500,000 kr. till vägförbättringar över hela länet.

Anslaget för 1948 färdigberäknat.
Allehanda berättade i måndagstidningen om en hel del vittomfattande vägarbeten som gjorts på Gotland under senaste året. I dag återkommer vi med några siffror över vägbeläggningsföretag i hela länet, vilka skall utföras med medel från reservationsanslaget under arbetsåret 1948. Programmet fastställdes av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 27 augusti.
Vägbeläggning på sträckan Visby—Hemse, delen från vägskälet vid Högbro till vägen mot Roma kungsgård beräknas kosta 200,000 kr. med en kostnad av kr. 5,000 för förarbetena, vägen Visby—Fårösund, delen Bunge kyrka—Fårösund resp. 93,000 kr. och 10,000 kr., Lövebergsvägen i Fårösunds samhälle resp. kr. 16,000 och 3,000, vägen Fårösunds hamn—Bungenäs, delen inom Fårösunds samhälle resp. kr. 40,000 och 10,000, Fårösund—Stux, delen inom Fårösunds samhälle resp. 22,000 och 1,000, väg till KA 3 i Fårösund resp. 12,000 och 1,000, Burgsvik—Visby, delen Skinnarve—Levide station 17,000, Sigters—Skinnarve, delen Levide kyrka—Skinnarve resp. 20,000 kr. och 2,000 kr., Hemse—Visby, delen genom tätbebyggelsen i Etelhem 27,000 kr., Sigfride—Klintehamn, delen genom tätbebyggelsen i Hablingbo 9,000 kr., Hagsarve—Hablingbo kr. 15,000, Sigters—Skinnarve, delen förbi Hablingbo kyrka kr. 6,000.
Sammanlagt är det en yta av 121,840 kvm., som skall beläggas. I anslag har man fått kr. 500,000 och sammanlagda förarbetena beräknas till kr. 32,000.
Samtliga nämnda vägar kommer att få asfaltbeläggning utom den förstnämnda, delen från vägskälet vid Högbro till vägen mot Roma kungsgård, vilken skall beläggas med cementbetong. Det är en fortsättning på den färdigbelagda vägen som går fram till kyrkan och den kommer att förses med både körbana, cykelbana o. gångbana. I övrigt kommer de vägar, som går genom samhällen att förses med körbana och gångbana medan de andra får enbart körbana.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 September 1947
N:r 199

Förlovning

har tillkännagivits mellan jordbruksarbetaren Henning Söderkund, Havdhem, och fröken Gerd Hedergren, dotter till framlidne lantbrukaren Emil Hedergren, Kvinnegårda i Havdhem, och hans likaledes framlidna maka, född Laugren;
— mellan hr Ernst Björkqvist, Björke, Norrlanda, och fröken Gertrud Orleifson, Visby, dotter till lantbrukaren Gustav Johansson, Orleifs i Levide, och hans maka, född Martin;
— mellan chauffören Folke Levander, Bolarve i Garda, och fröken Gunhild Danielsson, Visby, dotter till f. inspektören Josef Danielsson, Tenhult (Småland), och hans maka, född Pettersson och bördig från Garda;
— mellan volontären vid Lv 2 Tage Olsson, Linköping, och fröken Inga-May Pettersson, Magnuse i Levide, dotter till målarmästaren Hilmer Pettersson, Nederburge i Fardhem, och hans maka, född Rannberg;
— mellan hr Åke Karlsson, Svalöv, och fröken Ewy Karlsson, Ljugarn, dotter till dykaren Albin Karlsson, Ljugarn, och hans maka, född Ahlgren;
— mellan handelsbiträdet Eric Krusell, Fardhem, och handelsbiträdet fröken Ingrid Bodin, Ronehamn, dotter till köpman Gustaf Bodin, Visby, och hans maka, född Otter.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 31 December 1946
N:r 303

Förlovade

Ernst Björkqvist Gertrud Orleifson
Norrlanda. Visby.
31/12.

Åke Karlsson Ewy Karlsson
Svalöv. Ljugarn.
Malmö Nyårsafton.

Bo Lindquist Gunborg Nilssen
Visby. Visby.
Nyårsafton 1946.

Eric Krusell och Indtid Bodin
Nyårsafton.

Tage Olsson Inga-May Pettersson
Linköpings. Levide.
Levide Nyårsafton 1946.

Folke Levander och Gunhild Danielsson
Garda. Visby.

Henning Söderlund Gerd Hedergren
Havdhem.
Nyårsafton 1946.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 31 December 1946
N:r 303

Gotländska varmblodshästar på tävlingsbanorna.

En översikt vid årsskiftet.
Ett alltmera ökat intresse för ridning synes glädjande nog föreligga.

Nya ridhus ha upprättats och civila ryttare uppträda allt oftare på tävlingsbanorna. Antalet offentliga ridtävlingar har också ökats och uppgick under år 1946 till 183 eller 20 mera än året förut. Hoppningen är bäst företrädd med 107 tävlingar, men även dressyren har nått upp till ett så högt antal som 61. Antalet tävlingar i terrängritt och fälttävlan har varit mindre, i terrängritt 6 och i fälttävlan 9. De fåtaliga tävlingarna i de båda sistnämnda grenarna påtalas också av generalmajor S. Colliander i en rapport till Svenska Ridsportens Centralförbund över de X. Nordiska Ryttartävlingarna i Köpenhamn och framhåller han härvid vikten av att såväl ryttare som hästägare genom ökade prissummor stimuleras till flitigare deltagande i dessa grenar. Resultaten här ha nämligen varit mindre tillfredsställande, då svenska hästar åter mött utländsk konkurrens.
Gotlandsfödda hästar ha i ökat antal under året startat i offentliga tävlingar av olika slag. Att de lyckats tämligen väl framgår också av att av 41 startande gotlandshästar ej mindre än 29 nått placeringar. Antalet starter har varit 233 mot 250 under år 1945, således någon minskning, men såväl hästantalet som placeringarna ha ökat.
Bland de gotlandsfödda dressyrhästarna ligger även i år L\’ Aiglon e. Yngve I — Othello främst med en prissumma på 1,075 kr. och dessutom 2 hederspris. Den 16-årige vallacken från Trädgårds i Tingstäde torde väl dock snart ha gjort det mesta ifrån sig och har £. ö. redan i år fallit tillbaka något mot fjolåret, då den låg tvåa i prissumman mot femma nu. På 8 starter i svåra dressyrtävlingar har den vunnit två gånger och placerat sig ytterligare tre — Marscherat uppåt har däremot Dragon e. Yngve I — Stegeborg I xx, från Ryftes i Fole, gjort. Från att tidigare mest ha varit hoppare har den nu under sin ryttare, löjtnant K. Å. Hultberg, tävlat flitigt i prisridning, där den på 11 starter i medelåra och lätta klasser segrat tre gånr och haft placering ytterligare två. dressyrklasser har den tjänat 55 kr. och 3 hederspris. Fjolårsnyörjaren Attack e. Bohéme xx Hamlet, född hos Lars Jakobsson, Bopparve, Eksta, har också gått framt och ligger nu med intjänade 880 onor och 4 hederspris bra till i lisn. I medelsvår klass har den segt en gång och i lätt en gång och lessutom har den haft ytterligare 4 Blaceringar på tillhopa 13 -starter. Senorita e. Tåby II — Kings Own, ödd hos framlidne C: Klintström, Söertorg, Visby, ligger fortfarande i Er har detta år nått 500 kr. eller mma belopp som förra året. Säker som hon är har hon placerat sig fyra gånger på fem starter, dock utan att någon seger.
Ny dressyrhäst är Aboukir e. Kyffävser — Stegeborg I xx, från Ryfs i Fole, en halvbroder till den fört nämnde Dragon. I lätt klass har n på sex starter segrat en gång och placerat sig ytterligare två. Resultatet har blivit två hederspris och 250 kr. Ytterligare två hästar ha startat i dressyrtävlingar och av dessa har Excellens e. Hamlet — Lorvatus från Valda i Eskelhem vunnit 25 kr.
Fjolårets trea bland hopparna, Ållegro e. Tåby II xx — Camord, från Homa i Stenkumla, har i år ryckt upp på främsta platsen med tre hederspris och 1,055 kr. Flitig deltagare i tävlingar har den på 21 starter i medelsvåra och lätta hoppningar segrat tre gånger, varit tvåa en gång, trea två gånger och fått lägre placeringar tre gånger. Bland samtliga hoppare kommer den beträffande prissumman dock först på elfte plats. En annan flitig tävlare har varit Greta e. Ulster Pikör, född hos Hj. Engström, Bjerga, Vallstena. Som tävlingshäst är den nybörjare, men har det oaktat på 19 starter segrat tre gånger och därutöver placerat sig fyra. Prissumman är 750 kr. och sex hederspris. Den från visbytävlingarna kände Cognac e. Bohöme xx — Darjal har tjänat 525 kr., medan fjolårets täthäst Banjo e. Bast — Adjunkt från Hexarve i Sproge i år på 12 startes endast segrat en gång i medelsvår samt dessutom nått två placeringar i liknande tävlingar och en i höjdhoppning med 155 em. som högsta höjd. Förtjänsten har stannat vid 482 kr. och ett hederspris.
Övriga placerade hopphästar äro:
Idyll e. Karat — York, från Tings i Kräklingbo, med tre hederspris och 415 kr.;
Hambo e. Hamlet — Bohéme xx, från Koparve i Alva, med 3 hederspris och 375 kr.;
Sirocko e. Bohéme xx — Bruleur, från Bäcks i Väte, med 1 hederspris och 300 kr.;
Dragon e. Bohöme xx — Gower xx, från Orleifs i Levide, med 1 hederspris och 225 kr;
Cid e. Weller — Camord, från Pusarve i Fröjel, med 1 hederspris och 50 kr;
Mefisto e. Svante — Pikör, från Mallgårds i Hejnum, med 1 hederspris och 50 kr.;
d”Artagnan e. Hamlet — Darjal, från Skota i Lojsta, med 50 kr.;
Dragon e. Yngve I — Stegeborg I xx, från Ryftes i Fole, 50 kr.;
Mimusch e. Bohéme xx — Bast, från Grymlings i Eksta, 50 kr.;
Stardust e. Bohéme xx — Jasso, från Rosarve i Havdhem, 30 kr.;
Bojan e. Bohéme xx — Weller, från Fride i Lojsta, 25 kr.;
Jerry e. Ito — Radama, från Fjälls i Endre, 25 kr.;
Omega e. Lampos — Svante, från Homa i Stenkumla, 25 kr. Oplacerade hoppare är 11 st.
I terrängritter ha gått fyra gotlänningar, varav tre placerat sig. Mestvinnande är Falken e. Bohéme xx Jasso, från Stjärnarve i Eksta, som erövrat 1 hederspris och 100 kr., därnäst följer Stafett e. Svanre — Nepari, från Kinner i Lummelunda med hederspris och 75 kr. Tredje vinnare är Bohéme e. Bohéme xx — Tåby II xx, från Valda i Eskelhem.
Vad slutligen fälttävlan beträffar är dressyrhästen Dragon från Ryftes i Fole den mest lysande stjärnan och t. o. m. en av de bästa i landet, ehuru den blivit utan seger i år. Den har av fackmän ansetts böra läggas i specialträning för deltagande i denna tävlingsgren vid olympiska spelen i London 1948. Med här erövrade två hederspris och 675 kr. blir Dragon årets mestvinnande gotlandshäst med sammanlagt 5 hederspris och 1,680 kr. Topp e. Bohéme xx — Jasso, från Rosarve i Vall, som förra året hoppade in en mindre summa; har i år lyckats bättre i fälttävlan, där den på två tävlingar tjänat 475 kr. 1944 års arméfälttävlansegrare Viking e. Tåby II xx — Jasso, f. ö. halvbror till Topp, har i år stannat vid blygsamma 150 vunna kr. 100 kr. har nåtts av Bohéme e. Bohéme xx — Tåby II xx, från Valda i Eskelhem och dennes fyra år yngre halvbroder Mint, även den född på Valda. Terränghästen Falken från Stjärnarve har vunnit 50 kr. på fälttävlan.
Bohéme ligger fortfarande bra till som fadershingst med 11 startande och 7 placerade avkomlingar i hoppning och 3 placerade av 5 deltagande i fälttävlan. I sistnämnda gren ha dessutom två av hans avkomlingar erhållit uppmuntringspris. Glädjande nog har hingsten i år också utnyttjats av uppfödarna, då den haft ej mindre än 45 ston, vilket torde vara rekord för fullblodshingstarna i landet. Han kommer tydligen att även i fortsättningen låta höra av sig på tävlingsbanorna.
I samtliga tävlingar ha deltagit 695 hästar, av vilka 364 eller 52 proc. fått pris. Av 41 gotlandsfödda ha 29 prisbelönats, vilket gör 71 proe. Av totala prisbeloppet, 103,153 kry har 9,6 proc. gått hit fast endast 5,8 av de deltagande hästarna varit gotlandsfödda.
Ehuru de verkliga topphästarna icke återfunnits bland de gotlandsfödda, äro dock de uppnådda resultaten sådana att man kan beteckna dem som en reklam för öns varmblodsavel. Av årets uppfödarepris på sammanlagt 10,000 kr. har också 1,100 gått till gotländska uppfödare, fördelade på 18 hästar. Detta är 11 proc. av summan, vilket måste bevisa en hel del, då Gotlands andel i remonteringen endast är c:a 7 proc. Av belönade hästar uppgår gotlandsandelen till 10,5 procent.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 December 1946
N:r 302

Jordfästningar.

Stoftet efter fröken Thyra Hartman, Fjälls i Endre, jordfästes i onsdags i Endre kyrka, där den högtidliga akten inleddes med sorgemusik och psalmsång. Kyrkoherde G. Enwall höll därpå griftetalet och förrättade jordfästningen. Sedan ps. 47: 3 sjungits utbars kistan under sorgemusik och gravsattes på kyrkogården. En vacker skörd av kransar och blommor nedlades av anhöriga och vänner till den avlidna, varefter officianten lyste frid över vilorummet.
— Till den sista vilan vigdos igår stoftet efter änkefru Johanna Johansson, Orleifs i Levide. Samlingen ägde rum i sorgehuset, där en andaktsstund hölls under ledning av kyrkoherde E. Amér. I kyrkan inbars kistan under det att, kantor Ivar Larsson utförde sorgemusik på orgeln, varpå ps. 41: 2-3 sjöngs. Kyrkoherde Amér höll så ett anslående griftetal med ledning av Matt. 21: 5 samt förrättade jordfästningen. Efter denna sjöngs ps. 42: 4 5, varpå kistan bars ut ur templet under sorgemusik. Vid graven nedlades en vacker gärd av kransar och till sist sjöngs en psalmvers samt lyste officianten frid över vilorummet.
— Tillsyningsläraren vid Malmköpings folkskolor i Södermanland Ernst Amling har jordfästs i Lilla Malma kyrka.
Jordfästningen förrättades av kyrkoherde Rudolf Zetterquist, och under den högtidliga akten förekom bl. a. även sång av operasångaren Folke Andersson. Skolbarn bildade häck, när kistan bars ut ur kyrkan, och kremation ägde senare rum i Eskilstuna. Urnan gravsattes sedan i familjegraven på Norra kyrkogården f Stockholm, varvid hovpredikanten, kyrkoherden i Maria Martin Zetterquist, officierade. En rik blomstergärd hide sänts till håren. I stället för blommor hade även bidrag lämnats till Europahjälpen och Malmköpings blomsterfond.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 December 1946
N:r 284

Södertinget.

Valagitatorn lät vänta på sig.
Agitationsbilens förare fick böta.

Det var fullspikat på Södra häradsrättens \”program\” vid hösttingets ,fjärde ordinarie session å tingsstället Skogs i Levide i går. Det var inte bara en ovanligt talrik tingsmenighet församlad då sammanträdet förklarades äppnat, det var också ärenden vars behandling tog sin rundliga tid i anspråk och kl. blev 5 på eftermiddagen förrän man var färdig och rättens ledamöter kunde gå till middag. Det tog förresten ovanligt lång tid förrän man kom i gång med uppropslistan, ty först skulle grötlingarnas nye nämndeman installeras och sedan följde en nästan ändlös rad av testamentsvittnesförhör.
Rättens ordförande voro ord. domhavanden häradshövding K.-F. Pfeiffer och notarie Gunnar Thorbjörnsson, protokollsförare notarierna Thorbjörnsson och Sven Dufvenmark, och tingskansliet förestods av notarie Ulf Hamacher.

Fortkörning med agitationsbil.
En lastbilsförare står åtalad för fortkörning och vårdslös framfart. Han hade den 8 sistlidne sept, ställt sin bil till förfogande som socialdemokratisk agitationsbil och själv kört densamma, och det var under denna resa han gjort sig skyldig till förutnämnda förseelser. Han hade därjämte vid tillfället transporterat folk utan att ha rätt därtill. För dagen hördes två vittnen, vilka kontrollerat att svar, kört med över 80 km. hastighet under det att han hade 12 personer på flaket. Vid Strömma i Stånga hade vittnena, som också färdades i bil, kört om en annan bil. och samtidigt hade den ifrågavarande lastbilen pressat sig förbi, varvid på vägen befunnit sig 3 bilar i bredd, och ena vittnet förklarade att det var rent kusligt när han såg lastbilen sticka fram samtidigt som de passerade bilen längst till vänster.
Svar., som denna gång inställde sig personligen, medgav att han kört för fort, men valtalaren hade låtit vänts på sig så länge, att man måste hålla den höga hastigheten för att hinna fram till första mötesplatsen i tid. Han medgav också omkörningen vid Strömma. Beträffande den olagliga persontrafiken hade partiledningen uppgivit att de utverkat tillstånd för samtliga bilar, som medverkade den ifrågavarande söndagen, vilket dock icke var fallet.
Rättens utslag lydde på 25 dagsböter á 2:50.

Förskingring.
En mindre förskingringsaffär var föremål för rättens behandling. Det gällde en kontrollassistent, som blivit anställd i en kontrollförening här på Gotland, men efter cirka 3 veckors tjänstgöring tröttnat och begivit sig iväg till fastlandet utan att redovisa för uppburna 446 kr. På fastlandet har han tagit liknande plats. Mannen, som häktats i Säter, hade transportrats hit och inställdes inför rätta. Som åklagare inställde sig Landsfiskal Nordbeck i Hemse.
Den åklagade fick redogöra för sitt föregående, vilket var ganska brokigt. Han var vittberest, hade haft anställning hos Nobel i Ryssland och även varit i Afrika. Men dessa ljusare ungdomsminnen voro nu svunna. Han hade blivit gift och hade 9 barn i äktenskapet, vilka nu voro i åldern 27-13 år. Någon gång för ett dussintal år sedan blev emellertid hustrun arg på honom och hade för myndigheterna uppgivit, att han hotat henne till livet. Och så blev han utan sinnesundersökning införskaffad till Ulleråkers sjukhus. Här har han också fått vistas i flera omgångar, sammanlagt 2 år av 11. Däremellan har han varit försöksutskriven, men bara han på något sätt kommit på kant med samhället, har han åkt in igen. Hustrun, från vilken han nu är skild, har medgivit, att hennes anmälan den gången ej var riktig, det skedde vid ett tillfälle då hon var psykiskt nere, men det har inte hjälpt, han har ändå inte sluppit sjukhusuppsikten. Nu hade han kommit över hit till Gotland efter att ha innehaft plats som ladugårdsförman i Tierps-trakten. Han hade även tidigare varit kontrollassistent, men då han nu skulle börja på nytt var han ej så rutinerad. Så klagade han på materielen och hade kommit på kant med föreningens ordf. En gång när de kommit ihop sig om ett prov, hade han tagit det med sig och rest till Visby för att få detsamma kontrollerat av konsulent Ljunggren. Han hade emellertid ej träffat honom och då fortsatt till Stockholm för att skaffa sig pengar, vilket han beräknat få på en komponerad vals, \”Sången om Gotland\”, som skulle köpas av Sonora för grammofoninspelning. Sedan hade han fortsatt till, Dalarna och tagit ny anställning. Han erkände, att han uppburit de 446 kr., vilka bl. a. använts för inköp av kläder, men hade också en del smärre noträkningar. Då han skrivit till ordf. och begärt papperen för redovisning, hade han i stället blivit häktad. Han anhöll att icke på nytt bli sänd till sjukhus utan frigiven och villkorligt dömd, och han lovade bli en hederlig man.
Såväl åkl. som målsägaren, vilken senare även framställde ersättningsanspråk, framhöllo, att svar. ofta uppträtt berusad och var alkoholist. Härtill invände svar. att \”hur skall det kunna bli spritmissbruk i ett samhälle, där det endast kan bli 2 pilsner var fjärde timme?\”
Rätten beslöt den häktades försättande på fri fot samt förundersöknnig för villkorlig dom, varefter målet avgöres den 23 januari.

Förfalskat jaktkort.
En jaktvårdsuppsyningsman hade vid ett tillfälle nu i okt. avfordrat en jägare jaktkort, varvid han uppvisat ett, som dels hade den antecknade giltighetstiden utgången redan den 30 juni, dels också visade tydliga spår av att vara ändrat. Jägaren ifråga var nu instämd av landsfogde Broms för förfalskning och inställde sig-personligen samt erkände, att han ändrat ett jaktkort för tiden 1941-1942 till 1945-1946. Han sade sig emellertid aldrig ha uppvisat kortet någon gång under den giltighetstid vilken han genom förfalskningen angivit och aldrig ens varit på jakt under denna tid. Åkl. ansåg dock att uppsåtet varit att vilseleda och även om han ej heller denna gång skjutit räcker dock bärande av vapen som olaga jakt och bör vara tillräckligt för att vapnet skall förklaras förverkat.
Svar:s rättegångsbiträde advokat Kjällman menade, att då den åsatta giltighetstiden icke längre var någon giltighetstid hade förfalskningen icke längre berett svar. någon fördel och för närmare undersökning av det brottsliga i detta begärde han uppskov, varför målet åter förekommer den 23 jan.

Otukt mot minderåriga.
Ett par mål, vilka handlades av landsfogde Broms, gällde otukt mot minderåriga flickor. I det ena blev det villkorlig dom, i det andra frikännande enär svarandena emot deras bestridande icke ansågos haft kännedom om vederbörandes ålder.

Fylleri eller sömndrucken?
En byggnadsarbetare från Klintehamns landsfiskalsdistrikt var av landsfiskal Jakobson instämd för fylleri vid ratten. Han hade vid ett tillfälle kört från sin arbetsplats i Slite över Visby mot hemmet, Kommen till Sion i Västerhejde hade han på en raksträcka kört av vägen och kolliderat med en telefonstolpe. Dem han fått att hjälpa sig få bilen ,ur diket igen hade emellertid menat, att han var berusad och underrättat landsfiskalen, men då denne kom till platsen, var han försvunnen. Senare hade han påträffats i hemmet. Företagen blodprovsundersökning visade emellertid på endast 0,72 promille och då sade sig svar. ändå tagit 3 supar sedan han kom hem. I Slite hade han före avfärden varit med om en taklagsfest men påstod sig där fått endast 5 cl.
Åkl. satte emellertid inte stor tro till hans uppgifter, vilka ändrats gång efter annan. Till den som hjälpt honom ur diket hade svar, sagt, då denne påstått att han var berusad, att han ej kunde neka till att det blev för mycket. Denne hade också ansett att han gått vingligt. Själv skyllde svar. dikeskörningen på föregående nattvak och att han därför somnat vid ratten.
För hörande ev vittnen blev det uppskov till 23 jan.

Fylleri endast en gång.
En person är instämd för att vid tvenne olika tillfällen i sept. ha uppträtt berusad i Klintehemn och målet förekom nu för andra gången. Det första fylleriet erkänner han men icke det andre, som skulle ha varit i samband med en danstillställning å torgdagen den 27 sept. Vid det tillfället hade han omhändertagits ev polis och vid en kalabalik skadats. Vid detta tillfälle hördes trenne vittnen, däribland provinsialläkaren, som konsulterats för den skada hen erhållit. Av ingetdera vittnesmål framgick emellertid, att han varit berusad, varför han i detta fall frikändes. För den första gången dömdes han till 30 kr. böter.

Motorcyklist på vådlig färd.
En person, stödd på kryckor, inställde sig vid rätten åtalad för överdådig motorcykelkörning. Han hade den 8 juli lånet en motorcykel och med ägaren på pakethållaren hade han startat samt fått för sig att han skulle köra om en förbipasserande motorcykel. Han satte högsta fart och fortsatte därmed även sedan han passerat den andre och tills han hamnade rätt i ett träd vid sidan av vägen. Passageraren hade kastats 15 m. in i trädgården intill men kom ned på fötterna och klarade sig utan skador. Svar. hade lagts in på , lasarettet, där han vårdats till den 18 sept. och fortfarande fick han ta sig fram på två kryckor. Han hade inget minne av färden. Tidigare olycksdagen hade han förtärt två supar och ett halvt stop dricka, men det ansågs ingen minne av färden. Tidigare på olycksgärt skadestånd från passageraren-motorcykelägaren på 800 kr. godkändes av svar. Rättens ordf. ansåg, att en person, som sli fullständigt kan förlora besinningen, inte bör få ha sitt körkort i behåll. Han dömdes till 25 dagsböter á 1 krona.

Kollisionen vid Ekorrgate.
Såsom redan från föregående rättegångstillfälle meddelades har en kollision ägt rum å Södra landsvägen vid Ekorrgate i Mästerby. Det var en personbil, som kom från Mästerbyhållet, vilken kolliderade med en buss från Visby. Det har varit åtskillig diskussion om vem som var orsak till kollisionen, det har skyllts på en skymmande häck, på regndis och på varandra. Denna gång hördes trenne vittnen. Ett par passagerare i bussen vitsordade, att bussföraren kört försiktigt och att det var personbilen, som körde på. Det tredje vittnet var en fru från gården intill olycksplatsen, vilken sett ut genom fönstret när bussen passerade och konstaterade, att han \”ovanligt nog\” körde sakta. Någon signal hade hon inte hört, och hon förklarade, att \”så fruntimmer jag är vill jag dock erkänna, att jag är mycket nyfiken på alla ljud\”.
Åklagaren, landsfiskal Jacobsson, ansåg att bussföraren omedelbart bort stanna i stället för att kasta bussen över åt höger och låta den rulla framåt. Härtill invände denne, att om icke hans bromsar hållit denna påfrestning, hur hade det då gått med den lilla bilen? Advokat Wahlberg, som var ombud för personbilens förare, gjorde gällande, att bussföraren åsidosatt vänsterregeln, vartill dennes biträde, advokat Kjällman, invände, att när sikten är dålig och man kommer från en sidoväg bör man vara försiktig.
Dot blev åter uppskov i målet, som ånyo förekommer den 23 jan.

Cyklist på höger kant.
En bilförare stod åtalad för att ha kört på en cyklist, som dock sluppit relativt lindrigt undan. Cyklisten hade kört på höger sida och bilisten hade tänkt att han skulle hålla sig där och ämnade tyst och stilla passera. Cyklisten hade emellertid sett bilisten på avstånd och väntat signal i tid. Då den emellertid inte kom körde han över till vänster med påföljd att han blev påkörd. Anledningen till att cyklisten hållit sig på höger sida i det längsta angav han vara, att den kanten var bättre för cykelåkning. Det var vissa saker, som ännu behövde utredas, och därför uppsköts målet till den 23 jan.

En ko i vägen.
En bilist har vid en kvällskörning träffat på en skock kor. Han hade icke bländat ner men kört sakta och alt såg ut att gå bra. Men så hoppade en ko fram mitt för bilen och påkördes. Bilisten har gjort upp skadan med koägaren, men för sin oförsiktighet fick han nu även 20 dagsböter á 4 kr.

Den tillgripna cykeln.
Vid torgdagen i Hemse tillgrep en yngling från Visby en cykel men mötte lagens väktare efter endast några meters färd. Han har förklarat, att det endast var ett tillfälligt cykellån inom samhället, och då det ansågs, att han icke hadebehov av den för längre färd, togs hans förklaring för gott, varför han dömdes för allenast egenmäktigt förfarande till 20 dagsböter á 3 kr.

För egenmäktigt förfarande
dömdes även en far och son. Deras förseelser bestodo i att de tillvaratagit en anhörigs tillhörigheter sedan denne för brott blivit häktad, trots det att dessa förvarades i rum, som annan fordringsägare hade nyckeln till. De dömdes den förre till 10 dagsböter á 1 kr. och den senare till 15 á 1: 50.

Vårdslösa motorförare.
En förare av lättviktsmotorcykel hade utan att se sig för svängt upp på allmän väg ifrån sin gård och så när kolliderat med en annan förare av liknande fordon. Kollision hade dock undgåtts, men själv hade han kapsejsat och ådragit sig svåra skador för vilket lasarettsvård måst sökas. För sin oförsiktighet dömdes han nu till 15 dagsböter á 1:50.
— En bilist hade med sin bil hamnat mot en stenton, bilen blev skrot men föraren klarade sig. Han fick 30 dagsböter á 1:50.

Överlastad.
En lastbilsförare hade haft mycket för hög last på sin bil. Det blev 10 dagsböter á 1:50.

Ännu spökar omsen.
En affärsman, som ej deklarerat till omsättningsskatt bötade 40 kr. samt ålades vid 300 kr. vite deklarationsverkställighet.

Icke skjutvapen till barn!
Tvenne fäder voro åtalade för det de låtit sina minderåriga barn använda deras skjutvapen. De dömdes till vardera 10 dagsböter á 1:50.

För utevaro
dömdes en instämd till 10 kr. böter samt ålades vid 50 kr. vite att nästa gång låta inställa sig.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 December 1946
N:r 284

Målningarna i Levide bör utföras av kultur-fackman.

Riksantikvarieämbetet har meddelat sig inte kunna utan förbehåll lämna målaremästare R. Olsson tillstånd att behandla kalkmålningarna i Levide kyrka. Dekorationerna måste behandlas av en såväl kulturhistoriskt som tekniskt skolad fackman. Församlingan bör hänvända sig till konservator Bertil Bengtsson, vilken periodvis är i Visby för arbete med Burmeisterska huset. Han skall avgöra i vad mån arbetet kan utföras av någon annan.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1946
N:r 283

Höstting på Skogs.

Södra häradsrättens fjärde hösttingssammanträde har idag hållits på Skogs i Levide med häradshövding K.-F. Pfeiffer som ordf. På föredragningslistan var 38 ärenden upptagna, därav 23 åklagarmål.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 December 1946
N:r 283

Om upprättandet av ett lantvärn på Gotland år 1801.

Av Nils Vilhelm Söderberg.
II.

På morgonen den 9 mars finna vi landshövdingen och landssekreteraren i landshövdingens resvagn — eller kanske kursläde — dragen av gästgivarhästar på väg österut till Kräklings gästgivargård, där han skulle möta allmogen från Kräklinge ting. Därifrån gick vägen tillbaka igen, närmast till Tule i Ganthem, där sammanträde hölls med Lina och Halla ting kl. 12 och slutligen till Röstäde i Ekeby, där Endre och Dede ting mötte kl. 4 e. m. Protdkollet från dessa sammanträden är daterat i Röstäde.5) Vad som sagts på de olika mötena får man inte veta. De ha väl varit sig tämligen likartade. Landshövdingen har för allmogen framställt landets farliga belägenhet och nödvändigheten av det av Konungen anbefallda lantvärnet och vidare meddelat att Visby borgerskap beslutat biträda vid dess upprättande. Han förklarade vidare att ingen annan exercis skulle påfordras än som vore nödvändig för gevärens laddande och och \”för dem själfva icke skadeliga handterande\”, samt att t. v. inga vårdkasar skulle uppsättas eller strandvakter utgå. Allmogen å sin sida förklarade sig villig och skyldig att deltaga i landets försvar. Varje husbonde skulle vara beredd att mottaga gevär och ammunition och för övrigt skulle nödvärnsvapen som pikar, klubbor och påkar anskaffas så att man kunde\” gå fienden försvarsvis till mötes om fiendtliga anfall av i land satte besättningar på denna vår ö skulle ske\”.
Man får icke föreställa sig detta lyckliga resultat av förhandlingarna som beroende på ett landshövdingens diktat, på vilket allmogen svarade ett mer eller mindre tvunget \”ja\”. Gotlänningarna visste vad det var fråga om. De hade ansvarat för
sin ös säkerhet under ofredstid förr, finast under kriget 1788-90. Deras talmän ha säkert sagt sin ärliga mening. Det framgår av att de hade ett villkor att ställa upp. Om de under exercis eller eljes skulle kommenderas av främmande befäl skulle de bli väl behandlade av detta. Det var icke något nytt krav. Det begärde den gotländska allmogen av landshövding von Hökerstedt år 1742, då man ännu hade i friskt minne att förhållandet inte varit så väl beställt i detta hänseende under \”den stora ofredens\” dagar. Det var fullmyndiga män, som gjorde sin plikt efter bästa förmåga, det skulle deras officerare förstå.
Från Röstäde ställdes förmodligen kosan tillbaka till Visby, men nästa dag kl. 10 f. m. mötte landshövdingen Bro och Bills ting vid Gute i Bäl för att kl. 4 e. m. samma dag sammanträffa med Forsa ting vid Angelbos i Lärbro. Nästa dag, den 11 mars, samlades Rute ting vid Rute kyrka och kl. 4 e. m. sammanträdde Lummelunds ting i Stenkyrka prästgård. Mötet var ursprungligen utsatt till Grausne. Ändringen var dock utan tvivel endast till fördel för herr landshövdingen och hans följeslagare, ty i Stenkyrka härskade prosten J. N-son Lutteman och hans hustru Lovisa Fredrika Bacher, som säkerligen visste att väl förpläga de höga herrarna från staden.6)
Därmed voro sammanträdena med Norra häradet avslutade. Om dessa är endast antecknat i Röstädeprotokollet :5) \”mutatis mutandis7) enahanda sammanträden och lika utgång deraf\”. Efter ett par dagars uppehåll kom turen till Södra häradet. Där hölls det första sammanträdet med Garde ting vid Kyrkebys i Etelhem den 20 mars kl. 9 f. m. följt av möte med Burs ting vid Häggdarfve \”på Nähr\” kl. 4 e. m. Följande dag gällde det Hemse ting, som samlades vid Tjengdarfve i Hemse kl. 9 f. m., Grötlinge ting vid Lingsarfve i Hafdhem kl. 3 e. m. och slutligen Hoburgs ting vid Botvide i Öja. Den 22 hölls inga sammanträden, vi våga förmoda, att landshövdingen då vilade ut i prosten A. Ekholtz gästfria hem i Fardhems prästgårds). Den 23 mars gick färden vidare till Burge i Levede, där Fardhem och Habblinge ting mötte kl. 9 f. m., och slutligen hölls den sista sammankomsten med återstående Hejde, Banda och Stenkumla ting vid Sandäskes kl. 11 fm. Här är protokollet för Södra häradets sammanträden uppsatt5). Resultatet var detsamma som i Norra häradet : \”Försäkrade hear och en af allmogen samt de öfriga socknemän, hvilha redan å utsatta samlingsställen blifvit hörda och sig uttalat, at med oförfärat mod samt ett för Konung och Fosterland Warmt fjärta söka til at fullgöra hvad på dem kunde ankomma och at på sätt omständigheterna medgåfvo samt ända mål af detta Landtwärns upprättande öfwerensstäma\”.

5) Landskansliets utg. handl. 1801, pag. 81. LA.
6) Berta Wiman, Präster och Patroner, Visby 1933.
7) Ung. = med smärre ändringar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 December 1946
N:r 281

Dödsfall.

I en ålder av nära åttiosju år avled i lördags i sitt hem vid Solbjerge i Fröjel förre hemmansägaren Karl Nilsson. Den bortgångne, som född vid Solbjerge, hela sitt liv verkat därstädes, lämnade efter sig minnet av en arbetsam och framåtsträvande person. I yngre dagar, då kalkbränningen inom socknen pågick som ilvligast, inköpte han jämte tvenne andra personer egen skuta och fraktade kalken, huvudsakligen till Tyskland. Priset pr \”läst\” var ej så högt, men förtjänst blev det och fordringarna den tiden voro ganska små. Av kommunala förtroendeuppdrag, som den nu avlidne innehaft, kan nämnas ordförandeskapet i kommunalnämnden vid sekelskiftet m. fl. Den bortgångne, som skapat ett stabilt och gediget hem, sörjes närmast av maka och hemmavarande barn, sonen Ragnar, som övertagit gården, stut dottern Lydia, båda ogifta.

— Änkefru Johanna Johansson, Orleifs Levide, har avlidit i en ålder av sjuttiotre år. Hon var född i Asarums församling i Blekinge och kom 1910 tillsammans med sin make, lantbrukare Olof Johansson, vilken avled 1937, till Gotdand. Närmast sörjande äro barn och barnbarn.

— Förre stenarbetaren Johann Emil Sägersten, Utöja i Fleringe, avled den å december i en ålder av åttio år. Den avlidne var innan han flyttade till Gotland under många år verksam som järnvägsarbetare i Norge. Genom sitt fina och försynta sätt erhöll han många vännor, som säkerligen skola bevara den gamle hedersmannen i tacksamt minne. Han sörjes närmast av synskon på fastlandet, av vilka en broder är folkskollärare och en syster folkskollärarinna.

— Fru Inga Nilsson har avlidit i Malmö i en ålder av endast trettioåtta år. Den bortgångna, som var född i Visby och dotter till skomakaremästaren Viktor Finberg och hans maka, skötte till en början fadrens kaférörelse på Hagbylund och kom sedan till Malmö, där hon efter antällningar som servitris ingick äktenskap me byggmästaren Thure Nilsson. Förutom av maken och föräldrarna sörjes hon närmast av syskon i Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 2 December 1946
N:r 280