Etikett: Ljugarn

framgå genom följande öfversigt öfver in: och utgångna fartyg under åren 1884—1886:

Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro således näst Visby våra mest besökta hamnar.
Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva under året uppgått till följande belopp:

År 1884 belöpte sig utgifterna för hamnen till närmare 126 tusen kronor och år 1885 till 7,068 kronor.
Djupet i Visby yttre hamn utgör såsom förut 14 till 16 fot och i inre hamnen 11 1/23 till 13 fot. Beträffande Gotlands landthamnar hafva under året smär re reparationer verkstälts Å brobygnaderna vid alla hamnarne utom Rone för en sammanlagd kostnad af 3,842 kronor.
Årets tulluppbörd, jämförd med de två närmast föregående årens, visar Big sålunda:

Orsaken till den rena tullens och de inrikes båkmedlens minskning är, yttrar tullkammaren i sin berättelse, att tillskrifva de i allmänhet ännu skrala konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i utlandet samt det förhållandet, att en stor del utländska varor numera kuuna erhållas lika billigt från handelshus i de större svenska städerna som direkt från utlandet och med -mindre tidspillan och besvär än att förtulla dem härstädes. Skälet till lastpenningarnes minskning är, utom de dåliga konjunkturerna, deras nedsättning från 14 öre till 10 öre för ton.
Angående tullbevakningen på ön har tullkammaren ingenting annat att derom anföra än att fortfarande upprepa och vidhålla hvad förut hemstälts rörande det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakniogspersonalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta behofs afhjelpande. På grund af den ringa utrikes trafik, som under de senaste tio åren förekommit vid Burgsviks, Rone och Fårösunds hamnar, och med hänsyn till de dryga kostnaderna för underhållet samt på- och afsyningarne af dervarande tullboställslägenheter hemställer. tullkammaren, att tullinspektionerna vid dessa tre hamnar måtte vid nuvarande tjensteinnehafvarnes afgång förändras till tullstationer, emedan tjenstegöromålen vid dessa hamnar icke äro svårare och drygare, än att de alltför väl kunna bestridas af en duglig tulluppsyningsman med biträde af eg vaktmästare, och enär icke så obetydlig besparing för statsverket derigenom årligen uppkomme och utan något men för trafiken, då uppsyningsmansämnen med humanistisk bildning numera icke felas vid tullverket bland dess många extra kammarskrifvare.
För jordbruksodlingens främjande hafva under året undersökningar af vattensjuka trakter verkstälts på åtta särskilda platser å tillsammans 2,792 hektar, samt i och för aftappnivg af Kate myri Burs och Hongänna myr i Öja m. fl. socknar hafva lån ur nya odlingsfonden beviljats, för den förstvämda myren fem tusen kro nor och för sistnämda 37,450 kronor.
I länets kreatursförsäkringsbolag fun nos vid Årets stut försäkrade 801 hästar för 193,975 kronor och 1,039 nötkreatur för 91,85 kronor eller tillsammans 285,260 kronor, utvisande on ökning af 31,152 kronor mot året förut. Hvad angår öns fiskerinäring, som fortfarand3> hufvudsakligen består af fångst i saltsjön af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik; har densamma äfven under sistl. år värit otillräcklig för befolkningens behof med undantag af inom Klinte, Burgsviks, Rone och Ljugarns tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit ganska rikligt, samt inom Kappelsbamns distrikt, der fisket under år 1886 varit något bättre än nnder de näst föregående Brev. Under våren och sommaren har dock fisket vid öns kuster i allmänhet varit mindre gynnsamt. Taxfisket, som hufvudsakligen bedrifves inom Ljugarns, Katthammarsviks och Visby distrikt, har lemnat en fångst af omkring 650 lispund och särskildt vid Visby gifvit ett tämligen godt. resultat. Det bedrifves dock der endast med tvänne båtar. För fiskets upphjelpande har en fiskeritillsyningsman, som med 1887 års ingång trädt i verksamhet, blifvit tillsatt. Intet anslag till förbättrande af fiskehamnarne har under året lemnats.
Afsättningen af stenhuggerirörelsen visar i sin helhet en minskning af blockoch slipstenar med 15,360 kronor, men deremot en ökning af arbetad och oarbetad sandsten och kalksten med 36,762 kronor.
Af bruks- och fabriksanläggningar äro endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och dess närhet: 3 kalkugnar, hvaraf 2 obegagnade, 1 cementfabrik, 1 jerngjuteri, I marmorsliperi jämte stenhuggeri, 4 garfverier, 3 färgerier, 1 ångqvarn, 1 vattenmjöldvarn, 2 större och 4 mindre vädermjölqvarnar, 2 mejerier, 1 tegelslageri, äfvensom 1jerngjuteri, 1 mekanisk verkstad, 1 ångbränneri och 1: tändstickfabrik, hvilka fyra sistnämda anläggningars rörelse tills vidare upphört . eller nedlagts; i Klinte, distrikt: 1 färgeri, 3 garfvorier, 1 tegelbruk, 1 kaälkugn, 1 väattensåg med 1 mjölgvarn, 2 vatteumjölqvarnar, 2 vädermjölqvarnar, 1 ångsåg i förening med 2 mjölqvarnar, 1 större åogbränneri i förening imed ångsåg och ångqvarn samt 1 skoppsvarf; i Burgsviks distrikt: 1 garfveri, 1 färgeri, 1 vädermjölqvarn med grynverk och valk; i Rone distrikt: 2 garfverier, 3 färgerier och 1 stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: 5 ångsågar, några mjölqvarnar samt en del kalkugnar, hvilka sistnämda numera ej begagnas till annat än husbehofsbränning\” i Kalthammarsviks distrikt: endast några kalkugnar, hvilka dock under året icke begagnats, samt några mindre ångsågar; i Slite distrikt: 1 skeppsvarf, 6 kalkugnar, 2 ångsågar och 1 ångqvarn; i Kyllejs distrikt: 10 kalkugnoar, af hvilka endast 2 begagnats under året, de öf riga 8 äro mer och mindre förfallna och obrukbara; i Fårösunds distrikt: 11 kalkugnar, af hvilka 10 obetydligt begagnas, 1 qvarno-: och 1 sågverk, som drifves med åoga, samt 1 qvarn- och 1 sågverk med vattenkraft; i Kappelhamns distrikt: 7 kalkugnar, 1 vattenmjölqvarn, 1 vädermjölqvarn, 1 ångsåg och 1. garfveri.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Januari 1887
N:r 8.