Lots- och fyrväsendet inom länet.

Vid de 13 lotsplatserna inom Gotlands lotsfördelning, uppgick. under 1898 loteningarnas antal till 890 med en inkomst af 7,141 kr. Året förut var inkomsten endast 6,857 kr.
C Af länets lotsplatser står, i fråga om antalet lotsningar, Visby främst med 381, och den första lotsningen inträffade 1 Januari samt den sista 31 December med influtna lotspengar af 2,771 kr., hvaraf största lotslotten utgjorde 1,380 kr. Därnäst kommer Slite med 129 lotsningar, första 8 Januari, sista 19 December, influtna lotspangar af 1,159 kr., största lotslotten 289 kr. Klintehamn hade 88 lotsningar, första 18 Mars, sista 14 December, influtna lotspengar 405 kr., största lotslotten 124 kr. Kyllej hade 48 lotsningar, första 23 Mars, sista 9 December, influtna lotspengar af 586 kr., största lotslotten 293 kr. Ljugarn bade 44 lotsningar, första 1 April, sista 23 December, influtna lotspengar af 316 kr., största lotslotten 158 kr. Ronehamn hade 38 lotsningar, första 8 April, sista 9 November, inftutna lotspengar at 259 kr., största lotslotten 129 kr. Härvik hade 34 lotspingar, första 30 Mars, sista 29 November, influtna lotspengar af 330 kr., största lotslotten 165 kr. Fårösunds södra gatt hade 33 lotsningar, första 19 Januari, sista 22 November, influtna lotspengar af 405 kr., största lotslotten 101 kr. Västergarn hade. 28 lotsningar, första 23 April, sista 31 December, influtna lotspengar af 248 kr,, största lotslotten 124 kr. Grötlingbo udde hade 20 lotsningar, första 4 April, sista 18 December, influtna lotspengar af 166 kr., största lotslotten 83 kr. Fårösunds norra gatt hade 16 lotsningar, första 30 Mars, sista I December, influtna lötspengar af 139 kr., största lotslotten 69 kr. Burgsvik hade 26 lotsningar, första 20 Mars, sista 29 December, influtna lotspengar af 282 kr., största lotslotten 141 kr. Stockvik hade 5 lotsningar, första 22 April, sista 7 December, influtna lotspengar af 74 kr., lotslott likaledes 74 kr.
Strandningar och olyckshändelser. Inom Gotlands fördelning inträffade under 1898 16 strandnings- och olyckshändelser, hvarvid 14 grundstötningar förekommo, 1 fall vid i sjön träffad svårare skada, som föranledt fartygets öfvergifvande, samt 1 fall då till ankars liggande fartyg drifvit i land. I 6 fall var skadan ringa, ingen eller okänd, i 1 fall betydlig och i 9 fall blefvo fartygen vrak. Af de strandade fartygen voro 5 ångare. Så vidt kändt är, omkommo vid strandningstillfällena 3 personer.
Olyckorna voro följande: Vrak: en galeas från Slite med afgångsort Simrishamn och destinationsort Kappelshamn, med barlast, under svår V. S. V. storm och snöblandad regntjocka, emellan Bläse och Hunstäde i Kappelshamnsviken.*) En ångare från Flensburg med afgångsort Rendsburg och destinationsort Hernösand, under laber S. S. V. vind, stark tjocka och strömsättning, vid södra sidan af Stora Karlsön. En skonert från Fårö med afgångsort Visby och destinationsort Fårö, under helt laber N. vind, klar luft och stark strömsättning, vid landgrundet utanför Stenkyrkehuks fyrplats. Ett skonertskepp från Åbo med afgångsort Raumo och destinationsort Emden, med trälast, under N. V. storm och regntjocka. Fartyget, som blifvit segelslitet, dref i land i Lutterhornsviken, 1′ S. t. V. 1/2 V. från Lutterhorn. En brigg från Ostwold med afgångsort Visby och destinationsort Hernösand, med barlast, under stadgad lätt N. V. vind med hagelbyar. Fartyget, som sprungit läck i sjön, sattes, för att räddas i land 1′ N.
om Fårö fyr. En skonert från Wolgast med afgångsort Påskallavik och destinationsort Danzig, med last af sten, under V. storm och mulen luft 3 N. O. 1/4 N. från Näsrefvets kummel på västra kusten af Gotland. En skonert från Göteborg med afgångsort Sundsvall och destinationsort Korsör, med trälast, under V. vind med storm och mulen luft, vid Skinäs å västra kusten af Gotland. Besättningen bärgades utanför Stora Karlsön af en förbipasserande ångare. En jakt från Källa med barlast, under V. storm och mulen luft 43/£4 N.1/4 O. från Skansuddens fyr på västra kusten af Gotland. Vid strandningen var fartyget öfvergifvet af besättningen, hvars öde är obekant, En skonert från Visby med afgångsort Furillen och destinationsort Visby, med trälast, under V. N. V. vind med hård storm, mulen luft och mörker, på norra sidan af Visby inre hamns norra hamnpir.
Betydlig skada: en ångare från Lybeck med afgångsort Lybeck och destinationsort Kotka, med last af styckegods, under laber S. S. O. bris, tjocka och strömsättning, vid västra sidan af Hoburgsrefvet.
Ringa eller ingen skada: en skonert från Figeholm med afgångsort Sunderland och destinationsort Visby, med stenkolslast,” under) varierande laber S, O. t. O. S. O. vind, klar luft och lågt vattenstånd vid Skutrefvet, vid början af insoglingsrännan till Visby hamn. Yttre bojen vid inseglingsrännan hade drifvit från sin plats. En ångare från Haugesund med afgångsort S:t Petersburg och destinationsort Flensburg, med spannmålslast, under stark tjocka, vid Espebådan vid Hamra. Kom flott med hjälp af ångbåt och infördes till Visby. Ett skonertskepp från Raumo med fafgångsort Lybeck och destinationsort Raumo, med barlast, under laber 8. V. vind, tjocka och strömsättning, 1 V. t. N. från Klasvik &å västra kusten af Gotland. En slup från Kyllej med afgångsort Stockholm och destinationsort Kyllej, med barlast, undar svår N. O. snöstorm. Fartyget låg till ankars, men de bristfälliga kättingarne sprungo, så att fartyget dref i land omkring 200 meter 8. om Slite södra lastbrygga.
— Okänd skada: en ångare från Leith med afgångsort Stettin och destinationsort Reval, under frisk V. S. V. vind, regntjocka och strömsättning, vid Barshagaref å södra kusten af Gotland. Kom flott med bhjälp af ångbåt. En ångars från Köbenhavn med afgångsort Sunderland och destinationsort Kronstadt, med stenkolslast, under stark tjocka vid Hoburgsrefvet. Sedan en del af lasten kastats öfver bord, togs fartyget af gund med hjälp af ångbåt och inbogserades till Burgsvik.
Inom hela riket vöro strandnings- och olycksbändelser, som drabbade fartyg vid Sveriges kuster, 220. Vid dessa blefvo 130 ringa skadade, 36 betydligt skadade och 54 vrak, Af de strandade fartygen voro 96 ångare. De flesta olyc, korna, eller 103, inträffade å östra kusten från Haparanda till Ölands södra udde, Så vidt kändt är, omkommo vid strandningstillfällena 39 personer.
Lifräddningsanstalterna inom riket räddade 12 människolif, däraf 2 vid Höganäs och 10 vid Skärsände (Ekeviken).
Farkoster inom Gotlands fördelning uppgingo till 57, däraf 1 schefskutter, 4 lotskuttrar (kronans), 43 tjänstebåtar tillböriga lotsarne, 6 båtar vid fyrplatser och 3 lifräddningsbåtar. Sjömärkena voro 174, däraf 17 fyrar, fyrskepp och lysbojar, 32 båkar, stångmärken och kummel, 40 bojar och större prickar, 60 mindre prickar och 25 vinterprickar.
Ungefärliga värdet af fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsanstalter inom riket uppgick vid 1898 års slut till 10,242,633 kronor.
Gotlands fördelning äger 13 lotsplatser, 16 uppassningsställen, 16 fyrplatser och 3 lifräddningsstationer. Personalen uppgår till 103 personer, däraf 1 lotsålderman, 8 fyrmästare, 3 uppsyningsmän, 28 lotsar, 5 lotslärlingar, 18 fyrvaktare, 8 fyrbiträden och 32 räddningsmanskap.

*) 3 personer omkommo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Augusti 1899
N:r 119

Från hamnen.

Ankommit hafva skon. Ingebord, kapten Högqvist, från Fårösund med trävaror; jakt Henrik, kapt. Klintberg, från Kappelshamn med ved; slup Charlotta, kapt. Olsson från Kappelshamn tomfat; skon. Dyring, kapt. Olsson, från Newcastle, med stenkol.
Afseglet hafva jakt Henrik, kapten Klintberg, till Kyllej, tom och skon. Ingeborg, kapten Högqvist, till Fårösund med gödning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Juli 1899
N:r 112

Medelst offentlig auktion,

som förrättas vid tullstationen å Kylley torsdagen den 6 nästkommande Juli från klockan tio förmiddagen, försäljas i mindre partier 1,109 st. granbattens, bärgade af åtskillige personer vid kusten inom Kylley tulldistrikt och antagligen tillhörande det å Tombullshällan norr om Fårö nyligen förolyckade finska skeppet Helios last från Åbo.
Betalningen erlägges kontant vid auktionen, och närmare upp lysningar kunna erhållas såväl å tullkammaren som vid tullstationen å Kylley.
Visby Tullkammare den 28 Juni 1899.
J. F. Lyth. Erik Kidron.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Juni 1899
N:r 97

Från hamnen.

Ankommit hafva skon. Starkodder, kapt. Wahlbeck från Kyllej med last af trävaror; galeas Geir, kapten Carlsen, från Helsingborg med last af lera och ångaren Kyros, kapten Hörberg, från Stockholm för att lasta cement.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Juni 1899
N:r 96

Revisionen

af Gotlands landthamnsfonds räkenskaper är nu afslutad, och berättelse har därom till länsstyrelsen aflämnats af revisorerna Fred. Alex. Nyberg å Pavalds och J. G. Claudelin å Ljugarn, hvilka icke funnit anledning att mot räkenskaperna framställa någon anmärkning.
Fondens tillgångar och skulder balanserade vid utgången af fjolåret med kr. 146,127: 64. . Tillgångarna utgjordes af: div. fordringar kr. 24,429:59; utlånta medel kr. 95,925:—; inventarier till ett bokfördt värde af kr. 25,678: 08 samt kontant hos redogöraren kr. 94: 97. Skulderna voro: till hamnarnas gemensamma reservfond kr. 46,150: 38; till hamnarna kr. 81,406: 14; till handels- och sjöfartsfonden 18,571: 12. Den gemensamma reservfonden hade under året ökats från kr. 46,062: 78 till kr. 46,150: 38.
Hamnarnas tillgodohafvande hade vuxit med kr. 6,822: 60 och skulden till handels- och sjöfartsfonden minskats med kr. 829: 95.
Uppbörden i de särskilda hamnarna uppgick för fjolåret till: i Kappelshamn kr. 2,077: 97; i Fårösund kr. 756: 86; i Kylley kr. 111:74; i Katthammarsvik kr. 1,208: 71; i. Slite kr. 3,859: 83; i Ljugarn kr. 1,565: 25; i Ronehamn kr. 4,843: 99; i Burgsvik kr. 2,755: 28; i Klintehamn kr. 5,211: 37; i Västergarn kr. 416: 89.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 April 1899
N:r 58

Olyckshändelser.

I lördags e. m. råkade stenarbetaren E. Fredriksson, hvilken efter att ha varit på jakt gick ombord på i Lörje liggande jakten Henrik för att fara till Kyllej, att stöta bössan mot något föremål, hvarvid ett skott brann af och träffade honom under högra armen. F. har införts till lasarettet, men är utom all fara.
— Under något berusadt tillstånd råkade i lördags afton en sjöman anstäld å en i hamnen liggande skonare att falla i sjön men blef af en förbipasserande person åter uppdragen på det torra.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 April 1899
N:r 57

Frekvensen i Gotlands hamnar

under fjolåret framgår af följande uppgifter. Från utrikes ort ankommo: till Visby 125, till Västergarn 3, till Klinte 43, till Burgsvik 17, Rone 11, Ljugarn 5, Katthammarsvik 10, Slite 62, Kylley 9, Fårösund 6 och till Kappelshamn 29 samt till utrikes orter utklarerades: från Visby 63, Västergarn 3, Klinte 44, Burgsvik 17, Rone 14, Ljugarn 8, Katthammarsvik 11, Slite 53, Kylley 28, Fårösund 10 och trån Kappelshamn 31 fartyg.
Från inrikes orter hafva ankommit: till Visby 546, Västergarn 14, Klinte 98, Burgsvik 108, Rone 61, Ljugarn 56, Katthammarsvik 44, Slite 110, Kylley 41, Fårösund 111 och till Kappelshamn 137 fartyg samt till inrikes orter afgått: från Visby 614, Västergarn 13, Klinte 102, Burgsvik 111, Rone 62, Ljugarn 53, Katthammarsvik 43, Slite 116, Kylley 22, Fårösund 108 och från Kappelshamn 141 fartyg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Januari 1899
N:r 12

Beträffande öns fiskerinäring

meddelar härvarande tullkammare, i afgifven berättelse rörande Gotlands handel, sjöfart och näringar under 1898, bland annat följande:
Laxfisket utanför Visby har under året gifvit en fångst af högst 800 kg. till ett värde af 1,600 kr., eller 4,500 kg. och 9,000 kr. mindre än året förut. Fisket inom Klinte tulldistrikt har gifvit ett medelmåttigt resultat; inom Burgsviks distrikt: af strömming någorlunda godt, af torsk och ål medelmåttigt, af gädda under medelmåttan och af lax obetydligt; inom Rone distrikt: af strömmingsfisket klent resultat och torskfisket ganska ringa; inom Ljugarns distrikt: af alla fiskslagen, vämligen strömming, lax, torsk och flundra, ett synnerligen klent resultat; inom Katthammarsviks distrikt: knappast medelmåttigt; inom Slite distrikt: medelmåttig afkastning; inom Kylley distrikt: alldeles ovanligt dåligt af alla slagen och otillräckligt för befolkningens behof; jnom Fårösunds distrikt: ganska obetydlig fångst till följd af ogynsamma vatten- och väderleksförhållanden; inom Kappelshamns distrikt: föga gifvande och för ortens bebof otillräckligt.
Af det åt hushållningssällskapet beviljade lånet å 10 tusen kr att användas till låneunderstöd åt fiskare för inköp af goda däckade farkoster, hafva under 1898 beviljats tvenne sådana understöd å resp. 300 och 400 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Januari 1899
N:r 12

Inom Gotlands lotsfördelning

uppgick antalet lotsningar under förlidet år till 888 eller inemot ett femtiotal flera än året förut, då antalet utgjorde 847. Under förra året uppburos i lotspenningar kr. 7,141: 50 mot kr. 6,877: 62 år 1897.
Hvad de olika lotsplatserna inom fördelningen beträffar, så hade Visby det största antalet lotsningar under sistförflutna år eller 381 mot 375 under 1897. Största lotslotten utgjorde här kr. 1,380 (mot 1337:43 året förut) och i lotspenningar inflöto tillhopa kr 2,771 mot kr. 2,674: 85 år 1897.
Därnäst kommer Slite med 129 lotsningar mot 126 år 1897 och i influtna lotspenningar kr. 1,159:50 mot kr. 1,406 : 27 året förut. Största lotslotten utgjorde 1898 kr. 289: 87 mot kr. 351:57 år 1897.
Lotsarne vid Klintehamns lotsplats ha lotsat 88 fartyg mot 92 år 1897, och lotspenningarna därför belöpte sig till kr. 405 (högsta lotslotten kr. 202) mot resp. kr. 491 oech 245: 50 år 1898.
Kyllej hade i fjol 46 lotsningar eller 10 mindre än året förut. I lotspenningar ha influtit kr. 586, och högsta lotslotten var kr. 293. Motsvarande siffra 1897 voro kr. 568 och 284.
Vidare komma Ljugarn med 44 lotsningar (26 f. å.) och Ronehamn ned 38 (35 f. å) och en lotapenningsintäkt af resp. kr. 316 (f. å 175) och 250 (f. å. 264). Största lotslotterna utgjorde: vid Ljugarn kr. 158 (f. å. 87:50) och vid Ronehamn kr. 129550 (f. å. 134).
Herrvik hade 34 lotsningar (13 mer än 1897), Fårösunds södra gatt 33 (5 mer än f. å.) och Västergarn 28 (11 mer än f. 4.) I lotspenningar hade infutit: vid Herrvik kr. 330: 50 (194: 50 f. å.), vid Fårösunds s:a gatt kr. 405 (336 f. å.) och vid Västergarn kr. 248 (177 f. å) Största lotslotterna belöpte sig till: vid Herrvik kr. 165:25, vid Fårösunds s:a gatt till kr, 101: 25 och vid Västergarn till kr. 124. År 1897 voro siffrorna respektive kr. 97: 25, 84 och 88: 50.
Med ett antal lotsningar af 26 har Burgsvik inbringat kr. 282, och bar lotslotten uppgått till kr. 141. Året förut voro siffrorna 22, 185 och 932: 50. Vid Grötlingbo udde lotsades 20 fartyg (f. å. 23), inföt i lotspengar kr. 166 (f. å. 1,691) och steg bögsta lotslotten till kr. 83 (f. å. 84:50). För lotsplatsen vid Fårösunds norra gatt voro motsvarande siffror, jämförda med dem för år 1897: 16 (17); 139: 50 (144) och 69: 75 (72).
Bland alla lotsplatserna inom fördelningen hade Stockvik det minsta antalet lotsningar eller 5 (4 mindre än 1897). Eftersom där finnes endast en lots, så blef. hans lotslott de under året influtna lotspenningarna, hvilka belöpte sig till kr. 74 mot kr. 73 året förut. Medilotslott menas nämligen den förtjänst, som hvarje lots vid de olika lotsplatserna erhåller, sedan beloppet af influtna lots penningar blifvit ungefär lika fördelad mellan alla lotsar på platsen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Januari 1899
N:r 12

De sanitära förhållandena inom länet.

Vid förste provinsialläkarens nyligen afslutade sanitära besiktningar såväl i staden som ock å åtskilliga platser å landsbygden hafra i hufvudsak följande iakttagelser blifvlt gjorda

Visby.
Inspektionen af länets enda stad inskränktes denna gång hufvudsakligen till de delar af staden, som på södra sidan grnppera sig kring magasins-och skepparegatorna samt slottsgränderna. I denna statsdel genomgingos alla gårdar utan undantag, men för öfrigt besöktes äfven en del andra ställen i staden.
Om anstalterna för bortledande af flytande orenlighet från staden var ej mycket nytt att anföra utöfver hvad af 1:a provinsialläk. vid föregående inspektionstillfällen relaterats. Nå gra framsteg hade dock gjorts under året, och erinras i sådant afseende om : att afloppsförhållandena i Kilgränd bakom stadshotellet — en af de besvärligaste punkterna i staden — blifvit reglerade genom nedläggandet af en ordentlig kloakledning öfver Donners plats; att kloakledning håller på att nedläggas i en del af strandgatan, hvilken ledning skall utmynna i den från lasarettet kommande; att stadsfullmäktige beslutat nedläggande i tranhusgatan af en kloakledning med utlopp i hafvet, genom hvilken ledning de förut anmärkta svåra olägenheterna med spillvattens o. d. hopande i gratvarna utanför norra stadsmuren skola försvinna; och slutligen att stadsfullmäktige gifvit stadsingenjören i uppdrag att utarbeta förslag till kloakledning för hela staden, hvadan det synes som om denna för staden så viktiga fråga ändtligen skulle så småningom närma sig en tillfredsställande lösning, hvilket förvisso ock är högt på tiden.
Såsom en generel anmärkning beträffande afträdesrenhållningen kvarstår fortfarande det alltför slappa efterlefvandet af stadgan om torfströs användande, På ej få ställen saknades torfströ alldeles, och där det fans, användes det ej alltid i tillräckliga kvantiteter För öfrigt anmärktes vid inspektionen, hurusom uppsamlingskärlen ofta påträffades öfverfylda, utvisande att afhämtning ej skeor tillräckligt ofta. Kärlen äro ej sällan af olämp lig. form och beskaffenhet. — Genom skärpt uppsikt kan visserligen en del vinnas, men de anförda olägenheterna torde dock ej komma att fullt försvinna, förrän bortforslingsfrågan i sin helhet finuer sin lösning, men härför synas utsikterna f. n. ej särdeles gynsamma. I öfrigt fans ej särdeles mycket att anmärka på själfva afträdenas inrättning. På ett ställe påträffades dock ett afträde beläget i själfva gatulinjen. De forna stengroparna äro nu i allmänhet försvunna. På ett och annat ställe hafva de visserligen ej blifvit igenfylda, men där hjälper man sig med att placera latrinkärlen på plaakor ofvan gropen. Ett önskningsmål är dock att efterhand i alla fall få samtliga gropar igenfylda. Under inspektionen påträffades denna gång endast tvenne sådana, hvilkas ägare dock lofvade med det snaraste låta igenfylla dem.
Förvaringen af afskräden och sopor synes så småningom blifva ordnad på ett bättre sätt. De förr använda, i marken nedgräfda eller nedmurade kistorna äro i det närmaste försvunna och soplårar eller tunnor i enlighet med hälsovårdsstadgans föreskrifter på de flesta ställen anskaffade, På åtskilliga ställen saknades dock tunnor, på andra voro tunnorna eller lårarna af oändamålsenlig beskaffenhet. Ej heller tillgodosågos alltid snygghetens fordringar, i det köksaffall o. d. här och där anträffades kringströdda på marken kring soptunnorna.
Fähusen inom staden lämna fortfarande i de flesta fall syunerligen mycket öfrigt att ön ska med hänsyn till öfverensstämmelse med hälsovårdsstadgans fordringar och särskildt beträffande sättet för den flytande spillningens uppsamlande. Åtskilliga af de besiktigade fänusen voro i så dåligt skick, att de under inga förhållanden borde få existara, förlagda som de voro i trånga gårdar, invid starkt trafikerade gator eller midt i tätt bebygda kvarter. Med anledning häraf har förste provinsialläkaren tillrådt hälsovårdsnämden att söka utverka förbud mot fähus’ inrättande eller användande inom den egentliga staden, som med sina små tomter och trånga gator föga lämpar sig för dylika inrättningar. Under alla omständigheter böra naturligtvis ägarne tillhållas att vidtaga sådana förbättringar å fähusen, att de åtminstone komma något så när i öfverensstämmelse med hälsovårdsstadgans fordringar.
Det här om fähusen sagda gäller äfven i stort sedt stallarna, hvilka dock i allmänhet äro något bättre inrättade. Dock fiunas exempel på sådana, som icke äro bättre in rättade än de sämsta fähusen; ett dylikt påträffades vid Magasinsgatan. Det var så väl till inre inredning som med afseende å gödselstadsförhållandena sådant, att det ej i minsta mån motsvarade hälsov.-st:s fordringar. Då stallar inom staden svårligen torde kunna undvaras, borde emellertid hälsovårdsnämden göra slut på det hittills tolererade låt-gå-systemet samt med allvar söka få stallarna omändrade till det bättre och därvid göra början med de sämsta.
Svinhållningen aftager alltmera år från år, sedan det blef förbud därför under sommarmånaderna. De flesta svinstiorna inom staden befiuna sig i ordentligt skick.
Dricksvattensförhällandena ära fortfarande i allmänohet oklanderliga. Stadens brunnar äro i regeln väl och oklanderligt skötta, och de flesta gifva godt och rikligt vatten.
Mot de besökta slakterierna och bagerierna kunde denna gång inga skäliga anmärkningar göras. Däremot visade ett besök i en matvaruhandel, inrymd i en för ändamålet ytterst olämplig lokal och ej företeende någon öfverdrifven ordning eller snygghet, nödvändigheten af en matvarustadga för staden, något hvarat denna änvovu är i saknad.

Hemse handelsplats.
Inspektionen här erbjöd just intet af intresse, Äfven här synas de sanitära förhållandena, om ock långsamt, skrida framåt till det bättre.
Åfträdesrenhållningen. är nog forttarande på de flesta ställen försummad, ehuru här och där i något bättre skick, än förut varit tallet. Tömning och rengöring ske ej öfverallt tillräckligt ofta, och strö användes i alltför ringa mängd. Ej heller äro afträdena i allmänhet så ordentligt inrättade, gom man kunde ha rätt att fordra i ett så pass tätt bebygdt samhälle. På högst få ställen finnas anstalter fogade för upptagande af latrinen, och där de finnas äro de otta icke ändamålsenliga. Olägenheterna synas dock ej särskildt svårt gifva sig tillkänna, då tomterna i allmänhet äro stora samt afträden och dylikt städse äro förlagda ut i tomtens kanter.
Svinhällningen och hvad därmed står i samband skötes fortfarande otillfredsställande. I en punkt hade dock förbättring inträdt Såsom förste provinsialläkaren förut anmärkte, hade kring förra mejeriets tämligen stora svingård bildat sig en riktig liten sjö af svinurin och annvan flytande orenlighet, för hvilken ej spår till annat aflopp fans än några grunda fåror i marken, hvilka endast bidrogo till att på ett så mycket större område utbreda orenligheten. I fjol nedlades mejeriet, och svinen försvunno, men intet gjordes för platsens rengöring. Nu voro dock förhållandena något bättre, Mejeriet hade blifvit omordnadt till färgeri, och i st. f. de forna dåliga svinstiorna hade ett nytt svinhus af bättre beskaffenhet blifvit uppbygdt. Den afsvin urin o, d. genompyrda marken kring svinhuset hade blifvit torrlagd, och en rätt snygg köksträdgård intog nu denna plats. Härmed har ett missförhållande blifvit ordnadt, som alltför länge fått existera till föga fromma för snygghet och sundhet på platsen.
Af brunnarna, bland hvika flere gifva ett eklanderligt och godt vatten, hade en och annan blifvit ytterligare omsedd sedan sista inspektionen. Den s. k. Djupdalsbrunnen, som är en af de bästa på hela området, kräfver dock fortfarande vågon förbättring, innan densamma kan sägas vara i mönstergillt skick. Öfver hufvud taget torde kunna-sägas, att vattentillgången, som för ett par år sedan var dålig, numera är rätt tillfredsställande.
Vid den å municipalområdet belägna folkhögskolan äre renhållnings- och dricksvattensförhållandena fortfarande i utmärkt skick.
Den för två år sedan fullbordade sjukstugan har under sista året ej varit i bruk, Den är för öfrigt i mycket godt skick.

Slite
företedde ungefär samma sanitära förhållanden som vid föreg. års inspektion, d. v. s. i allmänhet tillfredställande.
Afträdesrenhållningen är ganska oklanderlig. Kalkströ användes rätt fitigt, och de flyttbara behållarnes antal synes efterhand ökas, tömning synes ock ske tillräckligt ofta. Renhållningen i allmänhet å platsens gårdar var tillfredsställande. Mejeriet, som förut i detta afseende gifvit anledning till anmärkniog, har nedlagts, och det istället tillkomna sågverket föranledde ej någon anmärkning.
Drickvattensförhållandena, som förut ej varit de bästa, synas så småningom blifva allt bättre. I en och annan af brunnarna är vattnet hårdt, kalkhaltigt och ej välsmakande; andra fiunas emellertid, som gifva godt vat ten. Särskildt är detta förhållandet med en under fjolåret omsorgsfullt anlagd brunn, som varit till synnerligea god nytta för platsens befolkning. I allmänvhet kan sägas, att brunnarna å platsen behandlas väl. Dock påträffades ett och annat undantag, såsom t. ex. å tullhusets gård, där en gammal silltuna var nedgräfd strax invid själfva brunnskaret och fyld med ruttnande och stinkande vatten. Äfvenså var förhållandet vid
skolans brunn ej det bästa. Belägen vid ena ändan af ett dike och/försedd med ett öppet, bristfälligt brunnskar, syntes den vara tämligen lätt utsatt för orenande tiliflöden, oafsedt allt dam, kringblåsande papperslappar o. d., som utan hinder kan falla ned i densamma. De vid besiktningen närvarande ledamöterna af kommunalnämden lofvade emellertid att till nästa kyrkostämma inkomma med förslag till restaurering af brunnen, som f. ö. gifver ett godt ooh rikligt vatten, samt till dess förseenude med pumpinrättning.
Äfven skolans afträden, f. ö. ordentligt inrättade, befunnos ej vara väl skötta. Behål sarne stodo öfverfulla och-syntes allsicke hatva blifvit behandlade med något slags strö. Skötselm är öfverlämnad åt en entreprenör, hvilken nämden lofvade oförtöfvadt tillhålla att bättre uppfylla sina skyldigheter.
Det på platsen af en handlande uppförda badhuset syntes mycket tillfredsställande och borde, rätt skött, kunna vara till mycket gagu för samhället och kringliggande bygd. Förutom kallvattensbassänger med vacker sandbotten och särdeles jämn temperatur — 15 å 20 grader hela sommaren igenom — finnas ock flera rum för varma karbad, duscher och ångskåp, det hela enkelt men ändamålsenligt och snyggt- Med tillhjälp däraf borde Slite kunna särdeles väl ägna sig till rekreationsort för sådana, som ej önska eller behöfva ligga vid brunns- eller bad — kuranstalter.

Kyllej.
De sanitära förhållandena gåfvo ingen anledning till anmärkning. Ett syunerligen godt vatten erhålles ur föga djupa brunnar på sluttningen af klipporna. Grannarna bo vidt åtskilda, och någon anmärkningsvärd osnygghet iakttogs ingenstädes.
Vid återresan från Kyllej besöktes Helvi folxskola. Skolbrunnen befanns gifva ett rikligt, ej illasmakande men oklart vatten. Öfverbygnaden var dålig. Brunnen var visserligen försedd med pumpinrättning, men denna var högst bristfällig. Det hela tarfvade en genomgripande restaurering. Skolans afträden voro mycket dåligt hållna. Latrinen uppsamlades i gropar, som ej syntes hafva blifvit tömda under långa tider. Någon sorts strö användes ej. Som hela afträdesbygnaden redan var utdömd och ny skulle uppföras, så lofvade den närvarande kommunalnämdsordf. att se till, det denna blefve inrättad och skött efter de föreskrifter han erhöll. I själfva skollokalen anmärktes, att skolbänkarne voro placerade så, att dagern föll barnen midt i avsiktet. Detta kan dock lätt afhjälpas. Äfvenså anmärktes den totala frånvaron af allt hvad ventilationsinrättningar vill säga.

I Klintehamn
visade sig de sanitära förhållandena fortfarande rätt goda. Dock anmärktes angående renhållningen, att gödselstads- och afträdesförbållandena vid »hotellet» och på ett par andra ställen kräfde en hel del förbättringar. För stora gödselupplag invid husen behöfde bortföras, hvarefter tast botten borde läggas under densamma. Äfvenså borde afträdena förses med uppsamlingskärl, stälda på fast underlag, samt torf- eller kalkströ användas för desamma. Några diken kring »hotellet», som nu voro fylda med stagnerande orenlighet, behöfde upprensas och sättas i stånd. I öfrigt voro en hel del afträden försedda med uppsamlingskärl och såväl å dessa som å de flesta öfriga användes torf- eller kalkströ. I regeln voro de anmärkningsfria. Då samhället är tätt bebygdt, kräfves ock bättre förvaring af sopor och köksaffall, hvilka nu i regeln voro utkastade i högar i någon vrå af gården. Soptunnor eller lårar borde därför i de flesta gårdarna uppställas.
Vid högre folkskolan syntes svårigheter yppa sig att blifva af med slaskvatten o. d., hvilket knappast kan ske annorlunda än genom anläggandet af en täckt afloppsledning åt hafvet. En för tillfället å hamnen vistande ingeniör lofvade vara behjälplig med afvägning och planläggning för en dylik ledning.
Dricksvattnet är i allmänhet ej af allra bästa beskaffenhet, dock finnas några brunnar, som gifva ett både rikligt och oklanderligt vatten. De flesta äro numera ordentligt infattade och öfverbygda. En vid ett föregående inspektionstillfälle i den tätast bebygda delen af samhället påträffad äldre, öppen bruun med stagnerande, särdeles illaluktande, smutsigt vatten, hade nu blifvit tömd, grundligt upprensad och iordningstäld samt gaf numera ett tämligen oklanderligt vatten.
Sjukstuga för eventuella fall af epidemiska sjukdomar finnes jämte nödig utredning i godt skick.
Slutligen må nämnas, att under inspektionen påträffades en bostad belägen i jordvåningen hos en på platsen boende garfvare, af sådan beskaffenhet, att den borde till uthyrning förbjudas. Bostaden, bestående af två små rum, låg lägre än jordytan och i densamma var för tillfället inhyst ett sällskap af ej mindre än tio personer. Kommunalnämden lofvade att söka åstadkomma rättelse i detta missförhållande.
Inspektionen af

Burgsvik
utvisade, att någon förbättring åstadkommits i de sanitära förhållandena sedan sista inspektionen.
Hvad afträdesrenhållningen angår, så hade nu på åtskilliga ställen uppsamlingskärl blifvit anskaffade och strö användes här och där.
Någon större osnygghetpåträffadesingenstädes.
Dricksvattnet i allmänhet ej af bästa beskaffenhet, Ett par at de bästa brunnarna hade dock nu blifvit på ett tämligen tillfredsställande sätt iordningstälda. Mejeriet var i godt skick, men äfven här är ej vattnet af bästa beskaffenhet.
Vid skolan hade brunnen blifvit iordningstäld sedan sista inspektionen, och var nu i oklanderligt skick. Däremot behöfde skolans afträden behållare för mottagande af latrinen äfvensom torf eller kalk tillströ. — I själfva skollokalen anmärktes, att ljuset föll in från båda sidorna om skolbänkarna, hvilket missförhållande borde kunna afhjälpas.

Ljugarn.
Några svårare missförhållanden med afseende på afträdesrenhållningen påträffades ingenstädes. På de flesta ställen användes kalk till etrö. Däremot saknades forttarande uppsamlingskärl för de allra flesta afträdena. Tömning och rengöring syntes ske tillräckligt ofta.
Dricksvattensförhållandena voro i allmänhet oklanderliga. Några förut anmärkta brister å ett par af de bättre brunnarne hade nu blifvit afhulpona. Ea utmärkt brunn vid ena fiskläget på platsen behöfde dock förses med bättre öfverbygnad samt upphämtningsinrättning, så att den ej blir förorenad af fiskaffall, något som nu visade sig vara fallet. Kommunalnämdsordföranden lofvade gå i författning härom.
Förste provinsialläkaren inspekterade äfven Gotlands sjukhem, stadens epidemisjukhus och fattigvårdsinrättningen, hvilka samtliga på det hela taget befunnos i bästa skick och ordning, undantagandes svinhus- och hönsgårdsafdelningen vid sjukhemmet, hvarest saknades behållare såväl för upptagande af den flytande spillningen som för hopsamlande af gödseln, Förste provinsialläkaren har i skrifvelse till direktionen påpekat missförhållandet och angifvit sättet för rättelses vinnande, hvarjämte såsom önskningsmål för framtiden framhållits avskaffandet af en badkamin, hvarigenom möjliggöres att servera bad åt hemmets patienter oftare än hvad nu kan ske, eller blott en gång i månaden åt hvarje patient.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Juli 1898
N:r 106