Generaltullstyrelsen har förordnat kustuppsyningsmannen i Stockholms kustdistrikt Ernst J. Nordin att t. v. bestrida en tullöveruppsyningsmanstjänst vid tullstationen i Klinte. (P.)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1942
N:r 1
Klinte socken ligger vid Gotland västra kust.
Gårdsnamn: Ganne, Hunninge, Klause, Klintebys, Loggarve, Mölner, Odvalds, Prästgården, Rannarve, Robbjäns, Sicklings, Snögrinde Lilla, Snögrinde Stora, Strands, Svarvare, Tyrvalds, Valle, Värsände.
Generaltullstyrelsen har förordnat kustuppsyningsmannen i Stockholms kustdistrikt Ernst J. Nordin att t. v. bestrida en tullöveruppsyningsmanstjänst vid tullstationen i Klinte. (P.)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1942
N:r 1
var enligt pastorsämbetenas preliminära uppgifter vid årsskiftet i de olika socknarna följande:
Hablingbo socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 2 (0 m. 2 k.), inflyttade 18 (11 m. 7 k.), utflyttade 33 (17 m. 16 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31 dec. 533. Minskning 10.
Sproge socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 6 (2 m. 4 k.), utflyttade 8 (5 m. 3 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 271. Minskning 4.
Silte socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 4 (4 m. 0 k.), utflyttade 7 (4 m. 3 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31 dec. 298. Minskning 4.
Dalhem socken: Födda 11 (6 m. 5 k.), döda 10 (8 m. 2 k.), inflyttade 13 (6 m. 7 k.), utflyttade 17 (9 m. 8 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31 dec. 618. Minskning 3.
Ganthem socken: Födda 5 (1 m. 4 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 12 (7 m. 5 k.), utflyttade 13 (7 m. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31 dec. 265. Minskning 1.
Halla socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 32 (16 m. 16 k.), utflyttade 28 (15 m. 13 k.) , vigde 4 par. Folkmängd 31 dec. 381. Ökning 6.
Vall socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 6 (5 m. 1 k.), inflyttade 15 (6 m. 9 k.), utflyttade 16 (7 m. 9 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31 dec. 294. Minskning 2.
Hogrän socken: Födda 7 (1 m. 6 k.), döda 4 (2 m. 2 k.), inflyttade 34 (17 m. 17 k.), utflyttade 27 (13 m. 14 k.), vigde 7 par. Folkmängd 31 dec. 329. ökning 10. Äldste förs.-medlemmen född 1843.
Atlingbo socken: Födda 5 (4 m. 1 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 13 (9 m. 4 k.), utflyttade 12 (8 ni. 4 k.), vigde 0 par. Folkmängd 31 dec. 236. Ökning 3.
Klinte socken: Födda 20 (9 m. 11 k.), döda 15 (8 m. 7 k.), inflyttade 89 (42 m. 47 k.), utflyttade 83 (41 m. 42 k.), vigde 9 par. Folkmängd 31 dec. 1,328. Ökning 11.
Fröjels socken: Födda 7 (5 in. 2 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 15 (9 m. 6 k.), utflyttade 20 (9 m. 11 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31 dec. 503.
Fårö socken: Födda 19 (10 m. 9 k.), döda 21 (12 m. 9 k.), inflyttade 41 (18 in. 23 k.), utflyttade 47 (21 m. 26 k.), vigde 9 par. Folkmängd 31 dec. 1,036. Minskning 8.
Källunge socken: Födda 8 (4 in. 4 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 20 (11 in. 9 k.), utflyttade 15 (4 in. 11 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31 dec. 307. Ökning 11.
Vallstens socken: Födda 1 (1 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 12 (4 m. 8 k.), utflyttade 28 (10 m. 18 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31 dec. 351. Minskning 18.
Hejnums socken: Födda 3 (2 m. 1 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 8 (6 m. 2 k.), utflyttade 11 (7 m. 4 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31 dec. 248. Minskning 7.
Bäls socken: Födda 2 (1 m. 1 k.), döda 1 ( 1 m.), inflyttade 12 (3 m. 9 k.), utflyttade 12 (6 m. 6 k.). Folkmängd 31 dec. 196. Ökning 1.
Lärbro socken: Födda 31 (12 m. 19 k.) , döda 23 (11 m. 12 k.) , inflyttade 117 (55 m. 62 k. ), utflyttade 82 (34 m. 48 k.), vigde 23 par. Folkmängd 31 dec. 1,423. Ökning 43.
Hellvi socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 9 (2 m. 7 k.), inflyttade 30 (15 m. 15 k.), utflyttade 48 (21 m. 27 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31 dec. 706. Minskning 18.
Hangvars socken: Fädda 16 (9 m. 7 k.), döda 14 (8 in. 6 k.), inflyttade 461 (20 m. 26 k.), utflyttade 74 (35 m. 39 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31 dec. 789. Minskning 28.
Halls socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), 1 döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 7 (4 m. 3 k.), utflyttade 10 (6 m. 4 k.), Vigde 0 par. Folkmängd 31 dec. 219. Minskning 4.
Roma socken: Födda 19 (7 m. 12 k.), döda 13 (10 m. 3 k.), inflyttade 68 (27 m. 41 k.), utflyttade 73 (32 m. 41 k.), vigde 11 par. Folkmängd 31 dec. 836. Ökning 1.
Björke socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 58 (30 m. 28 k.), utflyttade 45 (21 m. 24 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 411. Ökning 18.
Sjonhem socken: Födda 3 (2 m. 1 k.), döda 4 (3 m. 1 k.), inflyttade 22 (8 m. 14 k.), utflyttade 34 (15 m. 19 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 279. Minskning 13.
Viklau socken: Födda 3 (1 m. 2 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 8 (3 m. 5 k.), utflyttade 23 (10 m. 13 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31 dec. 210. Minskning 15.
Rute socken: Födda 4 (3 m. 1 k.) , döda 9 (1 m. 8 k.), inflyttade 43 (16 m. 27 k.), utflyttade 74 (38 m. 36 k.), vigde 8 par. Folkmängd 31 dec. 831. Minskning 36.
Fleringe socken: Födda 9 (5 m. 4 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 11 (6 m. 5 k.), utflyttade 16 (9 m. 7 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 395. Minskning 1.
Sanda socken: Födda 18 (12 m. 6 k.) , döda 6 (4 m. 2 k.), inflyttade 38 (16 m. 22 k.), utflyttade 57 (26 m. 31 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31 dec. 818 Minskning 7.
Västergarn socken: Födda 4 (4 k.), döda 13 (9 in. 4 k.), inflyttade 14 (8 m. 6 k.), utflyttade 14 (5 m. 9 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 233. Minskning 9.
Mästerby socken: Födda 8 (2 m. 6 k.), döda 10 (4 m. 6 k.), inflyttade 33 (17 m. 16 k.), utflyttade 36 (21 m. 15 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31 dec. 396. Minskning 5.
Othem socken: Födda 51 (26 m. 25 k.), döda 21 (13 m. 8 k.), inflyttade 136 (51 m, 85 k.), utflyttade 131 (51 m. 80 k.), vigde 18 par. Folkmängd 31 dec. 2,073. Ökning 35.
Boge socken: Födda 9 (3 m. 6 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 34 (12 m. 22 k.), utflyttade 26 (14 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 487. Ökning 12.
Rone socken: Födda 19 (9 m. 10 k.), döda 15 (8 m. 7 k.), inflyttade 47 (25 m. 22 k.), utflyttade 26 (18 m. 8 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31 dec. 905. Ökning 25.
Eke socken: Födda 1 (1 m.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 7 (.8 m. 4 k.). Folkmängd 31 dec. 208. Ökning 5.
Barlingbo socken: Födda 9 (6 m. 3 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 41 (17 m. 24 k.), utflyttade 41 (19 m. 22 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 398. Ökning 2.
Endre socken: Födda 11 (4 m. 7 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 40 (21 m. 19 k.) , utflyttade 48 (24 m. 24 k.) , vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 365. Minskning 2.
Ekeby socken: Födda 4 (4 m.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 5 (3 m. 2 k.), utflyttade 13 (6 m. 7 k.), vigde 0 par. Folkmängd 31 dec. 308. Minskning 7.
Hejdeby socken: Födda 1 (1 m.), döda 2 (2 k.), inflyttade 14 (7 m. 7 k.), utflyttade 20 (10 m. 10 k.), vigde 0 par. Folkmängd 31 dec. 207. Minskning 7.
Vänge socken: Födda 11 (7 m. 4 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 37 (18 m. 19 k.), utflyttade 43 (21 m. 22 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 687. Minskning 3.
Buttle socken: Födda 2 (1 m. 1 k.), döda 2 (2 m. 0 k.), inflyttade 14 (9 m. 5 k.), utflyttade 32 (14 m. 18 k.), vigde 0 par. Folkmängd 31 dec. 287. Minskning 18.
Guldrupe socken: Födda 2 (2 m.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 13 (8 m. 5 k.), utflyttade 9 (4 m. 5 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 230. Ökning 1
Bunge socken: Födda 28 (14 m. 14 k.), döda 10 (5 m. 5 k.), inflyttade 326 (219 m. 107 k.), utflyttade 106 (58 m. 48 k.), vigde 20 par. Folkmängd 31 dec. 1,526. ökning 239. Äldste församlingsmedlem 92 år.
Västkinde socken: Födda 22 (14 m. 8 k.), döda 9 (5 m. 4 k.), inflyttade 64 (36 m. 28 k.), utflyttade 63 (37 m. 26 k.), vigde 9 par. Folkmängd 31 dec. 791. ökning 14.
Fole socken: Födda 11 (5 m. 6 k.), döda 8 (3 m. 5 k.), inflyttade 26 (9 m. 17 k.), utflyttade 30 (15 m. 15 k.), vigde
2 par. Folkmängd 31 dec. 456. Minskning 1.
Bro socken: Födda 6 (1 m. 5 k.), döda 5 (4 m. 1 k.), inflyttade 16 (9 m. 7 k.), utflyttade 33 (21 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 315. Minskning 16.
Lokrume socken: Födda 11 (8 m. 3 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 28 (17 m. 11 k.), utflyttade 33 (17 m. 16 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31 dec. 451. Minskning 1.
Kräklingbo socken: Födda 5 (4 m. 1 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 11 (4 m. 7 k.), utflyttade 16 (7 rn. 9 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31 dec. 385. Minskning 3.
Ala socken: Födda 2 (1 m. 1 k.) , döda
3 (1 m. 2 k.), inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 9 (3 m. 6 k.). Folkmängd 31 dec. 302. Minskning 5.
Anga socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), döda 1 (1 ni.), inflyttade 11 (7 m. 4 k.), utflyttade 15 (5 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31 dec. 253. Minskning 1.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1942
N:r 1

Domkapitlets vice preses, prosten Gustaf Sjöberg i Klinte, ger här en översikt över de kyrkliga förhållandena inom Visby stift under det gångna året:
I yttre avseende markeras det nu tilländalupna året främst av det lagtima prästmöte, som — uppskjutet ett år — hölls 5-7 augusti i stiftsstaden. Prästmötets preses var kontraktsprosten A. Kronqvist, vars ganska digra avhandling behandlade \”Kristi försoningsverk\”. Särskild uppmärksamhet under prästmötes-dagarna väckte biskopens föredrag om \”Folkkyrka och folkgemenskap\” samt professor Roosvals föreläsning om de gotländska kyrkornas byggnadsskick. Till prästmötet ingåvas i god tid av stiftets samtliga kyrkoherdar ämbetsberättelser för tiden sedan sist hållna prästmöte. På grundval av dessa och egna erfarenheter och överväganden avgav stiftets biskop en ämbetsberättelse, sedermera utgiven såsom en särskild skrift med titeln \”De hundra kyrkornas ö\”. Den som vill skaffa sig inblick i kyrkolivet på Gotland just nu, gör väl i att skaffa och begrunda denna lika intressanta som upplysande lilla bok (76 sidor, pris kr. 2: —).
Även ordinarie stiftsmöte har hållits under år 1941; nämligen den 19 februari i Visby. Talrikt besökt gav detta prästernas och lekfolkets gemensamma möte många impulser. Ett av inläggen vid mötet betr.
\”Tidsläget och kyrkfolket\” gav sedan anledning till ett ganska livligt meningsutbyte i Gotlands-pressen, vilket torde ha följts med ett mycket allmänt intresse på vår ö.
Under året ha hållits icke mindre än fyra större kyrkliga ungdomskurser, därav ett flickläger på Fridhem och ett pojkläger på Varvsholm i Klinte. Samtliga dessa ha varit glädjande och oväntat talrikt besökta. Detsamma gäller om Visby stifts missionssällskaps båda sommarmöten i Väskinde och Alva.
I samband med ny lönereglering för prästerskapet i de allra, flesta av stiftets pastorat att gälla från 1941 års ingång under en tid av 20 år ha vissa betydelsefulla bestämmelser av domkapitlet meddelats betr. församlingsvdrden. Så hava i det hela likartade bestämmelser givits om anordnande av söndagsskolor, hållande av barn- och ungdomsglidstjänster samt betr. \”den konfirmerade ungdomens kyrkliga fostran\”. En värdefull hjälp vid genomförandet av sådan kyrklig församlingsgärning lämnas av stiftsadjunkten, som under det gångna året nedlagt ett synnerligen omfattande arbete, icke minst i stiftets kyrkliga ungdomsverksamhet.
Tre nja prästmän ha under året prästvigts i Visby domkyrka. Bland hädangångna prästmän må erinras om den blide prosten Emil Kahl i Vänge, stiftets senior, och svenskby-hövdingen Kristoffer Hoas. Båda ha satt betydelsefulla spår efter sig inom andelivet i vårt stift.
Slutligen må nämnas att Eksta och Hablingbo pastorat från detta år fått förändrad omfattning genom Sproges överförande från Eksta till Hablingbo.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1942
N:r 1
har om lördag premiär på en Andy Hardy-film — Andy Hardy i Vilda Västern.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Oktober 1940
N:r 252
Lördag kl. 8,15
Söndag kl. 5,15 och 8,15
MICKEY ROONEY i
Andy Hardy i Vilda Västern.
NI MÅSTE SE MICKEY ROONEY
som cowboy.
Barntillåten.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Oktober 1940
N:r 252
Härmed tillkännagives att förre Hemmansägaren Olof Petter Bergström lugnt och stilla avled i dag sörjd av oss, broder, släkt och vänner.
Klinte i Boge den 29 okt. 1940.
OSCAR WIDÉN
HILDUR och OLOF
Gerd
Sv. ps. 560 v. 8.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Oktober 1940
N:r 252
K. m:t har förordnat om försäljning på offentlig auktion i orten av fastigheten Världsände 14 i Klinte socken, som tillfallit arvsfonden efter hemmansägare Oskar Nilsson. Fastigheten är värderad till 8,000 kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 oktober 1940
N:r 248
Om söndag prästviges som förut nämnts teol. kand. Erik Svensson från Karlskrona till tjänst inom Visby stift och denna ceremoni kommer att äga rum efter aftonsången i domkyrkan. Som assistenter ha kallats de tre kontraktsprostarna A. Klint i Källunge, G. Reuser i Dalhem och A. Kronqvist i Burs, vidare vice preses prosten G. Sjöberg, Klinte, kyrkoherde Å. Hultmark, Sanda, och domkyrkokomminister Nils Öberg.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 oktober 1940
N:r 248
Riksdagsman G. W. Källman börjar gotländsk turné i morgon.
Visby Arbetareförenings föreläsningsanstalt, Visby stads upplysningsnämnd och Gotlands folkbildningsförbund ha gemensamt kallat riksdagsman G. W. Källman att under de närmaste dagarna hålla en serie föreläsningar på Gotland, varvid kommer att behandlas aktuella kristidsfrågor.
Turnén börjar i morgon kväll kl. 7,30 på läroverkets aula, där hr Källman håller en dubbelföreläsning d. v. s. två föreläsningar i omedelbar anknytning till varandra. Den första behandlar ” Handelsavspärrningens verkan på folkförsörjningen” och den andra ”Livsmedelsförsörjningen speciellt med hänsyn till av krisen orsakade förhållanden”.
På fredagen talar vidare hr Källman i Slite kommunala mellanskola, på lördagen i Roma godtemplarlokal, på söndag i Hemse kommunalrum, på måndag på Klintebio, tisdag Havdhems skola, onsdagen Burgsviks folkskola och slutligen torsdagen den 31 i KA 3:s sommarmatsal, Fårösund. Se f. ö. på respektive orter uppsatta affischer.
Då hr Källman gjort sig känd som en god föreläsare och f. ö. allmänheten torde vara väl betjänt av bästa möjliga upplysning i krisfrågorna, vilja vi varmt rekommendera föreläsningarna, till vilka entrén är satt så lågt som 25 öre.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 oktober 1940
N:r 246
Bland framtidsplaner och historia och gulnade trädgårdar.

Kommer man från järnvägsstationen i Klintehamn och sticker ut på huvudgatan, så ser man i dessa dagar folk, som arbetar med att skaffa undan ruinerna av en husgrund just vid gathörnet. Det är resterna av apoteket i samhället, som för något år sedan skövlades av eld, men som trängtar efter en återuppståndelse ur askan. Ty ett apotek behövs det i samhället – om det sedan skulle kallas bara filialapotek – och den gamla tomten har ett utmärkt centralt läge. Det faller av sig självt, att här bör även det nya apoteket resa sig.
I kommunala kretsar diskuterar man också livligt möjligheterna för och planläggningen av den nya byggnaden. Som .närmaste granne på tomten intill står den nya läkarebostaden i hygglig funkisstil och två våningar – på nedre bottnen huvudsakligen mottagningsavdelning och i den andra våningen läkarens bostad. Man tänker sig gärna det nya huset i samma stil som en pendang – och det kommer nog en vacker dag. Helst tycker man förstås i samhället, att Klintehamn kunde få ett riktigt apotek, men det är ju inte huvudsaken, utan att det finns tillgång på medicin, såväl för patienterna hos samhällets läkare som för andra personer härute i dessa trakter.
Naturligtvis vill man – om det skall bli ett kommunalt bygge ha en del indra, kommunala intressen tillgodosed-da i ett sammanhang. Kommunalfullmäktige behöva en sammanträdeslokal, där de kunna vara något så när hemmastadda, och sparbanken behöver lokaler. Distriktssköterskan behöver bostad, också ett kommunalt åliggande. Det finns kanske ännu mer av sådant slag, och nu gäller det att komponera tillsammans dessa olika behov, så att de tillsammans bli ett kommunalhus med apoteket som stabil hyresgäst.
Men det har sina besvärligheter att bygga i dessa tider. Det behövs tillstånd att låna och det gäller sedan att få någon hygglig inrättning, som vill låna ut pengar mot skälig ränta. Det är inte det lättaste bekymret för kommunerna under nuvarande förhållanden, det få både stads- och landskommuner erfara. Klintehamn är något mitt emellan stad och land. Det är ett samhälle av ganska avsevärd utsträckning och folktäthet och total invånarsiffra. Och det vill också ordna sin kommunala administration lite mera så att säga köpingsmässigt – det vill nämligen ha kommunalkamrer som Slite. Den socialdemokratiska gruppen i kommunalfullmäktige har motionerat och en kommitte har lagt fram en- utredning, som gör att förslaget verkar ganska överkomligt. En kommunalkamrer behöver inte ha mer än 3,000 kr. i lön, säger man, och det är vad de nuvarande förtroendemännens arvoden gå till. Kontorslokal räknar man med att sparbanken gratis skall ställa till förfogande, när det nya apotekshuset blivit färdigt o. s. v. De gamla förtroendemännens uppdrag skulle bli i det närmaste oavlönade. Skulle sedan en kommunalkamrer också t. ex. under nuvarande förhållanden tjänstgöra både i kristidsnämnden och familjebidragsnämnden på sin ordinarie lön, bleve de ekonomiska konsekvenserna ännu mindre avskräckande.
Nåja, lite extra utgifter här och där blir det nog ändå…
Mitt emellan stad och land var det. Men idyll är nog det övervägande in trycket för Klintehamn, om man jämför det dess konkorrenter bland de gotländska samhällena Slite och Hemse. Man märker det redan när man går huvudgatan fram och ser hur sommarens grönska har förvandlats till höstfärger i guld och rosa. Men det blir ännu klarare om man söker sig in i de mindre gatorna, vilka visserligen icke bära spår av någon livligare trafik, men där björkarna susa så lantligt behagfullt ännu i sin gula oktoberskrud och husen ligga så rofyllda i trädgårdarnas inramning. Det är inte underligt att pensionärer med förkärlek slå sig ned här i samhället. Säkerligen beror det inte bara på, att kommunalmännen i Klinte förmått att hålla skatten nere, utan själva miljön verkar söndagsfrid och kvällsro. Visserligen fräsa sågarna vid samhällets snickerifabriker och – det skräller kanske hammarslag borta från den mekaniska verkstaden. Men det stör inte trevnaden. Det blåser in från havet, om vinden är på nordväst, men det stormar förgäves mot de gamla ekarna, som dominera samhället. Men det är också en hälsning ute från stora världen, ty ingenting vidgar väl vyerna och ger en sådan friskhet åt sinnet, som havets närhet och växlingsrika bildpanorama. Havet är som själva livet för den som vant sig vid umgänget med detsamma.
Och havet bär ut i vida världen. Det lockar och många ha under tiderna som gått följt dess kallelse. Man tänker på det, då man står vid det gamla Baehérska huset, som alltid faller i ögonen genom sin gammaldags stil, sina fönsterluckor och sina tjärade väggar. Det är ett stycke tidigt 1800-tal. Fastän det står tillbommat, så är det väl underhållet, och i den stora trädgården bakom huset blomma höstblomster. Vid sidan av det gamla Donnerska huset med sina massiva stenväggar är det en glimt i en lättare stil av det gamla Klintehamn.
Låt oss titta i släktboken för att ta reda på, vem som har givit huset dess benämning! Släkten Bachér på Klintehamn går tillbaka till Donners handelsbokhållare Nils Fredrik Bachér, som var son till rådmannen och stadsfiskalen Georg Anton Bacherus i Visby och som i sin ungdom studerat vid Greifswald. Han avled i Klinte år 1830 46 år gammal, medan hans änka avled först år 1874 vid 85 års ålder.
De hade två söner. Den äldste var köpman på Klinte och ägde nuvarande gästgivaregården samt dog 1884. Hans son, som liksom farfadern hette Nils Fredrik, for utrikes, fick sin utbildning i Tyskland, var på. 1880-talet sekreterare vid tyska kommatet i Reval samt blev därefter kamrer vid Skandinaviska kreditaktiebolaget i Stockholm. Han avled år 1917. Hans dotter, som är lärarinna i Stockholm, är nu ägare av Bachérska huset på Klintehamn.
Den yngre sonen till Donners bokhållare har haft mera vittfarande efterkommande. Själv reste han till Lübeck, där han slog sig ned som köpman, och där han dog år 1899, medan hans änka, som var född tyska, levde till år 1920. Hans son Franz Hermann Christian, som var född 1863, blev fil. dr och fabriksdirektör i Dessau. Han var gift med en dotter till den även i Sverige kände författaren Theodor Storm. De hade två söner och tre döttrar. Av sönerna är den äldste professor i Berlin och den yngre köpman i Hälsingfors. Båda äro gifta och ha barn. Den Bachérska släkten, som ursprungligen lär vara kommen från Danmark och vars namn tros ha haft sin upprinnelse i hantverksnamnet Bager (bagare), är alltså i färd med att bilda nya släktgrenar både i Tyskland och Finland.
Det är om det gamla Klintehamn från 1800-talets början, som det Bachérska huset på Klinte erinrar. Från den gamla gotländska lanthamnen ledde vägarna ut i världen. Var finnas de alla, som farit?
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 oktober 1940
N:r 246