Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Klinte
Klinte socken ligger vid Gotland västra kust.
Gårdsnamn: Ganne, Hunninge, Klause, Klintebys, Loggarve, Mölner, Odvalds, Prästgården, Rannarve, Robbjäns, Sicklings, Snögrinde Lilla, Snögrinde Stora, Strands, Svarvare, Tyrvalds, Valle, Värsände.
har bildats i Klinte, i hvilken ring bvarje inom Klinte och närgränsande socknar boende välfräjdad man eller qvinna eger att inträda. Hvarje medlem erlägger 25 i inträdesafgift och 25 öre i årsafgift. Ringens syfte angifves vara främjande af nykterhet, sedlighet och sparsamhet. Ur ringens stad gar medddelas följande utdrag: För att minska arbetarnes lefnadskostnader, vill ringen träda i underhandling med Klintehamns köpmän och bagare m. fl., för att söka erhålla afslag eller rabatt på lifs- och andra förnödenheter af fullgod vara, mot det, att ringens medlemmar förbinda sig, att kontant köpa sina varor hos den eller de handlande och andre, som erbjuda högsta rabatten. För att de besparingar, som genom mindre användande af spirituösa drycker, billigare förnödenheter m.m., kunna af arbetarne åstadkommas, må kunna göras fruktbärande, tillhandahållas hos ringens leverantörer postsparmärken å 10 öre, hvilka, så svart tiostycken äro samlade, insättas i postsparbanken, för att göras räntebärande. Ringen må icke med sin verksamhet förena enbart religiösa eller politiska spörsmål, för att icke derigenom förlama eller förrycka dess egentliga verksamhet och uppgift.
Gotlands Allehanda Lördagen den 9 Februari 1884 N:r 12.
Från v. pastor O. Olofsson i Klinte har till domkapitlet inkommit anmälan om, att han, som 21 sistl. November tillsammans med klockaren samt skolläraren Stengård infann sig å kyrkogården för att jordfästa liket efter arbetaren J. P. Hemmingsson, som ända till sin död tillhörde statskyrkan, af en person från Fröjel vid namn Gustaf Sandström, som uppgifves vara baptist, blef hindrad deri från på det sätt, att Sandström tillika med några medhjelpare skyndsamt nedkastade jord öfver den i grafven nedsatta kistan utan att någon psalmsång inledde förrättningen. Pastorn blef derefter af nämde Sandström med en afvisande åtbörd bortvisad från grafven, hvarifrån han också med de fleste der närvarande aflägsnade sig, sedan han med några ord uttalat sig mot detta, såsom det synes, olagliga beteende, yttrar pastor i sin anmälan. Detta uppträde väckte stort uppseende och förargelse ej allenast bland de vid grafven närvarande utan äfven inom hela församlingen. Frågan är, säger pastor, om lagen är sådan, att den icke kan lemna skydd åt medlemmar af vår församling utan att de äfven efter döden kunna på sådant sätt prisgifvas åt fanatiske partimakares godtyckliga åtgörande. Nämnas bör att den aflidnes dotter, som är baptist, åtföljd af ofvannämde Sandström, sökt pastor för att anmäla dödsfallet, men då ej träffat pastor, för hvilken dödsfallet sedan anmälts af Sandström ensam, som då upplyste, att någon jord: fästning ej kunde komma i fråga, enär hän ej kunde gilla den efter statskyrkans ritual; statskyrkans jordfästning vore enligt hans åsigt ett missbruk af Guds namn och således ett brott mot andra budet. Domkapitlet har hos k. m:ts befallningshafvande begärt förordnande af aktor i målet.
Gotlands Allehanda Lördagen den 12 Januari 1884 N:r 4.
i de för innevarande år sammanträdande bevillningsberedningarne har k. m:ts befallningshafvande förordnat borgmästare Een för Visby stad; kronofogde Calissendorff för norra fögderiet; häradsskrifvare Bergman för Visby södra landsförsamling, Scenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Ejsta och Hablingbo pastorat; kronolänsman Lindström för Hafdhems och Grötlingbo pastorat, Öja socken, Vamlingbo pastorat och Hamra socken samt Rone pastorat; kronolänsman Dahlbäck för Alfva pastorat och Fardhems socken, Levide pastorat samt Linde och Löjsta socknar, Burs, Närs, Alskogs och Garda pastorat.
Gotlands Allehanda Lördagen den 5 Januari 1884 N:r 2.
Att Gud i dag efter långvarigt lidande hemkallat vår ömt älskade dotter Maria Bernhardina i en ålder af 20 år, 8 mån. och 14 dagar; djupt sörjd och saknad af 0s3, syskon, slägt och vänner, varder. härmed tillkännagifvet. Svarfvare i Klinte den 23 Dec. 1883. Bernhardina Jakobsson, f. Kristoffersson. Ferd. Jakobsson.
Din trötta dufva trifs ej här I vida ödemarken, Kom, hämta Herre Jesu kär Din dufva hem till arken. Hon längtar hem stormig strand Till glädjen in högra hand. Kom, hämta Herre Jesu kär Din dufva hem till arken. Sv. Ps.b. 487.
Gotlands Allehanda Lördagen den 29 December 1883 N:r 103.
hade i förgår årssammanträde, som var besökt af ett frettiotal medlemmar och hvars förhandlingar leddes af öfverste Vegesack. Sedan ordföranden helsat de närvarande välkomna, invaldes till ledamöter i gillet landshöfding Poignant, öfverkontrollören friherre David v. Schultzenheim, kapten Unge, doktor Ramberg, trafikschefen frih. Cederström, furirén vid Visby infanterikompani J. P. A. Jönsson, hemmansegaren G: P. Hanséa, Dunegårda i Dalhem, hr G. Herlitz, Klinte, navigationsläraren Hj. Bolin, bokhållare Edv. Cramér, e. o. jägmästare E. Herlitz, literatör Pallin, löjtnant Sahlin, samt underlöjtnanterna Nordberg och A. H. Sillén. — Till v. ordföran!e omvaldes jägmästare Sylvan med landssekreterare Hambreus och öfverstelöjtnant Gahlne som ersättare. Doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Liadström utsägos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare. I styrelsen invaldes åter kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren, bryg gare Vedin och handlanden G. Klintberg; efter grefve Horn utsågs till styrelseledamot doktor O. Klintberg efter lottning med hr Rud. Kolmodin. Granskare blefvo kaptenerna Kruse, Gardell och Ericsson mal kapten v. Holten till ersättare. — Till komiterade för omarbetning af gillets stadgar valdes doktor L. Kolmodin, jägmästare Sylvan, kapten Hedenblad, landssekreterare Hambraeus och öf verste v. Vegesack. — Ansvarsfrihet, förordad af granskarne, beviljades för årets förvaltning. — Gillet beslöt att i skrifvelse till k. m:ts befallningshafvande anhålla, att motion om höjdt auslag till rofdjurs dödande måtte väckas hos landstinget. Den summa, med hvilken anslaget, hvilket nu utgår med 1,000 kronor, skulle höjas, skulle användas till ökniog af skottpengar för räf till 4 kronor. Åt styrelsen uppdrogs att bestämma huru stor summa skulle be gäras af tinget. — Från några gillemedlemmar inlemnades skriftligt affattadt förslag i syfte att få en del ändringar i den hittills varande anordningen angående tiden för prisskjutningarna om statens och gillets pris, hvilket förslag efter en kort öfverläggning förklarades bvilande, tills en omarbetning af stadgarne egt rum. För öfrigt lemnades åt styrelsen rätt att vidtaga andra, lämpliga anordningar vid dessa prisskjutningar. — Fridlysningstiden för rapphöns här på Gotland utgår nästa höst. Styrelsen ansåg, att möjligen någon vidare fridlysning ej vore af nöden, enär tillgången nu vore rätt stor. En jägare från norra Gotland fäste uppmärksamheten på, att i denna trakt tillgången ännu vore knapp, hvarför ytterligare ett års fridlysning vore behöflig. På förslag af doktor Kolmodin, som påpekade, att väderleksförhållandena under – de instundande vintermånaderna komme att blifva afgörande för frågan, fick styrelsen i uppdrag att efter sig fö reteende omständigheter fatta beslut i ämnet. — Sedan sälfångst och säljagt på senare tiden i betydlig grad aftagit, hade sälen mycket förökat sig och orsakat mycken skada & fisket. Gillets sekreterare doktor Kolmodin påpekade huru kuten både för störde fiskegarnen och varen riktig storätare af fisk, samt uttalade såsom sin åsigt att fisket i betänklig mån lede af sälens ohejdade framfart och att någon åtgärd måste vidtagas häremot, samt föreslog exempelvid utsättande af premie för säls dödande. Godsegaren Wöhler instämde med den föregående talaren, hvarjämte han skulle gerna se, att sälskytte åter komme till heders. Pådandssekreterare Hambraeus förslag öfverlemnades åt styrelsen att utreda frågan och vid ett kommande sammanträde förelägga gillet den gjorda utredningen. — Efter sammanträdets slut intogo gillemedlemmarne gemensam middag å stadshotellet.
Gillets ekonomiska ställning för innevarande år ter sig sålunda: Behållning från 1882 kr. 2,100:— Inkomster för 1883 kr. 543:— Summa kr. 2.,643:—
Årets utgifter hafva uppgått till 425 kronor 94 öre, hvadan en behållning till 1884 af 2,217 kronor 6 öre förefinnes. Under året hafva premier af de af landstinget auslagna medlen utbetalts för 171 räfvar med kr. 427:50 för 12 örnar med kr. 3 24:— för 182 dufhökar med kr. 182:— för 180 sparfhökar med kr. 90:—- för 2,265 kråkor med kr. 226:50 Summa kr. 950:—
För besväret vid utbetalandet af dessa premier hafva 50 kronor utgått. Enligt från kompanierna inkomna årsberättelser om skytteförbundens verksamhet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:
Årets villebrådstillgång kan i allmänhet, enligt den af sekreteraren afgifna årsberättelsen, sägas hafva varit god, åtminstone hvad hare, orre och beckasin angår. Äfven rapphönsstammen tyckes Betydligt hafva ökat sig, så att, om icke särdeles ogynsamma förhållanden under innevarande vinter komma att inträffa, förhoppning finnes att under nästkommande höst jagt å rapphöns utan men för stammens be: stånd skall kunna bedrifvas.
Gotlands Allehanda Lördagen den 22 December 1883 N:r 102.
Södra häradsrätten höll i lördags extra sammanträde för handläggning af väckt fråga om expropriation för Klinte landthamns räkning af 1 qva dratref 50 stänger jord, som af den s.k. Bornholmen vid Klintehamn tillhör 1/4 mantal Strands. Sökanden företräddes af kronofogden i fögleriet, förordnad af k. m:ts befallnings hafvande, och jordegarn, fru Julia von Heland, född Krokstedt, af handlanden Krokstedt. Jordegarens ombud motiverade i en aflemnad skrift ersättningssumman till 12,000 kronor förutom skadestånd till pyttjanderättsinnebafvare 1,425 kronor, grundande sig dess anspråk hufvudsakligaste på ett emellan jordegaren och be: mälde hr Krokstedt, hennes fader, upp: rättadt och numera visserligen utlupet men genom mundtlig öfverenskommelse ytterligare förlängdt kontrakt, hvarigenom Strands andel i Bornholmen till honom utarrenderats emot ett årligt arrende af 350 kronor. Kronofogden företedde emellertid ett Svea hofrätts utslag, som frånkände hr K. rätt att af trafikant vid Bornholmen utkräfya någon ersättning, enär jordegarens dispositionsrätt öfver nämda holme genom ett länsstyrelsens laga kraft vunna utslag af år 1804 blifvit med hänsyn till trafiken der väsendtligen begränsad, och bestred att förberörda kontrakt finge läggas till grund för den skäliga expropriationsersättning, hvars bestämmande kronofogden för sin del ville öfverlemna till den särskilda nämd, som borde utses. Sedan domstolen förklarat sig icke tillkomma att afgifva af jordegareombudet påkalladt yttrande öfver hans anspråk, att förenämda kontrakt skulle läggas till grund för ersättningens bestämmande, utsågs den dertill afsedda särskilda nämden sålunda: Kronofogden föreslog: handlandena R. Snöbohm och K. Smitterberg, förste lantmätaren Jakobson samt kommissionslandt: mätarne Cedergren, Arnelius och Warfvinge, och jordegarnes ombud: kommissionsland mätaren Fegreus, fanjunkaren Kablström, kronolänsmannen <Eneman, handl. Aug. Nyberg samt nämdemännen O. R. Pettersson, Liffride, och Ol Pet: tersson, Burge. Rätten & sin sida nämde: kapten Facht, f. riksdagsmannen Norrby samt -hemmansegarne V. Christiansson, Sicklings, samt Gustaf Pettersson och Olof Vallin, Valla. Af dessa uteslötos af jordegarens ombud: förste landtmätaren Jacobsson, kommissionslan dtmätaren Cedergren, handl. Smitterberg och hemmansegaren Gust. Pettersson, Valla, och af kronofogden: kommissionslandtmätaren Fegreus, fanjunkaren Kahlström, nämdemannen Petters: son, Liffride, och hemmansegaren Vallin, Valla. Målets vidare behandling utsattes till 1:a rättegångsdagen vid vårtingets 3:e eammanvträde.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 12 December 1883 N:r 99.