Etikett: Kylley

under sistl. år omnämdes i föregående nummer hufvudsakligen med hänsyn till dess handel samt dess utförsel och införsel. Vi skola nu närmare taga i betraktande äfven öfriga näringar, dervid börjande med sjöfarten.
Af Gotlands handelsflotta, som vid 1883 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 6 skepp, 4 briggar, 43 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 34 slupar och jakter eller 93 fartyg om tillsammans 9,259,07 tons, hafva under sistl. år 3 skonertar om 370,69 tons förolyckats samt 1 skonert och 1 slup om 104,04 tons sålts, hvaremot 2 skepp, 1 galeas och 1 slup om 727,20 tons inköpts samt 1 skepp om 215,92 tons åter tagits af grund för att repareras, hvadan flottan vid 1884 års slut bestod af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 34 slupar och jakter eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 tons.
De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning för öfrigt hufvudsakligen underhållit handelsförbindelse under sistl. år, hafva varit : Nederkalix, Lule, Skellefts, Ume, Örnsköldsvik, Hernösand, Lunde, Sandsvall, Hudiksvall, Söderhamn, Gefle, Upsala, Vesterås, Örebro, Stockholm, Södertelje, Eskilstuna, Norrköpiog, Linköping, Mem, Söderköping, Vestervik, Loftahammar, Oskarshamn, Mönsterås, Borgholm, Kalmar, Ronneby, Karlshamn, Åhus, Simrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Helsingborg, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Göteborg och Uddevalla samt Uleåborg, Nikolaistad, Åbo, Helsingfors, Hapsa!, Libau, Königsberg, Danzig, Kolberg, Swinemynde, Rigenwalde, Rostock, Wismar, Lybeck, Neustad, Heligenhafen, Lomkenhafen, Trauenburg, Femern, Kiel, Holtenau, Eekenförde, Arnis, Flensburg, Apenrade, Veile, Randers, Aalborg, Korsör, Nykjöping, Kallundborg, Vordingborg, Kjöge, Köbenhayvn, Roeskilde, Helsingör, Kristiania, Stavanger, Bergen, Trondbjem, Blyth, Newcastel, Shields, Sunderland, Hull, Middlesborough, London, Dublin, Bremen, Shiedam, Harlingen, Gravelines, Honfleur, Gibraltar, Almeria, Torrevieja, Kagliari, Newyork och Rio de Janeiro.
Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgå tydligast genom följande öfversigt öfver in- och utgångna fartyg under åren 1882—1884:

Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med förlidet år 14 till 16 fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot. Beträffande landthamnarne hafva under år 1884 inga nämnvärda förbättringar med dem vidtagits.
Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:

Orsaken till den rena tullens minskning under år 1884 emot hvad den utgjorde nästföregående året är, yttrar tullkammaren, att tillskrifva det förhållandet, att någon sådan direkt införtullning af ett större parti socker, som då här ägde rum, icke ansetts fördelaktigt att fortsätta med, och skälet till minskningen af båkafgiften för den utrikes sjöfarten ligger dels i den senaste båkafgiftsförordningens liberalare stadganden, dels ock i destryckta konjunkturerna för sjöfarten i allmänhet under året.
Beträffande tullbevakningen på ön har tullkammaren ingenting annat att derom anföra än att upprepa hvad som anfördes år 1883 rörande det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningspersonalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta behofs afhjelpande.
Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och dess närhet: en kalkugn, en cementfabrik, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, 4 garfverier, 3 färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, 2 större och 4 mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri och ett tegelslageri, samt ett jerngjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, hvilka fyra sistnämda anläggningars rörelse tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett tegelbruk, en kalkugn, ett färgeri, 3 garfverier, en vattensåg med mjölqvarn, 2 vattenmjölqvarnar, 2 vädermjölqvarnar, 2 ångsågar, af hvilka den ena är förenad med 2 mjölqvarnar, ett mejeri, ett ångbränneri och en ångmjölqvarn; i Burgsviks distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med grynverk och ett under anläggning varande mejeri; i Rone distrikt: 2 garfverier, ett färgeri, ett ångsågverk och ett stenhuggeri; Ljugarns distrikt: 3 ångsågar jemte mjölqvarnar samt 20 kalkugnar, hvilka sistnämde numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt: endast några kalkugnar, hvilka dock under året icke begagnats; i Slite distrikt: 6 kalkugnar, 2 ångsågar och en ångqvarn; i Kyllejs distrikt: 10 kalkungnar, af hvilka endast 5 under året varit i verksamhet; i Fårösunds distrikt: 11 kalkungnar, som nästan varit obegagnade under året, samt ett tämligen förfallet vattenverk, begagnadt till qvarn och sågverk; samt i Kappelshamns distrikt: 7 kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn och en ångsåg.
För husslöjdens främjande hafva hushållningssällskapet för år 1884 beviljat ett förslagsanslag af 2,500 kronor, af hvilka 1,435 kronor användts, landstinget likaledes 2,500 kronor samt staten 500 kronor. Af dessa medel hafva 3,700 kronor uppburits af slöjdskolan i Visby, 75 kronor hvardera af slöjdskolornai Sanda, Mästerby, Vestergarn och Fole samt 30 kronor af skolan i Vänge (hvilka skolor dessutom, äfvensom den i Väte, erhållit hvarderå ett statsanslag af 75 kronor, hvarförutom 205 kronor utbetalts i stipendier till 4 slöjdlärareelever Visby i och 200 kronor anslagits till en slöjdförsäljninganstalt för länet. Dessutom äro ur en särskild fond 27 kronor utgifna som premier åt lärjungar i Visby slöjdskola.
Hvad angår fiskerinäringen, som fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, så har densamma äfven år 1884 varit otillräcklig för öbefolkuingens behof med undantag af inom Katthammarsviks distrikt, der fisket varit medelmåttigt, och inom Kyllejs distrikt, der fjällfisket d. v. s. af gädda, aborre och sik varit tämligen gynsamt. Dock har saltsjöfisket i sin helhet gifvit större afkastning sistl. år än under år 1883. Det under de senaste åren påbörjade laxfisket utanför Visby har under året idkats endast med tre mindre jakter och till icks obetydlig förlust för vederbörande. För vinnande omsider at det vigtiga mål till strömmingsfiskets uppbjelpande som afses med användandet vid sådant fiske af förut omnämda sankeapparat håfva äfven år 1884 undersökningar pågått, hvartillstaten lemnat ett anslag å 1,000 kronor och hushållningssällskapete 400 kronor.
I länets kreatnrsförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 892 hästar för 182,930 kronor och 913 kreatur för 93,253 kronor, hvilket utvisar en ökning af 14,415 kronor mot året förut.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Februari 1885
N:r 11.