Olagligt beslutade kommunalutskylder.

Enligt hvad vi förut nämt om kommunernas fattigvård och finanser för år 1885, hafva personliga afgifter blifvit olagligen debiterade i 20 landskommuner i Gotlands län eller i 21, 5 procent af hela antalet hemman i länet.
Kungl. förordningarna 1 och 22 Juni 1883 föreskrifva att, oafsedt de enligt särskilda konventioner och författningar utgående aflöningarna till presterskap och en del kyrkobetjening, kommunernas per sonliga utskylder få endast för folkskolans behof utdebiteras och icke må sättas högre än 50 öre för hvarje skattskyldig man samt af qvinna skola utgöras med hälften af det belopp, som erlägges af man. Dock gifva de uppgjorda räkenskapssammandragen vid handen att afvikelse från dessa stadganden ägt rum.
Med anledning deraf hafva vi tagit kännedom om dessa sammandrag och efter dem antecknat följande:
I Björke har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 50 öre för man. och 25 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Follingbo har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Akebäck likaså.
I Boge har kommunalstämman beslutit personliga afgifter, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till andra behof, än folkskolans.
I Fårö likaså.
I Ganthem har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 55 öre för man och 30 öre för qvinna.
I Wiklau har kommunalstämman besltit personslig afgift, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 65 öre för man och 45 öre för qvinna.
I Wänge har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Buttle likaså.
I Guldrupe likaså.
I Ardre har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till fattigvården.
I Stenkumla har kommunalstämman beslutit personlig afgift till andra behof än folkskolans.
I Klinte har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 36 öre för man och 18 öre för qvinna, till fattigvården, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 19 öre för både man och qvinna.
I Grötlingbo har kyrkostämman beslutit personlig: afgift, 10 öre för båda man och qvinna, till en tornbygnad.
I Rone har kyrkostämman beslitit porsonlig afgift till belopp af 25 öre för både man och qvinna.
I Eke likaså.
I Alfva har kyrkostämman beslutit parsonlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Hablingbo har kyrkostämman beslutit personlig afgift, 20 öre för man och 15 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 35 öre för både man och qvinna.
I Silte har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Gerum har kyrkostämman beslutit personlig afgift till vin, 12 öre af kommunikant.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.

Folkmängdsuppgifter för Gotland.

Den redogörelse för folkmängden inom hvarje kommun m. m., hvilken bland annat skall tjena till ledning vid de i höst förestående riksdagsmannavalen, har i dessa dagar blifvit af Statistiska Centralbyrån utsänd. Deraf framgår, att rikets hela folkmängd 31 December 1886 uppgick till 4,717,189 personer, utvisande en ökniog sedan det: näst föregående året af 34,420 personer, eller 0:74 proc.
Gotlands folkmängd utgjorde samtidigt 52,556 personer, sedan den under år 1886 nedgått med 14 personer. Detta är sjunde året å rad, under hvilket öns folkmängd minskats, och uppgår den samfälda minskniogen från och med 1880 till 2,725 personer.
Ofvan anförda folkmängdssumma för Gotland i dess helhet fördelade sig. med 45,819 inv. på landsbygden och 6,737 på Visby stad. Den förre hade under året minskats med 85, men den senare ökats med 71 personer.
Inom de valkretsar, hvilka helt och hållet eller delvis tillhöra länet, var folkmängden följande:
Gotlands norra domsaga 21,924
Gotlands södra 23,895
Visby 6,737; Borgholm 889. 7,626

Fördelas folkmängden å landsbygden på dess båda valkretsar, då finner man, att på hvartdera området räknas öfyer hufvud en befolkning af 22,920 pers., hvilket är vida gynsammare än för rikets landsbygd i det hela, der i medeltal komma 26,656 inv. på hvarje valkrets.
Äfven för valkretsen Visby och Borgholm ställer sig förhållandet långt fördelaktigare än för rikets samtliga städer, för hvilka i medeltal \’belöpte sig 10,860 inv. på hvarje representant i riksdagens andra kammare.
På Gotland utgör kommunernas antal sammanlagdt 94, af hvilka oberäknadt Visby 48 tillhöra norra häradet och 45 södra. Medelfolkmängden i hvarje landskommun utgör alltså icke mer än ungefär 494 personer, något lägre i norra och något högre i södra häradet.
Då det vore för långt att uppräkna alla landskommunerna med deras invånareantal, anföras här endast de största och minsta. Sålunda äga sex kommuner mer än 1,000 inv. hvardera, nämligen Lärbro (1,379), Fårö (1,216), Klinte (1,179), När (1,122), Othem (1,068) och Rone (1,048). De folkfattigaste kommunerna äro deremot Visby södra och norra landskommuner, den förre med endast 82 och den senare med 149 inv. Närmast före dessa komma Akebäck (174), Gerum (184) och Hejdeby (199).

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.

Statsanslaget till skarpskytteväsendets

och skjutskicklighetens främjande inom Gotlands län för innevaramde år har sålunda fördelats:

Dessutom hafva anvisats 2,022 kronor till målskjutningspremier vid länstäflingen, och 400 kronor till täflingens ordnande.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Juni 1887
N:r 52.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 24, Juni, jakt Ina, Carlsson, Vestervik, barlast 25 Juni, galeas Apollo, Carlström, Landskrona, barlast. — Till Rone: 23 Juni, galeas Hoppet, Bengtsson, Visby, tomt fartyg; 9 Juni, skonert Laurentius, Vestberg, Kiel, tomt fartyg; 15 Juni, skonert Herman, Ziegler, Norrköping, tomt fartyg; 29 Juni, skonert Tommu, Lagerqvist, Lybeck, barlast, jakt Edvard, Pruuel, Dagö, barlast; 22 Juni, slup Karl Edvard, Vallin, Reval, barlast; 23 Juni, galeas August, Hermansson, Upsala, murtegel. — Till Ljugarn: 15 Juni, skonert Gustaf, Johansson, Landskrona, tomt fartyg; skonert Berta, Österberg, Kiel, barlast; 19 Juni, bergningsång, Hermes, Höjer, Stockholm, pontoner; 20 Juni, skonert Germanus, Abrahamsson, Karlskrona, barlast. — Till Klinte: 20 Juni, skonert Laura, Söderström, Neustadt, barlast.

Utgångna: Från Rone: 2 Juni: jakt Alma, Henriksson, Ystad, slipsten; 7 Juni, galeas Hoppet, Bengtsson, Slite, slipers; 16 Juni, skonert Laurentius, Vestberg, Kiel, trävaror; 17 Juni, skonert Herman, Ziegler, Gefle, slipsten och plank, — Från Ljugarn: 17 Juni, skeppet Kristian, Falk, Newcastle, trävaror; 18 Juni, skonert Gustaf, Johansson, Landskrona, slipers.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Juni 1887
N:r 51.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 19 Juni, brigg Paul, Bengtson, Kagliari, salt; — Till Burgsvik: 2 Juni, galeas, Petrine, Odman, Varberg, barlast; jakt Josefina, Berggren, Ystad, barlast ; jakt Stine, Larsen, Ystad, barlast; 4 Juni, slup Albertina, Gustafson, Stockholm, förpassade varor; 6 Juni, jakt Kristian, Höglund, barlast; skonert Starkodder, Siltberg, Örebro, barlast; skonert Emma, Larsson, Vestervik, barlast; 8 Juni, jakt Doris, Nyman, Wismar, barlast; jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Köbenhavn, barlast; 13 Juni, jakt Syd, Weström, Grumpsvik (för lastfyllnad).
— Till Klinte: 12 Juni, skonert Karl Johan, Fischer, Holtenau, barlast; 15 Juni, skonert Lina, Pettersson, W-smar, barlast.

Utgångna: Från Visby: 18 Juni, jakt Bröderna, Olsson, Stockholm, kalk. — Från Burgsvik: 2 Juni, jakt Josefina, Berggren, Danmark; slup Walfrid, Hansson, Köping; 4 Juni, jakt Stine, Larsen, Lybeck ; 7 Juni, skonert Emma, Larsson, Norrköping; skonert Starkodder, Siltberg, Arboga; jakt Kristian, Höglund, Linköping ; 9 Juni, slup Albertina, Gustafsson, Linköping ; galeas Petrine, Odmanv, Helsingborg ; jakt Doris, Nyman, Vestergarn; jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Göteborg; 15 Juni, jakt Syd, Weström, Norrköping, samtlige alla dessa fartyg med slipstenslaster. — Från Klinte: 14 Juni, jakt Doris, Nyman, Wismar, kalk och trävaror; 15 Juni, skonert Lovisa, Ahlström, utrikes Östersjöort, kalk och trävaror; jakt Josefina, Puxon, Wismar, kalk och trävaror ; 16 Juni, skonert Sofia Fredrika, Landström, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Juni 1887
N:r 49.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 10 Juni; Skonert Lars, Hultman, Lybeck,styck egods och barlast; 11 Juni, Skonert Augusta Maria, Österberg, Stockholm, kol; jakt Livano, Averueland, Kobervig, sill. — Till Klinte: 7 Juni, Skonert Felix, Gardell, Neustadt, barlast; 10 Juni, Jakt Josefina, Puxon, Wismar, barlast.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Juni 1887
N:r 47.

Ogilladt ersättningsyrkande.

Domkapitlet har ogillat arrendatorn under sistl. ecklesiastikår af Klinte kyrkhedeboställe med Fröjels annex B. Jacobssons anhållan om ersättning med kfonor 745:04 för af honom afbulpna bristfälligheter i nämda annex, enär Jacobsson enligt kontrakt förbundit sig ansvara för lägenheternas häfd och stängsel m. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Juni 1887
N:r 46.

Klintekretsen

höll den 2 Juni sitt sommarmöte hos kyrkoherden och folkskolinspektören R. Uddin i Sanda. Mötet, som besöktes ej blott mavgrant af alla kretsens medlemmar utan ock af omkring ett 10:tal utom föreningen stående personer, kännetecknades af den broderlighet och kamratanda, som lalltid gjort sig gällande inom denna krets. I kretsen ingingo 4 nya medlemmar, deribland komministern i Mästerby, Emil Ekman. Den äger nu 20 medlemmar, hvarförutom en skollärare från södra trediogen ingått i Klintekretsen utan att hafva ingått i Sveriges allmänna folkskollärareförening, till hvilken kretsen anslutit sig.
Med anledning af en lektion af småskollärarinnan i Sanda iinnanläsning med 1:sta årsklassen vidtog en liflig diskussion om ljudmetoden. Liksom vid förra mötet gjorde sig ock nu den åsigt mest gällande, att ljudmetoden vore\”att föredraga för dess förståndsbildning, dess naturlighet och säkrare förande till målet icke blott i rättläsning utan ock i rättskrifning. Mot det sista gjordes anmärkningar. En lärarinna, som i 10 år undervisat efter stafningsmetoden och ungefär lika lång tid efter ljudmetoden, yttrade, att hon skulle vilja slippa gå tillbaka till stafningsmetoden, ty ljudmetoden medförde dubbel nytta mot den andra.
Vid val till styrelseledamöter i den allmänna föreningen tillföllo alla de afgifna rösterna skollärarne Å. Dalin i Husqvarna, J. G. Söderberg i Lidköping och J. Johansson i Göteborg. Till revisorer omvaldes de förutvarande.
Efter en angenäm middagsrast, under hvilken man hade glädjen att äfven få höra åtskilliga sånger samt musik på kyrkoorgeln, utförd af en bland Gotlands mest musikaliske skollärare, böll ordföranden, skoll. Rosvall, ett föredrag om Arends stenografi, ur hvilket vi återgifva följande:
Stenografien har först i den allra nyaste tiden mera framträdt, oaktadt stenografiska system funnos redan hos de gamle grekerna och romarne. Orsaken har varit-behofvet af en referentskrift för riksdagsförhandlingarna. Bland dessa nyare system hade Gabelsbergers genom sina grafiska tecken varit mycket omtyckt och användbart. Det Arendska vore dock bättre, emedan det med sig förenade icke blott alla det Gabelsbergska systemets fördelar utan äfven många andra, såsom större lättlästhet och lättlärdhet samt vore en idealskrift, hvilken i möjligaste måtto afbildade ljudens och till följd deraf ordens karaktär.
Så afbildas det stela elementet i språket, konsonanterna, genom nedstreck, men det mjuka, sammanbindande elementet, vokalerna, genom mjuka, böjliga, uppåtskrifna bindestreck. Likljudande konsonanter eller vokaler få en liknande form, dock tillräckligt skiljaktig. Konsonanterna äro i sin öfre deloch så formade, att den med dem förbundna begynnelsevokalen får en olika karaktär, i det att den än blir mera tydligt skild från konsonanten såsom i at, än mera sammansmältande såsom i al. I sin nedre del äro alla konsonanter lika, nämligen tvärt afskurna eller stympade, men förbindas omärkligt med vokalerna på för hvar och en efterföljande vokal karaktäristiskt sätt och blir derigenom någonting afslutadt och fullbordadt. Diftonger betecknas ock med enkla uppstreck, emedan de med hvarandra sammansmält till ett ljud. En kort vokal betecknas med kort vokalstreck, en lång tvärtom. Äfven i öfriga fall betecknas ord, som hafva samma ljud, men olika betoning, på olika sätt, så att betoningen tydligen framträder. Da sammansatta konsonanterna hafva egna tecken, hvilka dock påminna om de konsonanter, som deri ingå. Endast stamstafvelserna utskrifvas fullständigt, emedan stammen är den betonade delen af ordet. Småord, förstafvelser och ändelser, tecknas med särskilda korta tecken, sigler- eller monogram. Sammansatta ord skrifvas alltid i sär, och detta behöfver man icke tänka sig till, det faller af sig sjelf. Vidare vore Arends stenografi oaktadt alla dessa egenskaper så kort och lättskrifven, att utan förkortning i Upsala skrifvits till och med 284 stafvelser i minuten. Inlärandet vore ej så svårt som man förestälde sig. 6—7-åriga barn hade kunnat lära sig den. Den praktiska nyttan låge i öppen dag. Ij skolan, äfven folkskolan, skulle den vara synnerligt nyttig, OA den till 1/5 förkortade det skriftliga arbetet.
Derefter diskuterades frågan om slöjden. Ioledaren, hr Stengård, påpekade, att man måste häfva klagömålet öfver, att barnens bristande arbetslust uppstod genom slöjden, ty den. ger lust till arbete. Han villa hufvudsakligen tala om gosslöjd. Denna bör vara renlig, gå från det lättare till det svårare, utbilda en allmän handfärdighet och uppodla skönhetssinnet. Träslöjden passade härtill bäst. Man bör låta barnen göra endast nyttiga hushållssaker, ty de måste utbildas till nyttige medborgare. Men man bör se noga till, att de blifva fiot och bra gjorda. Talaren hade gjort den erfarenheten, att gossar, som deltagit i slöjd, kommit att skrifva och rita bättre samt äfven i öfrigt blifvit mera tillgängliga för undervisning och uppfostran. Skolläraren bords sköta äfven slöjdskolan, emedan han bäst känner barnev, kan mera öfvervaka ordningen och förbättra sina inkomster samt kommer liksom i en annan verld. Det vore godt, om gosslöjden vore införd i alla folkskolor. — Flickslöjden hida kommit in på en oriktig stråt, i det flickoraa väl lärde sig virka en spets kring sin underkjol eller lintyg, men icke kunde sy sjelfva plaggen. väl lärde sig sy på siktdak både namn och granna saker, men ej stoppa en strumpa, utan att denna snörptes tillhopa till en tuta, eller sätta en lapp på ett kläde, utan att lappen liknade en vidfästad groda. – De borde kunna sticka och lappa sina strumpor, sy och lappa sina lintyg och kläder.
Skolläraren – Pettersson vore icke med om, att skolläraren vore den lämpligaste personen till slöjdlärare. Han vore i behof af den enda fria dag han hade i veckan för andra ändamål, om han icke skulle blifva brytare af sabbatsbudet. Det vore icke någon särskild fara förenad med att lemna slöjden åt en handtverkare. Lika stor fara ligger för barnen i hemmet och i umgänget med hvarandra att höra ord, som icke äro rätta. Handtverkaren vore lika bunden. af ordningen som skolläraren. — Ställningen i flickskolan vore ej allestädes så sorglig som hr Stengård skildrat.
Skolläraren Andersson trodde, att flickslöjden snart skulle komma i sitt rätta spår igen, om nämligen den metod komme att följas, som nu blifvit införd i Visby; undrade, om snickeri vore så praktiskt och nyttigt; tyckte, att skomakeri och skrädderi vore nyttigare för folkets barn.
Kyrkoherden Uddin: Slöjdskolan skulle icke vara fackskola, utan en uppfostringsanstalt att uppöfva uppfattnings- och iakttagelseförmågan samt bibringa noggrannhet i sammansättningen af en sak. Härtill lämpade sig bäst träslöjden. Den vore ock den nyttigaste, ty det vore väl mycket mera värde i ått kunna tillverka sina redskap för åkerbruket än sätta en lapp på en sko eller en rock. Gossar, hvilka genomgått slöjdskola, hade i sina hem skaffat hvarjehanda verktyg, hvilka förut ej funnits, och förfärdigat saker, hvilka förut måst inköpas. Är skolläraren slöjdkunnig, bör han sköta slöjdskolan, emedan han lättare lär sig att följa riktiga metoder. Skomakeri och skrädderi böra ej förekomma i skolan såsom varande mepliga för helsan. . Man bör låta sådana barn, som hafva anlag derför, lära detta hos handtverkare.
Sedan desse talare flere gånger förfäktat sina åsigter, afslöts mötet med bön och sång, och en stund tillbragtes i den trefliga och gästvänliga prestgården.
Nästa möte skall hållas i Vestergarns skolhus 7 Oktober kl. 10 med lektioner för folkskolan i naturkunnighet och för småskolan i bibl. historia samt samtal om katekesundervisningen, rättskrifningen, slöjden och välskrifningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Juni 1887
N:r 46.

Kungörelse.

N:o 181 Visby kompaniområdes värnpligtige af 2:re och 3:dje klass, d. v. s värnpligtige födde åren 1867 och 1866 samt de af äldre årsklasser, hvilka endast undergått 1 eller 2 års vapenöfning, tillhörande såväl infanteriet som artilleriet, skola, för undergående af 12 dagars möte å Visborgs slätt från o. med den 22 Juni, samlas å Söderplan i Visby tisdagen den 21 innevarande Juni kl. 6 f.m., der de emottagas af militärbefäl.
Kompaniområdet omfattar Visby stad och Visby sjömanshus; och erinras värnpligtige om föreskriften i 41 § värnpligtelagen, som stadgar, att värnpligtig, som utan laga förfall uraktlåter att sig till tjenstgöring inställa, böte 20 kronor första gången, samt vare jämväl underkastad att blifva hämtad på egen bekostnad.
Visborgs slätt den 1 Juni 1887.
Klas Ternstedt.
Kompaniområdesbefälhafvare.

N:o 182 Roma kompaniområdes värnpligtige af 2:a och 3:e klass, d. v. s. värnpligtige födde åren 1867 och 1866 samt de af äldre årsklasser, hvilka endast undergått 1 eller 2 års vapenöfning, tillhörande såväl infanteriet som artilleriet, skola, för undergående af 12 dagars möte å Visborgs slätt från och med den 22 Juni, samlas vid Visborgs kungsladugård måndagen den 20 innevarande Juni kl. 6 e.m., der de emottagas af militärbefäl.
Kompaniområdet omfattar socknarne Follingbo, Akebäck, Roma, Björke, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem och Viklau inom Norra häradet, samt socknarne Vesterhejde, Stenkumla, Träkumla, Vall, Hogrän, Atlingbo, Eskelhem, Tofta och Visby södra landsförsamling inom Södra häradet; och erinras värnpligtige om föreskriften i 41 $ värnepligtslagen, som stadgar, att värnepligtig, som utan laga förfall uraktlåter att sig till tjenstgöring inställa, böte 20 kronor första gången, samt vare jämväl underkastad, att blifva hämtad på egen bekostnad. Visborgs slätt den 1 Juni 1887.
E. A. Arndius.
Kompaniområdesbefälhafvare.

N:o 183 Tingstäde kompaniområdes värnpligtige af 2. och 3. klass, d. v.s. värnpligtige födde åren 1867 och 1866, samt de af äldre årsklasser, hvilka endast undergått 1 eller 2 års vapenöfning, tillhörande såväl infanteriet som artilleriet, skola, för undergående af 12 dagars möte å Visborgs slätt från och med den 22 Juni, samlas vid \’Tibbles i Hejdeby måndagen den 20 innevarande Juni kl. 7 e.m., der de emottagas af militärbefäl.
Kompaniområdet omfattar socknarne Visby norra landsförsawling, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby, Bro, Veskinde, Fole, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum, Bäl, Käll unge, Vallstena, Hörsne med Bara, Gothem och Norrlanda; och erinras värnpligtige om föreskriften i 41 & värnpligtslagen, som stadgar, att värnpligtige, som utan laga förfall uraktlåter att sig till tjenstgöring inställa, böte 20 kronor första gången, samt vare jämväl underkastad, att blifva hämtad på egen bekostnad.
Visborgs slätt den 1 Juni 1887.
Osc. Ericsson.
Kompaniområdesbefälhafvare.

N:o 184 Lärbro kompaniområdes värnpligtige af 2:a och 3:e klass, d. v. s. värnpligtige födde åren 1867 öch 1866 samt de af äldre årsklasser, hvilka endast undergått 1 eller 2 års vapenöfning, tillhörande såväl infanteriet som artilleriet, skola, för undergående af 12 dagars vapenöfning & Visborgs slätt från och med den 22 Juni, samlas vid Othems kyrka söndagen den 19 Juni kl. 7 e.m., der de emottagas af militärbefäl.
Kompaniområdet omfattar socknarne Othem, Boge, Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall, Raute, Fleringe, Bunge och Fårö inom Gotlands Norra härad; och erinras värnpligtige om föreskriften i 418 värnpligtslagen, som stadgar, att värnpligtig, som utan laga förfall nuraktlåter att sig till tjenstgöring inställa, böte 20 kronor första gåvgen, samt vare jämväl underkastad, att blifva hämtad på egen bekostnad.
Visborgs slätt den 1 Juni 1887.
E. L. N. Norén.
Kompaniområdesbefälhafvare.

N:o 185 Klinte kompaniområdes beväringsmän af 2:a och 3:dje klass, d. v. s. värnpligtige födde åren 1867 och 1866, samt de af äldre årsklasser, hvilka endast undergått 1 eller 2 års vapenöfriog, tillhörande såväl infanteriet som artilleriet, skola, för uvdergående af 12 dagars möte å Visborgs slätt från och med den 22 Juni, samlas vid Ejmunds i Mästerby måndagen den 20 innevarande Juni kl. 7 e.m., der de emottagas af militärbefäl.
Kompaniområdet omfattar socknarne Sanda, Mästerby, Vestergarr, Hejde, Väte, Klinte, Fröjel, Ejsta och Sproge; och erinras värnpligtige om föreskriften i 41 & värnpligtslagen, som stadgar, att värnpligtig, som utan laga förfall uraktlåter att inställa sig till tjenstgöring, böter första gången 20 kronor samt är jämväl underkastad äfventyr att blifva hämtad på egen bekostnad.
Visborgs slätt den 2 Juni 1887.
A. Lange.
Kompaniområdesbefälhafvare.

N:o 186 Garde kompaniområdes beväringsmän af 2:a och 3:dje klass, d. v. s. värnpligtige födde åren 1867 och 1866, samt de af äldre årsklasser, hvilka endast undergått 1 eller 2 års vapenöfning, tillhörande såväl infanteriet som artilleriet, skola, för urdergående af 12 dagars möte å Visborgs slätt från och med den 22 Juni, samlas vid Buttle jernvägsstation tisdagen den 21 innevarande Juni kl. 6 f.m., der de emottagas af militärbefäl.
Kompaniområdet omfattar sockarne Vänge, Buttle, Guldrupe, Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn, Ardre inom norra häradet, samt Garde, Etelhem, Alskog, Lye inom södra häradet; och erinras väropligtige om föreskriften i $ 41 värnpligtslagen, som stadgar, att värvpligtig, som utan laga förfall uraktlåter att inställa sig till tjenstgöring, böter första gången gången 20 kronor samt är jämväl under kastad äfventyr att blifva hämtad på egen bekostnad.
Visborgs slätt den 2 Juni 1887.
Axel Ytterberg.
Kompaniområdesbefälhafvare.

N:o 187 Hemse kompaniområdes beväringsmän af 2:a och 3:dje klass, d. v. s. värnpligtige födde åren 1867 och 1866 samt de af äldre årsklasser, hvilka endast undergått 1 eller 2 års vapenöfning, tillhörande såväl infanteriet som artilleriet, skola, för undergående af 12 dagars möte å Visborgs slätt från och med den 22 Jani, samlas & Stånga malm tisdagen den 21 innevarande Juni kl. 5 f.m., der de emottagas af militärbefäl.
Kompaoaiområdet omfattar socknarne Fardhem, Linde, Löjsta, Levide, Gerum, Alfva, Hemse, Rone, Eke, Burs, Stånga, När och Lau; och erinras värnpligtige om föreskriften i 41 8 värnpligtslagen, som stadgar, att värnpligtig, som utan laga förfall uraktlåter att inställa sig till tjenstgöring, böter första gången 20 kronor samt är jämväl underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.
Visborgs slätt den 2 Juni 1887.
Axel Leatz.
Kompaniområdesbefälhafvare.

N:o 188 Hafdhems kompaniomrädes beväriogsmän af 2:a och 3:dje klass, d. v. s. värapligtige födde åren 1867 och 1866 samt de af äldre årsklasser, hvilka endast undergått 1 eller 2 års vapenöfningar, tillhörande såväl infanteriet som artilleriet, skola, för undergående af 12 dagars möte å Visborgs slätt från och med den 22 Juni, samlas vid Korsby i Hafdhem måndagen den 20 innevarande Juni kl. 1 e.m., der de af militärbefäl emottagas.
Kompaniområdet omfattar socknarne Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sunodre; och erinras värnpligtige om föreskriften i 41 §. värnpligtslagen, som stadgar, att värnpligtig, som utan laga förfall uraktlåter att inställa sig till tjenstgöring, böter första gången 20 kronor samt är jemväl underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.
Visborgs slätt den 2 Juni 1887.
Hugo Wennemo.
Kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Juni 1887
N:r 46.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 3 Juni, skonert Gebriider, Strohschnieder, Bremerhafven, kox; skon. FEnninia, Hull, stenkol; 4 Juni, skeppet Svalan, Lindström, Hull, stenkol; 6 Juni, skonert Henrik, Nyström, Königsberg, barlast; skonert Retzia, Sandquist, Lybeck, barlast och styckegods; slupen Bröderna, Olsson, Stockholm, stenkolsstybb, — Till Burgsvik: 14 Maj, jakt Josefina, Berggren, Åhus, salt; jakt Christian, Höglund, Linköping, barlast; skonert Starkodder, Siltberg, Södertelje, förpassade varor; 18 Juni, slup Albertina, Gustafsson, Oskarshamn, barlagt; 20 Maj, jakt Sex Syskon, Karlström, Köbenhavn, barlast; jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Köbenhavn, mjöl och kreatursfoder; 23 Maj, jakt Svalan, Pettersson, Mönsterås, qvarnsten; 24 Juni, jakt Syd, Weström, Linköping, barlast; 29 Maj, slup Walfrid, Hanssov, Södertelje, barlast. — Till Klinte: 28 Maj: Skonert Sofia Fredrika, Landström, Kiel, barlast; 2 Juni, jakt Fyra Systrar, Löfberg, Rostock, barlast.

Utgångna: Från Visby: 5 Juni, Galeas Kronprinsen, Jansson, Gefle, kalk; 5 Juni, Jakt Ägir, Karlsson, Klintehamn, barlast. — Från Burgsvik: 16 Maj, skonert Starkodder, Siltberg, Södertelje; jakt Josefina, Berggren, Ystad; jakt Christian, Höglund, Söderköping ; slup Albertina, Gustafsson, Södertelje; 23 Maj, jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Köbenhavn; jakt Syd, Weström, Vestervik; jakt Svalan, Pettersson, Åhus via Grumpevik; samtliga alla dessa fartyg med slipstenslaster. — Från Klinte: 1 Juni, jakt Två Bröder, Ahlström, Rostock, kalk och trävaror; skonert Laura, Söderström; Neustadt, trävaror; skonert Fritiof, Afvelin, Helighafen, trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Juni 1887
N:r 45.