och mottaga lärarebefattningen vid Klinte högre folkskola har studeranden K. P. A. Östberg ansökt hos domkapitlet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Maj 1890
N:r 74
Klinte socken ligger vid Gotland västra kust.
Gårdsnamn: Ganne, Hunninge, Klause, Klintebys, Loggarve, Mölner, Odvalds, Prästgården, Rannarve, Robbjäns, Sicklings, Snögrinde Lilla, Snögrinde Stora, Strands, Svarvare, Tyrvalds, Valle, Värsände.
och mottaga lärarebefattningen vid Klinte högre folkskola har studeranden K. P. A. Östberg ansökt hos domkapitlet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Maj 1890
N:r 74
har ansökt om rätt att söka och mottaga lärarebefattningen vid högre folkskolan i Klinte.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Maj 1890
N:r 73
Inkomna fartyg: Till Visby 11 Maj: brigg Louise, Freik, Emden, kas; skonerten Ellida, Green, West Hartlepol, koks och stenkol. — Till Klinte 7 Maj: jkt Doris, Nyman, Wismar barlast.
Utgångna: Från Klinte: 9 Mj: jakt Doris, Nyman, Vismar; kalk och tränror.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Maj 1890
N:r 72
å Visborgs slätt, i hvilket äfvea manskap deltager, gälla bland andra följande bestämmelser:
Manskapet förlägges i norra baracken. Å söckendagar äga öfningarne i regel ram kl. 1/2 7—1/2 9, 1/2 10—12 f. m. och 4—1/2 6, 6—8 e. m. – Rovelj gifves kl. 1/2 6 f. m. och tapto kl. 9 e. m.
Att exercera de volontärer, som icke utbildats till rekryter under 2 på hvarandra fö\’jande års vapenöfoiogar och ej genomgått volontärskolan, har under hela öfningstiden beordrats löjtnant Karl Bolin, sergeant Forsberg samt distinktionskorpralerna nr 4 Olsson och 100 Olsson.
Af fastlandskommenderingen fördelas 5 man på hvarje kompani samt 1 distinktionskorpral till hvardera af Visby och Klinte kompanier.
Sjukhus är inredt i Visby för regementet. Sjukvisitation äger rum kl. 6 f. m. Såsom sjukofficer är från och med 11 dennes beordrad underlöjtnant Östlund.
Korum förrättas söckendagar i regel om morgonen före och om aftonen efter exercisen med hela styrkan.
Den 11 dennes mottager militärbefälhafvaren fastlandskommenderingen.
Postordonnans afgår dagligen kl. 9 f. m. och i mån af behof äfven kl. 4 e. m.
Rörande den del af befälsmötet, som bevistas af allt öfver- och anderbsfäl samt en del menige, bestrides sjukvården i staden och vid artillerikåren af regementsläkaren, i lägret af t. f. andre bataljonsläkaren.
Såsom regementsväbel är beordrad fanjunkare Krusell och såsom befäl i kokhuset fanj. Weström, korpralerna Laurin och Cedergren.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1890
N:r 70
Visby torgpris:
9 Maj.
Fisk: färsk Lax, blank 1: 50, ål 78 till 83 öre; Gädda 50 till 60, Aborre 30 till 40, Id 18 till 20, Palltorsk 30 till 36 och Mört 12 öre kg, Flundror, små 50 öre tjoget, Strömming, 30 till 33 öre valen, d:o rökt (Böckling) 80 öre valen. — Grönsaker: Sparris 50 öre knippan (25 st.), Spenat sommar- eller vanlig 1: 17 och Vinterspenat 59 öre kg, Rädisor 10 öre, Dill och Persilja 3 till 5 öre knippan, Rabarber 15 till 30 öre knippan (1 till 2 skålp.), Ärtskockor 30 öre litern, Kål, hvit 80 öre hufvudet, blå och grön 5 till 10 öre kvippan. — Kött: färskt, Svin- ostyckadt 5:75 till 6: 25 för 8 1/2 kg, och styckadt 70 till 90 öre kg, Nöt- ostyckadt, 4: — till 4: 50. för 8 1/2 kg. styckadt 40 till 70, och Kalf-, styckadt 35 till 45 öre kg. — Mjölk: söt oskummad, 10 öre litern. — Mjöl: af hvete siktadt 20 till 25 öre kg. — Morötter: 30 öre för 20 liter. — Potatis: 4: till 4: 50 för 165 liter = 1 tunna, — Smör: 1: 40 till 1: 80 kg. — Ägg: 60 till 65 öre tjoget.
Inkomna fartyg: Till Klinte 30 April: skonert Karl Johan, Fisch, Holtenan, barlast. — Till Ronehamn 23 April: skonert Laurentius, Vestberg, Kiel, sandbarlast; 24 April: skonert Hjalmar, Svensson, Ålborg, sandbarlast; 1 Maj: skonert Amor, Ahnqvist, Slite, barlast. — Till Ljugarn 16 April: brigg Dorette, Nyström, Slite, trävaror; 23 April: skonert Gustaf, Johansson, Ystad, tomt fartyg; 24 April: jakt Maria, Hansson, Åhus sandbarlast.
Utgångna: Från Visby: 7 Maj, skonert Sofis, Hansson, Åhus, slipers; skonert Lars, Hultman, Lübeck, trävaror. — från Klinte 29 April: jakt Josefina, Paxon, Vismar; skonert Fru lona, Nyman, Neustadt; 30 April: skonert Lara, Söderström, Heiligbafen; Skonert Lovia, Ahlström, Rostock; 1 Maj: jakt Två bröer, Sandelin, Rostock; 2 Maj: skonert Felix Gardell, Neustadt; skonert Lina, Petterssn, Vismar; 3 Maj: skovert Fritjof, Avelin, Howa:ht, alla med kalk och trävaror. — Från Ronehamn 18 April: slup Karl Edvard, Vallin, Stralsund, slipsten; 1 Maj: skonert Larentius, Vestberg, Kiel, trävaror; 3 Maj: sknert Hjalmar, Svensson, Helsingborg, slipers — Från Ljugarn 11 April: skonert Josefia, Andersson, Åhus, slipers; 30 April; skonert Gustaf, Johansson, Landskrona, slipers; 1 Maj: jakt Maria, Hansson, Åhus, slipers; å Maj: brigg Dorette, Nyström, Newcastle, trävaror.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1890
N:r 70
Inkomna fartyg: Till Visby: 25 April, jakt Karolina, Olsson, Fårösund, trävaror; 28 April, skonert Elisabet, Björkman, Mem, tomt fartyg; 29 April, skonert Sofia Fredrika, Lindahl, Kiel, barlast; skonert Sofia, Hansson, Stockholm, stenkol. — Till Katthammarsvik: 22 April, skonert Garibaldi, Magnusson, Dannevik, sandbarlast; 25 April, skonert Julius, Andersson, Köbenh vn, sandbarlast. — Till Klinte: 23 April, skonert Laura, Söderström, Neustadt, skonert Lovisa, Ahlström, Rostock, arr Två Bröder, Sandelin, Rostock, jakt Josefina, Paxon, Wismar, skonert Lina, Pettersson, Wismar, skonert Felix, Gardell, Neustadt, galeas Margareta, Nyman, Holstein, skonert Fru Lona, Nyström, Neustadt, skonert Fritjof, Afvelin, Schleswig, alla i barlast.
Utgångna: Från Visby: 28 April, jakt Karolina, Olsson, Fårösund, barlast.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 April 1890
N:r 65
har åter i dessa dagar erhållit en rik samling jordfynd från Gotland. Af staten ha nämligen erbjudits följande fornsaker:
Ena pålstaf af brons, fuonen af J. Allguréa i en åker, tillhörande Fardhems prestgård;
en aflång glasperla, funnen af gossen Hjalmar Gardell i en åker ander Niome hemman i Stenkyrka;
redsksp af sten, funnet af sjömannen Karl Engström i en åker, tillhörande Tingstäde annexhemman;
spänne af brons, funnet af Oskar Andersson i en åker under Alstäde hemman i Fröjel;
dito, funnet af L. P. Boman, i en åker vid Qvie i Martebo;
sölja af brons (modern?), funnen af minderårige Elof Ingmansson, i en åker vid Rofvide i Fröjel;
stenyxa, funnen af Jakob Olsson, Jusarfve i Gothem, i en åker vid Spenarfve i samma socken;
dito, funnen af August Pettersson, Lillåkra i Barlingbo, i en äga derstädes;
jernyxa, funnen af Anders Andersson, i en åker vid Unghanse i Eskelhem;
dito, funnen af Johan Larsson, i en åker vid Gadings i Vallstena;
delar af stenyxor och ett petrifikat af det slag, som stundom finnes i gamla grafvar, funna af Lars Pettersson vid Hägvalls i Vallstena, å skilda ställen, ej i grafvar;
spännbucklor, perlor, bitar af en kam m. m., funnet af Johan Pettersson, Hesselby, och A. Friström, Bunge i Dalhem, vid grushämtniog i mark nära Busarfve. Största delen af föremålen fans liggande i en af gråsten satt graf, som innehöll ben efter en pergon; en bit af kam och en ringsölja lågo särskildt inlagda uti en graf i närheten;
Svärd, sköldbuckla m. m., funnet af Karl Löfgren, Sandholme i Ejsta, i Nyåker derstädes, Vid utjämnande af en mindre upphöjnivg, som icke var utmärkt af någon stensättning, påträffades en samling mindre kullersten och deribland, omkriug en fot under kullens yta, ett vid pass en tum 5 lager af svart jord, som intog omkring 6 fots längd, samt i och under detta lager benskärfvor och de inlemnade föremålen hopade i den ena ändan med undantag af det eneggade svärdet, hvilket låg vid midten af lagret;
yxa och kedjafaf jern, funna af G. Olsson i Bäl vid borttagandet af ett stenröse;
jernyxa, funnen af Emanuel Andersson, Bönvders i Klinte i en bagmark till Pusarfve i Fröjel;
syl och ring af brons, funna af August Pettersson i en åker vid Vessninge i Lärbro;
svärd, je m. m., funnet af August Olsson, Pilgårds i Boge, i s k. Tynnarfve åker. Vid borttagande af ett stenröse påträffades föremålen bland brända ben och förkolnad ved. Enligt uppgift skall för omkring 20 år sedan Oskar Bergström i samma åker ha hittat en »malmgryta», som för statens samlingar inköpts;
jernyxa och rundt spänne af brons, funna af Johan Löthberg, Busarfve i Roma, å skilda ställen i en åker vid hemmanet;
tre föremål af jern och tre af brons, fovna af Axel Johansson, Alvena i Eskelhem, vid kanalgräfning i en äng under Buters hemman;
stenyxa, funnen af O. Larsson i en åker vid Medebys i Vallstena; samt
tång m. m. af jern, kedja af brons, perlor m. m., funnet af Sven Krusell, Tjuls i Etelhem, i en åker nära bostaden vid nppbrytande af en gammal vägg. Tväune gamla grafvar påträffades dervid, den ena omkring 8 fot lång och 2 fot bred, den andra något mindre, satta med kalkflisor och täckta med sådana. Tvänne lerkrukor fuunos i hvarje graf, hvilka vid berörandet föllo sönder.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 April 1890
N:r 65
för 1889 rörande södra inspektionsområdet har afgifvits och innehåller:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindra folkskolor 2 och småskolorna 27 (förat 26). Tillsammans med högre folkskolan i Klinte äro skolorna inalles 73.
Lärarepersonalen är följande: 38 ordioarie lärare, 5 ordin. lärarinnor, 1 e.o.
lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 26 småskolelärarionor, 1 fil. kandidat eller tillsammans 74.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem, Hemse ock Hablingbo distrikt.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14 skolor, i 4 af särskilda lärare, i de öfriga af folkskolans. Slöjdskolan i Lye har under året tillkommit. Slöjd för flickor har förekommit i 19 skolor.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid årets slut, mea i Fröjel har exam. lärarinnan Anna Gottberg under året blifvit ordinarie efter pensionerade folkskoleläraren Booberg och i Gerum har mot årets slut valts exam. läraren J. P. Weinberg.
Nya, ändamålsenliga skolhus ha under året uppförts i Klinte (med folk- och småskolelokal) i Fide (för s. k. blandad skola) samt i Fröjel (småskola). Distriktens egna skolhus äro 50, hvartill komma 2 gamla i Hemse och Silte.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec, 1889: 3,339. Af dessa ha under året undervisats i folkskolor, mindre folksk. och småsk. 2,952, i högre folkskolan (8), allm. läroverk eller specialskolor 40, i enskilda skolor och i hemmen 76 eller tillsamman 3,068.
Barn inom skolåldern, som under äret ej åtnjutit undervisning voro 248, deraf 208 efter slutad kurs, 19 på grund af sjukdom eller naturfel och 21 af annan anledning; om 23 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 23.
Utgifterna under året för skolväsendet voro 75,338 kr., hvaraf staten lemnat 26,266 kronor. Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 22: 26. Jämt fördelade på folkmängden (23,294 personer) belöpa sig bidragen från skoldistrikten till kr. 2:10 på hvarje person.
Inspektioner ha under året hållits i alla skolorna, utom fortsättnings- och slöjdskolorna. Inspektören anser att hämmande för undervisningen verkar stadgandet om gemensam undervisning i högre folkskolan.
S. k. kretsmöten ha hållits inom alla kretsar inom distriktet.
Till skolråden ha afsändts 31 skrifvelser rörande hvarjehande angelägenheter. I skrifvelser till skolråden i Garda och Etelhem anhöll inspektören om medverkan för inrättande af småskolor i båda församlingarne. Bådas skolråd och kyrkostämmor uttalade sig för saken, men anhöllo om uppskof på grund af ekonomiska bekymmer.
Undervisningsmateriel har under året inköpts för tillsammans 1,448 kronor.
För jämnare skolgång arbeta vederbörande hvar i sin stad och såsom den förut i denna tidning syaliga skolgångsstatistiken utvisade har förhållandet i detta afseende betydligt förbättrats. År 1888 funnos 22 folkskolor med skolgångsprocent under 90, år 1889 voro dessa endast 5.
Krafvet på renhållning i skolan växer synbart, säger inspektören. Insigten i nödvändigheten och nyttan af orderctligt afgångsbetyg för hvarje barn klarnar och den tid nalkas, då intet barn skall slippa från skolan utan att ha inhämtat nödig undervisning. I detta fall litar inspektoren till skolrådens insigtsfulla ledning, föräldrarnes ökade intresse och lärarakårens varma nit samt hoppas att husbönderna så småniogom skola låta sig bevekas att af drängpojkar, som erbjuda sig, fordra afgångsbetyg från skolan såsom vilkor för erhållande af tjenst.
Att få slöjdskolor i gång är i vissa konservativa att icke säga reaktionära skoldistrikt lika svårt som det var — att få in potatis på vår kära ö, säger inspektören; men har man en gång fått smak på dem, torde de blifva oumbärliga.
Om fortsättoingsskolorna gäller detta i ännu högre grad, då här är fråga om verklig utgift. Kunde de som slöjdskolorna få anordnas för blotta statsanslaget, skulle de vinna allmän tillslutning och den stora framtidsplanen sålunda vara realiserad.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64
inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62
Inkomna fartyg: Till Visby: 28 April: skonert Bertha, Mulde, Brake i Oldenburg, koks. — Till Klinte: 14 April: jakt Doris, Nyman, Femern, barlast.
Utgångna: Från Visby: 21 April: galeas Gilda, Tönnesen, inrikes ort, sill (vinddrifvare): 22 April: jakt Karolina, Olsson, Fårösund, diverse. — Från Klinte: 14 April: skonert Aktiv, Hansson, Kiel, trävaror; 16 April: jakt Doris, Nyman, Wismar, kalk och trävaror.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 April 1890
N:r 61