inkom i förgår franska skonaren Berta med last af hartz till Riga. Den qvarligger till följd af ishinder vid destinationsorten.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 April 1893
N:r 60
Ljugarn är en badort på Gotland.
inkom i förgår franska skonaren Berta med last af hartz till Riga. Den qvarligger till följd af ishinder vid destinationsorten.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 April 1893
N:r 60
Ljugarn, 14 Mars.
Sjöfarten börjar. Hade tänkt låta bli att för allmänheten på Gotland skrifva och omnämna de mera vanliga tecknen på vårens annalkande, såsom stararnes ankomst, snödrifvornas försvinnande, solstrålarnes nybehagliga inverkan på menniskosinnet och tillintetgörande verkan på drifismassorna, med mera dylikt, men så tedde sig just nu för mina ögon en oväntad syn: jag såg en stor, tremastad ångare, lastad, utanför Laus holmar, styrande norrpå och jag kunde då ej underlåta att genast meddela Gotlands Allehanda denna rara nyhet. Det var en upplifvande anblick att se den ståtlige ångaren, med »full speed» och stolt medvetande att vara den förste lastbäraren, gunga hän på frigjord östersjöbölja. Man kan fråga: hvadan kommer den och hvart går den? — då man har sig bekant, att »hela Östersjön är full af is», hvilket gäller såsom ett axiom i dessa dagar, — på vestkusten.
Dot är flere dagar sedan vi härute sett till hafsis, Och jag tror ej, att det dröjer länge, innan bygdens raska befolknivg »litar» sina laxnät och ger sig till sjös att söka det läckra bytet. Två s. k. laxbåtar lära vara inköpta här på orten, väl behöfligi; man reder sig i stormigt haf bättre i dessa, än i våra vanliga, öppna s. k. vrakbåtar.
Östergarn, 14 Mars.
Den rådande nöden i Norrland har äfven härute väckt deltagande.
Särskildt må nämnas en liten ömsint flicka, som af kärlek och medlidan1e för de nödstälda gaf upphofvet till en »barnsammankomst», i hvilken äfven äldre deltogo och som ägde rum i söndags och insamlades dervid kroror 27: 50 öre.
Åtta dagar förut upptogs äfven en kollekt för samma ändamål vid ett bönemöte, hvilken belöpte sig till 25 kronor.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Mars 1893
N:r 42
vid Ljugarns lotsplats i Gotlands lotsfördelning har aflagts af lotslärlingen vid nämda plats Anton Ronander.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Februari 1893
N:r 33
Ljugarn, 23 Febr.
Då jag uti nr 19 af Gotlands Allehanda tog mig friheten att nämna något om skolförhållanden inom Ardre socken, har detta gifvit en person, kallande sig »Dixi», anledning att uti nr 23 af samma ärade tidning försöka genom framläggande af hvad han kallar fakta gifva »en saklig rättelse» af min nämda oförargliga lilla epistel. — Som dessa »Dixis» fakta emellertid för mig, och många med mig, ej framträda såsom sådana, må det tillåtas undertecknad gifva svar på tal: D:xi upplyser den utom Arde kommun boende allmänheten, (den inom kommunen boende har sig nog bekant, att trakten ifråga är mindre talrikt befolkad) att »det nya småskolehuset kommer att förläggas i en tämligen folkrik trakt»; — Dixi må försöka förlåta mig, att jag är af motsatt åsigt, i trots af att midt emot den blitvande skolan finnes »en handelsbod der ej ringa rörelse drifves»; för, öfrigt lär denna omständighet ej bidraga till den åsigten, att småskofan förlägges på lämpligt ställe. — Komma vi så till »vägen», — och sanningen —, den långa vägen, som de små skolbarnen (för de äldre barzen gör det godt att få en daglig, kraftig motion blott »matpusarna» kunna ersätta den genom den starka rörelsen uppstående vigtförlusten hos kroppen,) hafva att traska till den nya skolan; då medgifver »Dixi» att 2 till 3 barn möjligtvis få att gå ända till 1 1/2 fjerdingsväg; — det är synd om dessa 2 till 3 barn, enligt min åsigt; — äfven fastän de hafva att gå på allmän väg, hvilken vintertid ovilkorligen måste hållas öppen för allmän trafik»; — ta patent på det, »Dixi», att hålla Gotlands landsvägar öppna för trafik så tidigt om morgonen, att barnen vid afgången från hemmet slippa klifva i drifvorna för att hinna fram till skolan i rättan tid. — Förutom de två till tre barnen, som hafva att gå 3/8 mil till skolan, undrar jag om icke baraen från Petsartve, Hulsegårda, Vestorby, Botvalde m. fl. ställen äfven hafva att tillryggaligga en dryg väg eller nära nog samma väglängd för att uppnå målet för morgonpromenaden. — Att skolrådet i Ardre är visare, än att lyesna till »Dixis» häntydning på att förlägga tiden för läsningen »till sådana tider af året, då köld och drifvor ej äro så mycket att befara», hoppas jag; ty nog vet skolrådet, att värmen, den »heta sommarvärmem, är för barven en större huse än kölden, — nota bene, då de sitta uti qvalmiga skolsalar, Jag skulle enligt »Dixis» påstående hafva tllrådt barnen att skaffa läkarebetyg för att undslippa skolan, — detta är en infam lögn, ty jag har tvärtom skrifvit: »jag befarar, att följden blir, det litet hvar skaffa sig läkarebetyg på att deras barn ej kunna besöka dennes skola vintertid»; dessa ord antyda snarare min önskan, att denna åtgård måtte undvikas. — Angående insinuationen om »en viss läkare, som är synnerligen snar att utfärda dyliks läkarebetyg», får detta blifva en sak mellan nämde läkare och »Dixi», ty derom har jag mig ej något bekant; jag tror mig likväl kunna säga, att »Dixi» genom detta yttrande har förgått sig. Vidare och till sist har »Dixi» attryckt sin missbelåtenhet med att jag så der oftentligt i en tidning och ej på »stämman> tillkännagitvit min »vilja» uti ifrågavarande skolförhållande inom Ardre kommun ; Dixi tyckes förutsätta, att alla menniskor hafva rösträtt inom Ardre socken tänk, om så icke är förhållandet !
Atminstone hade eder »brefskrifvare» det icke vid den omnämda stämman. — För öfrigt spiller jag ej flere ord om denna »skogsskola» eller i allmänhet om en sak, som ej står att ändra, och var min första uppsats i ämnet endast ett meddelande till offentligheten, hvilken det alltid roar att få höra talas om både lämpliga och olämpliga offentliga anordningar.
Att jag ej förut besvarat »Dixis» »sakliga rättelse», torde ursäktas.
Sagdt.
Näs, 21 Febr.
Näs kreatursförsäkringsförening hade i lördags sitt årssammanträde. Föregående års räkenskaper vederbörligen reviderade upplästes och godkändes.
Af desse framgick att föreningons inkomster för året stigit till 199 kr. 78 öre och utgilterna till 196 kr. 10 öre. I skadeersättninningar ha utbetalts 150 kr. Föreningen äger 53 delägare, hvilka ha en sammanlagd försäkringssumma af 40,275 kr. Till ordförande för nästa två år omvaldes dea nu afgående hemmansägaren O. N. Pettersson, Drakarfve, och till ledamot i försäkringsnämden för samma tid nyvaldes hemmansägaren H. Hansson, Olsvenne. Revisorer blefvo J. N. Hansson, Sigleifs och Th. Norrby, Drakarfve. — Att föreningen omfattats med sympati framgår deraf att socknens alla kreatursägare ingått i densamma.
Att en sträng vinter gör sig känbar i denna kala trakt, ha vi i år fått erfara, Kölden har varit ovanligt skarp och de oerhörda snömassorna ha af stormen hopat sig till väldiga snödrifvor. Snöskottning har varit ett dagligt arbete. Något arbete i skogen är svårt att uträtta, ity att snön ligger hopad långt uppå trädstammarna. — Allt är tyst och stilla här, isolerade som vi äro från den öfriga verlden. Det enda afbrott i ensamheten är, när vårt kära Allehanda kommer, hvars nyheter begärligt slukas af alla. Allas önskan är att Bore må snart fly sin kos och den efterlängtade våren nalkas våra bygder såsmåningom.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Februari 1893
N:r 31
kommer det å Ljugarn belägna skolhuset jämte vedbod att medelst offentlig auktion försäljas lördagen d. 4:de Mars kl. 1 e. m.
Bygnaden, af sten under spåntak, på fri och egen grund, är inredd till 3 mm och kök, passande för handtverkare. — särskildt är skräddare för platsen beböflig. — Godkäod köpare erhåller 6 mån. betalningsanstånd.
Öfriga vilkor tillkännagifvas vid auktionen.
KOMMITERADE.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Februari 1893
N:r 31
Ljugarn, 2 Febr.
Varning. Den, som blott för nöjes skull ämnar företaga en åktur kring Gotlands bygder i dessa dagar, får säkert anledning att ångra sig; tagen Eder åtminstone ej det orådet an, att fara landsvägen längs genom Follingbo och Barlingbo, enkannerligen ej inärheten af Stafva egendom, ty der äro vägarne i nära nog ofarbart skick; — också yttrade s’g en bonde häromdagen, för hvilken just lasset höll på att stjelpa på denna väg, helt tvärsäkert: »Corswant han skall pliktä han». — Nog borde det väl vara vägägarnes skyldighet att underhålla sina vägar på vintern lika väl gom på sommaren, då yrväder ej lägger hinder i vägen; hvilket man ock finner, kan gå för sig, ty om ni vågar fara vidare och dervid passerar Roma och Sjonhems sockvars landsvägar, skall ni få se på annat; der äro de präktigaste vägar, men så hafva ock ploglagsföreståndarne derstädes, eller hvem som eljes tillkommer hedern, låtit på ett uimärkt sätt restaurera sina vägar gencm att hugga af »bergstopparna» och förflytta dessa ned i »dalsänkningarna»; — man kommer ovilkorlig:n att välsigna sådant folk, som så tänker på sina medmenniskors bästa eller i öfrigt gör sin plikt.
Ur djurlifvet. Räfven börjar blilva närgången härute i »Österlandet» under dessa köldens och snömassornas dagar; häromnatten försökte han till och med agera inbrottstjuf bos en gåsfamilj nere på Ljugarn för att åtkomma en eller annan medlem deri; han misslyckades dessbättre, derigenenom att han var för fet att intränga genom den lilla fönsteröppningen till våningen, — och er ging wieder zam Walde.
Sjöfåglarne hafva baft en svår pars att genomgå, i det att ända till horisonten hafvet varit belagdt med is, tills för några dagar sedan; nu är det åter isfritt och man ser bur ifrigt allorna och skräckorna dyka efter födan på hafvets botten; det är en utmärkt fjäder på dessa fåglar, hvarför de flitigt jagas; likaså är deras kött ätbart, dock sd någon läckerhet, ehuru man å stadens hotell någon gång blir serverad dylikt.
Rapphönsen lida, trots köld och snö, härstädes ingen röd; allmänheten vårdar dem på bästa sätt, dels genom utkastande af sädj till dem och dels enom att gifva dem skydd mor rofdjuren: s. k. rapphönslådor och granris tyckas utgöra tillfyllest skydd mot hök och kråka, hvilket visar sig deri, att rapphönsens antal härnte ökas i stället för minsk as.
Skolförhållanden. I Ardre kommun hafva vi blifvit lyckliggjorda med beslutet att bygga en ny småbarns:kola; så långt är nog godt och väl, men platsen, hvarest skolan skall resa sina murar, är den olämpligaste, vederbörande gerna kunnat utse. Ardre kommun har två folkesotra, hvarest hitintills en skola på hvardera stället varit stationerad, nämligen en folkskola vid Ardre kyrka och en småskola på Ljugarn, hvilket ju nog af fordomtima klokhet varit förestafvadt, men nu skall Ljugarn mista sin skola, och i dess ställe skall den nya skolan byggas midt uppe i en öde skogstrakt halfväges till Ardre kyrka, för att de små puflar på 6—9 år, efom skola besöka skolan både från hamnen och det andra folkrika stället, Ardre, skola riktigt tå erfara, hvad det vill säga att anamma lärdomen. Att herr folkskoleinspektören framdeles kommer att få en och annan anmärkning om oregelbuadenheterna vis-á-vis skolgången i denna på detta olämpliga ställe placerads skola tör nog komma att besannas; ty begär ej, att de små flickorna, om äfven gossarne kuona knoga sig fram, skola under snörika och kalla vintrar kunna sträfva genom drifvorna den 11/2 fjerdingsväg långa sträckan till skolan, Jag befarar, att följden blir, det litet hvar skaffar sig läkarebetyg på att deras barn ej kunna besöka denna skola vintertid; kom se’a och hemta dem med tjenliga medel! Följden deraf blir då den, att vi inom kort kanske åter få bygga en ny lägre folkskola på hamnen; men så tör hända, att barnen uppe i socknen äfven komma till samma erfarenhbet som hamnbarnen, nämligen att det är omöjligt att regelbundet besöka »skogsskolan»; då hafva vi att äfven bygga en ny småskola deruppe i socknen. Samma summaram 3 nya skolor. Man bar sett värre siker genomföras. Hvarför icke från början blott ändra Ljugarns småskola till iägre folkskola och låta folkskolan vid Ardre kyrka fungera såsom hitintills, d. v. s. med bibehållen läsning för äfven småbarnen, liksom det med samma barnantal ännun går för sig på andra ställen af ön. Ardre kommun är liten, 6 mantal, och ej öfver sig rik; går det ej ännu att få ändradt det ödesdigra beslutet att bygga skolan på skogen, och dermed möj!igtvis i en snar framtid äfven två ytterligare skolor, så må det likvisst vara tillåtet att fromvisa vådorna af detta »tilltag».
Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Februari 1893
N:r 19
Ljugarn, 30 Nov.
I förtid. Arbetaren Jakob Nilsson, som sistlidne måndag försvunnit från sitt hem i Ardre socken, har idag anträffats ligga död hufvudstupa i en s. k. brya i skogen; uppbådadt manskap inom socknen fann honom, sedan det på spaning genomströfvat em del skogar under ett par timmars tid. Af allt att döma föreligger sjelfmord; orsaken kan sökas i mannens sorg för morgondagen. Han efterlemnar hustru och tre barn i fattiga omständigheter.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 December 1892
N:r 186
VISBY TORGPRIS.
3 Nov.
Frukt: Päron 10 till 15, Aplen 5 till 15, finare sorter, Stenkyrka 20, Gravensteiner 12 till 15 öre literh, Bergamotter 8 till 10 öre litern — Grönsaker: hvitkål 8 till 12, sockertoppskål 6 till 10 öre hufvudet, Pampor 25 till 30 öre st., Morötter 4—5 öre för 5 liter, Rödbetor Rädisor och rättikor 10, Dill och Persilja 5 öre knippan. — Kött: ärskt, svin utan hufvud och fötter i hela och halfva kroppar 7:50 för 8 1/2 kg., mindre bitar 75 öre till 1 kr. kg., får och lam i hela kroppar 5 till 6 kr. för 8 1/2 kg., kalf 50 till 60 öre kg. — Fisk färsk, Lax, 8. k, blank, 1 kr, till 1:50, grå 50 öre, Sik 50—60, Gädda 50 till 60, öre kg., 8. k. Palltorsk 1:25 till 2 kr. för 8 1/2 kg., Strömming 50 till 75 öre valen, — Grädda 27 till 38 öre litern, Mjölk, söt 10 öre litern, mjöl af hvete siktadt 20 till 23 öre kg. — Smör 1:60 till 1:89 för kg. — Potatis 4 till 5 kr.
för 165 liter = 1 tunna, 20 till 25 öre för 5 liter. — Spanmål: Hvete 12 till 13, Råg 10 till 11, Korn 10 till 12, Hafre 8 till 9 kr., — Ärter, 11 till 18 för 165 liter = 1 tunna. — Linser 75 öre för 5 liter.
Inkomna fartyg: Till Visby 2 Nov: skonert Karl Johan, Häglund, Kappelshamn, plank; 3 Nov. skon. Flora, Jonsson, Södertelje, gasolja. — Till Ljugarn, 17 Okt: jakt Ellen, Hellström, Fårösund, tegel; 20 Okt: galeas Apollo, Karlström, Visby, barlast.
Utgångna fartyg: Från Visby 4 Nov.: skonert Betty, Andersson, Stockholm, cement. — Från Ljugarn 19 Okt: jakt Ellen, Hellström Stockholm, spanmål, 25 Okt: galeas Apollo, Karlström, Stockholm, spannmål.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1892
N:r 170
Inkomna fartyg: Till Ljugarn 4 Aug: skonert Falk, Olsson, Stocknolm, fotogén; 15 Aug: skon. Berta, Österberg, Lübeck, barlast.
Utgångna fartyg: Från Ljugarn 4 Aug: skon. Falk, Olsson, Slite, barlast; 27 Aug: skonert Berta, Österberg, Kiel, trävaror.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 September 1892
N:r 135
beger sig om söndag Ljugarns pärkepelare för att samfäldt pröftva krafterna i boll och varpa.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 September 1892
N:r 134