En af de koksskutor,

som hitväntats, nämligen jakten Karolina, kvarligger ännu i Klinte, dit den inkommit i början af veckan, illa åtgången af stormen. Såväl dess gaffel- och stagfock som klyfvare äro i trasor, dessutom är den i öfrigt rätt svårt ramponerad.
På grund af nu rådande bättre väder hoppas den kunna lemna Klinte i dag efter en mindre reparation.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 Oktober 1895
N:r 162

Sjukdomsuppgifterna

för förra hälften af Oktober månad omförmäla af skarlakansfeber 5 fall i Klinte, 4 i Fröjel och 1 i Gothem samt af difteri 1 fall i Eskelhem.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 Oktober 1895
N:r 162

Till mästerlots

har utvämts kronolotsen vid Klinte lotsplats L. A. Ronvik.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Oktober 1895
N:r 161

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För lös häst dömdes drängen Rud. Nilsson och arb. R. Olsson, hvilka erkände, att böta hvardera 2 kr.

För förargelseväckande uppträdande i förening med fylleri dömdes Oskar Liljegren till sammanlagdt 20 kr. böter.

Södra häradsrätten.
Drängen Viktor Johansson från Klinte, som brustit i honom ådömd edgång för åtal angående våld mot arbetaren Jakob Södergren från Lojsta, dömdes att böta 30 kr. samt att ersätta målsäganden med 32 kr.

Ersättning för arbete, Husbonden Albert Johansson, Jufves i Väte, dömdes att ersätta arbetaren Juhan Johansson, Suderbys i Atlingbo, med 41 kr. samt 22 kr. i rättegångskostnad.

Målet emellan Mattias Odman, Botvede i Grötlingbo, och dennes måg Fredrik Carlsson: käromålet ogillades.

För lösmynthet. Hustrun Fredrika Mårtensson, Lindarfve i Burs, fick böta 30 kr. för kränkande beskyllning mot P. Johanssons i Lindarfve son.

Ersättningsanspråken på grund af de bortstulna inteckningarne. Samuel Krussell Bjestafs i Sanda, kär., och Ludvig Johansson svar; den senare dömdes utgifva för 1893 och 1894 förfallne födorådet. Angående skuldsedeln ogillades käromålet.

Målet emellan pigan Alina Engström i Levide och landtbrukaren Anker Lund, Kvie i Lojsta; svar dömdes ersätta kär. för arbete med 23 kr. 24 öre.

Fårjagten och fårslagten i Öja. Hemmansäg. Oskar Vestberg, Sibbenarfve, kär., handl. Viktor Hansén och guldsmeden A. Elgstrand å Bursvik, svar.; käromålet ogillades såsom obestyrkt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 September 1895
N:r 151

Från infanteriregementet.

Till korpraler vid regementet ha förordnats: vid Visby kompani vice korpralen nr 34 Sandström; vid Tingstäde komp. vice korpralen nr 3 Ekstrand och 43 Österberg; vid Lärbro kompani vice korpr. nr 49 Nyberg, 77 Pettersson, 93 Wide och 97 Cederqvist; vid Klinte komp. vice korpr. nr 156 Lindgren; vid Hemse komp. vice korpr. nr 142 Karlsson och 144 Hansén; vid Hafdhems komp. vice korpr. nr 167 Kronqvist.
Till vice korpraler ha förordnats: vid Roma kompani volontären nr 51 Johansson och 59 Sjöblad; vid Hemse kompani vice korpr. i reg:t volontären nr 143 Stål.
Till redovisning och tjänstgöring ha placerats: på Klinte komp. korpralen vid Roma komp. nr 50 Forsberg samt volontären vid samma komp. nr 53 Hägerström och 58 Holmbeck; på Garde komp. volontären vid Roma komp. nr 67 Holm; på Hemse komp. volontären vid Roma komp. nr 69 Fontell, 78 Veström, 81 Hallgren, 82 Herlitz, 90 Bäckström och 91 Sandblad; vid Hafdhems komp. vol. vid Roma komp. nr 36 Johansson och 94 Jacobsson.
— Den s. k. lägerkassan förvaltas fr. o. m. 1 nästkommande Oktober af regementsintendenten.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 September 1895
N:r 150

Pröfningsnämden

för året har gjort följande förändringar i taxeringskomitéernas förslag till inkomstbevillning:
Tax.-nämd: Pröfn.-nämd:
Dispon. M. Larsson å Skäggs 3,500 2,500
Hushållersk. C. Kronvall d:o 1,000 500
Hemmansäg. L. Gardell, Långome i Othem 1,500 1.500
Handl. C. Hök å Kappelshamn 800 —
Prosten A. H. Nyberg i Rute 2,391 2,051
Handl. J. L. Bergström i Vänge 4,000 3,500
Smeden Otto Jönsson i Hemse 500 —
Skollärare E. I. Söderdahl i Lau (äfven skrifven i Rute) 574
Gotlands mejeribolag 783 —
Redaktör O. Jeurliug i Visby 6,900 6,400
Byggmäst. N. P. Svensson, d:o 1,000 600
Lektor O. W. Lemke, d:o 5,232 4,688
Fröken Augusta Westerberg, d:o 2,000 1,694
Handl. G I. Lindgren, d:o 4,500 4,000
Tullvaktmäst. K. K. Lindberg d:o 1,470 1.420
Fotografen Clara Andersson, d:o 550 —
Smeden Fr. Pettersson, d:o – 1,590 1,600
Direktör C. Lambere. d:o 1,800 1,725
Bryggare C. Stenberg, d:o 1,500 1,000
Urmakare J. Lundmark, Hemse 400 —
Målare Emil Berg, Visby 800 700
Arrendator O. Myhrman, Roma (för inkomst af arrendet) — 1,000
Gotl. järnvägsaktiebol., Butle — 881
Skollär. C. P. Pettersson, d:o 1,007 1,057
Enkefru Lennmark, Klinte — 1,180
Smedsarbet. C.O. Yttergren i Tofta 580 680
Gotl. järnvägsaktiebol., Stånga — 1,604
Bokhållare L. Steigman d:o 646 740
Bokhållare Z. Steigman d:o 1,146 1,540

Fastighetsbevillningen:
Handl. Fr. Smitterbergs åbygnader å Sicklings i Klinte 11,000 6,300
Arbet. C. H. P. Claessons bygd å Othemars i Othem — 200
C. P. Ringboms jordbrukslägenheter i Fleringe — 500
J. A. Jacobssons väderkvarn å Hardings i Vall — 3,000
Skräddare J. Cedergrens bygd å Robbenarfve i Öja — 1,800
Klockarebygnaden i Vesterhejde — 1,200
1 1/6 mant. Visborg 35,000 30,000

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 September 1895
N:r 150

Länstäflingsskjutningarna

afslutades i lördags e. m. hvarvid prisen utdelades af landshöfding Poignant enligt nedanstående prislista:

Första klassen.
Skyttarnes namn o. Gille – Poäng – Pris i Kr.
Skoll. J. P. Engström, Stånga 58 30
Sergeant P. V. Ejlertz 58 30
E Eklöf, Fole 56 20
Fanj: O. Häglund, Stånga 56 20
Serg. Hj. Sjögren, d:o 56 20
K. Uddin, Grötlingbo 56 20
Skoll. K. E. Sundell, Visby 55 15
G. Gooes, Visby 55 15
J. Magnusson, Stenkumla 55 15
O. Strandberg, Lummelunda 54 15
Hj. Karlsson, Lärbro 54 15
K. G. Björkqvist, Visby 54 15
K. Liljenfeldt, Lummelunda 54 15
N. Svensson, Grötlingbo 58 10
Hj. Eklöf, Fole 53 10
A. Gooes, Visby 53 10
J. Åkerbäck, Stånga 53 10
O. Olofsson, Garda 53 10
A. Vahlgren, Stenkumla 58 10
J. Ringvall, Tingstäde 53 10
G. Hallbom, Garda 53 10
Vol. Stenberg. Lina 53 10
J. Fogelgren, Hemse 52 5
O. Krusell, Klinte 52 5
H. Engqvist, Visby 52 5
A. Klintbom, Lärbro 52 5
H. Gardell, Garda 51 5
Serg. A. Hemström, Stenkumla 51 5
Fanj. K. Alyhr, Visby 51 5
Fanj. O A. Pettersson, Stenkumla 50 5
R. Vittberg, Klinte 50 5
O. Olsson, Stånga 50 5
G. A. Vessman, Visby 50 5
H. Högberg, Fole 50 5
G. Johansson, Lina 50 5
H. Gardell, Lärbro 50 5
H. Johansson, Väte 50 5

Andra klassen.
P. Stengård, Fårösund 95 30
K. A. Jacobsson, Dalhem 89 25
E. Jacobsson, Lärbro 88 25
J. Österberg, Fole 87 20
K. V. Johansson, Lina 86 20
O. Nordström, Dalhem 85 15
P. Andersson, Klinte 85 15
ÅA. L. Pettersson, Lina 84 15
A. Olsson, Klinte 82 10
P. Olsson, Fårösund 82 10
J. F. Jacobsson, Lina 82 10
H. 0. Karlström, Fårösund 80 10
O. Eklund, Klinte 79 5
J. P. Rossander, Lina 78 5
J. H. Engström, Lina 78 5
O. Karlström, Fårösund 77 5
J. V. Martin, Fårösund 77 5
G. P. Hansén, Dalhem 76 5
G. Norrby, Lärbro 73 5
E. Karlström, Fårösund 73 5
N. V. Larsson, Lina 73 5
E Sandström, Klinte 73 5

Tredje klassen.
H. Lindbohm, Klinte 111 80
O. Olsson, Klinte 78 10

Samma dag höll Gotlands skytteförbund ute på täflingsplatsen representantmöte, hvarvid voro närvarande representanter för Visby, Lina, Dalhems, Klinte, Garda, Lärbro, Stånga, Stenkumla, Fole, Valls, Grötlingbo, Väte och Hablingbo skyttegillen.
Vid mötet undanbad sig landshöfding Poignant återval till ordförande och utsågs i hans ställe öfverste Björlin. Öfriga afgående styrelseledamöter, löjtnant Hj. Sillén och landtbrukaren J. Ohlsson, Kyrkebys i Etelhem, omvaldes. Till förbundets ombud vid allmänna representantmötet i Stockholm utsågos löjtnant Hj. Sillén och landtbrukare G. P. Hansén i Dalhem.
Antalet i täflingarne deltagande var 297, deraf 234 i första, 61 i andra och 2 i tredje klassen. Alla öns skyttegillen, utom Hoborgs, voro representerade.
Skjutningen gynnades af det bästa väder och gaf äfven ett mycket godt och jämt resultat. Högsta poängen för första klassen hade i år stigit till 58 mot 57 i fjor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 September 1895
N:r 139

Från landsbygden.

Fårösund, 26 Aug.
Prisskjutning ägde i går rum med Fårösunds skyttegille, hvarvid 32 medlemmar deltogo i täflingen, Skjutningen verkstäldes reglementsenligt på 200 meters afstånd med 12 skott mot femringad tafla, och erhöllo följande skyttar pris:
1:a pris, M. Klintberg, Fårö för 56 poäng.
2:a pris, K. Olsson, Fårö för 55 poäng.
3:e pris, P. Stengård, Fårösund för 55 poäng.
4:e pris, O. Jönsson, Rute för 54 poäng.
5:e pris, W. Martin, Fårö för 52 poäng.
6:e pris, O Karlström, Bunge för 50 poäng.
7:e pris, O. Karlström, Fårö för 49 poäng.
8:e pris, O. Ahlqvist, Rute för 49 poäng.
9:e pris, H. Karlström, Bunge för 48 poäng.
10:e pris, Hj. Werkelin, Fårö för 42 poäng.

Derefter företogs insatsskjutning, först mot en på ofvannämda afstånd uppsatt tombutelj hvarvid P. Olsson, Landsnäsa å Fårö, blef pristagare, sedan gruppvis med skyttetaflorna till mål, då gruppen nr 2 blef segervinnare.
Sedan tågade samtliga skyttarne till herr Ax. Sjöströms här belägna trädgård — hvilken af dess ägare välvilligt upplåtits — hvarest prisen utdelades, skålar druckos och tal höllos och hvarifrån man efter några timmars angenäm sammanvaro åtskildes med hopp och liflig önskan om skyttesakens fortgående utveckling och ett allt lifligare intresse för densamma.

Om årsväxten. Rågskörden, hvilken till allra största delen inbergades under gynnsam väderlek, utföll någorlunda bra, gifver god »ök» och är af god och viktig beskaffenhet. Vårsädet har under den rådande stadiga väderlek till stor del skördats och har skörderesultatet, ehuru ingalunda det bästa, dock utfallit vida bättre än man under försommarns starka torka vågade hoppas. Det har mognat mycket ojämt och fordrar kornet isynnerhet en omsorgsfull rensning för att befrias från allt det slökorn, hvarmed detsamma i år är bemängdt. Potatisen lofvar god skörd. Rågsådden kan sägas vara afelutad och har jordens beskaffenhet för densamma varit alldeles tjänlig.

Strömmingsfisket har under sommaren varit litet och intet gifvande. Försök med drifgarnsfiske ha flera gånger gjorts, men utfallit alldeles lövlösa, Vid s.k. fastsättning på grundvatten har dock på senare tiden något enstaka fall med god fångst kunnat gifvas. Så erhöll t. ex. för några dagar sedan ett båtlag från Fleringe å 8. k. Nordergrund, utanför Fårösunds norra gatt, en fångst-af omkring 400 valar, under det att amdra, som satt sina garn i närheten, erhöllo nästan intet. Denna strömming var dock af särdeles dålig beskaffenhet.

Hemse, 26 Aug.
En skyltefest, stor och värdig, firades igår i Hemse. Inbjudan till denna skyttofest hade utgått från komiterade för Hemse skyttegille.
I täflingen, i hvilken gillena endast hade rätt att täfla i lag å 5 personer, deltogo 10 lag, hvari Garda, Stånga, Rone och Klinte med 1 lag och Hablingbo, Grötlingbo och Hemse med hvardera 2 gingo i kampen. Kl. 1 e. m. började täflingen å Hemse skyttegilles skjutbana, belägen mot Mästermyr. Dagen till ära svajade svenska fluggan från platsen. Redan vid 5-tiden hade samtlige skyttarne, 50.till antalet, afslutat täflan under isynnerhet för de första lagen just ej gynsamma väderleksförhållanden.
Sedan täflan var afslutad utdelades följande pris:
1:a priset tilldelades Garda skyttegille för uppnådda 2235 poäng.
2:a Habblingbo 1:sta grupp f. 224 po.
3:e Stånga f. 218 p.
4:e Habblingbo 2:dra grupp f. 217 p 5:e Grötlingbo J:sta grupp f. 209 p.

Af järnhandlare Otto Svahn, Hemse, för tillfället godhetsfullt skänkta pris tillerkändes:
1:a pris åt H. Gardell. Garda för 56 poäng.
2:a H. Lindbohm, Klinte för 56 poäng.
3:e A. Johansson, Habblingbo för 54 poäng.
4:e J. Ahlgren, Klinte för 51 poäng.
5:e J. Fogelgren, Hemse för 48 poäng.

Under det täflingen med skyttarne pågick öfvade man sig i närheten med lif och lust i bollspel och varpkastning. Åtskilligt med folk hage också samlat sig, som med synbart nöje åsåg täflingarna.
Man samlades sedan, täflande och öfriga festdeltagare, sammanlagdt nära ett hundra personer, då handlanden A. Duse erinrade om hvarje fosterlandsväns plikt mot sitt land och till sist höjdes ett fyrfaldigt lefve för gästerna. Skollärare Gardell besvarade denna skål med ett lefve för Hemse skyttegille som utfärdat inbjudningen.
Sedan företogs en insatsskjutning, hvari ett 40-tal skyttar deltog. I skymningen drogo sig skarorna tillsammans kring borden, hvilka nu belystes af kulörta lyktor. Skollärare Qviberg, Garda tog till ordet och utbragte åter ett lefve för Hemse skyttegille samt för hr A. Duse.
För järnhandlare Otto Svahn, som ihågkommit de täflande med pris, höjdes kraftiga hurrarop och föreslogs han till hedersledamot af de gillen som voro representerade; För konungen och fosterlandet höjdes ett fyrfaldigt lefve och kraftiga hurrarop hvarefter folksången unisont afsjöngs, Hfter intagen supé samlades man åter för att lyssva till tonerna af en manstark sångkör, hvarefter man så småningom skildes.

Södra Gotland, 27 Aug.
Ormbett. Vid lingonplockning blef en enka Maria Bodin från Burs häromdagen stungen af en orm i högra handens pekfinger. Giftet spred sig med hastighet i hela handen och armen som svårt svullnade så att läkarehjälp måste anlitas.

Huru blir potatisskörden i är? Det är en fråga som mången landtman i dessa dagar framställer, då potatisblasten på många, — ja de flesta — ställen blifvit alldeles svart, alldeles såsom den vore illa utgången af frost, hvilket dock ej tros vara fallet, ty man befarar att det utgör ett bevis på någon sorts potatissjuka.

Rågsådden är nu afslutad under en jämförelsevis god och tjänlig väderlek, och nu står på de först besådda fälten en den vackraste brodd man kan tänka sig, liflig och frodig af det gynsamma vädret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Augusti 1895
N:r 132

Prestmötet

påbörjades i går på öfligt högtidligt sätt.
Tidigt begynte klockorna ringa samman och klockan 9 samlades man till gemensam gudstjänst i domkyrkan, dit prestmötets medlemmar aftågade från biskopsgården.
Predikan hölls af kontraktsprosten Reuser i Stenkyrka, hvilken till till text hade valt Joh. 6:29 samt till ämne: »Tron på Jesus, Guds son, ett verk af den helige ande».
Klockan var 11, när man anlände till allmänna läroverkets stora sal, dit förhandlingarna äro förlagda. Snart var hvarje plats upptagen.
Biskopen besteg talarstolen. Man sjöng stående psalmen »Veni, Sancte Spiritusl», hvarpå biskopen höll ungefär följande hälsningstal:
Under nedkallande af nåd och frid från Honom, som är all god gåfvas gifvare, bjuder jag eder, älskade och efterlängtade bröder, välkomna, i det jag nu förklarar mitt andra offentliga prestmöte i Visby stift öppnadt i Guds Fadrens, Sonens och den Helige andes namn…
Vår tid är en allvarsam tidsålder. Visserligen är det sant, att hvarje tidsskede har sin karaktär, men det är ock sant att vid vissa tidpunkter dragen äro så blandade, att det är svårt att säga tidens signatur. Om det fans en tid, då pendeln uti historiens väldiga urverk gick med stadig gång, synes det, som om i våra dagar något kommit i olag vid densamma, den svänger och svänger utan något bestämdt mål. Det är dock ej så, ty ännu håller han, som är verldarnes herre, spiran.
Så oordnad är dock ej tidens art, att deri ej kan skönjas något utmärkande. Detta trodde talaren hafva tagit sin början just vid den tidpunkt, hvars minne vi nu firade, i det att då tyngdpunkten fördes öfver från det utommenskliga till det inom menniskan och naturen förhandenvarande. Detta framkallades af den öfverdrift hvarigenom, man trott menniskan bestämmas af utomvarande krafter. Besinningen kom, attäfven inom oss finnas sådana, som väcka de yttre. Men, som det ofta sker i utvecklingen, hvad som förut betonats för mycket, ringaktades nu. Så bröt fram det stora ordet upplysning och särskildt i vårt land tog upplysningen fart genom Gustaf Adolfs åtgöranden. Det borde ej heller förbises, att med Brömsebrofreden sammanfaller den svenska pressens upprinnelse, i det Post- och Inrikestidningar då började utgifvas, och pressen har sedan varit en verksam spridare af upplysning.
Hvad som i våra dagar utmärkte uppysningen var, att den blifvit folkets, och detta måste vara glädjande, likasom ock det öfver allt märkbara framåtskridandet. Men icke upplysning, icke framåtskridande allena kunde tillfredsställa menniskoanden. Stannade man här, blefve man icke lycklig, ty samvetet, hjärtat kunde ej finna frid med mindre än att Gud gjorde sig gällande i menskoverlden Likasom när pendeln svängt för långt öfver åt ena sidan, den vänder tillbaka genom verkets anordning, så upptager ock menniskoverlden ånyo det en tid åsidosatta Så begynner gudsbehofvet att i våra dagar ånyo göra sig kändt, vi kunna ej som menniskor, som svenskar varå utan Gud. Derför, hur mörkt det än månde se ut, skall ej den tiden komma, då ej andens kämpar behöfvas. Det har kommit derhän, att man ej trifs med det obundna skick, hvari den gudomliga kraften verkat i de lägre lagren. Svenskens behof af ordning gör sig här gällande Lika litet som det kan sägas, att svenskarne under de senaste årtiondena varit irreligiösa, lika litet har det under de senaste åren, ja dagarne utmärkt dem att vara okyrkliga.
Tiden är af ansvarsfull art. Arfvet skall tagas — af hvem? Det beror på oss. Derför att vi fått ämbetet att öfva andens verk äro folkets blickar riktade på oss, hur vi fylla vår plikt. Det går ej längre att verka godt endast genom att vara prest. Ämbetet snarare skadar än gagnar, men fylles det af en personlighet är ämbetets makt bland vårt folk ej förloradt
Huru fylla det? Hit hör ett omutligt bevarande af Guds gifna ord jämte aktgifvande på de kraf som tillhöra vår tid. Detta är af allra största vikt. Så måste man omsätta teori i praktik. Gör man detta, skall svenska kyrkan ej verka utan frukt. Tiden är beredd för henne. Nu beror det på om hennes prester gifva folket stenar i stället för bröd. Vi få ej vara modlösa, ej tro fienderna vara oss öfvermäktiga, Äro vi af Gud, bära vi i oss kraften att öfvervinna verlden . . .
I det inledningsföredrag, som biskopen sedan höll, hade han till besvarande uppställt denna fråga:
»Skall svenska folket blifva den rena evangeliska lifsåskådningen trogen eller äro vi på väg att återgå till de läror, hvilkas följdriktiga utveckling katolicismen är?»
Talaren kom härvid till det resultat att visserligen gör katolicismen sina starka anlopp, men vi sakna dock ej medel att stå den emot. Såsom sådana angaf tal. samverkan mellan presterna och folket, presternas trägnare brytande ur andens målmfyndigheter, upptagande af hvad godt katolicismen har i sig o. s. v. Dessutom såg tal. i de skandinaviska folkens lifsideal, så vidt skildt från katolicismens, samt i deras historia ett ytterligare stöd mot katolicismen.
Sjöngs ps. 224, 3 sista verserna.
På biskepens förslag afsändes till konungen i Marstrand ett så lydande telegram:

Hans Majestät Konungen.
Inför Eders Kongliga Majestät anhålla underdånigast Visby stifts presterskap och elementarlärarekår, som i samband med lagstadgadt prestmöte denna dag högtidligt begå minnet af Gotlands väsentligt oafbrutna 250åriga välsignelserika förening med det urgamla älskade moderlandet, få betyga sin undersåtliga vördnad, hängifna kärlek och orubbliga trohet.
Underdånigst
von Schéele.

Prestmötet utsåg till sekreterare konsistorienotarien N. F. Öfverberg.
Härpå lemnade biskopen katelern åt prestmötets preses, kyrkoherde J. Odin i Dalhem, hvilken i ett längre föredrag bad om ursäkt för alla de inre och yttre brister, som han vore öfvertygad vidlådde hans afhandling »Den individuella frälsningstillegnelsen inom kyrkan».
Så vidtog diskussion öfver denna.
Lektor Lemke komplimenterade preses för den i det stora hela förtjänstfulla athandlingen, hvaremot endast kunde anmärkas, att den syntes vara något för mycket utdragen på bredden och ordrik. Mot författarens uppfattning af den nya födelsen ville dock tal inlägga en bestämd gensaga. Denna nppfattning vore icke fast och stabil. Förf. tycktes ha följt den terminologi, enligt hvilken nya födelsen betecknas med trons upptändande (donatio fidei). Tal. ville deremot framhålla, att man hade både skrift och bekännelse på sin sida, om man bestämde nya födelsen som något annat och mera än upptändandet af tron.
Kyrkoh. Odin försvarade sin uppfattning.
Lektor Lemke vände sig derpå mot hvad som beträffade förhållandet emellan den rättfärdiggörande och den pånyttfödande tron Ansåg, att förf. dervidlag förväxlat grund och följd; Förf. skilde mellan en allmän och en individuel rättfärdiggörelse. Med hvad rätt? ”Pal. trodde, att detta kunde leda till stora förvillelser, beroende på huru man fattade denna allmänna rättfärdiggörelse.
Kyrkh. Odin bemötte de gjorda invändningarna och vågade påstå, att hans förklaringar hade hemul för sig och icke kunde befaras leda till nyevangelism.
Kyrkh. Sik hade känt sig synnerligen tilltalad af afbandlingen, som vore redigt uppstäld, med väl grupperade moment och skrifven i ett klart och lättfattligt språk. I likbet med d:r Lemke ansåg dock tal., att förf.
dragit ut för mycket på bredden och sväfvat ut ibland till saker som egeutligen icke hörde till ämnet. Så i fråga om döpelsen, och vidare i fråga om härliggörelsens stadium, der förf. upptagit och utförligt behandlat äf ven frågan om döden och dödsriket, som näppeligen hörde dit Det ville synas tal. som om afhandlingen skulle vunnit på att förf. mera än hvad han gjort iakttagit begränsning.
Preses hänvisade, såsom förklaring af den klandrade vidlyf:igheten, till hvad han förut i inledningen yttrat om hvad han i sin afhandling ämnat gifva. Genomförandet af den uppstälda planen hade med nödvändighet kräft de af åen föregående tal. vidrörda frågornas behandling.
Kyrkoh. Gradelius ville fästa sig vid hvad lektor Lemke först yttrat om nya födelsen. Tal. anslöte sig till förf:s uppfattning, att tron föregår nya födelsen. Af största vigt vore emellertid att be:tämma hvad tron är. Den mest omfattande definition syntes tal. vara den af förf. gifna: tron är lif. Lif måste föregå rättfärdiggörelse.
Biskop von Schéele stälde sig i fråga om vya födelsen på lektor Lemkes sida. Framhöll nödvändigheten för förf. att se till att de bibelställen som anförts af opponeaten icke stode i strid med hvad i afhandlingen anförts, Tron måste uppfattas dels såsom fides ad Christum tendens och dels som fides Christum apprehendens och fides in Christo operans.
al. ville nu ställa till förf. 2 frågor: en formel, angående förhållandet till skriften, och den andra, reel eller matriel, ang. de olika uppfattningar, hvari tron får fattas.
Prceses framböll till svar härpå bl. a., att i skriften icke skiljes emellan tro och ny födelse, samt att biskoparne Heurlin och Ullman, bland andra, omfattat samma åsigt som den i athandlingen framstälda.
Efter ytterligare ett replikskifte mellau biskopen och preses lemnades ordet åt utn. kyrkohb. Hedgren, som anhöll om närmare precisering af förf:s ståndpunkt i fråga om graden af den arfsynd som hvart och ett hit till verliden födt barn för med sig.
Præses ville, ehuru han icke kunde till förbinda sig att svara på alla möjliga frågor, gerna svara på den senast framstälda, enär den vore lätt att besvara. Såsom barn födas med olika anlag, så vore det väl ätven klart att den arfsynd de förde med sig till verlden skulle hos olika barn vara till graden olika.
Biskopen: Ej berömligt att författaren synes syfta till nådens erbjudande så, att det mera får karaktären af underrättelse, att menniskan sålunda, när bon ej af omständigheterna anammat den i lifvet, skulle kuuna göra det eftter döden. Man får ej förringa allvaret i Guds frälsningsanbud derhän att det ej blir ett direkt meddelande. Ansvaret af dess ickeemottagande är oundvikligt. Dock ansåg han ej förf. stå på apokatastasis ståndpunkten.
Præses hoppades att ingen fattade honom så, att ej Guds ord hade tillräcklig kraft till menniskans omvänd«lse. Han hade endast velat säga att hvarje menniska på hvarje tid ej vore egnad att fatta frälsningstillbudet.
Biskopen preciserade genom exempel ur afhandlingen sin i förra anförandet framstälda uppfattning af omhandlade punkten.
Præses medgaf att särskildt ett anfördt uttryck vore oförsiktigt och mindre väl valdt.
Kyrkoherde Hedgren: Författaren bar framhållit att äfven menniskokroppen ingredierar i gudsbelätet. Då måste väl ock i gudsbe lätet det kvinliga elementet vara representeradt, åtminstone i änglaverlden? Men vi veta ju, att änglarne äro könlösa.
Præses: Ansåg det berättigadt att räkna kroppen till gudsbelätet; att menniskan skapades man och kvinna berodde på förhandenvarande förhållanden. För öfrigt fiunes en hel religionsåskådning, den katolska, som vill ha det kvinliga representeradt i gudomsväsendet — jungfru Maria. Paludan-Müller ansåg att denna princip kunde representeras af den helige ande.
Biskopen: En betänklig tanke, en teosofisk åskådning. att anse det kroppsliga representeradt i Gud. Står nära rationalismen, att beröfva Gud hans genomgående andlighet.
Kyrkoherde Lagerman: Hvad menar: författaren med att särskilja person- och natursida hos menniskan? Förf. syntes honom bra mycket rationalisera.
Præses försvarade sin åtskilnad i berörda afseende: Den hade sitt fulla berättigande just i fråga om det späda barnet, der det personliga ännu ej kommit till sin utveckling. Barnet är person blott potentiellt, icke aktuellt.
Sedan diskussionen afbrutits strax före kl. tre och mötet beslutat, att närvarande hospitas skulle få i morgondagens diskussion deltaga, sjöngs en vers af ps. 199 hvarpå mötet åtskildes för dagen.
Till middag i biskopsgården samlades prestmötets deltagare jämte hospites och andra inbjudna kl. 3,15 e. m, Derifrån gingo gästerna sedan i procession till domkyrkan för att öfvervara minnesgudstjänsten.

Andra dagen.
I morgse kl. 8 hölls gudstjänst i domkyrkan, hvarvid kyrkoherdarne Gadd och Ekman förrättade altartjänsten samt kyrkoberde P. R. Kullin predikade, mid anledning af Apg 9: 15—17, om »Guds nåd mot hans tjänare och Guds nåd genom dem».
Kl. 10 började sedan å läroverkssalen förhandlingarna med afsjungande af en vers af ps 316, hvarefter biskopen meddelade början till sin öfversigt af kyrkans ställning inom stiftet under tiden efter senast hållna prestmöte. Vi skola i ett kommande nummer meddela ett och annat ur den intressanta redogörelsen, något som utrymmet i dag ej tillåter.
Efter ytterligare psalmsång, ps. 304, fortsattes diskussionen från gårdagen öfver Præses afhandling.
Ordet erhölls först af Augustanapastorn J. Seleen, som höll ett längre anförande; vidare yttrade sig kyrkoherde Lagerman i Gällared, kyrkoherde Gadd, som hufvudsakligen var af samma åsigter som den föregående talaren, biskopen, kyrkoherde Gutenberg i Martebo, kyrkoherde Hulteman i Klinte, som i ett synnerligen ledigt och talangfullt anförande aforistiskt, men med skärpa Kritiserade preses. Anmärkningar, varmt framförda och på sak gående, gjordes ock af kontraktsprosten Uddin i Sanda, ehuru Præses fann desamma vara i mycket en strid mot väderkvarnar.
Sedan diskussionen definitivt afslutats omkring kl. 2, höll kontraktsprosten Uddin minnestal öfver de under den nuvarande biskopens ämbetstid aflidne prester och elementarlärare.

Klockan 6 i afton håller kyrkoherde K. O. Söderström i Rone å läroverkssalen föredrag »Om predikoämbete och församlingsföreståndare och kl. 7 e. m. är sångföredrag af »Kyrkosångens Vänner» i domkyrkan samt derefter bön.

Prestmötet är ovanligt talrikt besökt.
Af stiftets prester saknas endast några få, som af sjukdom hindrats infinna sig.
Såsom hospites deltaga: biblioteksamanuensen grefve E. Lewenhaupt och docenten Classon, båda från Upsala, Augustanapastorn J. Seleen, lektor K. M. U. Eggertz, doktor R. V. Molér, kyrkoherden J. Österberg i Hjorted, brukspredikanten J. Kaldén, komminister Rydén, pastor Petri från Vestmanland, komminister J. O. Bergklint-Hyllengren från Misterhult, komminister Lagergren, teol. kandidat A. Hauffman, teol. kandidat Fritjof Hall, komminister Andersson från Strengnäs stift samt professor Norrby, som dock anländer först i morgon.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Augusti 1895
N:r 124

Till redovisning och tjänstgöring

ha placerats: på regementsstaben löjtnanterna Schenström och A. Bolin; vid Visby kompani löjtnant Sundvallson och underlöjtnant Anér; vid Tingstäde kompani löjtnant K. Falk; vid Lärbro kompani kapten Slettengren och löjtnant A. Falk; vid Klinte kompani löjtnant Östlund och vid Hemse kompani löjtnant Kruuse.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Augusti 1895
N:r 122