Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
(Hösttingets första sammanträde å Alleqvia i Endre 5—6 Sept.)
Djurplågerimålet mot hemmansägaren Gardell Boters i Anga, var vid detta tilltälle åter före. Ett vittne, Arvid Martell, infann sig icke, hvadan åklagaran begärde och erhöll uppskof med målet.

Barnaföda. Pigan Maria Elisabet Österdahl, Gannarfve i Hall, hade instämt husbonden Alfred Bjersander, Austers med yrkande om 75 kronor årligen till 15-års åldern för ett af henne 31 Mars i år födt barn, hvartill Bjersander vore fader. Denne nekade och hade genstämt Österdahl för beskyllning som ginge på heder och ära, Som han emellertid icke, såsom han blifvit ålagd, iakttagit personlig inställelse dömdes Bjersander att utgifva försutet vite med 20 kronor samt förständigades vid 50 kronors: vite att vid nästa rättegångstillfälle — företa dagen af andra sammanträdet — komma tillstädes, — I samma syfte som här ofvan nämts i fråga om ett 24 Dec, 1891 födt barn hade pigan Selma Johansson, Smiss i Sjonhem, instämt maskinisten Karl Magnus Juhansson, Tuale i Ganthem. Tre vittnen hördes, af hvilka det ena, arb. Fredr. Jako.sson från Ala, hade för svaranden mycket besvärande omständigheter att meddela, Uppskof till första dagen af tredje sammanträder.
— Äfven Helena Matilda Andersson, Gerungs i Rute, hade instämt Gustaf Oskar Pettersson, Vatlings i Fole. Parterna infunno sig ej.
— Med fria sig från att vara fader till ett af Anna Angusta Rosvall, Risungs i Rute födt barn, skulle vid detta sammanträde drängen Johan Lindqvist, Lina i Hörsne. Han hade ej infunnit sig. Då ej upplyst vore om svaranden besvärat sig ötver den ådömda elgången, sku!le härom bevis infirskaffis och ville rätten meddela yttrande vid tredje sammanträdet.

Ett högvigtigt mål. Bonden Anders Petter Andersson, Lilla Bjers i Stenkyrka hade instämt skräddaren Johan Carlsson, Tune och enkan Sjösten med yrkande om skadestånd af hvem det bäst gälda gitte för det Carlesoa vedhuggit några björkar, som svarandena ansett stå på af enkan Sjösten sedan gammalt arrenderad mark, då deremot käranden påstod att de stått på hans mark, Icke mindre än 8 vittnen hördes i målet. Svarandena begärde och erhöllo uppskof till tredje sammanträdet för att visa värdet af de nedhuggna björkarae, som kärandea värdsrat till 64 kronor, samt för att ådagalägga, att enkan Sjösten verkligen halt rätt att nedhugga dem.

För förfallolös utevaro från tingssammanträder dömdes K. H. Anderssov, Kams i Lummelunda, J; N. Badin och Maria Budia, Kyrkljufves i Vänge, att böta hvar och en 5 kronor.

För olaga ölutskänkning hade kronolänsman Boberg instämt husbonden Olof Johansson, hvilken förestod Magnuse skjutsstation i Gothem. Svaranden, som icke hade rätt att skänka ut öl åt andra än vägfarande, genmälde å stämningen att han såsom vägfarande ansett hvar och en som vore berättigad att taga skjuts. Dock bestred han att sådant ägt rum på sön- eller helgdag. För att styrka detta, erhöll åklagaren uppskof.

Såsom kronoombud hade länsman Boberg instämt Erik Petter Olsson, Hammars i Kräklingbo, angående rätt till släketägt, Saken rörde sig derom, att, ehuru Hammars vid laga skifte fått sig tillskiftad jord från Tjengvide länsmansboställe icke derå befintlig släketägt medföljt, utan fortfarande skulle tillhöra Tjengvide, hvilket ock var den uppfattning af saken, som t. f. förste landtmätaren i en lemnad utredning visade sig äga. Kronoombudet yrkade, att svaranden dels skulle ergätta den släke, som han sålunda ondandragit länsmansbostället, räknadt under preskriptionstid, dels mot skälig ersättning lemna väg till dyan och plats för släkeps uppläggande. Svarande bastred käromålet. Uppskof erhölls till andra sammanträdet för utredning.

Misshandel. Åklagaren hade instämtj drängen Johannes Pettersson för våld mot Oskar Jacobsson, båda vid Granskogs i Dalhem, Målsägaren berättade: En dag hade han och avaranden gått på en åker och plöjt. Svaranden hade då velat tvioga Jacubsson att använda en oduglig plog, och då han vägrat detta, med storändan af ett jernskodt piskskaft tilldelat honom ett slig öfver venstra ögat, så att detta svullvat till och blodvite uppstått. Målsägaren hade genast gått hem och tvättat blodet af sig samt derefter gå:t till Kräklingbo och för länsmannen anmält missbandelv. Han hade haft men af den i 14 dagar.
Svaranden deremot hade följande att förmäla: Vid den omnämda plöjoingen hade han, som körde med bästar, en liten stålplog, då deremot Jakobsson, som hade oxar, af dessa en »unger stäut», en tung plog. Pettersson, som sade sig ha yttrat att det var »djäurplaugerei» att låta oxarne gå med den tunga plogen, hade då föreslagit ett byte, då hästarne bättre orkade med den tyngre plogen. Då Pettersson böjt sig ned föratt byta om plogarne, hade Jakobsson dängt honom i hufvadet så att två blåa svullnader uppkommit, af hvilka ban haft men i 14 dagar. Han hade då gifvit Jakobsson ett slag med sin piska, som dock icke var jernskodd, utan bade Jakobsson sjelf med fiograrne »krattat upp» såret för att få det stort. Målsägaren begärde 25 kronor för sveda och värk, men svaranden ansåg ej det hela värdt mera än 3 kronor. Åklagaren yrkade ansvar för misshandel. Utslag vid tredje sammanträdet.

Oskar Nyström, Helvigs i Fole, hade instämt landtbrukaren Karl Larsson, Bondarfve, med yrkande att utfå 2,500 kr. i skadestånd derför att svaranden som blifvit utsedd till syssloman för det under exekutiv försäljning liggande 1/4 ma tal Lilla Helvigs, hindrat käranden att sköta egendomen, hvadan förlust för honom uppstått. Svaranden bestred; uppskof till första rättegångsdagen af andra sammanträdet.

En svarande, som medger. Samme kärande som i förra målet hade instämt hemmansägarne Lars Nordström, Lilla Råby i Hejdeby, och E. H. Fagerlund med yrkande att hvem bäst gälda gitte måtte till honom utbetala en summa af 3,257 kr. på grund af en köpeskillingsrevers, som, efter det han köpt 1/4 mantal Lilla Helvigs af Fagerlund, befannits häfta vid egendomen. Nordström hade i sin ordning sålt hemmanet till Fagerlund, men då det utröntes, att hen ej hade med saken att skaffa, skildes han från målst. Fagerlund påstod att han underrättat Nyström om köpeskillingsreversen vid köpet, hvilket bestreds af käranden.
— Nå medger Fagerlund att betala den omstämda summan?
— Jo, naturligtvis betalar jag bvad jag är skyldig.
— Jaså, vill Fagerlund verkligen betala köpeskillingsreversen ?
— Ja, det kommer inte på fråga.
— Såå? Då skrifver jag i protokollet att Fagerlund medger att betala 3,257 kronor?
— Ja, för all del;
(Nordströms -rättegångsbiträde hviskar: »Förstår inte Fagerlund, att häradsböfdingen frågar, om ni vill betala till Nyström?»)
Fagerlund: Jaså, nej för tusan, det vill jag visst inte;
Hans bestridande togs nu till protokollet och domaren frågade:
— Nå, hvad säger Fagerlund vidare?
— Ja, 25 kronor från Garda och hit kan väl inte vara för mycket.
Emellertid uppsköts målet till första dagen af tredje sammanträdet för vidare bevisning.

Gothemsmålen. Husbonden Oiof Olofsson, Nybingers i Gothem, hade instämt kyrkoherde G. H. Tilén derstädes med yrkande om ansvar för ärckränkping. Som konsistorieombud var förordnad kyrkoherde Friberg i Källunge. Stämningen innehöll, att svaranden inför kyrkorådet, der äfven andra personer voro närvarande, sagt att Oiofsson vore en dålig husbonde, act på grund af bans dåliga ex:mpel man ej kunde begära bättre af hans tjenstfolk, att han lefvat ett osedligt lif i fira år, att han ej vore värd att bära byxor, att han vore sämre än en mindre vetande menniska, att Olofssons hus i flere år varit ett otuktshus m. m.
Svaranden förklarade, att detta vore osanDing hvart enda ord, hvilket kunde bevisas med kyrkorådets justerade protokoll.
Kärandeombudet, sakföraren Stenmark, anmärkte: Ja nog har det förts underliga protokoll i Guthem, men så galet vore det nog ändå inte, att sådant som stämningen innehöll finge inflyta.
För att inkalla vittnen uppsköts målet till första dagen af andra sammanträdet.
— Kyrkoherde Tilén å sin sida hade instämt Olof Olofsson för det denne med hot i ord och åtbörder velat tvinga honom tilländriug af mot bonom beslutad kyrkorådsåtgärd.
Kyrkoherde T. berättade: Den 2 Juli på morgonen hade han mött O.ofsson i närheten af prestgården i upprördt tillstånd. Han hade då frågat:
— Vill Olofsson mig något?
— Jo, det kan hända det. Vill ni ta tillbaka det der kyrkorådsboslutet.
— Det beror ej på mig utan på kyrkorådet.
Under det de sedan följts åt till prestgården hade Olofsson upprepat sin anhållan häftigt och knutit näfven tätt intill kyrkoherdens ansigte.
— År ni ej nykter? — hade kyrkoherden frågat, hvilket uppretat Olvfss,n än mer. Då ban sagt sig ssola processa med kyrkoherden, hade denre yttrat:
— Det kan bli ganska dyrt.
— Det har jag råd till,
— Den råheten skall jag föreöka ta bort.
— Det duger pastorn ej till.
lär hade Olofsson varit så ursinnig, att kyrkoserdea befarat handgripligheter, derest ej skolläraren i detsamma kommit till. På grund af allt detta gjorde kyrkoherden mot svaranden olvannämda yrkanden.
Svarandeombudst, det samma som i förra målet, förklarade kyrkoherdens framställning i allt väsentligt vara falsk. Olofsson hade visaerligen varit upprörd, men ej hotat, och hade endast bedt, att kyrkoherden måtte borttaga hans namn från en kallelse, som kommit två hang tj-nare till del att inställa sig för kyrkorådet på grund af osediigt lefverne. O.ofsson hade aldrig, såsom pastor i skrifvelse sagt, angifvit tjenarne härför. Svaranden yrkade ansvar för obefogad rättegång. Uppskof till andra sammanträdet första dagen tör bevisning.
— Likaledes hade kyrkoherde Tilé i instämt samme Olofsson för beskyllning mot honom i sittande kyrkoråd att ha brutit sin embetsed. Då de omnämda tjenarne kommit för kyrkorådet, bade Olofsson nekat att ha angifvit dem samt yttrat: »Om jag sagt något eller inte gör det samma, ty pastorn bar i alla fall brutit sin embatsed».
Svaranden förklarade: Om Olofssons yttrande varit sådant hade han varit straffvärd.
Men förhållandet var ett annat. När käranden först kommit till Gothem, hade förhåll ndet varit mycket vänskapligt mellan honom och O:ofsson. Denne hade då i förtroende mellan fyra ögon sagt mycket åt kyrkoherden, som denne sedan, när förhållandet blef spändt dem emellav, bragt till offentligheten. Olofsson hade ansett sina yttranden fälda under tystnadens helgd, och hans mening med yttrendet inför kyrkorådet hade varit, att pastor Tilén svikit detta förtroende.
Kyrkoherde Tilén bestred denna uppfattning. Uppskof för vittneus hörande beviljades till första rättegångsdagen af andra sammanträdet.

För ärekränkning, bestående deri, att svaranden skulle beskylt honom för att ha förorsakat den eldsvåda, som i Mars månad timade vid Sojvide i Sjonhem, hade muraren S. Johansson i Visby instämt arbetaren Lars Jakobsson Åkarfve i Sjonhem. Denne nekade, Uppskof för bevisning till nästa sammanträdes första dag.

Södra häradsrätten.
(Höstetingets första sammanträde vid Skogs i Levide 5—6 Sept).
Ärekränkning. Karl Nilsson, Nygårds i Vesterhejde, hade instämt Lars Andersson för att denna skulle en dag förliden månad beskylt honom att ha stulit två fläskskinkor. I skadeersättning ville han ha 100 kronor. Svaranden nekade och yrkade å sin sida ersättning för sin ioställelse med 15 kr, Målet uppsköts på kärandens begäran till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Utfående af en fordran på omkring 230 kr. yrkade nämdeman O. R. Pettersson, Liffride i Stånga, af L. N. Lagergren, Gumbalde, Svaranden företedde qvitto å 202 kr, af det omstämda beloppet. Kär. ville ej neka för namnteckningen, men visste säkert att han aldrig fått några pengar. Förattstyrka detta fick han uppskof till andra dagen af 3:e sammanträdet.

Jordstvist. August Andersson, Mickels i Silte, ville att Lars Larsson, Snovalde, skulle till honom ötverlemna en jordlapp, hvartill A. tror sig ha bättre rätt. Svaranden genmälte, att den omtvistade lotten befunnit sig i Larssons och dessförinnan i fars och farfars oqvalda ägo sedan storskiftet 1814, då den tilldelades hemmanet såsom vederlag för annan jord. Utslag afkunnas vid tredje sammanträdet,

Olof Olofsson hade instämt Alf. Lundqvist, Hemse, för att få 96:50 för en ko, som L. köpt på en aukt. Svaranden hade uttagit genstämning å O. för att denne sålt kon under uppgift att hon snart skulle kalfva, hvilket dock ej blef sf. Han hade måst sälja kon för 65 kr. och ville nu ha skilvaden jämte åtskilligt i rättegångskostnader.

Johan Ansin, Tofta, hade instämts för det han skjutit en rapphöna på förbjuden tid. Ansin erkände.

Bråkig hade en dag i somras K. P. Jönsson varit å lägerplatsen Visborgs slätt, hvarför han instämts af länsman Svallingsson. Han erkände.

För olaga ölutskänkning hade kronolänsman J. A. Lindström åtalat handelsbiträdet Oskar Rakazinsky. Han försvarade sig med att han ej kunde veta hvart de ölköpande kunderna gingo för att förtära varen. Så ofta han sett dem stanna inom lägenheten hade han kört af dem. Nekade för öfrigt för anklagelsen.
Uppskof för vidare bevisning.

Barnaföda. Anna Bokström, Klinte, yrkade att af Jakob Hägg, Loggarfve i samma socken, årligen tills barnet fylt 15 år eller kan sig sjelft försörja utfå 96 kr. årligen i underhåll för att 22 Juni d. å. födt fickebarn. Svaranden nekade till faderskepet. Uppskof för bevisning förebringande.

För olaga ölutskänkning hade kronolänsman Lindström instämt värdshusidkaren i Hemse Louis Münrer och värdshusidkerskan i Burgsvik Fredrique Krokstedt, Den förre nekade för förseelsen, hvadan målet uppsköts till andra sammanträdet för vittnens anskaffande. Den senare, som har rättighet att utskänka maltdrycker åt spisande gäster, medgaf att hon låtit äfven andra gästar få maltdrycker. Utslag afkunnas å första dagen af nästa sammanträde.

Återgång af köp. Det af oss förut omnämda målet mellan Stånga kommun och L. N. Lagergren, Gumbalde i Stånga, angående öfverlemnandet af 10 tunnland myrjord, afsöndrade från Stånga annex, hvilken jord Lagergren skulle ha köpt å kommunens vägnar och efter uppdrag af kommunalstämman, men sedan vägrat att lemna kommunen och la farit den i eget namn, behandlades vid detta sammanträde. Kärandeombudet företedde åtskilliga intyg, af hvilka framgick, att Lagergren på stämma 1886 verkligen fått ett sådant uppdrag, ehuru blott muntligt. Svaranden nekade härtill, alldenstund ingenting härom finnes i något stämmoprotokoll. Målet uppsköts på båda parternas begäran till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

I målet för olaga utskänkning af maltdrycker och vin mot Josefina Österberg, Klintehamn och Fr. Kahl, Ljugarn, förut af oss omnämda, afkunnas utslag vid nästa sammanträde.

I hundskattemålet mellan T. V. Hellerström och Olof Malmros hördes 3 vittnen, som skulle intyga, att H. under året haft 2 hundar. Utslag afkunnas vid tredje sammanträdet.

Oskar Jakobsson, Garda, erkände skriftligen att ban gjort sig skyldig till olaga utdelning af punsch och konjak. Utslag aftunnas v.d nästa sammanträde,

För underlåten väghållning var arrendatorn af Vestergernsholm K. O. H. Karlsson instämd af kronolänsman Svallingson. Förseelsen skulle bestått deri, att Karlsson efter starkt snöfall 13 mars i år ej skottat upp vägen, utan hade fjerdingsmannen i distriktet måst låta andra personer verkställa arbetet. Vittnen intygade att vägen 14 Mars varit igensnöad och ofarbar. Utslag afkunnas vid tredja sammanträdet.

Ansvar för bedrägligt förfarande hade på angifvelse af f. nämdemannen Engström yrkats af kronolänsman Svallingson å Karl Karlsson, Mafrida i Vestergarn, för hvilket mål vi förut redogjort. Protokoll öfver hållet polisförhör hos Karlsson uppl stes, hvaraf framgick att K. sagt sig förlorat de båda reverserna och ej vetat hvar de befannit sig tills han fått höra att grannen G. Bolin innehade dem. Tre vittnen hördes nu och skulle intyga att Karlsson innehaft reverserna tills kort före Bolins lagsökning på grund af samma. Emellertid visste de ingenting om den saken. Käranden begärde uppskof för inkallandet af af flera vittnen, hvilket bestreds af svaranden. Beslut afkunnas å första dagen af nästa sammanträde.

I länsman Svallingsons mål mot Jonas Nilsson, Nasume i Tofta, för forslande af rapphöns under förbjuden tid, hördes ett vittne, som visserligen meilhaft till staden en Nilsson tillhörig korg, men ej vetat hvad gom fans deri. Åklagaren yrkade att svaranden måtte åläggas mel ed fria sig från åtalet om han gitte. U:slag vid tredje sammanträdet.

Ärekränkningsmålen mellan Alfr. Pettersson, Kyrklasse i Atlingbo och hustru Annu Söderberg samt muraren Job. Fagerström, flere gånger behandlade, anmäldes i dag förlikta.

I afverkningsmålet mot Karl och Job. Karlsson, Qvie i Löjsta, förekom ingenting nytt. Karl Karlsson var personligen närvarande och sade sig endast på kyrkoherdens anmodan ha användt en del stubbar till tjärvränning. Ett par vittnen hördes. Utelag vid tredja sammanträdet.

Erhard Larsson var i dag närvaranda att svara på anklagelsen att ha misshandlat en Johan Pettersson å Burgsvik. Han nekade för alltihop. Utslag vid tredjesammanträdet.

Julia Procopé i Hemse erkände sig ha olofligt utskänkt maltdrycker. Utslag vid nästa sammanträde.

Misshandel. I uppskjutna målet mot Joh. Löfgren, Tass i Hejde, om misshandel mot hustru hördes ett vittne, som till en del sett Löfgrens våldsamheter. Åklagaren yrkade ansvar å L. för våld mot hustrun och en annan qvinna samt för hemfridsbrott vid Medebys.
Utslag vid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 September 1892
N:r 137

Jordafsöndring.

Som Kommerskollegium uti skrifvelse 9 sistl. Juni anmodat Domänstyrelsen att afgifva yttrande i fråga om af Levide församling gjord ansökan att, till utvidgning af trädgård och planteriogaland för folkskolan derstädes, ett jordområde måtte utan hinder derat att samma område inginge uti den för kyrkoherdebostället Levide socken faststälda skogshushållningsplan, få emot årlig afgäld för alltid afsöndras från berörda boställe, får Domänstyrelsen, som i ärendet inhämtat vederbörandes yttranden, meddela att, enär afsöndring från bostället af dertill afeedd mark ej komme att utöfva afsevärdt inflytande på boställets skogsafkastning, styrelsen för sin del icke har något att erinra mot bifall till den ifrågasatta jordafsöndringeo, med vilkor att församlingen tillförbindes att omkring den afsöndrade marken uppföra och underhålla erforderligt stängsel.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Augusti 1892
N:r 129

Från landsbygden.

Hemse, 9 Aug.
Södra Gotlands nykterhetsförbund hade förliden söndag i Hemse sitt tredje årsmöte, bevistade af öfver 150 personer. Sedan styrelsens ordförande helsat de närvande välkomna, hölls nykterbetsföredrag af doktor Henrik Berg, hvarefter de egentliga förhandlingarna, som leddes af skoll. Fredin i Linde, togo sin början. Af årsberättelsen, som först föredrogs, upplystes, att på styrelsens föranstaltande 300 exemplar af nykterhetsmissionens skrifter blifvit till socknarna utdelade, att två petitioner — till konungen om förbjudande af brödsäds användande i brännerierna under närmaste framtiden och till styrelsen för Gotlands jernväg om ölförsäljningens upphörande vid jernväge. s stationer — blifvit under året afsända; att tre större nykterhetsmöten varit anordnade, att nykterhetstalaren A. Linnandor å förbundets bekostnad hållit 25 och enskilda talare tillsammans 15 föredrag inom förbundsområdet m. m. m. m.
Ombudsmöten hafva hållits 5 gånger och sryrelsesammanträden 6 gånger. Ledamöterna, som vid förra årsberättelsens utgifvande utgjorde 525, utgöra nu 1040, hvadan medlemsantalet under året ökats med 515. Högsta antalet medlemmar räknar Hafdhem och Näs socknar, hvilka äga öfver 100 ledamöter hvardera.
Af räkenskaperna inhämtas, att förbundet under året fått i gåfvor och kollekter mottaga 118 kr. 49 öre och i årsafgifter 274 kr. 80 öre; Utgifterna hafva uppgått till 314 kr. 80 öre.
Revisorernas berättelse öfver verkstäld granskning af förbundets räkenskaper och förvaltning upplästes och på deras tillstyrkan beviljades styrelsen full ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.
De afgående styrelseledamöterna landtbrukarne J. Johansson och K. Elfström omvaldes.
Till ordförande i förbundet och styrelsen omvaldes skoll. Fredin Linde och till v. ordförande utsågs hr K. Elfström Levide.

Norra Gotland, 11 Aug.
Skarlakansfeber har grasserat vid en gård i Lummelunda socken, der den bland barn skördat ett offer.

Ny messkrud har Stenkyrka församling beslutit anskaffa istället för den gamla, som af ålder är mindre tilltalande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Augusti 1892
N:r 122

Ett groft nidingsdåd,

hittills okändt på Gotland, begicks i går i Ejsta, der prestval då hölls, i det att telefontråden mellan Ejsta och Levide strax öster om Mellings gård afkliptes med en hvass tång. Våldsverkaren hade dervid begagnat sig att ett invid telefonledningen stående träd för våldsbragdens utförande.
Det antages att ofoget skett för att omintetgöra tillfället att underrätta de föreslagna presterna om valets utgång.

Faststälts

ha af k. m:t ritninnar till orgelfasad i Levide kyrka.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Juli 1892
N:r 106

Borgenärerne

i handelsidkerskan Maria Schröders vid Gotlands södra häradsrätt anhängiggjorda konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Levide socken fredagen den 15 Juli 1892 kl. 12 på dagen för att bestämma och föreslå arvoden i konkursen.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Till 50 kronors böter dömdes i går skräddaren J. A. Malmborg för det han uppfört en köksbygnad i strid mot faststäld ritning.

Till länsfängelset införpassades pingstdagen af länsman Svallingsson för misshandel arbetaren Johan Löfgren, hvilken pyligen stod tilltalad för mordbrandsanläggning i Hejde, men förklarades otillräknelig och affördes till hospitalet, derifrån han nu sluppit ut.

Södra häradsrätten. (Slutsammanträdet med vårtinget å Skogs 7 Juni. Ordf.
hofrättsnotarien M. Vedberg).
Följande utslag afkunnades vid sammanträdets början: Godsägare Wöhler, Klintebys, frikändes i det afnämdemannen Olof Olofsson, Ventinge väckta målet om skogsåverkan.

Lars Kristoffersson, Dyple, frikändes äfven från Petter Karlssons yrkande om ett stängsels flyttande och om bättre rätt till en liten jordlapp. Käranden ålades ersätta sv. med 30 kr. samt godtgöra de kostnader sv. kan i målet hafva haft.

Samme kärande förlorade äfven sitt andra mål, om stängselskyldighet, mot Nils Jakobsson, Öfvide i Eskelhem. Här fick svaranden 35 kr. i ersättning.

Hundskattemål. Arrendatorn T. V. Hellerström, Skogs i Levide, yrkade att af Olof Malmros, Tengelbos, utfå 10 kr. 20 öre, som här, genom sv:s förvållande blifvit tvingad att betala i hundskatt. Käranden ägde en hund, men skatt hade blifvit utkräfd för två. Käranden påstod, att ingen skattelängd blifvit i rätt tid upprättad, hvarigenom han urståndsattes att i vederbörlig tid betala skatten. I stället kom sedan en restlängd, hvarest H. stod upptagen som ägare till de båda kräken. Svaranden uppgaf att H. sagt sig vara ägare till två hundar och bestred på den grund stämningen. Fyra vittnen hördes i saken, en på kärande-, tre på svarandesidan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juni 1892
N:r 86

I Etelhem,

icke i Levide, som gerom tryckfel i förra numret uppgafs, bor den handlande, som vid häradsrätten fick böta 75 kronor för underlåtenhet att svara i skuldfordringsmål.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Maj 1892
N:r 72

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 9 och 10 Maj.) För försummelse i tjensten anklagade A. G. Sandsjö barnmrorskan i Öja kommun frå Ferdinanda Dabhling, f. Dahlqvist. Käranden berättade att han 28 Februari sökt svaranden för att hämta henne till hustrun, men hade barnmorskan då ej varit hemma utan var på sjukbesök i Fide socken. Käranden hade farit efter dit, men ej heller der träffat henne, då hon redan begifvit sig derifrån på besök till sina föräldrar, ett stycke längre bort. Der hade han slutligen träffat henne och fått henne med sig. Emellertid hade hustran vid deras hemkomst rédan nedkommit med ett barn och modren dog sjelf vid pass en timme efter deras ankomst. Dödsorsaken ansåg kär. vara förblödning. Svaranden genmälde, att hon gjort hvad i hennes makt stod för att rädda modrens lif. Hon förnekade ej att hon varit utom socknen, men då det varit sjukbesök ansåg hon sig vara berättigad dertill. Hon hade sökt telefonera till läkare, men hade telefonen befupvnits vara stängd. Målet öfverlemnades å båda sidor och kommer utslag att afkunnas vid tingets slut.

Höga böter. En handlande i Levide var instämd att svara i flera skuldfordringsmål, men uraktlät att infinna sig, Härför dömdes han att böta tillsammans 75 kronor. . Kommer han ej heller nästa gång målen äro före blir det 125 kr.

Johan Löfgren, Tass i Hejde, blef 2 Februari häktad för att han skulle ha gjort inbrott i Hejde prestgård och derstädes anlagt mordbrand. Vid polisförhör å stället uppgafs att L. på natten till 2 Februari medels våld skaffat sig inträde i prestgårdens häststall och inkommen dit antändt en halmkärfve, som han låtit ligga på golfvet tills röken blef besvärande, då han sparkat ut den brinnande halmen och släckt elden. Derpå hade han tagit två hästar ur stallet och spänt dem för en vagn, men blifvit af tillstädeskommande personer hindrad att begifva sig bort dermed. Löfgren uppgaf att han beredt sig inträde i stallet för att kunna fodra hästarne, då hästarnes ägare, arrendatorn af prestgården, låg sjuk, Han tände eld på halmen !för att lysa sig, alldenstund lykta saknades i stallet, Hästarne hade han spänt för v gnen för att fara efter läkare åt den sjuke. — Löfgren hade sedan införpassats till fängelset, men snart visat sådana tecken till sinnesförvirrirg att han måst vårdas på hospitalet. Nu var han åter frisk och instäld att svara. Han vidhöll sina vid polisförhöret gifna uppgifter att allt hade gjorts i god afsigt och för att hjelpa arrendatorn Bjergren. Målsägaren framstälde intet ansvarsyrkande. Rätten resolverade att Löfgren för omstämda handlingar icke kan till ansvar ställas och att han skulle ur häktet lösgifvas.

Vägunderhållningstvist. Per Mårtensson, Enges i Burs, m. fl. fordrade att bli fria från skyldigheten att underhålla en viss vägsträcka vid egendom som tillfallit dem genom skifte, på den grund att de ej begagna vägstycket. Svarandena genmölde att båda parterna i lika mån begagna vägen och att ingen orsak funnes att befria kär. från underhållningsskyldigheten. Kärandena yrkade bifall till stämningen och .att erhålla 50 kronor \”i rättegångskostnader. Svarandena begärde 10 kr. i ersättning för hvarje inställelse. Efter öfverläggning atkunnade rätten det beslut, att käromålet till alla delar ogillades, och att den af kär. som bäst gälda gitter skall till hvar och en af svarandena för hvarje inställelse betala 5 kr. (tillsammans 85 kr.) samt att utgifva lösen för protokoll.

En guanosak, Vi ha förut omnämt, att bandl. Aug. Nyberg, Klintehamn, yrkat ansvar å August Åström, Eskelhem, för bedrägligt förfarande vid handel. Åström hade köpt 2 säckar guano och betalat dem kontant, men på samma gång på kredit fått ytterligare 2 säckar, som han uppgaf för sin numera aflidne morbrors räkning. Morbrodern hade emellertid aldrig haft med saken att göra, utan säckarne användes af Joh. Andersson, Lingsarfve i Eskelhem, Han hade inte betalt och nu skulle Åström få sitta emellan. Joh. Andersson uppgaf att han sökt få betala, men patron Nyberg hade ej velat ta emot penningarne, Domhafvanden sökte jämka ihop saken, men käranden ville nödvändigt ha Åströms skalp. Han ville att Åström med ed skulle betyga, att ban ej för sin morbrors räkning köpt de 2 säckarne. Utslag meddelas vid tingets slut.

Karl Hejdenberg, Antsarfve i Fröjel, hade i dag gräft upp stridsyxan och riktigt gifvit sig af på krigsstigen. Handl. C. L. Kroketedt i Klinte hade haft H:s dotter i sin tjenst för någon tid sedan. Då hon flyttade, lade husbonden embargo på bennes tillhörigheter, tills hon redovisat för hvad hon omhänderhaft. Nu hade Hejdenberg stämt K. för att utfå sakerna, och denne infann sig pliktskyldigast med tvistefröet under armen i ett blått skrin. Svaranden mälde att han trott sig ha rätt att innehålla flickans saker tills hon redogjort, men när det kom till kritan kunde han ej styrka att hon hafi om händer mera än hvad hon lemnat tillbaka, När saken avancerat så långt langade svaranden — säkerligen med tungt hjerta — det blåa skrinet tvärs öfver dombordet till sin vedersakare, hvars anlete sken af belåtenhet tills han tittat i skrinet. Der fans visserligen litet af hvarje: ylleduk, biblisk historia, perlband, hårpil, finkam, knappnålsbref, synåls d:o, brosch, skritbläck, blomsterkort, sax, tolf skilling kontant m. m., m. m., men det vigtigaste saknades: en klädning, sommarhatt, förkläde och åtskilligt annat. Svaranden lofvade att betala det der, och käranden värderade det efter samvetsgrann pröining till inalles 2 kr. 37 1/2 öre. Derpå lemnade han fram en kostnadsräkning på 36 kr., som han också ville ha betaldt för. Betaldt ville äfven sv, ha, fast han nöjde sig med 16 kronor.
Utslag vid tingets slut.

Ett mål till hade samma parter. Då Hejdenberg häromsistens varit inne hos Krokstedt på ett litet förberedande gräl om det olycksaliga blåa skrinet, lär Krokstedt insinuerat att flickan lagt sig till med en gräddkanna, hvilket var en af de bidragande orsakerna att inte skrinet töljde med tösen då hon flyttade, Det borde K. aldrig sagt; han borde i stället ha cederat de fyra styfver, som kannan var värd. Ty nu blef han anklagad för ärekränkning och kär. hade med sig ett vittne, som styrkte anklagelsen. Utslag vid tingets slut.

Ännu en gång var Hejdenberg i elden. Denna gång var fieaden enkan Brita Andersson, som köpt en ko af H. Käranden sa\’ att köpesumman var 66 kronor, men svaranden sa\” 60, Deo skiljande 6 skulle blifva segrarens lön. Käranden hade två vittnen, af hvilka ett intygade att aftalet var 66. Det andra vittnet visste ingenting. Kostvaderna i rålet ha gått till 49:50, som naturligtvis båda vilja att den andra skall betala. — Utslag vid tingets slut.

Skogsafverkning. Till förnyad handläggning förevar kronolänsman Enemans mål å tjenstens vägnar emot arrendatorn af Ragnsarfve häradsskrifvareboställe Jakob Rondahl för olofligt hygge å boställets skog, för hvilket mål vi förut utförligt redogjort. Svaranden var idag personligen tillstädes och medgaf att atverkuing skett, men hade allt användts blott till gårdens behof, med undantag af en ringa del, som han i tagit vederlag för från Rofride hemman taget virke, hvilket kommit Ragnsarfve till godo. Då han ibörjan af 1888 öfvertagit bostället, bade nämligen allt varit i fallfärdigt skick. Likväl hade R. ej velat ta af boställets skog till förbättringarne förr än utstämpling skett, utan i ställe: användt Bofride skog. Sedermera hade han till Bofride brott återburit det lånade. Om detta vore blott, så hade han felat endast af oförstånd.
Ett vittne omtalade hvilka arbeten, som utförts af R. på Rangsarfve och hur mycket virke dertill kunde hafva åtgått. Käranden erhöll uppskof till andra rättegånsdagen af nästa sammanträde för slutpåståendes afgifvende.

I ett uppskjutet barnuppfostringsmål, Kristina Nordström mot L. P. Nygren, hördes två vittnen, som ingenting visste. Uppskof till andra dagen af nästa sammanträde för bättre vittuens anskaffande.

Norra häradsrätten.
För ärekränkning hade lotsförmaunen L. Olsson, Östergarn, instämt fiskaren J. Herlitz, Tre vittnen intygade, att svaranden under ordväxling kallat käranden äggtjuf och »äggmåns», Svaranden bestred. Uppskof till nästa sammanträde.

Till edgång i ett mål avgående åverkan var Niklas Budin, Kyrkljufves i Vänge, dömd.
Han uteblef. Yttrande vid slutsammanträdet,

Brast åt eden gjorde också drängen Oskar Pettersson, Vatlings i Fole, i ett mål rörande barnaföda, instämd af Helena Matilda Andergson, Garungs i Rute.

För olaga ölförsäljning var instämd Jakob Olsson, Sojvide i Sjonhem och hans dotter Hlisabet. Åklagaren afstod från åtalet mot dottern, men fullföljde mot fadern, som nekade. Uppskof för bevisning.

Angående barnaföda hade pigan Matilda Vesgeman från Fårö instämt drängen Johan Eriksson, Gåsemora. Han nekade. Uppskof till Septembersammanträdet.

För djurplågeri hade länsman Boberg instämt hemmansägaren Johan Gardell, Boters i Anga. Julaftonen 1891 hade han å landsvägen mellan Östergårn och Kräklingbo med storändan af piskan vildt slagit en af sina hästar. Svaranden nekade. Uppskof för vittnens hörande.

Målet mot fru von Corswant å Stafva för försummad väghållning förevar ånyo. Tre vittnen intygade att vägen vid omstämda tillfälle varit i bögst eländigt skick, men svaranden bestred vittnesmålen och erhöll uppskof för motbevisning.

För ärekränkning mot lotsförmannen L. Olsson, Katthammarsvik, dömdes hemmansägaren Karl Österberg, Östergaro att böta 185 kr.

I målet rörande den skada som uppkommit genom borttagande af en damlucka vid Botcrs såg i Anga dömdes svarandena att ersätta damluckan med 12 kr. samt den genom borttaganget uppkomna skadan med 40 kr.

Poststationsföreståndaren G. Risbergs å Slite förda talan mot arbetaren Strandberg kunde mot svarandens bestridande, ej bifallas.
Svaraudens mot käranden gjorda yrkande om ansvar för olaga rättegång afslogs.

För olaga utskänkning dömdes snickaren Nils Petter Peitersson, Qvie i Stenkyrka att böta 15 kronor oah handl. Teodor Larsson från Botvatte i Ala att böta 30 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Maj 1892
N:r 71

Bifallit

har domkapitlet Levide församlings ansökan att för utvidgning af skolträdgården få från prestgården afsöndra ett jordområde af 3,465 ar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 April 1892
N:r 64