Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
I onsdagsnumret omnämde vi att natten till i lördags minst 18 fiskare omkommit vid östra kusten af Gotland. Genom senare underrättelser lärer antalet fiskase vara inalles 21, som på detta sätt omkommit. Fullt tillförlitliga uppgifter saknas dock ännu, enär olyckshändelsen tilldrag sig ej allenast utanför När, Rone och Burs utan sträckt sig långs östra kusten -ända till Ljugarns och Gammelgarns fisklägen. Till Stockholm har anländt en engelsk ångare, som utanför Gotlands östra kust bergat en i marvatten flytande fiskebåt.
hade en svår dust att utstå natten till sistlidne lördag, och tyvärr gick ett stort antal icke lefvande från den striden. Om de beklagliga olyckshändelser, som på sydöstra kusten af Gotland då timade, skrifver man till Gotlands Allehanda från När: Natten till lördagen 12 Maj voro åt skillige fiskare från fisklägen: Herta i Burs, Kapellet i När, Tomteboda och Hus i Rone, ute på strönmingfiske. Som bekant är uppstod en häftig och svår S.V. storm frampå morgonen, som gjorde det svårt för dem att reda sig och ännu svårare att nå stranden. De drefvos i N.O. riktning utåt kusten, somlige nådde lyckligen land redan i När, andre i Lau, i Ljugarn, Ardre och Gammalgarn. Men det var icke alla, som lyckades att behållna vid. lif hinna land i den svåra »landsjön» med sina väldiga brottsjöar. Ett båtlag (med hvartdera 3 man) från hvartdera af de ofvananförda fisklägen lära hafva förolyckats. Båtlaget från Burs öfverspolades, då de befunno sig utanför Djupdy, af svåra brottsjöar, som borttogo 2:ne fiskare; den 3:dje såg man några minuter på farkostens köl vinka efter hjelp till andra båtar i närheten, men ingen hjelp kunde honom räckas och snart försvann äfven han i de vredgade vågorna. Desse män äro husb. Johan Henriksson, Gläfves, arbet. Jakobsson, Stenstu, och arbet. Aug. Gustafsson (i Burs). — Liken äro ännu icke funna. Ett båtlag från Kapelle-fiskläge i När (inalles voro derifrån 8 båtar ute), förolyckades utanför- kusten af Gammalgarn, der de voro nära att nå landet, men stötte mot klippor och stenhällar, som sönderslogo båten, hvars genomvåta och utmattade besättning drunknade. De så sorgligt omkomne voro: husb. Olof Häglund, Alfyvare, 39 år gammal, efterlemnande enka och 7 minderåriga barn, arbetaren Olof Niklas Söderdahl, 25 år gammal, efterlemnande en 18-årig sörjande enka samt gamla skröpliga föräldrar, hvilkas enda stöd han var, samt husbondesonen Lars Niklas Nilsson i tjenst vid Tiricko — 22 år gammal, hvilka strax ilandslogos och sedan hemfördes. Af de öfrige fiskarena voro många nära deran att gå förlorade. Sönderslitna segel, förlorade årar och tullar, sönderrifna och trasiga strömminggarn, mer och mindre skadade båtar jämte dessa fiskare med genomvåta utmattade kroppar, barhufvade och med uppsvullna sargade händer, vittnade tillräckligt, att det var ett »Herrans väder» som regerade. Här en tafla, som för en gång målar fiskarens svåra yrke och visar 0ss hvilka faror han utsätter sig för, då han går att ur hafvet hämta sitt dagliga bröd, detta bröd, som ibland blir sparsamt, ibland ymnigt, men alltför ofta också fuktas af tårar. En annan brefskrifvare meddelar från Ardre: Den storm, som egde rum natten mellan 11 och 12 Maj, har åstadkommit bland härvarande kusts fiskare stor sorg och förlust. Från många härvarande fisklägen, såsom Rone, När, Lau och Burs, hade fiskarena begifvit sig ut på strömmingsfiske, hvarvid en stor del omkommo. Märkligt var att åse, huru dessa ärma menniskor kämpade mot den väldiga stormen och de \”förfärliga vågorna, hvilka hvarje ögonblick hotade att uppsluka dem eller slunga deras farkost mot klipporna för att der sönderkrossas, gifvande sitt byte åt det omättliga hafvet. Tvänne farkoster anlände hit till härvarande fiskläge och skulle här ovilkorligen gått förlorade bland klipporna, derest ej de på strandsn varande Arireborna räddat dem. »Seende sina nödstälda likar gå en säker död till mötes, bemannade de genast en båt med sex raska och hurtiga karlar, hvilka, uppoffrande allt, begåfvo sig de arma till hjelp, och innan kort voro de lyckligen räddade. De räddades glädje kan ej beskrifvas. Uppgifvande allt hopp och utmattade af öfveransträngning, hade de arma beslutit att låta båten föras hur som hälst af vågorna, då de fingo se den räddningsbåt nalkas, som utsändes emot dem, och uppbjudande sina sista krafter lyckades det dem att hålla båten från klipporna, tills räddarne anlände. Vid Gammalgarnsstranden omkommo tre fiskare bland klipporna och uppdrogos kort derefter med söndersargadé hufvuden, döda på landet. Likaledes hafva vid flere andra ställen många omkommit. I sanning en sorglig pingst för de efterlefvande.
Gotlands Allehanda Fredagen den 18 Maj 1883 N:r 40.
aderton personer drunknade. Natten till i lördags gingo fiskare från När, Lau och Ljugarn till sjös; men snart uppstod en hisklig storm från nordost, hvarför man började bli oroliga för de utevarande. Mot morgonen ilanddrefvo tre båtar med kölen i vädret; en båt saknas. Minst aderton raska mäns lif utsläcktes denna fsansfulla morgon. Vi sakna ännu vidare underrättelser om denna hemska tilldragelse.
Visby rådhusrätt. Det bekanta Widdringtonska målet mellan förre v. konsul Falk, kärande, samt bergningsbolaget Neptun, kousul E. Liljewaleh och handlanden Karl Molander, svarande, förekom i dag inför rådhusrätten. Käranden hade ett längre skriftligt anförande, hvari han vidhöll sina förut väckta ersättningspåståenden, hvarjämte han anhöll att få med en mängd intyg, protokoll oeh vittnen bevisa, att svaranden »Liljewalch, drifven af vinstbegär, argt uppsåt, hämd och hat», sökt att förstöra kärandens heder och ekonomiska existens. I den många ark omfattande skriften lade käranden svaranden L. till last åtskilliga beskyllningar för olagliga beteenden, hvilka käranden nu ville styrka med intyg och vittnen; han anhöll derjämte att nämda intyg och protokoll måtte få såsom bilagor åtfölja protokollen öfver det nu pågående målet. Efter enskild öfverläggning förklarade rådhusrätten, att de åberopade intygen, hvilkas innehåll ej kunde inverka på målets utgång, ej finge införas i protokollen, mot hvilket beslut käranden anmälde missnöje. På grund af detta rättens beslut afstod käranden från hörande af flere inkallade vittnen. Sjökapten Holst, kronolotsen Ronander i Ljugarn och arbetaren Löf i Lau, åberopade af käranden, hördes- derefter såsom vittnen. Kapten H. berättade, att han hyst den åsigten, att det kanske skulle lönat mödan försöka att rycka loss Widdrington strax efter strandningen, samt att han derom framstält förslag för bergningsångaren Hermes kapten, som härå svarat, att fartyget hade för starkt grundstött för att en flottagning sku!le kunna lyckas. Bergningsarbetet hade enligt vittnets åsigt misslyckats på grund af den sena årstiden och starka stormar. Bergningsångarne hade efter flottagningen förlagt Widdrington med bredsidan åt norr, hvarigenom fartyget väl hade lidit skada genom nordliga vindar. Bergniugsbolaget hade för pontonernas anbringande måst hugga hål i fartyge\’s sidor. Fartyget låg nu kantradt med en del af skansklädnaden förstörd. Slutligen nämde vittnet, att han, då ingeniörerna Richnau och Santesson förrättat besigtningen, uttalat den åsigten, att fartyget, fullt repareradt och utrustadt, hvartill omkring 200 tusen kronor skulle åtgå, vore värdt 300 tusen kronor. De båda andra vittnena intygade, att fartyget nu ligger kantradt med fören 5 fot under vattnet och 20 till 40 fot af skansklädnaden bortspolad samt att fartyget med bredsidan är utsatt för nordliga vindar, förlagdt som det är tre engelska mil utanför Ljugarnshamn; lotsen R. nämde dock, att fartyget, som är mycket djupgående, ej kunnat föras längre inåt land till följd af grundt vatten, samt att det nu ligger skyddadt under Laus holmar – för alla vindar utom de nordliga. Vittnet Löf omtalade, att bergningsarbetarnes sigt varit, att ett försök till flottagning bort hafva gjorts af bergningsångaren Hermes; vittnet intygade vidare, att bergning af lasten (hvete och kol) pågått efter den tid kärranden inköpt fartyget. Målet uppsköts till 11 instundande Juni, före hvilken tid käranden kommer att låta höra ingeniörerna Richnau och Santesson som vittnen inför Stockholms rådhusrätt angående den af dem verkstälda besigtningen af fartyget. Dom föll i dag i det förut vidlyftigt omnämda målet mellan sjökapten J. P. Bingmark, kärande, samt sjökapten Pedersen och grosshandlare Björkander, svarande. Pedersen dömdes att för falsk beskyllning böta 200 kronor samt att ersätta Bingmark för hans lidanden mod 800 kronor; hr Björkander frikändes från ansvar men ålades betala Bingmark hyra och kost till resans slut här i Visby med afdrag af två månaders kost och byra, som Bingmark förut bekommit. Inför rådhusrätten inlemnade 28 sistl. Februari kapten R. Pedersen en berättelse, hvari bland annat omnämdes, att kapten Bingmark i Sevilla sökt förmå besättningen å Georg & Ludvig att ej medfölja fartyget och gjort många försök att uppegga manskapet mot Pedersen. Öfver denna berättelse hördes 5 man af besättningen såsom vittnen, hvilka alla intygade, att kapten Bingmark ej uppviglat besättningen eller sökt förmå den att afmönstra, utan tvärtom yttrat, att besättningen vore förpliktad att qvarstanna.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 15 Maj 1883 N:r 39.
Notisen om \”Djurplågeri\” och deri förekommande uppgiften, att ett hästkreatur blifvit på vägen från Buttle till Ljugarn illa behandladt, kan ej i dess nuvarande obestyrkta skick införas. Rätteligen bör saken anmälas hos kronobetjeningen för lag beifran. \”Brefvet till broder Håkan\” på gotländska innehåller intet nytt, hvarför vi gömma på det så länge. Skrif hellre svenska, så förstås det bättre af våra flesta läsare.
Gotlands Tidning Lördagen den 24 mars 1883 N:r 24.
öfver influtna gåfvor till »De sju små fiskarebarnen i Tofta», hvilka blefvo faderlösa genom olyckshändelsen den 20 Jan. 1883. Öfverf. 3841:36. Maria och Emelie 1:—; B. B. 0:46; J. A. Lindström1:—; C. A.S. 1:—; fiskare i Ljugarn 17:20; 3:ne syskon 2:—; C. 1—; Slite qvartettsångare 85:50; af kyrkoherden J. Svensson enl. 2:ne listor: den ena från Garda 19:75, den andra från Etelhem 13:76. Genom kyrkoherde R. Uddin från Sanda Sö Mästerby 57:—; O. Gardell, Övide 0:50; A. J. A. 0:50;L. T. J. 5:—; från Rosendal i Follingbo 12:—; onämd i Vestergarn 5:—; Genom kyrkovärden Alfred Bäckström, Krokstäde, insamladt i hans rote i Tofta 21:75; Genom fröken U. Gregersson insamladt i Hemse: Kapten Duse 3:—; L. D. 1:50; L. D. 1:50; G. Sabel 0:25; År L. 0:25; Viddin, Frigges, 0:50 G. Skogren 0:50; 0. H. 0:25; O. Johansson, Tjengdarfve, 1:—; Olof Jakobsson 0:50; Karl Johansson 0:50; Ingmansson, Tjengdarfve, 0:50; Lina Ingmansson 0:25: A. Lugren 0:25; O. P. Hulte 1:—; Ant. Hulte 1:—; Onämd 0:37; Lille Tomas 1—; Lille Karl 1:—; Ins. 0:50; Johan Johansson, Tjengdarfve, 0:50; J. N. J. 0:50; O. J. L. 0:50; S. J. A. 0:25; J. M. 0:25; H. H. 0:30; H. G. 1:—; O. A. L. 1:—7 A. 0. 0:25; J. 0:50; P. S. 0:25; J. L. Anna Cedergren 1:— ; J. N. 0:25; P. Jakobsson 1:—; J. Cedergren 1—; M. Cedergren 1:—; Albertina D. 0:25; T. Jakobsson 0:25; Laura P. 1:37; Maria Pettersson 0:25; Elisabet Mattsson 0:50; K. B. 3:—; Onämda personer från Hemse 1:—; Sjögren 0:50; Gardell, Bopparfve, 0:50; H. 0:25; J. L. R. 0:50; C. J. J. 0:50; O. K. Bin 1 Lille Gustaf 0:50; L. M. 0:50; C. J. 0:25; Viktor V—n 1:25 Pettersson, Bopparfve, 0:50; Cederberg 0:25; O. St. 0:25 E. P. 0:50; L. N. 0:25; J. B. 1:—; Karin K. 1:—; J. K. 1:—; Olson 0:25; Ofverf. 637:07 Insamlingen fortgår.
Gotlands Allehanda Lördagen den 10 Mars 1883 N:r 20
under sistl. år omnämdes i föregående nummer hufvudsakligen med hänsyn till dess handel, dess utförsel och införsel. Vi skola i dag, kasta en blick på äfven öfriga näringar, dervid börjande med sjöfarten. Af Gotlands handelsflotta, som vid 1881 års slut utgjordes af 4 ångfartyzs, 8 skepp, 6 briggar, 42 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 31 slupar och jakter eller 95 fartyg om tillsammans 9,716,09 tons, hafva under året 2 skonertar, om 144,56 tons, förolyckats samt 1 brigg och 2 skonertar, om 432.02 tons, slopats; hvaremot 1 skonert och 1 jakt om 91,47 tons inköpts. Gotlands handelsflotta vid 1882 års slut bestod alltså.af 4 ångfartyg, 8 skepp, 5 briggar, 39 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 34 slupar och jakter eller 92 fartyg om tillsammans 9,230,98 tons De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning hufvudsakligast underhållit handelsförbindelse under året, hafva varit Haparanda, Skellefte, Sundsvall, Hörvik, Hornösand, Husum, Gafla, Käppala, Stockholm, Enköping, Arboga, Södertelje, Norrköping, Motala, Lindköping, Valdemarsvik, Gamleby, Vestervik, Verkebäck, Oskarshamn, Mönsterå3, Borgholm, Kalmar, Timmernabben, Bergqvara, Karlskrona, Karlshamn. Sölvesborg, Åhus, Simrishamn, Ystad, Trelleborg, Mumö, Lomma, Landskrona, Helsingborg, Råå, Halmstad, Varberg, Göteborg och Lysskil samt de flesta danska, nordtyska och ryska östarsjöhamnar, Finland, Kristiania, Stavanger, London, Poole, Hull, Weest-Hartlepool, Sunderland, Newcastle, Shields, Bridgewater, Dunde, Antverpen, Gant, Ciefbourg, Kadix, Gibraltar, Savilla, Malaga, Montril, Almeria, Kartagena och Cagliari, Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgå tydligast genom följande öfversigt öfver ut- och ingångna fartyg under åren 1880—1882:
Årets Tulluppbörd, jänförd mad de närmast föregående åren, visar sig så landa:
Orsaken till den rena tullsummans minskning under år 1882 är hufvudsakligen att tillskrifva den dåliga skörden året förut här på ön och osäkerheten att, med 1881 års myckna nederbörd just under skördetiden i minnet, kunna kalkylera den blifvande skördeus qvantitet och qvalitet eller deraf betingad införsel; och båkmedlens stigning för året Par sin grund i ökad trävaruutförsel från ön till följd af den härstädes under vintern nedblåsta skogen. Beträffanden tullbevakningen på ön har tullkammaren för närvarande ingenting annat att andraga än att — sedan tullförvaltaren Under året besigtigat verkliga förhållandet på platsen och dervid funnit, att det i anseende till hamnens vid Lutterhorn trånga och grunda beskaffenhet samt de derstädes fristående förtöjningspollarnes skrala tillstånd och olämpliga placering numera är förenadt med stor och i ögonen fallande risk att under stormigt väder och under vintermånaderna derstädes förlägga tulljakten — förnya sitt förslag, att tulljaktposteringen å Gotlands vestkust måtte få förflyttas från Lutterhorn å Fårö till Kappelshamn. Fårösunds hamn är väl god och lämplig för större fartyg men icke för så små fartyg som nämda -tulljakt, hvilken under en svår storm förliden höst, ehuru vederbörligen förtöjd, i Fårösund led väsentlig skada och var på god väg att förolyckas. Utgifterna under år 1882 för Visby hamns underhåll och förbättring hafva uppgått till följande belopp:
Djupet i Visby yttre hamn utgör14 till 16 fot och i inre hamn i medeltal 11 1/2 till 13 fot.
Gotlands Allehanda Lördagen den 3 Februari 1883 N:r 10
