Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Lina är ett stora myrområdet med ingränsningar i Gothem, Vallstena och Hörsne,
Lina skyttegille.
Bours, Norrlanda, Gotlands Hässelby. Född den 17 juli 1909 i Norrlanda församling. Föräldrar : Alfred Ahlby o. h. h. Hilda f. Ahlin. Gift 1935 med Astrid Danielsson. Medlem I gillet sedan 1924. Tillhör skjutklass 3. Innehar: Skyttem s.
Gotländska skyttar 1944.
Lina skyttegille.
hölls i går i Hemse kommunalrum besökt av 30 sockenombud och en hel del enskilda. Som ordf. fungerade, vägstyrelsens ordf., landstingsman K. J. Levander, och vice ordf. var handl. P. S. Lindstedt i Klintehamn.
Först föredrogos räkenskaperna och vägstyralsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet. Vidare behandlades staten för kommande år, då man räknat med 22 öres uttaxering pr fyrk. Landshövdingen, som bevistade sammanträdet, föreslog att länsstyrelsen skulle få bemyndigande att tillkalla en siffergranskare och att för ändamålet måtte anslås 300 kr., vilket också bifölls. Staten godkändes också i övrigt efter diskussion om en del punkter.
Till suppleeant i styrelsen ,efter vägmästaren R. Segergren valdes. efter votering nämdeman Ansh. Johansson, Anges i Burs. Till revisorer omvaldes landstingsman Bud. Bolin, Alva, och handl. P. S. Lindstoft, Klintehamn, samt nyvaldes byggmäst. K. J. Stenström, Burgsvik, och till revisorssuppleanter omvaldes landstingsman Aug. Jacobsson, Havdhem, och lantby. Emil Olsson, Eskelhem, samt nyvaldes folkskoll. Herrn. Stengård, Linde.
Slutligen beslöts att till allmän väg upptaga Gumbaldekvior i Stånga sedan de iordningställts enligt föreskrifter.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 augusti 1932
N:r 201
blev i måndags skjuten i Lina myr, Hörsne, av Elias Glanshalm, Sylfaste. Ringen var märkt Museum Göteborg Sweden, 153 K.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 augusti 1932
N:r 179
i Anga 12 juni 1932.
IV klassen: Träg. Kr.
E. Hamnnarström, Fårö, 22 5.—
L. Kviberg, Havdhem, 22 5.—
K. Stengård, Tingstäde, 22 5.—
A. Nyberg, Visby, 22 5.—
A. Larsson, Hogrän, 22 5.—
E. Brogren, Fårö, 21 3.—
B. Larsson, Fårö Östra, 21 3.—
R. Holmberg, Fide, 21 3.—
R. Hedeastedt Tingstäde, 21 3.—
G. Lundin, Visborgs, 21 3.—
Gun. Pettersson, Hogrän, 21 3.—
K. M. Hansson, Havdhem, 21 3.—
Y. Smitterberg Havdhem, 20 2.—
Th. Larsson, Havdhem, 20 2.—
K. Pettersson, Högbro, 20 2.—
K. Gabrielsson, Sanda—V-n, 20 2.—
J. Ahlström, Visborgs, 20 2.—
A. Boberg, Tingstäde, 20 2.—
V. Pettersson, Hesselby, 20 2.—
III klassen:
A. Pettersson, Dede, 23 6.—
G. Nilsson, Grötlingbo, 22 5.—
B. Engström, Dede, 21 4.—
H. Larsson, Havdhem, 21 4.—
E. Mattsson, Havdhem, 20 3.—
A. Larsson, Bara, 20 3.—
Th. Hansson, Dede, 20 3.—
A. Ekman, Fårö Östra, 20 3.—
H. Björkander, Bara, 20 3.—
I. Kviberg, Torsburgs, 20 3.—
K. Hallgren, Grötlingbo, 20 3.—
G. Larsson, Lau, 20 3.—
R. Levin, Ala, 20 3.—
N. Stengård, Tingstäde, 19 2.50
R. Lindbom, Grötlingbo, 19 2.50
A. Odén, Grötlingbo, 19 2.50
K. Larsson, Bara, 19 2.50
A. Eriksson, Bara, 19 2.50
H. Pettersson, Grötlingbo, 19 2.50
O. Pettersson, Ekeby, 19 2.50
O. V. Nilsson, Grötlingbo, 18 2.—
H. Bergvall, Havdhem, 18 2.—
F. Fahlstedt, Väte, 18 2.—
T. Hallbom, Grötlingbo, 18 2.—
G. Hermansson, Havdhem, 18 12,—
N. Larsson, Lau, 17 1.—
K. G. Johansson, Lina, 17 1.—
A. Pettersson, Anga, 17 1—
II klassen:
G. NilSson, Fide, 18 4.—
N. Hermansson, Fide, 18 4.—
H. Jacobsson, Fide, 18 4.—
G. Karlsson, Havdhem, 17 3.50
E. Nordström, Hesselby, 17 3.50
Bengt Engström, Dede, 17 3.50
S. ????sson, Bara, 16.- 3.—
T. Pettersson, Havdhem, 16 3.—
G. Ekelund, Bara, 16 3.—
A. Gardell, Hesselby, 16 3.—
A. Pettersson, Anga, 15 2.50
R. Angelöv, Ekeby, 15 2.50
A. Kraft, Havdhem, 15 2.50
V. Samuelsson Väte, 14 ;2.—
39/2 Olssom, Visborgs, 14 2.—
J. Pettersson, Havdhem, 14 2.—
A. Berggsström, Ekeby, 14 2.—
E. Häglund, Hogrän, 14 2.—
7/3 Barght Visborgs, 14 2.—
K. Gardelin, Bara, 13 1.75
83/3 Nilsson Visborgs, 13 1.75
E. Olsson, Hogrän, 13 1.75
I klassen:
E. Levin, Ala, 15 3.—
A. Möllerström, Dede, 14 2.50
K. J. Engström, Dede, 14 2.50
H. Pettersson, Anga, 12 1.75
U. Persson, Bara, 12 1.75
Medelträff för medalj=13.
Extra insatsskjutning;
IV klassen: Poäng. Kr.
J. Ahlström, Visborgs, 6,60 4.—
K. Gabrielsson, Sanda—V-n, 6,58 3.50
Th. Gerentz, Visby, 6,68 3.50
R. Holmberg, Fide, 6,58 3.50
B. Larsson, Fårö, Ö., 6,58 3.50
A. Nyberg, Visborgs, 6,67 3.—
G. Pettersson Hogrän, 6,57 3.—
A. Boberg, Tingstäde, 6,57 3.—
A. Karlström, Fårö, Ö., 6,56 3.—
J. Angelöv, Ekeby, 6,56 2.50
E. Hammarström Fårö, 6,56 2:50
L. Kviberg, Havdhem, 6,56 2.50
G. Pettersson, Väte, 6,55 2.—
K. Stengård, Tingstäde, 6,55 2.—
R. Hederstedt Tingstäde, 6,55 2.—
M. Elfving, Visby, 6,55 2.—
III klassen:
A. Hermansson, Havdhem, 6,57 4.—
B. Engström, Dede, 6,67 4.—
K. J. Johansson, Havdhem, 6,56 3.50
H. Björklund, Bara, 6,56 3.50
A. Jacobsson, Hesselby, 6,55 3.—
A. Johansson, Grötlingbo, 6,52 3.—
H. Vesley, Hogrän, 6,55 2.50
K. Larsson, Bara, 6,52 2.50
H. Eriksson, Bara, 6,52 2.50
F. Fahlstedt, Väte, 6,51 2.50
O. V. Nilsson, Grötlingbo, 6,51 2.50
A. Vigström, Bara, 6,50 2.50
I. Vigström, Bara, 6,50 2.50
K. Hallgren, Grötlingbo, 6,50 2.50
K G. Hoffman, Väte, 6,48 2.—
R. Levin, Ala, 6,48 2.—
B. Andersson, Östergarn, 6,48 2.—
A. Levin, Ala, 6,47 2.—
G. Larsson, Lau, 6,46 2.—
II klasssen:
V. Samuelsson, Väte, 6,56 4.—
G. Nilsson, Fide, 6,56 4.—
U. Runsten, Visby, 6,56 3.50
R. Angelöv, Ekeby, 6,58 3.50
E. Höglund, Hogrän, 6,5a 3.—
E. Larsson, Havdhem, 6,56 2.50
A. Karlström, Fårö Ö., 6,50 2.50
A. Gardell, Hesselby, 6,48 2.—
A. Kristiansson, Lau, 6,48 2.—
K. Gardelin, Bara, 6,48 2.—
3/8 Nyström, Visborgs, 6,45 2,—
I klassen:
A. Hallgren, Lau, 5,32 3.—
V. Persson, Bara, 4,26 2.—
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 juni 1932
N:r 137
En ledamot inom Lina skyttegille tycker att det är besynnerligt, hvarför just detta gille skall vara uteslutet från såväl skjutöfningarna inom gillet som och från länställingarna. På två år är icke skyttegillet anmäldt till någon länstäfling. Nåväl detta kanhända är en glömska af styrelsen! Men apropå, om vi skulle göra en liten titt öfver kassabehållningan sedan förlidet år och äfven för detta året, så frågas vänligen hvad dessa medel blifvit använda till. Ins. tror fullt och fast att dessa medel skulle inom gillet utdelas till den eller dem som visat sig vara de skickligaste skytterna.
Förlidet år, när gillet hada sina skjutöfningar, måste hvarje ledamot erlägga 10 öre till ett så kalladt skyddstält, icke för regn, utan för den varma och brännande solen, som tycktes så mycket inverka på styrelsen, att svalkan inom detta tält var beköflig. Men annorlunda är det i år; nu hafva vi nästan full vinter, så att ett varmt vinterplagg är mera behöfligt än ett skyddstält, mot solen. Därför äro ledamöterna af gillet beredvillige att erlägga samma afgift i år, som förlidet år; med 10 öre.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 November 1888
N:r 94
sammanträdde i går vid Gute i Bäl, hvarvid gillets ordförande kapten Broander föredrog en redogörelse för gillets medel.
Af myrtrakter inom gillets område anförde ledamöterna såsom företrädesvis er fordrande dikning. Källunge myr med utfall genom Vallstena och Hörsne eller Tallemyr med fall till Gothemsån. För båda funnes afdikningsplaner uppgjorda genom landtbrnkingeniör Steinmetz med afseende på odling för åker, men sådan dikning och odling anskrins icke kunna komma till stånd, emedan de vore för kostsamma. Herr ordföranden uppläste delar af det nyligen af professor Möller afgifna utlåtandet öfver Gotlands myrars odlingsvärde och bästa användning, förordande grundare afdikning för odling till änge mark och, der så lämpade sig, användande af ängsvattning. Vid grundare gräfning erfordrades betydligt mindre kostnader och tillika vanns fördelar af vattnets bibehållande såsom skydd mot frost, tills det vid varmare årstid hastigt bort-släptes genom dämmen. Härmed vunnes en god och ymnig gräsväxt med obetydlig kostnad. Agronomen Kiblberg utvecklade närmare fördelarna i särskilda afseenden och gaf utsigter till en stark ladugårsdskötsel och derigenom uppblomstrande landtbruk i allmänhet. Belyste gåsgen af sådan utveckling genom exempel från Tyskland och Småland. Hänvisade till användande af mudderverk såsom redan på andra håll bepröfvade mycket kostnadsbesparande medel för afdikning; föreslog, att gillet måtte åstadkomma en revidering af dikningsplanerna för de nämda myrarna för att få utrönta utvägarna till en dikning i syfte af ängsodling. Hr Broandar anförde exempel från närliggande trakter, hurusom ofullständigt afdikade myrar mycket snart visat sig af sig sjalfas frambringa icke blott mycket gräs och godt hö utan äfven löfskog; önskade efterföljd här i trakten, hvilket skulle möjlig göra ett väl belnfligt mejeri. Gillet uttalade sig för önskvärdheten af Källunge och Tallemyrs torrläggning icke till åker utan till foderodling, ock delägarnas kallande till allmänt möte för frågans behandling. Äfven angående myrar i Norr-landa uttalade sig delägarna för dikning till foderodling.
Gillet uttalade sig för önskvärdheten af att ett andelsmejeri snarligen komme till stånd med station vid Anderse i Bara. Agronomen Kiklberg redogjorde för de grunder ban ansåg böra följas vid bildandandet af bolag och mejeriets bedrifvande, grunder, som vunnen erfarenhet inom länet gifvit vid handen.
Den vid alla föregående gillesmöten nudersökta frågan, om vår nötboskap utan korsning med djur från annan ort är beskaffenhet att gitva nöjaktig alkastning, företogs äfven här, med redogörelse för de andra gillenas åsigter. Sedan det ifrågasatta, huruvida gotlandsrasen utan inblandning af främmande blod vore mäktig af utveckling och hr Kihlberg påvisat, huru urval, uppfödning och skötsel skulle verka en utveckling äfven till kroppsformen lika god som genom främmande ras, oafsedt den stora fördelen af riklig och fet mjölk, besvarade gillet frågan med ja under förutsättning af undvikande af inafvel och noggrant urval af kalfvar.
En i Bro och Lummelunds gille väckt fråga, om gotlandskornet kunde fortfarande anses som den fördelaktigaste kornsorten eller de af flere nyligen försökta kornsorterna ägde företräde företogs till behandling. Hr Broander sade sig ha inköpt och sätt af Hagendahls stamkorn, hvilket han funnit innehålla flere sorter, deribland ej sk litet sexradigt, med sköra, lätt affallande ax, och uttryckte sig för bibehållande af värt vanliga gotlandskorn, under förutsättning af kornets triering. Hr Kihlberg påvisade fördelarna af triörernas användande. Gillet förenade sig med hr Broander i frågans besvarande. Till gillets ordförande återvaldes kapten Broander. Till ledamot i premieringsnämden utsägs ånyo handlanden J. Sillén och till ersättare Oskar Larsson, Norrbys.
Till ledamot af hushållningssällskapet föreslogs Gustaf Larsson, Boderbys. Vid dagens premieriogsmöte voro utstälda 28 djur, 1 tjur, 21 kor och 6 qvigor af hvilka prisbelönades:
Kor:
Prima gotl. ras O. J. Larsson 3:e pris
Alfva gotl. ras K. T. Broander 3:e pris
Stjerna gotl. ras K. T. Broander 3:e pris
Alvina gotl. ras K. T. Broander 3:e pris
Rosa gotl. ras G. Hoffetedt 2:a pris
(10 kr.)
Pallas blandad O. Köhler 3:e pris
Perla gotl. ras J. K. Johansson 3:e pris
Mulga gotl. ras Joh. Johansson 3:e pris
Flora gotl. ras O. Pettersson 3:e pris
Mia gotl. ras O. Pettersson 3:e pris
Blenda gotl. ras O. Pettersson 3:e pris
Molly gotl. ras öfverstlöjt. Gahne 3:e pris
Stjerna gotl. ras öfverstlöjt. Gahne 3:e pris
Maggi blandad öfverstlöjt. Gahne 2:a pris
Qvigor:
Dora gotl. ras O. J. Larsson 2:a pris
Blenda blandad Olof Pettersson 2:a pris
Kamilla blandad öfverstlöjt. Gahne 2:a pris
Vega blandad öfverstlöjt. Gahne 3:e pris
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juni 1888
N:r 52
från domkapitelsgöromålen under ferietiden har beviljats lektorerna Fagerholm och Höjer, med skyldighet att i dem deltaga under den tid de vistas härstädes.
— Kronolänsman Bernhard Bolin har af länsstyrelsen beviljats tjenatledighet från 1 nästkommande Juli till årets slut och har derjämte förordnats kronolänsmannen G. Boberg att under denna tid bestrida länsmanstjensten i Lina, Halla och Kräklinge tings distrikt.
Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Juni 1888
N:r 44
Distriktslandtmätaren, major Gust. Köhler är förr närvarande å ort och stätle sysselsatt med utförande af ägostyckning och utbrytning af de ägolotter i Lina myr, som ingå i köpet af nämda fastighet.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 23 januari 1913
N:r 18
beräknas skola tillverka 35,000 ton torr substans pr år, och som en viktig biprodukt skulle man utvinna ammoniak.
Dagens Nyheter har frågat ingenjör Alf Larsson, hvilken förut gjort försök med brikettering af gotländsk torf, om hans omdöme om det nya företaget. Han meddelade, att da gotländska matisarna ha både sina fördelar och sina nackdelar. På Gotland är myrjorden allmänhet mycket gynsam för denna exploatering ty den innehåller ej rötter och stubbar såsom på fastlandet och kan därför bekvämt tas upp med maskin. Vidare innehålla Gotlandsmyrarna cirka 3 procent kväfve, livilket för ammoniakens utvinnande är en star fördel; man beräknar till och med att en exploatering för detta ändamål bär sig med en kväfvehar af 2 procent. En nackdel är däremot att Gotlandstorfven håller 10 á 12 procent aska, hvaremot askhalten i fastlandstarfven i regel håller sig nere i 5 procent. De briketter ingenjör Larson fått af Gotlandstorf hade ej heller varit så hållbara som andra. Den gotländska myrjorden har sålunda både sina fördelar och nackdelar. För öfrligt ansåg han sig ej närmare kunna uttala sig om det nya företaget.
Till sist kan påpekas att det nya företagets ledarn äro desamma som förut bildat aktiebolaget Moss, hvilket af Wet Carbonizing Co. återköpt stora mossarealer i västra Småland, som det engelska bolaget förut förvärfvat.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 januari 1913
N:r 13
Sedan nu Ekenbergska tarfkolsbole,gen genom bildningen af A.-B. Lina myr äfven utsträckt sitt verksamhetsområde till vårt land har det blifvit ett intresse också här att närmare följa med den vidare utveoklingen af denna i den danska pressen på senaste tiden lifligt diskuterade affär.
Den danska spekulationen med Ekenbergs torfpatent synes komma att väcka ännu mer uppseende än förut. Danmarks generalkonsul i London hade varnat sina landsmän för spekulationerna. Det engelska bolagets representant i Danmark direktör Pegner har med anledning häraf angripit general konsuln och förklarat att hans uppträlanda är en fullkomlig skandal. Direktör Pegner har nämligen nyligen
åtetkommit från London, där – han undersökt bolagets ställning. Han säger att detta har ett aktiekapital af kr. 3,800.000 för att tillvarataga turfven i den stora danska Armssen som inköpts. Af preferensaktierna, 1,800,000 kronor, har inbetalts hälften, af de andra aktierna 10 proc. Man beräknar att fabriksanläggningen vid Amossen skall kosta sammanlagdt 1 milj. kr. Direktör Pegner anser att en shillings-aktie af preferensaktierna under vissa förhållanden kan vara värd 300 kr. Att jobbarna drifvit upp priset kan han ej hjälpa.
Man anser att dir. P. handlar i god tro. Det kan erinras om Ekenbarga mjönrbolag, som bildats i London med miljoner. Engelsmännen redde sig bra från affären, men en hel del svenskar förlorade hundratusentals kronor.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 januari 1913
N:r 12