Välbesökt sommarfest i Källunge.

Strax intill sin trevligt nyinredda bygdegård höll i går Källunge J. U. F. sin årliga sommarfest, kanske ej under ett så särdeles strålande festväder med sol och milda vindar, men likväl med mycket god tillslutning festdeltagare och under värdiga och hävdvunna former.
Nu var det visserligen så att denna årliga sommarfest redan under lördagskvällen hade haft sin första upptakt under ett alldeles strålande augustimånsken. På söndagsmorgonen var emellertid himmelen åter mulen. Under förmiddagens lopp föll till och med några droppar regn på själva festplatsen. Vid halv 3-tiden rådde dock alltjämt s. k. \”uppehållsväder\”, — Högtalareanläggningen trädde i funktion. Folk strömmade till, och när slutligen hedersordf., agronom Waldemar Ericsson, besteg talarstolen och höll sitt hälsningsanförande hade säkert bortåt 500 personer infunnit sig på festplatsen.
\”Det är i dag den sextonde gången Källunge J. U. F. kallar bygdens folk till hembygdsfest\”, sade tal. \”Vår första festlighet hölls nämligen här vid starten 1925 och sedan har vi för varje år fullföljt denna vår tradition. Alla känna väl också programmet för denna vår rörelse, som i första hand är ungdomens. Vad vi arbeta för är medlemmarnas, hemmets, bygdens och landets fromma. Det är mycket, som sliter i ungdomen i denna rolösa tid. Vi behöva en plats och en stund där vi kan samla ungdomen till nytta och nöje.
Vi leva i orosfyllda tider. Det frågas också ofta efter orsak, när man ser verkningarna. Det är svårt att ge ett bestämt svar, varför det absolut skall vara stridigheter människor och nationer emellan. Enligt religionens bud är det ondskan, som tar sig uttryck i förtal, hat och avund. Man går inte till underhandlingar och gör upp. Följden blir att man med våld söker slå sig framåt.
Det är ungdomen som skall kämpa striden efter oss. Må vi hoppas att de må utföra samma livsgärning, lika tappert som våra idoga förfäder.
Tal, bad att å föreningens vägnar få hälsa alla välkomna, samtidigt som han uttryckte en förhoppning, om att tiderna åter måtte ljusna. Tiden är kanske just nu sådan att den inte lämpar sig för fester. Men vi behöver likväl nu som förr träffa samman, språkas vid och vila ut efter dagar av arbete och möda.
Sedan tal. livligt applåderats följde så ett tjugo minuters långt föredrag av d:r S. O. Wiklund, som på grund av den pågående sjukkasseledarkursen för närvarande gästade bygdegården och som-nu tog tillfället i akt, att för de församlade klargöra något om sjukkasserörelsens stora uppgift och betydelse.
Programmet fortsattes härefter med gymnastikuppvisning av J. U. F.-avd:s kvinnliga gymnastiktrupp, varvid 16 spänstiga gymnaster under fröken Ruth Thomssons ledning höll en flott uppvisning. Sex av flickorna erhöll för övrigt efter uppvisningen Svenska Gymnastikförbundets diplom. Och när de slutligen med sin J. U. F-fana i spetsen avtågat, blev det friluftsteater, då Lärbro I. O. G. T. amatörer medelst ett folklustspel kallat \”Fjällbruden på Krokås\” fogade ett livligt uppskattat inslag till dagsprogrammet.
Applåderna uteblevo inte heller här och när det hela omsider rett upp sig och man en stund rört sig mera fritt omkring på festplatsen, där förfriskningar av olika slag stod besökaren till buds, avslöts så det egentliga dagsprogrammet med korum vilket hölls. av kandidat Gunnar Dürén.
På den rymliga dansbanan tråddes nu emellertid dansen till tonerna av en sjumannaorkester fram mot midnatt. Festplatsen var vackert illuminerad. Och inne i bygdegårdens sal gav Göta lejon under kvällens lopp tvenne biografföreställningar inför fullpackade bänkrader. Drygt 1,000 personer torde under söndagen ha besökt festplatsen och den cykelpark, som där kunde observeras på söndagskvällen, måste helt enkelt betraktas som rekordartad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Augusti 1940
N:r 190

Gotländska gårdar.

Kullingbos i Källunge.

Den idylliskt belägna mangårdsbyggnaden vid Kullingbos i Källunge.
En del av ladugårdslängan vid Kullingbos.

Det låg en fager löväng utmed vägen. En löväng i sin bästa sommarskrud. På andra sidan av den smala bygdevägen som bångade sig sydväst hän mot Ekebygränsen öppnade sig däremot ganska vidsträckta åkermarker. Ett nyrestaurerat tvåvåningshus kunde skymtas på andra sidan åkrarna. Solen gassade, jorden törstade. Det var en strålande grann somniardeg och enligt kartan skulle vi befinna oss \”någonstans\” borta i Källunge socken.
Det nämndes, att den slingrande bygdeväg vi passerat, pekade i riktning bort åt Ekebygränsen. Om vi skall vara verkligt noggranna kan nämnas, att den från början hade vikit av från stora landsvägen Visby — Slite borta vid Burs gård i Källunge.
Enligt vad kartan utvisade skulle den omsider föra oss förbi Kullingbos gård i samma socken. Gården ifråga skulle ligga på den östra sidan om vägen i kanten av en vacker löväng, och när vi tittat oss närmare omkring under de skuggande lövvalven på sidan, kunde vi också mycket riktigt skymta gårdsbyggnadernas vita murar ett stycke från den väg vi åkte, och som av ortbefolkningen kallas \”Godringskviorna\”.
Kullingbos gård — den äges för närvarande som bekant av agronom K. F. Broander därstädes — ligger i en synnerligen vacker och bördig trakt. Och gården skall enligt gammal mantalsräkning omfatta cirka ett halvt hemman.
Ägorna, som höra till egendomen ligga samlade till en enda enhet och sträcka sig huvudsakligen österut från gården. Åkerjorden utgör omkring 70 tunnland, alltsammans täck-dikad och god, ehuru något växlande åkerjord.
Förutom denna fastmarksåker arrenderas o. brukas dessutom vid Kullingbos ett myrskifte på 4 tunnland i Källungemyr, vilket myrskifte vanligen utnyttjas för höproduktion.
Vid vårt besök på gården hade visserligen torkan satt sin prägel på de växande grödorna. En del vårsäd hade sålunda inte kommit upp. Vallarna törstade och en del av dem som blivit igensådda under fjolåret, höllo på att plöjas upp. Men trots dessa av torkan vållade besvärligheter såg likväl en del andra grödor ganska lovande ut. Och vid vår rundvandring över åkrarna kunde vi lägga märke till att all till gården hörande åkerjord hölls i en mycket hög kultur.
Skogsmarken, som hör till Kullingbos gård, utgjorde 32 tunnland, belägen i ett skifte, som bildade liksom en ram omkring åkerskiftet mot söder. Även skogsmarken syntes vara mycket välvårdad och skogstillgången därstädes räckte säkerligen väl till för gårdens eget behov.
Ängsmarken, som tidigare omtalats, sträckte sig över ett område på cirka 22 tunnland och låg som nämnts alldeles intill gården. En del av denna äng hade dock blivit omlagd till kultiverad betesmark, under det att en väsentlig idel alltjämt hävdades på sedvanligt sätt.
Ladugårdsbesättningen, som vid tillfället hölls å gården, utgjordes av ett tjugotal nötkreatur, 4 hästar, 10 — 15 svin o. s. v.
Vad slutligen beträffar byggnaderna på Kullingbos må nämnas att manbyggnaden liksom de båda flyglarna utgjordes av reveterade trähus och att manbyggnaden uppförts under kapten C. T. Broanders husbondetid, alltså troligen någon gång i slutet på 1800-talet. Den var försedd med en praktisk inredning och passade förövrigt ganska väl in i den nu så sommarfagra miljö, i vilken den blivit placerad. De båda flygelbyggnaderna, varav den ena hade kvar sin mot gaveln resta vällingklocka, torde däremot vara betydligt äldre, möjligen från 1700-talet. De hade båda nyinretts, den ena till inspektörsbostA, den andra till matrum med kök och skafferi. Exteriören hade dock i stort sett kunnat bibehållas.
Av övriga byggnader, som fanns på gården, hade även ladugården liksom magasinet och sädesladan tillkommit under kapten C. T. Broanders husbondetid, alltså mellan åren 1854-1910. Kapten Broander var nämligen under denna tid ägare till Kullingbos efter att ha inköpt den av en häradshövding Leche, som på sin tid skulle ha varit ägare till såväl Kullingbos som Skäggstäde gårdar i Källunge socken. Husbonde på gården har emellertid efter kapten C. T. Broanders dagar varit dennes son, agronom K. F. Broander, som efter att ha genomgått utbildning vid Ultuna lantbruksskola och därefter under en följd av år praktiserat jordbruk dels vid Matku gård i Tavastland i Finland, dels vid Knistad i Västergötland, återvände till fädernebygden och tog det gamla hemmet i besittning.
A—d.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Augusti 1940
N:r 189

Regeringen ogillar trafikbesvär.

Regeringen har ogillat de besvär som hr William Thomsson, Skäggstäde i Källunge, anfört över att han nekats fullt tillstånd till länstrafik för godsbefordran. Han har sådant tillstånd under månaderna septemberdecember men hade sökt tillstånd även under övriga delar av året.

Regeringen har även ogillat de besvär Johan Stenberg, Boekes i Fröjel, anfört över att han vägrats fullt tillstånd till länstrafik för godsbefordran. Han äger sådant tillstånd endast för transport av vägbyggnads-och väglagningsmedel men hade begärt trafiktillstånd utan denna begränsning. (TT Spec.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Augusti 1940
N:r 188

Hembygdsfest i Källunge.

Källunge JUF anordnar om söndag — den 18 augusti alltså — sin traditionella hembygdsfest vid bygdegården eller eventuellt i densamma, om vädret icke skulle tillåta ett friluftsevenemang.
Programmet är som vanligt under denna förenings egid både gediget och underhållande. Festen inleds klockan 1,30 med musik och hälsningstal, och kl. 2 följer ett kort men aktuellt föredrag av dr O. E. Wiklund från Stockholm, som talar om sjukkassefrågor. Från halv tre och ett par timmar framåt svara Lärbro IOGT:s amatörer för underhållningen, då de framföra ett folklustspel i tre akter, kallat \”Fjällbruden på Krokås\”, och efter denna säkerligen trevliga föreställning följer en stunds kaffepaus. Kl. 5 uppträda Källunge JUF:s kvinnliga gymnaster — sexton vackra och spänstiga flickor —, varefter följer parad; diplomutdelning, musik och sång m. m. Korum hålles kl. 7 och bildar avslutning på den egentliga festligheterna, men därefter följer under kvällen bio och dans till musik av en
sjumannaorkester. Under festen kommer en insamling\’ att företagas till förmån för Gotlands Vapen.
Det kan slutligen nämnas, att det finns elektriskt ljus på festplatsen, men dessutom kommer — om almanackan inte visar fel — månen att sköta om illuminationen.
Även på lördagskvällen blir det dans på festplatsen med början kl. 8 e. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Augusti 1940
N:r 188

Program vid Hembygdsfesten

i Källunge J. U. F:s bygdegård söndagen den 18 aug.
Kl. 1,30. Musik och hälsningstal.
Kl. 2. Kort föredrag i aktuellt ämne.
Kl. 2,30. Friluftsteater. Folklustspel i 3 akter \”Fjällbruden på Krokås\” av E. Forsberg (9 personer).
Kl. 4,15. Kaffepaus med underhållningsmusik och gott humör.
Kl. 5. Gymnastikuppvisning av Källunge J. U. F:s kvinnl. gymnaster (16 st.) Parad och diplomutdelning. — Musik, sång m. m. Kl. 7. Korum.
Inträde 75 öre, barn 25 öre, teatern på inträdesbiljetten.
Festen fortsätter på kvällen med bio och dans. Musik 7 mans orkester.
Festplatsen strålande i elektrisk belysning och månsken.
På lördag kväll börjar festen kl. 8. Inträde 25 öre.
Hjärtligt välkomna!
Källunge J. U. F.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Augusti 1940
N:r 186

Sjukkassekonferens i Källunge.

10,000 nu sjukförsäkrade på Gotland.
Den 18 augusti kommer Östra Sveriges erkända Centralsjukkassa att anordna en instruktionskurs för styrelserna i de erkända sjukkassorna på Gotland. Vid kursen komma föreläsningar att hållas av dels styrelsens ordförande, ombudsman E. O. Wiklund, vilken kommer att tala om aktuella synpunkter på agitationsarbetet, dels av centralstyrelsens läkarledamot, förste provinsialläkaren i Stockholms län, doktor Ch. Lundberg, vilken kommer att framhålla några medicinska synpunkter på sjukkassearbetet, dels slutligen av Centralsjukkassans verkställande tjänsteman E. Lindh. Den sista föreläsningen kommer att beröra det praktiska arbetet i lokalsjukkassorna.
Som framgår av programmet är det för sjukkasserörelsen viktiga problem, som komma att behandlas. Kurser av liknande slag har Centralsjukkassan tidigare anordnat inom övriga till området hörande län, varvid emellertid representanter från Gotland på grund av tidsförhållandena icke kunnat närvara. Av denna anledning har nu styrelsen beslutat att gotlänningarna skall få sin egen kurs.
Den fråga, som för närvarande framförallt står i förgrunden är agitationen. Allt för många ha ansett det osäkra tidsläget vara en anledning att ställa sig avvaktande, när det gällt att tänka på en sjukförsökring. Man har varit sysselsatt med många olika slags beredskapsåtgärder, och det har gjort att man glömt att förvärvandet av medlemskap i en erkänd sjukkassa även är en beredskapsåtgärd och en utomordentligt viktig sådan, som man nu mindre än någonsin har råd att undvara.
Sjukkasseverksamheten på Gotland har under åren sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft nått en glädjande utveckling, i det medlemsantalet vid föregående års slut översteg 10,000, vilket innebär en ökning av inte mindre än närmare 7,000 medlemmar. Ännu finnes emellertid mycket att göra innan man har nått målet — en sjukförsäkring som omfattar alla därtill berättigade. Resultatet av anskaffningen under första halvåret i år visar tyvärr en siffra, som allenast utgör cirka hälften av anskaffningen under samma tid föregående år. Det har därför visat sig nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182

Kyrkoherdeval i Barlingbo i morgon.

Kyrkoherdeval äger i morgon söndag rum kl. 12,30 i Barlingbo kyrka. Valförrättare är kontraktsprosten Axel Klint, Källunge.
Som bekant upptar förslaget pastor Enwall, Barlingbo, som första namn och pastor Nilsson, Morjärv, som andra. Församlingarna ha vid frågodagsförrättningen söndagen den 21 juli förklarat sig nöjda med det uppgjorda förslaget.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Augusti 1940
N:r 177

Vid kyrkoherdeinstallationen i Othem

om söndag kommer biskopen att assisteras av kontraktsprosten Axel Klint, Källunge, kyrkoherdarna Artvid Ruhr, Roma, C. J. Björkander, Östergarn, G. Olofsson, Stenkyrka. E. W. Gyberg, Hangvar, K. A. Widegren, Västkinds, G. Coldemo, Lärbro, Folke Thuresson, Hejde, och Fr. Terneus, Öja, samt domkyrkokomminister Nils Öberg, Visby.
Installationen äger rum kl. 11, varefter följer högmässa med predikan av den nyinstallerade kyrkoherden Anders Wernberg.
Kl. 7 på kvällen hålles aftonbön i Boge kyrka med predikan av biskopen, som därefter kommer att förrätta invigning av den nya delen av församlingens kyrkogård.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juli 1940
N:r 170

Gotlands högerförbund har årsstämma.

Diskuterar också det förestående riksdagsvalet.
Gotlands högerförbund hade på lördagen sitt årsmöte på IOGT :s lokal vid Södra Murgatan, där ett 50-tal personer från staden och landsbygden kommit tillstädes.
Sammanträdet öppnades med ett anförande av förbundets ordförande, riksdagsman Gust. Svedman.

Högern har sökt främja vårt försvar och vårt näringsliv.
Talaren gav därvid en överblick över de förhållanden, som f. n. råda inom vårt politiska liv och påvisade särskilt, hur lätt vår gamla besjungna frihet kan förbytas i tvång och utländskt beroende. Därvid belyste han de svårigheter vårt land haft att kämpa med, då det gällt att bevara sin neutralitet, och hur trycket utifrån gjort sig förnimbart. Det ligger f. n. i en kniptång med en främmande stormakt i öster och en annan i söder och väster. Det är av största vikt att vi förmå värna vår politiska, ekonomiska och kulturella integritet. Vårt land har också stått inför svåra frågor, då vår utrikesledning fått kritik både här hemma och även från andra länder. Men man torde icke kunna säga annat, än att regeringen handlat på det sätt, som varit för landet bäst.
Det är mot bakgrunden av dessa kritiska förhållanden, som man på många håll ansett det lyckligt, om icke några upprivande partistrider komme till stånd vid årets riksdagsval och helst att detta val skötes på framtiden. Detta stöter emellertid på ett grundlagsbud, som säger att val skall äga rum. Man har därför sökt att lösa frågan genom åstadkommande av en gemensam valsedel för alla partier i enlighet med bestämmelser, som riksdagen i år antagit på förslag från folkpartihåll. Underhandlingar därom pågå också här i länet, med vad resultat är ännu oklart.
Det är emellertid angeläget, att högerns ställning icke försvagas i riksdagen. Högern har kanske en del synder på sitt samvete, men den har haft två stora förtjänster, som den kan åberopa. Den har strävat efter att stärka vårt nationella försvar och vårt näringsliv. Vad skulle det icke ha betytt, om högerns blygsamma krav under årens lopp beaktats, så att vårt försvarsväsende hållits i stånd ? Nu har det försummade måst tagas igen genom att allting måst forceras och anskaffas till starkt ökade kostnader. Och när det gäller näringslivet, så är det dock detta, som skall bära upp alla statens omkostnader, ty staten kan icke ge ut mera än den får in. Socialdemokraternas ekonomiska och sociala politik har varit en fråga om fördelningen av de värden, som näringslivet bragt tillsamman, men det viktigaste är dock att det skapas värden. Ute i världen falla de demokratiska regimerna under påfrestningarna. Endast ett folk i välstånd kan styras demokratiskt, ett folk i nöd ropar efter de starka männen. Därför att jag vill bevara demokratien, måste jag också se till att vårt folks sunda ekonomiska grundvalar icke spolieras.

Nyval på viceordförande-posterna.
Sedan förhandlingarna sålunda öppnats, utsågs hr Svedman att leda dagens förhandlingar.
Den upprättade årsberättelsen föredrogs och visade, att arbetet starkt inskränkts genom de rådande förhållandena. Högerföreningarna inom länet ha tillsammans över 900 medlemmar. Även revisionsberättelsen som visade en kassaomslutning på 3,459 kr., föredrogs och ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Därefter företogs val av förbundsstyrelse, varvid valdes till ordförande riksdagsmannen Gust. Svedman, till 1 :ste vice ordförande landstingsman Reinh. Kahlström, L :a Atlings i Atlingbo (nyvald efter konsul C. G. Björkander, som undanbad sig denna post) och 2:dra vice ordförande folkskollärarinnan Greta Stengård (nyvald efter hr Kahlström), från Visby stad konsul C. G. Björkander, banktjänsteman Ebbe Östman, disponent Kjell Wiman, fru Maria Stålhandske och fältläkaren Nils Carlson (nyvald efter handlanden G. W. Tingström, som undanbett sig återval), från norra häradet folkskolläraren Rud. Carlson, Gothem, direktör Arendt de Jounge, Slite, lantbrukaren John Edmark, Ljungby i Ala, handlanden Gunnar Stengård, Fårösund, och fru Anna Broström, Fårö, samt från södra häradet landsfiskal Justus Jakobsson, Klintehamn, handlanden John R. Wittberg, Hemse, fröken Sigrid Lindbom, Klintehamn, snickaren Hjalmar Norman, Sundre, och lantbrukaren Hugo Larsson, Lunds i Grötlingbo (nyvald efter landstingsman Rud. Alva, som undanbad sig återval).
Självskrivna ledamöter i styrelsen äro ungsvenska distriktets ordförande, folkskollärare Simon Carlson, samt ombudsman Nils Hellström. Till revisorer återvaldes rektorn Albin Åkesson, Klintehamn, och arbetschefen P. M. Bengtsson, Visby, med löjtnanten Otto Wallin, Visby, och lantbrukaren Einar Thomsson, Skäggstäde i Källunge, som suppeanter.
Till förbundets ledamot i riksorganisationens representskap återvaldes riksdagsman Svedman.

Hr Rud. Bolin avtackas.
Ordföranden riktade ett tack till de avgående styrelseledamöterna och särskilt till hr Rud. Bolin, som under en lång följd av år nedlagt ett intresserat och förtjänstfullt arbete i högerns tjänst, icke blott inom styrelsen utan även som landstingsman och riksdagsmannakandidat.
Hr Bolin tackade omedelbart och uttryckte sin glädje över, att han fått uppleva den dag, då högerns ideer åter vunnit erkännande som de riktiga, samt vädjade till en yngre generation att alltjämt slå vakt omkring desamma.

Ännu oklart om riksdagsvalet.
Därefter övergick mötet till att behandla förberedelserna för årets riksdagsval. Ordföranden lämnade meddelande om de förhandlingar, som i dagarna förts mellan de fyra partierna och vilka under den kommande veckan skola återupptagas. På styrelsens förslag beslöts att till förhand lingsdelegerade utse hrr Reinh. Kahlström, Arthur Nilsson, Rud. Carlson och Nils Hellström.
Vidare diskuterades olika alternativ för högerns kandidatlistor, därest det skulle visa sig, att gemensam valsedel icke kan komma till stånd. Även kandidatfrågorna ventilerades, särskilt vad det gäller landsbygdens representation, medan det uppdrogs åt Visby högerförening att nominera kandidater för staden. Styrelsen skall därefter — hur frågan än ut vecklar sig — fastställa kandidatlistorna.
Sedan ordföranden vädjat till de närvarande att var på sitt sätt medverka till ett för högern gott val, frambar konsul Björkander de närvarandes tack till ordföranden för det sätt, på vilket han lett dagens förhandlingar, och särskilt för hans orienterande föredrag om det politiska läget, vilket tack de närvarande underströko med en hjärtlig applåd.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juli 1940
N:r 166

Gotländska Gårdar.

Kullingbos i Källunge.

Den idylliskt belägna mangårdsbyggnaden vid
Kullingbos i Källunge.
En del av ladugårdslängan vid Kullingbos.

Det låg en fager löväng utmed vägen. En löväng i sin bästa sommarskrud. På andra sidan av den smala bygdevägen som bångade sig sydväst hän mot Ekebygränsen öppnade sig däremot ganska vidsträckta åkermarker. Ett nyrestaurerat tvåvåningshus kunde skymtas på andra sidan åkrarna. Solen gassade, jorden törstade. Det var en strålande grann sommardag och enligt kartan skulle vi befinna oss \”någonstans\” borta i Källunge socken.
Det nämndes, att den slingrande bygdevåg vi passerat, pekade i riktning bort åt Ekebygränsen. Om vi skall vara verkligt noggranna kan nämnas, att den från början hade vikit av från stora landsvägen Visby-Slite borta vid Burs gård i Källunge.
Enligt vad kartan utvisade skulle den omsider föra oss förbi Kullingbos gård i samma socken. Gården ifråga skulle ligga på den östra sidan om vägen i kanten av en vacker löväng, och när vi tittat oss närmare omkring under de skuggande lövvalven på sidan, kunde vi också mycket riktigt skymta gårdsbyggnadernas vita murar ett stycke från den väg vi åkte, och som av ortbefolkningen kallas \”Godringskviorna \”.
Kullingbos gård – den äges för närvarande som bekant av agronom K. F. Broander därstädes – ligger i en synnerligen vacker och bördig trakt. Och gården skall enligt gammal mantalsräkning omfatta cirka ett halvt hemman.
Ägorna, som höra till egendomen ligga samlade till en enda enhet och sträcka sig huvudsakligen österut från gården. Åkerjorden utgör omkring 70 tunnland, alltsammans täckdikad och god, ehuru något växlande åkerjord.
Förutom denna fastmarksåker arrenderas o. brukas dessutom vid Kullingbos ett myrskifte på 4 tunnland i Källungemyr, vilket myrskifte vanligen utnyttjas för höproduktion.
Vid vårt besök på gården hade visserligen torkan satt sin prägel på de växande grödorna. En del vårsäd hade sålunda inte kommit upp. Vallarna törstade och en del av dem som blivit igensådda under fjolåret, höllo på att plöjas upp. Men trots dessa av torkan vållade besvärligheter såg likväl en del andra grödor ganska lovande ut. Och vid vår rundvandring över åkrarna kunde vi lägga märke till att all till gården hörande åkerjord hölls i en mycket hög kultur.
Skogsmarken, som hör till Kullingbos gård, utgjorde 32 tunnland, belägen i ett skifte, som bildade liksom en ram omkring åkerskiftet mot söder. Även skogsmarken syntes vara mycket välvårdad och skogstillgången därstädes räckte säkerligen väl till för gårdens eget behov.
Ängsmarken, som tidigare omtalats, sträckte sig över ett område på cirka 22 tunnland och låg som nämnts alldeles intill gården. En del av denna äng hade dock blivit omlagd till kultiverad betesmark, under det att en väsentlig idel alltjämt hävdades på sedvanligt sätt.
Ladugårdsbesättningen, som vid tillfället hölls å gården, utgjordes av ett tjugotal nötkreatur, 4 hästar, 10 -15 svin o. s. v.
Vad slutligen beträffar byggnaderna på Kullingbos må nämnas att manbyggnaden liksom de båda flyglarna utgjordes av reveterade trähus och att manbyggnaden uppförts under kapten C. T. Broanders husbondetid, alltså troligen någon gång i slutet på 1800-talet. Den var försedd med en praktisk inredning och passade förövrigt ganska väl in i den nu så sommarfagra miljö, i vilken den blivit placerad. De båda flygelbyggnaderna, varav den ena hade kvar sin mot gaveln resta vällingklocka, torde däremot vara betydligt äldre, möjligen från 1700-talet. De hade båda nyinretts, den ena till inspektörsbostad, den andra till matrum med kök och skafferi. Exteriören hade dock i stort sett kunnat bibehållas.
Av övriga byggnader, som fanns på gården, hade även ladugården liksom magasinet och sädesladan tillkommit under kapten C. T. Broanders husbondetid, alltså mellan åren 1854-1910. Kapten Broander var nämligen under denna tid ägare till Kullingbos efter att ha inköpt den av en häradshövding Leche, som på sin tid skulle ha varit ägare till såväl Kullingbos som Skäggstäde gårdar i Källunge socken. Husbonde på gården har emellertid efter kapten C. T. Broanders dagar varit dennes son, agronom K. F. Broander, som efter att ha genomgått utbildning vid Ultuna lantbruksskola och därefter under en följd av år praktiserat jordbruk dels vid Matku gård i Tavastland i Finland, dels vid Knistad i Västergötland, återvände till fädernebygden och tog det gamla hemmet i besittning.
A-d

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Juli 1940
N:r 162