Den tillämnade torfkolsfabriken i Lina myr

beräknas skola tillverka 35,000 ton torr substans pr år, och som en viktig biprodukt skulle man utvinna ammoniak.
Dagens Nyheter har frågat ingenjör Alf Larsson, hvilken förut gjort försök med brikettering af gotländsk torf, om hans omdöme om det nya företaget. Han meddelade, att da gotländska matisarna ha både sina fördelar och sina nackdelar. På Gotland är myrjorden allmänhet mycket gynsam för denna exploatering ty den innehåller ej rötter och stubbar såsom på fastlandet och kan därför bekvämt tas upp med maskin. Vidare innehålla Gotlandsmyrarna cirka 3 procent kväfve, livilket för ammoniakens utvinnande är en star fördel; man beräknar till och med att en exploatering för detta ändamål bär sig med en kväfvehar af 2 procent. En nackdel är däremot att Gotlandstorfven håller 10 á 12 procent aska, hvaremot askhalten i fastlandstarfven i regel håller sig nere i 5 procent. De briketter ingenjör Larson fått af Gotlandstorf hade ej heller varit så hållbara som andra. Den gotländska myrjorden har sålunda både sina fördelar och nackdelar. För öfrligt ansåg han sig ej närmare kunna uttala sig om det nya företaget.
Till sist kan påpekas att det nya företagets ledarn äro desamma som förut bildat aktiebolaget Moss, hvilket af Wet Carbonizing Co. återköpt stora mossarealer i västra Småland, som det engelska bolaget förut förvärfvat.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 januari 1913
N:r 13

De Ekenbergska torfpatenten.

Sedan nu Ekenbergska tarfkolsbole,gen genom bildningen af A.-B. Lina myr äfven utsträckt sitt verksamhetsområde till vårt land har det blifvit ett intresse också här att närmare följa med den vidare utveoklingen af denna i den danska pressen på senaste tiden lifligt diskuterade affär.
Den danska spekulationen med Ekenbergs torfpatent synes komma att väcka ännu mer uppseende än förut. Danmarks generalkonsul i London hade varnat sina landsmän för spekulationerna. Det engelska bolagets representant i Danmark direktör Pegner har med anledning häraf angripit general konsuln och förklarat att hans uppträlanda är en fullkomlig skandal. Direktör Pegner har nämligen nyligen
åtetkommit från London, där – han undersökt bolagets ställning. Han säger att detta har ett aktiekapital af kr. 3,800.000 för att tillvarataga turfven i den stora danska Armssen som inköpts. Af preferensaktierna, 1,800,000 kronor, har inbetalts hälften, af de andra aktierna 10 proc. Man beräknar att fabriksanläggningen vid Amossen skall kosta sammanlagdt 1 milj. kr. Direktör Pegner anser att en shillings-aktie af preferensaktierna under vissa förhållanden kan vara värd 300 kr. Att jobbarna drifvit upp priset kan han ej hjälpa.
Man anser att dir. P. handlar i god tro. Det kan erinras om Ekenbarga mjönrbolag, som bildats i London med miljoner. Engelsmännen redde sig bra från affären, men en hel del svenskar förlorade hundratusentals kronor.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 januari 1913
N:r 12

Linamyrsköpet.

På tal härom skrifver St. Dagblad:
Ett telegram från Visby har meddslat, att löjtnant G. Lagercrantz för aktiefbolaget Lina myrs räkning inköpt 850 tunnland af Lina myr för att där idka bränntorfstillverkning. Meddelandet är i så måtto oriktigt, som något bolag med detta namn ännu ej existerar, men väl är under bildning.
Mossinköpet å Gotland är intressant, därför att det är köparnas mening att därstädes bygga fabrik för tillverkning af torfbriketter enligt Eksnbergs torfkolningsmetod. Ett svenskt konsortium, som synes representera ansenligt kapital och bland hovars medlemmar räknas svenske ministern i London, grefve Wrangel, har nämligen af »Wet Carbonizing Company», det sista af de bolag, som bildats för att exploatera Ekenbergs våtkolnings uppfinningar, inköpt patenträtten för Sverige. Nämda patenträtt har tidigare innehafts af ett danskt konsortium, men förra året återköpts af det då bildade »Wet Carbonizing Company» Konsortiet kommer inom kort att på basis af den inköpta torfmossearealen å Gotland och Ekenbergska patenten bilda aktiebolaget Lina myr, för att tillverka torfkolsbriketter m. m. Bolaget skall starta med ett kapital af 1,000,000 kr. Hela kapitalet är tecknadt af svenskar, och »Wet Corboniring Co.» kommer ej att äga några
aktier i bolaget. För patentutöfningen skall erläggas royalty. »Wet Carbon:ring Company» har förbundit sig att för fabrikationens igångsättande hitsända, konsulterande ingeniörer. Fabriksledare blir en svensk, hvars namn man dock ännu ej viii nämna. Man synes kunna vänta igångsättandet af företaget när som helst.
Samma svenska konsortium har af »Wet Carbonizing Company» återköpt! samtliga de betydande mossarealerka för de engelska Ekenbergsbolagens räkning under årens lopp inköpta företrädesvs i västra Småland. Ett särskildt bolag, »Aktiebolaget Moss» med hufvudsakligen samma ägare som, konsortiet har nyligen bildats för förvaltningen af närda mossareal.
Det har på senaste tiden i svenska tidningar börjat skrifvas en del. om den Ekenbergska vätkolningsmetad,en hufvudsakligen, dock en återklang den lifliga, diskussionen i danska pressen, där framkallad af en omåttlig spekuiation af danskar i de engelska Ekenbergsbolagens aktier. Angående själfva metoden och Ekenbergsbolagen erinra vi öm de i denna tidning den 13 december återgifna uttalandena af danske generalkonsuln i London. Angående metodens exploateringsmöjligheter äro
meningen här i landet delade. Det föreligger från försöksfabriken i Skottland fullt färdiga briketter, hvilka kunna användas som bränsle både för vanlig användning och för gasregenerering. Som värdefullaste biprodukt erhållesammoniumsulfat, ett högt betaldt och högprocentigt kväfvegödselrnedel.
Danske generalkonsuln framhåller, att det ännu icke enligt livad han nar sig bekant är bestämdt klargiordt hvad det kostar att tillverka briketterna. De svenskar, som nu äro villiga att ikläda sig den ekonomiska risken för en fabriksmässig tillverkning i Sverige, lära väl kunna ge upplysning därom. Säkert är att man med spänning skall motse uppgifter om metodens räntabilitet; men det lär väl nu ej komma att dröja så länge, innan fullständig klarhet kan vinnas därom.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 januari 1913
N:r 10

Nytt millionföretag på Gotland.

Med uteslutande svenskt kapital, uppgående till ca 800,000 tusen kronor, har i dagarna bildats, aktiebolaget Lina myr, som skall ha till uppgift att här på Gotland uppföra en större fabrik för tillverkning af i första hand torfbriketter efter ett af bolaget förvärfvadt engelskt patent, hvarom hittills föga offentliggjorts, men som enligt förljudande iskalle i sista hand gå ut på tillverkning af ett nytt slag af kostgödning, hvarvid de gotländska torfmossarnas utomordentligt rika tillgång på kväfvehaltiga ämnen ju borde komma väl till pass. Aled hänsyn härtill är det väl ock, som det nya bolaget, hvari bl. a.. vårt sändebud i London gref ve H. Wrangel är hufvudintreissent, genom förmedling af löjtnanten i flottans reserv C. G:son Lagercrantz å bolagets vägnar och
häradshöfding V. S. Engström. härstädes såsom ombud för säljarns förvärfvat 850 tunnland af Lina myr Hörsne (en af de djupaste på Gotland) för ett pris af i medeltal 65 kr. för tunnland.
Här skall den nya fabriken uppföras, och efter hvad löjtnant Lagercrantz meddelat en platskollega, skall själfva fabriksanläggningen, som drar en kostnad af inemot 750,000 kr., få sin plats 1 km, från Hörsne kyrka. Från fabriken kommer ett stickspår att dragas till Slitebanan mellan Simunde och Duna anhaltstationer. Arbetsstyrkan vid fabriken beräknades af löjtnant Lgarcrantz, hvilken kommer att bli bolagets verkställande direktör, till omkring 60 man, fördelade på tre skilt, och arbetet r.ed fabriken kommer att börja redan i mars eller april.
Fabrikens egentliga uppgift torde, såsom vi redan förut antydt, blifva tillverkning af konstgödning, och för frågan huruvida vår import af stenkol möjligen skall kunna framdeles något minskas, torde den alltså blifva fullkomligt betydelselös. Att uttala förhoppning om att fabriken skall »kunna göra Gotland oberoende af stenkolen», torde därför kunna omedelbart förpassas till de fromma önskningarnas dimhöljda område.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 januari 1913
N:r 9

De beväringsskyldige

vid Gotlands nationalbeväring skola samlas till innevarande års mönstringar på nedan nämnde tider och ställen under instundande maj månad, nemligen:
Måndagen den 10 kl. 8 f. m. Dede kompani vid Roma kyrka, s. d. kl. 11 f. m. Hejde d:o vid Wäte kyrka, s. d. kl. 1/2 4 e. m. Banda d:o vid Ejmonds i Mästerby. Tisdagen den 11 kl. 1/2 9 f. m. Klinte dio vid Klintehamn, s. d. kl. 12 middagen Fardhem d:o på Magnuserum, s. d. kl. 2 e. m. Hablinge d:o vid Sproge kyrka. Onsdagen den 12 kl. 10 f. m. Hoburgs d:o vid Öja kyrka, s. d. kl. 1/2 1 e. m. Grötlinge d:o på Sandesrum, s. d. kl. 3/4 1 e. m. Hafdhems d:o på samma ställe, s. d. kl. 1 e. m. Hemse d:o på Alfva slätt. Torsdagen den 13 kl. 1/2 9 f. m. Burs d:o vid Burs kyrka, s. d. kl. 1/2 10 f. m. Närs d:o vid Hallute i När, s. d. kl. 1/2 12 f. m. Garde d:o vid Garde kyrka. Fredagen den 14 kl 1/2 9 f. m. Torsburgs d:o på Ekeskogsrum, s. d. kl. 3/4 9 f. m Östergarns d:o på samma ställe, s. d. kl. 10 f. m. Sjonhems d:o vid Sjonhems kyrka. Tisdagen den 18 kl. 8 f. m. Bro d:o vid Duss i Bro, s. d. kl. 1/2 10 f. m Endre d:o på Tibblesrum, s. d. kl. 11 f. m. Halla d:o vid Dalhems kyrka, s. d. kl. 1/2 2 e. m. Lina d:o på Wallstenarum. Onsdagen den 19 kl. 8 f. m. Bäls d:o vid Slitehamn, s. d. kl. 1/2 11 f. m. Rute d:o vid Rute kyrka, s. d. kl. 3 e. m. Fårö d:o vid Broa å Fårö. Torsdagen den 20 kl. 9 f. m. Forssa d:o vid Lärbro kyrka, s. d. kl. 11 f. m. Tingstäde d:o vid Tingstäde kyrka, s. d. kl. 4 e. m. Lummelunds d:o vid Lummelunda kyrka. Lördagen den 22 kl. 1/2 9 f. m. Stenkumla kompani vid Gardrungs, s. d. kl. 10 f. m. Eskelhems d:o vid Eskelhems kyrka. Måndagen den 24 kl. 9 f. m. artilleriet och fältmusikanterne å södra byrummet, s. d. kl. 8 f. m. Visby infanterikompani på samma ställe och s. d. kl. 9 f. m. Visby jägare d:o på samma ställe.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.