dec. 1879 varit skyldig svar 6,000 kronor. Under årens lopp har betalts åtskilliga summor dervid naturligtvis först räntan skulle afbetalas. När vidräkning den 15 sistl, Maj hölls hade kär kommit underfund med att han utbetalt 1,371 kr. 94 öre för mycket. Denna summa har uppstått dels derigenom att svar. lagt ogulden ränta till kapitalet samt räknat ränta derå, dels derigenom att svar. af kär. mottagit 675 kr. som förnekats. Svar. hade ej kommit till tinget, utan i st. lämnat en son fullmakt att lemna in en skrift, som bestred stämnings påståendena. Voro föröfrigt okunnig i saken. Skollärare H. Rosvall som parterna emellan hållit vidräkningen åberopades som vittne, samt vitsordade densamma. Äfven i detta mål blef, samma uppskof som förra målen.

Otrogen hustru. Olof Jonasson, Matsarfve i Lau, yrkar att blifva skild ifrån sin hustru emedan hon, sedan makarne i Mars månad 1886 afrest till Amerika öfvergifvit mannen för att derstädes föra ett sedeslöst lif. Och bar hon ej kunnat förmås att återvända och fortsätta äktenskapet. Yrkar dessutom att hon skall förlora sin giftorätt i boet. På cirka tre år hade han ej hört det ringaste af henne eller visste hvar hon vistades Ett vittne som varit ungefär 10 år i Amerika åberopades och upplyste att hon i Amerika haft s. k. »boarding» samt att vittnet bott hos henne och dervid iaktagit att hon var synnerligen förtjust i ungkarlar, samt att hon minst 1 1/2 år bott i samma rum som en mansperson. Hon hade äfven sagt att hon aldrig ville se sin man mera eller återvända till Gotland. Utlåtande vid tingets slut.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets 6 sammanträde vid Allekvia 4—5 Juni. Ordf. e. o. notarien Åman.)

Edgång, hvilken utsattes till hösttingets första sammanträde, ålades arb. Oskar Melander i Björke i det mot honom väckta åtalet angående hemfridsbrott.

För oloflig jagt å af kär. bryggare L. Vedin i Visby arrenderad jagtmark i Hejdeby dömdes klockare V. Engström, Hejdeby, och husbonden O. Larsson Norrbys i samma socken att hvardera böta 25 kr. samt ersätta kär. hans kostnader i målet.

Nekade fortfarande gjorde hemmansägare Oskar Dahlström, Nickarfve i Hejdeby i det mot honom förut väckta åtalet angående djurplågeri.
Som bekant skulle svar under jordbruksarbete förlidet år ha användt en hvit. ytterligt utmagrad häst, behäftad med ett sår i lokstaden hvilken häst svar. fortfarande påstod sig icke ha begagnat.
För att ytterligare styrka förut förebringad bevisning hade åklagaren till detta sammanträde inkallat två nya vittnen, hvilka bägge sade sig förliden vår ha sett en hvit häst å svar.s gård ytterligt utmagrad och, som det stod i angifvelsen behäftad med ettsår ilokstaden af ungefär eu 2-kronas storlek. Ingendera af vittnena knonde erinra sig, hvem som dessförinuan kört med hästen, men i allmänhet var det drängen.
Svar bestred äfven dessa vittnesmål under samma anföranden som förut. Åklagaren, öfverlemnade målet, yrkande bifall till stämningen.
Utslag på sluttinget.

Förlikt förklarades målet mellan Natanael Stengård, Sylfaste i Follingbo, kär. och löjtnant Brunnström å Rosendal angående skadegörelse å kär:s egendom.

Afskritvet blef ett liknande mål med samma kär. mot landtbrukare G. Sundén i Follingbo, då kär. afstod från sin talan och svar., från anspråk på ersättning för inställelse m. m.

Förklaradt hvilande på framtida anmälan blef ett förut anhängiggjordt mål mot arbetarne O. Palmberg, A. Lindström och G. Karlsson angående ansvar för fylleri och oljud, alldenstund svar. hvilka för öfrigt ådömdes 10 kr. böter, afvikit från orten.

För öfverträdande af skogsförbud stod landtbrukare Herman Larsson, Medebys i Martebo, tillialad. Enligt stämningen skuile svar. förgripet sig å en del ungskog å ett par hemmansdelar i Medebys, som han sedan afverkat och försålt dels i sågadt, dels osågadt virke, deraf åtskillida tusen hasselbuskar, enligt svar:s uppgift, blifvit nedhuggna, men det med ägarens tillstånd — svar. var endast arrendator.
På det åklagaren skulle bli i tillfälle bevisa att utslaget vunnit laga kraft samt inkomma med ytterligare bevisning, alldenstund svar. bestred åtalet hvad angick att han skulle gjort sig skyldig till skada å afverkad ungskog, hvilken tvärtom icke skulle tagit någon skada, uppsköts målet till hösttingets första sammanträde.
Svar., som fordrade ersättning för inställelse, ålades närvara vid 10 kr. vite.

Med yrkande om ansvar för vållande till eldsvåda hade allmänna åklagaren instämt hemmansägare Edv. Larsson, Snaldarfve i Martebo, och arb. H. Gottberg, i Lummelunda.
Af kär:s påstående framgick det svar. skulle gjort sig skyldig till grof vårdslöshet vid torfbränning å egen myrmark.
Gottberg hade nämligen på L:s befallning antändt en del af myren, utan att dessförinnan ha vidtagit nödiga säkerhetsåtgärder för kringliggande marker. Ej heller hade han låtit utsätta vakt.
Enligt stämningen skulle elden som spred sig hastigt, nppbränt 100 tunnland deraf större delen tillhörde Martebo myrs utdikningsbolag, men svar. förklarade att det på sin var 30 tunnland, som skadats, deraf högst 5 på nämda bolags ägor. Bägge svar. hvilkas uppgifter sammanstämde, bestredo till sist att de skulle gjort sig skyldiga till grof vårdslöshet.
Uppskof för bevisning tillhösttingets första sammanträde då svar. skola vara tillstädes vid hvardera 10 kr. vite.

I liknande mål stod hemmansägare V. Björkegren, Snaldarfve i Martebo, tilltalad. Oaktadt stark torka och varnad af förstnämde Larssons brand antände svar. 10 Maj en risknippa å sin myr, och då stark blåst strax derefter uppkom spred sig elden med sådan hastighet, att inom kort 400 tunnland brunno upp.
Svar, som erkände att han uppgjorde eld förklarade att han vidtagit de försigtighetsmått han ansett behöfligt. Han hade nämligen innan myren antändes ställt ett par span vatten tillreds.
Åklagaren, som vidhöll sin åsigt att elden spred sig till följd af bristande tillsyn, yrkade ansvar.
Yttrande på sluttinget.

Slagsmål och rån En murare Johanson från Visby och järnarbetare J. H. Lundström, som logerade i samma rum hos. skepparen Carlsson på Slottsgatan i Linköping, hade pingstdagen råkat i delo med hvarandra, hvil ket urartade till slagsmål. Lundström tilldelade med en ölbutelj Johanson flera svåra slag i hufvudet, så att denne måste transporteras upp på sjukhuset. Derjämte lär Lundström hafva rånat sin rumskamrat på pengar och kläder.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

I sken

å vägen utanför Österport råkade i lördags e. m. en häst förspänd ett åkdon, tillhörigt hemmansägare Oskar Larsson, Lundbjers i Lummelunda. Med svindlande fart bar det in genom Österport, der strax innanför vagnen stannade kvar, till följd af att skacklarna, med hvilka hästen lopp vidare, gingo af. Först på Stora torget lyckades man fasttaga djuret, som under sin vilda framfart kastat omkull en person, hvilken erhöll en del kontusioner i hufvudet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

Prinsarne Gustaf Adolf och Vilhelm,

kronprinsparets båda äldste söner, den ena 13, den andra 11 år gammal, hitkommo, såsom bestämdt var, pingstdagsmorgonen med Tjelvar, åtföljda af sin uppvaktande kavaljer löjtnant Leuhusen och sin lärare i botanik, dr. Pettersson.
De hurtiga och gladlynta furstesönerna mottogos här af landshöfdingen samt tillbragte dagen i residenset, efter att på förmiddagen ha öfvervarit högmässan i domkyrkan och på eftermiddagen besett ruinerna och staden.
Annandag pingst gjordes till middagstid en botanisk utflykt åt Lummelundahållet och på aftonen besöktes Fridhem.
I går morgse reste de unga prinsarne med ordinarie morgontåget till Roma, derifrån färden forsattes till Östergarn. Under gårdagen och i dag ha der i trakten de botaniska exkursionerna fortsatts med Katthamra som hufvudkvarter.
Med extra tåg i e. m. kl. 3 väntas prinsarne åter till staden, öfvervara konserten i domkyrkan kl. 4, hvarefter de i morgon bittida afresa nedåt Lojsta träsk för att på middagen inträffa i Hemse.
Återresan till Stockholm sker med Tjelvar i morgon afton.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

Frågan om järnväg norrut

har ryckt ett steg framåt, ehuru det går långsammare än hvad det behöfde göra, om det bland de intresserade funnes öppen blick och enig samverkan i stället för okunnighet och slö lojhet.
Vid ett möte, som hölls ifjor, uppdrogs åt sockenvis utsedde deputerade att verka för medels åstadkommande åtminstone för undersökning samt uppgörande af ritningar och kostnadsförslag. Så mycket förstånd trodde man skulle finnas, att svaret härpå skulle bli ett enhälligt bifall. Men det blef motsatsen, utom iden lilla pigga och vakna Veskinde socken, der medel till en del af kostnaderna för undersökningen villigt lemnades. Det var derför naturligt att, sedan hvad som för öfrigt behöfdes anskaffats på enskildt håll, undersökningen endast kom att omfatta järnbana till Veskinde socken, icke längre, då öfriga socknar icke så velat ha det.
Emellertid kom man under utstakningens fortgång underfund med, att om järnvägen från Veskinde utsträcktes endast 7 kilorheter till Nyplings, så skulle Lokrume, Tingstäde, Martebo, Bro, Stenkyrka och Lummelunda. socknar blott genom denna lilla förlängning af banan få ett mycket väsentligt gagn af densamma.
Derför bekostades förslag och ritningar för en järnväg från Visby till Nyplings tillsammans 16 kilometer, ehuru de socknar, som saken närmast rör, dertill icke bidragit. Kunna nu emellertid dessa socknar slå sig tillsammans för att anskaffa. hvad som behöfves för banan mellan Veskinde och Nyplings, så kommer den naturligtvis att fullbordas dit, eljest slutar banan i Veskinde socken, som då blir så godt som ensam om gagnet af densamma.
Veskinde kommun förtjänar att med erkännande nämnas icke blott för hvad ofvan antydts, utan äfven derför, att derifrån är att påräkna ett bidrag af 20,000 kronor för själfva jernvägsanläggningen.
Och det är med anledning deraf, som vi trott oss kunna säga, att frågan om järnväg norrut tagit ett steg framåt.
Derför samt med anledning af ritningarnas färdigblifvande var det, som igår på inbjudan af redaktör Jeurling ett nytt större möte hölls i Tingstäde gemensamt för alla de sju socknar, som i första hand hafva intresse af banans anläggning.
Efter det kontraktsprosten Reuser utgetts till ordförande, inleddes förhandlingarne af redaktör J. med ett längre föredrag, hvari han närmare utvecklade det förändrade och förbättrade läge, hvari frågan genom flere sammanstötande gynsamma omständigheter kommit sedan förra mötet.
Bland annat framhölls, att vi sedan dess vunnit två erfarenheter: möjligheten af framgångsrik betodling på Gotland och omöjligheten att utan järnvägsförbindelse i större skala drifva sådan odling på norra delen af ön. Dertill kom, att afdikningsföretaget nu vore ett fullbordadt faktum, som lemnade den säkraste öfverblick öfver de stora rikedomar, hvilka dolde sig exempelvis i Martebo, rikedomar som det vore en plikt att icke låta ligga otillgodogjorda längre. Begrepe icke Marteboiterna detta, då voro de icke värda att bruka den torfva, de ärft af sina förfäder. Skulle dessa 8,000 tunnland jord, som nyvunnits för plogen, komma till någon kultur, så vore det icke lönt att sitta med armarne i kors och vänta, utan med förenade krafter gripa sig verket an. Kunde blott hälften af kostnadssumman, som uppgår till 190,000 kr., skaffas, så komme den andra hälften så godt som af sig själf. — Särskildt betonades gynsamheten uti nuvarande låga pris på penningar, hvarigenom kommunerna alldeles säkert kunde räkna på att ej behöfva betala mera än 4 procents ränta, kanske något derunder. Afkastning på de aktier, som i järnvägsföretaget tecknades, behöfde ej uteblifva, ty såsom regel har det visat sig, att järnvägar inom orter, der betodling idkas, burit sig väl.
Uti den lifliga öfverläggning, som derefter börjades, yttrade sig bland andra hrr Reuser, M. Larsson, Skäggs, Larsson, Medebys, L. Bachér, Liljefelt, Grählert, Wedin, Olofsson, Lunds m. fl.
Af samtligas anföranden framgick, att intresset för banan under det år, som närmast gått, öfverallt märkbart ökats, likasom insigten att den är ett oundgängligt vilkor om icke jordbrukaren skall gå under i konkurrensen med dem,. som redan åtnjuta fördelarne af sådan samfärdsel. Från flere håll anfördes, att man nu kommit till den öfvertygelsen ,att pengars nedläggande i en järnväg vore den bästa användning sådana kunde få.
Särskildt framhölls dels den ökade behållning på betodlingen, som uppkomme genom besparade skjutsar, dels den absoluta omöjligheten för socknar, som låge ett par mil från järnväg, att någonsin odla sockerbetor. Derför borde hvarje socken göra största möjliga uppoffringar för att närma sig någon järnvägspunkt. Då finge de på hösten sina hästar lediga för plöjningen. Att för en socken som Martebo, som låge så långt från staden, bidraga till en järnväg med 30,000 kronor, ansågs vara väl använda pengar och skulle höja socknens afkastningsförmåga och jordvärde med hundra tusentals kronor.
Vidare uttalades som en bestämd öfvertygelse, att värdet af den odlade arealen genom en järnväg stiger med mycket lågt beräknadt 50 till 100 kronor tunnlandet.
Den jordägare, som icke hade egna pengar att genomföra sina nyodlingar, kunde då få sin hypoteksvärdering höjd och genom hypotekslån skaffa pengar till odlings- och andra jordförbättringsarbeten.
För öfrigt påpekades, att hvad som göres, borde göras snart, så att man redan i höst måtte få klart för sig, om man skall bereda jorden för betodling nästa vår. Blir icke frågan afgjord i år, så är ytterligare ett år förloradt.
Sedan öfverläggningen förklarats slutad, beslöts att uttala en liflig önskan att alla intresserade måtte förena sig för att så snart som- möjligt få en järnvägsförbindelse till stånd till Nyplings, samt att, då nu två allmänna möten hållits, hädanefter anordna sådana sockenvis.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Maj 1895
N:r 77

Auktion å ved

kommer att förrättas vid Smiss i Stenkyrka Lördagen den 27 April kl. 10 f. m, då cirka 200 kastar floved och något affallsved samt i mindre lotter cirka 50 tunland till upphuggning af kvistved, kommer att försäljas. Vid: samma tillfälle försäljas äfven omkring 90,000 stycken prima takspån.
Samma dag kl. 5 e. m. kommer vid Skarpek i Lummelunda att försäljas mkring 50 kastar grof affallsved samt 45 kastar grof och kärnig floved och några tolfter vrakbräder.
Åt kända vederhäftiga köpare lemnas anstånd med betalningen till 1:sta Augusti 1895.
AUKTIONSFÖRRÄTTAREN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 April 1895
N:r 62

Samtliga bicyklister

inom härvarande idrottsförening gjorde igår sin första längre utflykt för året.
Färden, som stäldes genom Veskinde och på återvägen förbi Lummelunda, gynnades af det vackraste väder.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 April 1895
N:r 61

Dödsfall Brita Christina

Tillkännagifves att Gud till sig hemkallat min ömt älskade maka Brita Christina, i en ålder af 72 år, 11 mån. och 7 dagar, sörjd och saknad af mig, barn, barsbarn, slägt och många vänner.
Nygranne i Lummelunda d. 20 Mars 1895.
Petter Nygren.
Sv. ps. 478, v. 1.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 April 1895
N:r 52

Tre änder,

förda till torgs af torparsonen Anton Nyström, Tjuls i Lummelunda, beslagtogos idag på st. torget härstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Februari 1895
N:r 22

Medels öppen och frivillig auktion

låter landtbrukaren J. Kindberg, Lugnet i Lummelunda torsdagen den 31 Januari försälja ett större stycke skog i den så kallade Strandskogen (allt i mindre parker). Betalnings: jämte öfriga vilkor, hvilka blifva för inropare förmånliga tillkännagifvas före auktionen. Samlingen sker hos J. Olsson, Lundbjers.
Lummelunda den 24 Jan. 1895.
OTTO VALLIN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Januari 1895
N:r 14