Allmänna stiftsskolmötet

för Gotlands folkskollärare hölls idag å stora folkskolesalen här i Visby samt var besökt af omkring 100 personer, hvaraf ett 40-tal lärare och ett 30 tal lärarinnor. Vid mötet voro dessutom närvarande folkskoleinspektören doktor Rosman samt fem af stiftets prester nämligen kyrkoherde Uddin i Sanda, komminister Söderberg, domkyrkoadjunkt Ekman, v. pastor Lagerman i Endre och pastor Sjögren vid Fridhem. Senaste stiftsskolmöte hölls för tre år sedan.
Mötet öppnades med psalmsång samt bön af skollärare Dahlström i Follingbo. Till ordförande utsågs skollärare Andersson i Tofta samt till sekreterare skollärarne Dahlström i Follingbo och Lingström i Klinte.
Förmiddagens sammanträde, som räckte i 31/2 timmar, upptogs af öfverläggning öfver följande två frågor:
Första öfverläggnivgsämnet »Hvilken betydelse har religionsundervisningen för uppfostran!» inleddes af
skollärare Rosvall i Eskelhem, som framhöll, att uppfostran hade till mål att rensa bort det onda i menniskonaturen och gifva näriog åt det goda frös, som der funnos. Religionsundervisaiugen, som vore ett ovilkorligt medel för en sann uppfostran, vore nödvändig och kunde ej undvaras vid barnens uppfostran. Andra medel funnes, som voro goda, då de stäldes i förbindelse med Guds ord. Läraren sjelf måste hafva uppfostrats genom sådana medel för att rätt kunna begagna dem; den förnämsta plikten för läraren vore att vara en saun Kristi lärjunge. Hvarje ämne i folkskolan vore mer eller mindre uppfostrande, om det stäldes i sammanhang med eller ledda till Guds ord.
skollärare Levedal i Barlingbo ansåg frågan vara så pass utredd af inledaren, att den ej vidare behöfde dryftas. Talaren instämde i allo med inledaren. — Uppdrog i ett senare anförande en tämligen mörk skildring af den nu rådande tidsandan och af det nuvarande tillståndet bland skolbarnen, hvilket talaren ansåg vara sämre i moraliskt hänseende än för 40 år sedan, då ban inträdde i folkskolans tjenst. Ville dock boppas att arbetet ej vore förgäfves i skolans tjenst.
skollärare Pettersson i Vestergarn betonade att religionsundervisningen i folkskolan hade betydelse af att vara grundläggande för uppfostran. Undervisningen borde ej drifvas Ån ett tort, inlärande sätt utan lifligt framhålla att kristendomen: vore det mäktigaste vapnet mot det onda, som komme att möta menniskan på hennes lafnadsbana. Tyvärr vore en viss andlig omogenhet rådande bland folket i denna fråga.
kyrkoherde Uddin: Intet undervisniagsmedel ingioge så lifligt i barnahjertat som religionen. Kristendomsundervisningen vore för skolan detsamma som solsken och regn för jorden. Om kristendomsundervisningen borttoges från skolan, dit nu många syftade, så följde att man på annat sätt måste inplanta kristliga dygder.
v. pastor Lagerman: Det här sagda kunde ej motsägas af någon här, men u\’eiallmänna lifvet blefve det dock motsagdt, i det man påstode att enligt historien och erfarenheten kunde förträffiigt en saun uppfostran meddelas utan religionsundervisning i skolan, I Amerika och vissa andra land, der religionsundervisningen borttagits från skolan, hade måst inrättas s. k. söndagsskolor, der dock undervisningen blifvit ytlig. De olyckliga-te följder skulle uppstå af kristendomsundervisningens skiljande från skolan. Skola och hem skulle i detta som i andra ämnen gå hand i hand; i just detta ämne kunde skola och hém bäst samverka. — Talaren hade senare flere anföranden, skildrande en del förhållanden i frågan i Amerika.
kyrkoherde Uddin: Raligionsundervisningen hade borttagits från statens skolor i Frankrike.
Men \’ huru hade detta slagit ut? Särskildt i Paris hade antalet minderårige brottslingar årligen vuxit från fem till tjugu tusen, sedan denna skilsmä sa ägt rum, hvarigenom alla sedliga gruudvalar ryckts bort från barnen, Man hade också måst inrätta ett slags kyrkoskolor, dit många föräldrar hellre sände sina barn än till statens skolor, hvilkas lärate ej gjorde något godt intryck på barnen.
skollärare Rosvall i Eskelhem: En historisk religion utan dogmer, en kristendom utan lärosatser, som: behöfde tros, satts talaren ej mycket värde på. Om man borttoge bibelns lära om skapelsen, Kristi guddom och uppståndelse, vore ej mycket qvar af kristendomen.
I skolan skulle inläras en sådan kristendom, som kunde tros utan att behöfva förstås.
kyrkohorde Uddin framhöll att alla bekännare, äfven rationalister, positivister och socialister, hade sina dogmer. Från dogmer kunde ingen lära varda fri, ty man kunde ej bevisa sina påståenden.
skollärare Rosvall i Eskelhem ville ej verka i den skola, der kristendomsundervisningen vore bannlyst; ville ej i sitt kall anses endast svm undervisare utan äfven som uppfostrare Kristendomens kraft såge mau på den verkan den hade bland hedningarne.
skollärare Dahlström i Follingbo, uppställare af frågan, gladde sig öfver den öfverläggning, som ägt rum, och den enhet i åsigter, som rådt bland de uppträdande talarne.
skollärare Stengård i Klinte önskade ej religionsundervisaing skild från skolan. Trodde dock att man skulle kunna utan religionsundervisning uppfostra barn till dugliga medborgare, men ej till verkligt goda menniskor.
kyrkoherde Uddin framhöll att en orsak till att man tyckte ondskan hafva tilltagit vore, att vi fått mera upplysning och inblick i förhållandena. Ej endast det onda hade gått framåt, utan: också det goda; så hade det alltid varit och vore så äfven nu. Man borde så misströsta utan arbeta med hopp om framgång.
skollärare Vassberg från fastlandet: Det vore egendomligt, att man kunnat såsom händt på senare tiden göra invändningar mot kristendomsundervisningens betydelse. Den här förda öfverläggniogen hade synnerligen gladt talaren. Om missförhållanden, som ej kunde förnekas, förefunnes vid religionsundervisningen, som mången gång genom katekesutanläsningen blifvit ytlig och själlös samt derigenom ej tilldragande och uppfostrande för barnen, så vore ej detta ett tillräckligt skäl att kasta bort all religionsundervisning från sko!orna; hos många andra ämnen funnes dylika missförhållanden, men ej satte man i fråga att härför utesluta dessa ämnen. Det vore en stor olycka, om kristenForeign borttoges från folkskolorna.
Sedan ordföranden gjort en sammanfattning af hvad som yttrats, beslöts att den förda diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
Är den konfessionella kristendomsundervisvingen i skolan nödvändig och nyttig?
Denna fråga inleddes af
kyrkoherde Uddin, om framhöll det mycket nära och innerliga sammanhang, som rådde mellan derna ch föregående fråga.
Karske åsigterna i denna fråga vore något delade, Måtte kyrka och stat alltid varda förenade i vårt land. En bekännelse vore fn nödvändig frukt och följd af kyrkans lif, en fana och ett banér att samla sig vid samt. ett rättesnöre vid undervisningen i salighetsläran, En bekännelse vore nödvändig och nyttig derigenom att den beredde enighet och sammanhållning bland folket samt visshet i såväl lärares som barns sinnen. De barn vore att beklaga som skulle undervisas af en grubblande tviflare. Att bortkasta vår bekännelse mot en annan, vore att utbyta guld mot mässing. En konfessionslös skola vore ett oting. I svenska kyrkan rådde, såsom riktigt vore, intet tvång.
v. pastor Lagerman framhöll att strängt taget funnes ingen konfessionslös skola.
skollärare Rosvall i Eskelhem ansåg en strängt konfessionell kristendomsnndervisning ej- nödvändig och nyttig. Ville dock ej gå in på en undervisning utan dogmer. Bibeln, ej någon viss bekännelse, vore här ensam rådande, Liksom Luther kunde hvar och en bilda sig en åsigt, törvärfvad med lika stor möda och ärlighet som Luther förvärfvat sin.
Man borde dock ej kasta någon skugga på lutherska läran, utan ödmjukt böja sig imindre väsentliga saker.
förre skollärare Enderberg i Eadrte: Lifvet vore det första och vigtigaste i religionsundervisnivgen, bekännelsen komme i andra rummet. Lifvet kunde dock endast utvecklasig harmoniskt på en bekännelses gruudval. En konfessionel bekännelse utan Hf dugde dock ej mera till än en konfessionslös utan lif. Denna fråga rörde ej endast presterna utan hela folket.
skollärare Levedali Barlingbo instämde med den föregående talaren.
Vv. pastor Lagerman kritiserade den af hr Rosvall. framstälda åsigten samt framhöll att om man ärligt forskade i bibeln, skulle den lu herska lärans öfverensstämmelse med depna böckernas bok klart framstå.
Mötet afbröts klockan två för att åter fortsättas klockan half 4 i afton efter af mötesdeltagarne intagen gemensam middag.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 10 Augusti 1886
N:r 64.

Gotlands indelning i områden

för värnpliktiges inskrifning är nu fast stäld af k. m:t, som dervid följt de förslag till ändringar i den ursprungliga planen, hvilka på anförda skäl militärbefälet härstädes framstält. Gotland, som hittills utgjort 4 bataljoner med 30 kompanier, skall hädanefter bestå af 2 bataljoner med 8 kompanier. Den norra bataljonen omfattar samma område som hela den gamla norra bataljonen, hela Visby bataljon samt Atlingbo och Sjonhems pastorat. Den södra åter omfattar hela den gamla södra bat. jämte medelbataljonen undantagandes ofvan nämda pastorat.
Beträffande kompaniområdena, hvilka erhållit nya namn, är följande indelning föreskrifven:

Norra bataljonen.
å Visby kompani: Visby stad med sjömansuset.
Roma kompani: af norra häradet socknarne: Follingbo, Akebäck, Roma, Björke; Dalhem, Ganthem, Halla, Sjoohem, Viklau; af södra häradet: Vesterhejde, Träkumla, Stenkumla, Vall, Hogrän, Atlingbo, Eskelhem, Tofta, Visby landsförs: (del).
Tingstäde kompani: af norra häradet : Visby landsförsaml. (del), Eudre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby, Bro, Veskinde, Fole, Lokrnume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Hörsne med Bara, Gothem, Norrlanda.
Lärbro kompani: af norra häradet: Öthem, Boge, Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö.

Södra bataljonen.
Klinte kompani: af södra häralet: Sanda, Mästerby, Vestergarv, Hejde, Väte, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge.
Garde kompani: af norra häradet: Vänge, Buttle, Guldrupe, Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn, Ardre; af södra häradet: Garde, Etelhem, Alskog, Lye.
Hemse kompani: af södra häradet: Fardhem, Linde, Löjsta, Levide, Gerum, Alfva, Hemse, Rone, Eke, Burs, Stånga, När, Lau,
Hafdhems kompani: af södra häradet: Habblingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 10 Augusti 1886
N:r 64.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 7 Augusti, galeas Apollo, Karlström, Åhus, barlast; 8 Augusti, skonert Greta, Svensson, Helsingborg via Ronehamn, guano. — Till Klinte: 4 Augusti, skonert Fritiof, Vessman, Rostock, barlast; skonert Laura, Söderström, Göteborg, barlast.

Utgångna: Från Visby: 7 Aug., skonert Ar Sandqvist, Lybeck, bräder, — Från Kylley: 5 Aug., skonert Anna, Danzig, kalksten. — Från Klinte: 2 Aug., jakt Hermine, Tydsk, Bergqvara, barlast; 4 Aug., jakt Doris, Nyman, Wismar, trävaror och kalk; jakt Elisabet, Avelin, Wismar, trävaror, kalk och slipstenar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 10 Augusti 1886
N:r 64.

Rättegångs- och Polissaker.

För olofligt tillgrepp och för lösdrifveri häktades igår f. kronobåtsmannen Karl Peter Alfred Jansson Petersson Fulltupp, hvilken efter förutgången varning för lösdrifveri frigafs 2 dennes från härvarande länsfängelse.
Den häktade är född i Klinte 1844.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Augusti 1886
N:r 63.

Riksdagsmannavalet

i södra domsagan föreligger nu klart, visande att utgången vardt den i tisdagsnumret angifna. Då det har sitt intresse att se röstgrupperingen inom de olika socknarne, hafva vi uppgjort följande öfversigt:

1) Skoll. Booberg 1 röst.
2) 1 sedel kasserad.
3) O. Pettersson, Odvalls, 1 röst.
4) 1 sedel kasserad.
5) W. Wöhler I röst; O. R. Pettersson 1 röst.
6) J. Vessman 1 röst; J. O. Vallin 1 röst.
7) A. Dahlbäck 1 röst.
8) Ingen röstande kom tillstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Augusti 1886
N:r 63.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 31Juli, skonert Amor, Hansen, Blyth, stenkol; 1 Augusti, brigg Ryno, Sörensen, Grimstad, barlast.
Till Ljugarn 29 Juli, skonert Nordstjernan, Österberg, Kiel, barlast.
Till Klinte: 26 Juli, galeas Apollo, Karlström, Visby, stenkol; 29 Juli: jakt Fyra Systrar, Löfberg, Simrishamn, barlast; jakt Hermine, Tydsk, Kastrup via Köbenhavn, guano; 30 Juli, skonert Fru Lona, Nyman, Femern, hampa.

Utgångna:
Från Visby 31 Juli, slup Delfin, Nilsson, Norrköping, kalk; jakt Maris, Petttersson, Kungsbacka, slipers; I Augusti, skonert Adina, Danielsson, Kungsbacka, slipers.
Från Ljugarn 23 Juli, brigg Emelie, Högberg, Lybeck, trävaror.
Från Klinte: 26 Juli, skonert Sofia Fredrika, Landström, Lybeck, trävaror och slipstenar; 27 Juli, skonert Lina, Pettersson, Rostock, trävaror och kalk; 28 Juli galeas Apollo, Karlström, Åhus, trävaror; 81 Juli, jakt Två Bröder, Åhlström, Rostock, trävaror och kalk.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 Augusti 1886
N:r 62.

Riksdagsmannavalet

för södra häradet efter dr Lyth förrättades i går afton kl. 5. Det har sig här, der valkretsen omfattar icke mindre än 45 socknar, de flesta utan andra samfärdsmedel än en trög postgång, icke så lätt att snabt få en öfverblick af valets utgåvg. Genom telegram och telefon samt användande af ilbud från vissa socknar hade vi emellertid redan idag på f.m, utgången i hufvudsak klar.
I förbigående anmärkande att röstsplittring denna gång mindre ofta förekommit, kunna vi meddela, att inom följande socknar rösterna delat sig sålunda mellan de båda kandidaterna, hemmansägarne L. Norrby och Kristoffer Johansson:

Valets utgång inom 32 af de 45 socknarne är dermed angifven Då återstående 13 socknar tillhöra de mindre betydande, kan med säkerhet antagas, att till domsagans ombud för nästa riksdag är vald f. riksdagsmannen Ludv. Norrby i Fardhem — allt under förntsättning dock att i valprotokollen icke förefinnas formella brister, hvilka föranleda deras underkännande.
Bråd skördetid synes för öfrigt hafva hindrat många att vid valet komma tillstädes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 Augusti 1886
N:r 62.

Borgenärerna

i garfvaren A. T. Hallgrens i Klintehamn konkurs kallas, med anledning af tisdagen den 10 nästa Augusti skeende auktion å konkursmassans bygnader, att sammanträda å auktionsstället i Klintehamn nämda dag kl. 2 o.m. för att pröfva de anbud, som kunna komma att å dem erhållas.
Klinte 28 Juli 1886.
CHRISTIAN EKELUND.
Rättens. ombudsman.

Borgenärerna uti handlanden Carl Högströms å Fårösund konkurs kallag härmed att sammanträda å hypoteksföreningens lokal i Visby måndagen den 9:de instundande Augusti kl. 2 e.m., för att böras och besluta i frågor rörande konkursboet samt bestämma det gäldenären tillkommande underhåll. Othem i Juli 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti landtbrukaren Joh. Fr. Kryssells, Spillings i Othem, koukurs kallas härmed till sammanträde å handlanden herr L. N. Åckanders kontor i Visby tisdagen den 17:de instundande Augusti kl. 12 på dagen, för bestämmande af arvodet för boets förvaltning samt böras i andra konkursboet rörande frågor.
Othem i Juli 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 Augusti 1886
N:r 62.

Till lutherska läran

öfvergingo i torsdags i Klinte medels kyrkligt dop tvänne ynglingar, hvilkas föräldrar äro mormoner och baptister.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 Juli 1886
N:r 60.

I lustresan till Klinte och Stora Karlsö

i söndags med ångaren Visby deltogo en stort antal Visbybor och sig här uppehållande sommargäster. Då ångaren, som afgick bärifrån strax efter klockan 9 på morgonen, anlände till Vestergarnsholm, stego-ytterligare ett tiotal passagerare ombord, hvilka i segelbåt lade till vid ångaren. Vid framkomsten vid 11 tiden till Klinte mottogos lustfararne af en väldig menniskoskara, samlad på byggan. I Klinte gjordes omkring tre qvarts uppehåll Åtskilliga lemnade här ångaren för att stanna qvar hos vänner och bekanta eller för att på egen hand göra ströftåg inåt näjden. Massorna vid hamnen ökades alltjämt. Man väntade med otålighet på resans fortsättning, synnerligast som några hotande regnmoln i söder ej bådade godt. Äntligen gafs signal för ombordstigningen, då en mängd landtbor, som säkerligen ej mycket under: steg 150 personer, rusads ombord, hvarvid trängseln å ångaren vardt ganska be svärlig. Inom kort kom också en strid regnskur, för hvilken alla sökte skydd, men man stod som i ett skrufstäd fastklämd på stället. — Snart upphörde dock regnet och solen blickads åter fram, hvarvid lifvet ombord vardt rörli gare. Kursen sattes nu på Lilla Karlsö, kring hvars östra och södra stränder ångaren gick så nära som möjligt för att öns egendomliga bergpartier skulle kunna betraktas af lustfararne. Efter en timmes färd strax före kl. ett kastades aukar i Nordenhamn, der flere båtar voro till mö tes för landsättning af passagerarne. Land stigningen var fullbordad efter en timmes tid, och nu vardt det ett rörligt lif bland bergsskrefvorna på ön. Här och der syntes grupper lägrade kring matsäckskorgar; en del började genast klättra upp på de branta, stundom halsbrytande klippstyckena. Från öns högsta plats tedde sig en härlig, storartad anblick. I vester syates det vida hafvet utbreda sig, på hvars yta en mängd seglare guvgade, så långt ögats synvidd nådde; åt motsatta sidan visade »storlandet» sina konturer; i fonden framträdde »lillön» med sin säregna bergbildning. Emellertid måste återtåget till stranden snart företagas, då signalpipans varvande ljud lät höra sig för första gången. Det vardt nu ett ifrigt klättrande och löpande utför gångstigarne i solbaddet för att hinna ned till hamnen. Man skyndade derpå i bogseringsbåtarne, som lyckligt och väl förde alla ombord. »Visby» lemnade derpå hamnen styrande nordvest och nord om »lillön», så att äfveu dess sidor nu fingo beskådas.
Vid 5-tiden på aftonen anlände ångaren åter till Klintehamn, der en stor menniskomassa äfven nu var samlad. Man steg nu åter i land och fick här se, huru en liflig dans tråddes på bryggan af bygdens ungdom. Efter att hafva ströfvat omkring en timme måste lustfararne från Visby åter gå ombord, och vid half 7tiden ångade »Visby» ut från hamnen.
Vid Vestergarn aflemnades den afdelning af resenärerna, som der slutit sig till lustfärden. Resan fortsattes derpå under angenämaste väder till Visby, dit ångaren anlände vid half 9-tiden.
Vid framtida lustresor torde böra tillses, att antalet passigerare bestämdt begränsas och företräde lemnas dem som på förhand anteckna sig. Ty behaget af en sådan resa ökas i väsentlig mån deraf, att de resande kunna röra sig ombord med något större frihet än sillen i en packad tunna. Den klagan åter, som sports öfver atl båten icke återvände på utsatt tid, återfaller helt och hållet på en del passagerare sjelfva, hvilka vid återfärden hade den artigheten att låta de andra vänta på sig utöfver den bestämda tiden.
Det intresse, som från allmänhetens sida visades denna lustfärd med dess pittoreska mål — Karlsön —, torde mana bolaget att ånyo ställa till med en dylik. Deltagare i söndagens utfärd hade infunnit sig ända från Vamlingbo på södra Gotland.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 Juli 1886
N:r 60.