Genom offentlig auktion,

som kommer att förrättas vid Kaungs i Dalhem onsdagen den 10:de och torsdagen den 11 nästkommande Mars hvarje dag från kl 10 f. m. låta sterbhusdelägarne = derstädes efter aflidne landtbrukaren Johan Stengård försälja hela det värdefulla yttre samt en del af det inre lösöreboet, bestående af koppar-, järn och blecksaker, speglar, bord, stolar, sängställen och åtskilliga andra husgerådssaker, som ej här specificeras; åker- och körredskap, såsom: 2:ne lastvagnar, deraf en passande till svårare lass, en kärra, 3 st. bättre arbetsvagnar, en kälkrack, flera par arbetskälkar, en radsåningsmaskin, en hästräfsa, hackelsemaskin, hälften i en ringvält, 3 st. albionplogar samt andra vänd- och spetsplogar, rak- och krokpinnharfvar, mullfösor, sladd, sättare, vrång- och foderhäc kar, hästhacka och betodlingsredskap m. m, handredskap, såsom: sågar, yxor, hackor och järnspett, yx- och sigdstenar, 2 par selar, bjällerremmar, hästklockor, grimmor, hästtäcken, täckjordar och ryktdon; kreatur, såsom: 2 st. hästar, passande så väl till vagus- som arbetshästar, 2 par unga dragoxar, 6 st. kor, som dels nyligen ha och dels snart skola kalfva, ungnöt, får och svin, ett parti höstsädeshalm, som afhämtas på anvisat ställe, 7 st aktier i Gotlands ångbåtsbolag. Den aflidnes gångkläder m. m. Andra auktionsdagen kl. 12 middagen utbjudes på arrende under 5 års tid 30 tunnland god och bördig åker, deraf större delen är besådd med höstsäde.
Säkre och af mig godkände köpare erhålla betalningsanstånd för lösa egendomen till den 1:sta nästk. Oktober. Arrendevilkoren uppgifvas vid auktionen.
Hörsne den 23 Februari 1897.
O. J. LARSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Febuari 1897
N:r 31

Entreprenadauktion i Gothem.

För uppförande af nytt folkskolehus i Gothem kommer att å entreprenadauktion i Gothems sockenstuga lördagen den 27:de dennes kl. 1 e. m, till de minstbjudande öfverlåtas leverans af följande bygnadsmaterialier, näml.: omkring 40 tolfter plank och 200 tolfter bräder, 90 läster packsten, 300 parlass sand och 16 parlass lera. Utropen ske i mindre partier. Plank och bräder skola levereras å bygnadsplatsen vid Gothems kyrka före nästa Maj månads utgång; öfriga materialier afhämtas vid behof af köparne å vid auktionen öfverenskomne platser. Betalning erhålles omedelbart efter leveransernas” fullgörande. Rätt till pröfning af gjorda anbud förbehålles. Närmare meddelas vid auktionstillfället och intill den af skolbygnadskomiténs ordförande, kyrkoherden G H. Tilén, Gothem.
Norrbys i Hörsne den 13 Februari 1897.
O. J. LARSSON,
anmodad auktionsförrättare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Febuari 1897
N:r 27

Genom offentlig auktion,

som onsdagen den 17 innev. Februari kl. 10 f. m. kommer att förrättas vid Anninge i Hörsne, låter sterbhusdelägarne efter landtbrukaren Carl Johanssons aflidna hustru, derstädes till den höstbjudande försälja större delen af lösöreboet, bestående af guld, silfver, koppar- och järnsaker, såsom: en besparingsspis, träkärl; möbler, såsom: bord, stolar, en byrå, sängar m. m.; den aflidnas gångkläder af bättre beskaffenhet; körredskap, såsom: en lastvagn, arbetsvagnar, kälkar, ved- och foderhäckar, rak- och krokpinnharfyar, plogar af hvarjehanda slag, mullfösor, svänglar, 2 par selar, bjällerremmar, 2 st. vindmaskiner, deraf en med skak, stocksågar, sigdar, liar, yxor, tjugor, gafflar, spadar och beredda fårskinn m. m.; kreatur: bestående af 2 par goda dragoxar, kor, som dels ha och dels snart skola kalfva, ungnöt, får och höns. Betalningsanstånd lämnas för godkände köpare till den 1:sta nästkommande September, andra betala genast eller vid anfordran.
Hörsne den 9 Februari 1897.
O. J. LARSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Febuari 1897
N:r 23

Dödsfall Alfhild Ingeborg Hermanna

Att Gud efter sitt allvisa råd låtit till sig hemkalla vårt enda, ömt älskade barn, Alfhild Ingeborg Hermanna, som efter ett kort lidande, stilla och frid follt afled vid Smiss i Hörsne söndagen den 31 Januari kl. 11 e. m., efter en lefnad af 3 år, 3 mån. och 11 dagar; djupt sörjd och saknad af föräldrar, farfader, mormoder och många slägtingar, hafva vi den sorgliga plikten tillkännagifva.
Carolina och Alfred Klintberg.

Moder, låt ej tårar flyta!
Jag har bättre, än du tror,
Tänk ej, att jag ville byta
Mot det hem der du än bor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Febuari 1897
N:r 19

Dödsfall Johan Valfred Pettersson

Att min älskade son Husbonden Johan Valfred Pettersson, Tidemans i Hörsne stilla afled derstädes den 12:te Januari i en ålder af 44 år, 8 månader och 23 dagar; djupt sörjd af mig, slägt och vänner, varder härmed tillkännagifvet.
Sofia Pettersson.
Sv. Ps. 457.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Febuari 1897
N:r 18

Auktion i Hörsne.

Genom offentlig, frivillig auktion, som torsdagen den 4 nästinstundande Februari kl. 12 (tolf) middagen förrättas hos skomakaren Carl Ardell i Hörsne socken, låta arfvingarna efter aflidne Johan Walfrid Pettersson till den högstbjudande försälja bemälda aflidnes efterlemnade obebygda hemmansdel 3/128 mantal Timans i förenämda socken.
Hemmansdelen, laga skiftad och fri från undantags- eller födorådstagare består af några tunnland, till en del tämligen god åker, men hufvudsakligen af i ett stycke nära all männa vägen belägen myrmark i Hörsne- eller Linamyr af bästa och bördigaste beskaffenhet, lätt att afberga och gifvande ymnigt godt s. k. tegfoder. Fastigheten utbjudes såväl i sin helhet, som ägovis, med förbehållen pröfningsrätt å blifvande anbud. Af köpeskillingen skall 1/10 erläggas genast eller med godkänd skuldförbindelse att infrias före Februari månads utgång; återstoden kan till större delen få likvideras medelst öfvertagande afi fastigheten intecknade fordringar hvarigenom likviden underlättas, derom närmare meddelas före utropen. Vid samma tillfälle försäljas Johan Valfrid Petterssons efterlemnade och till nämda auktionsställe afförda lösa egendom neml. en häst, en ko, några får och fjäderfä, vagnar, kälkar och diverse redskap, torra bräder samt den aflidnes gångkläder. Med betalningen för lösa egendomen lemnas godkände inropare anstånd till den I nästkommande September.
Kräklingbo den 25 Januari 1897.
BERNH BOLIN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Januari 1897
N:r 15

Tingspredikan

hölls i måndags vid lagtima vårtingets början å Allekvia af kyrkoherde K. G. Jacobsson i Hörsne, som till text för sin allvarligt förmanande och lärorika betraktelse valt Mat. 5: 25. Efter predikans slut lystes tingsfrid öfver domsal och tingsmenighet.
— Vid södra häradsrätten hölls tingspredikan samma dag af kyrkoherde Olofsson i Levide öfver Zak. 8: 16, 17.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1897
N:r 10

Meddelande från Roma Sockerfahrik.

För upprättande af kontrakt om sockerbetsodling innevarande år, kommer kamrer Imm. Möller att genomresa de betodlande trakterna och meddelas:
Att betpriset är bestämdt till kr. 1,55 pr. 100 kg. för höstleverans och kr. 1,75 pr. 100 kg. för vinterleverans med förhöjning af 5 öre pr. 100 kg. för hvarje öre, hvarmed sockerpriset öfverstiger 35 öre pr. kg.
Att betodlare får vara beredd underkasta sig den nedsättning i den kontrakterade arealen som af omständigheterna påkallas, om totalarealen befinnes öfverstiga fabrikens afverkningsförmåga.
Kamrer Imm. Möller träffas:
I Endre komm.-rum måndagen den 25 Januari kl. 1/2 9 f. m.
i Ekeby komm.-rum måndagen s. d. Januari kl. 11 f. m.
i Barlingbo stationshus måndagen s. d. Januari kl. 1/2 2 e. m.
å Varplösa måndagen s. d. Januari kl. 4 e. m.
i Ganthem komm.-rum tisdagen den 26 Januari kl. 9 f. m.
i Hörsne komm.-rum tisdagen den 26 Januari kl. 1/2 12 f. m.
i Dalhem komm.-rum tisdagen den 26 Januari kl. 1/2 2 e. m.
i Halla komm.-rum tisdagen den 26 Januari kl. 4 e. m.
i Hogrän skola onsdagen den 27 Januari kl. 9 f. m.
i Väte skola onsdagen den 27 Januari kl. 12 f. m.
i Atlingbo skola onsdagen den 27 Januari kl. 1/2 3 e. m.
i Akebäck komm.-rum torsdagen den 28 Januari kl. 9 f. m.
i Folligbo komm.-rum torsdagen den 28 Januari kl. 1/2 12 f. m.
i Roma komm.-rum torsdagen den 28 Januari kl. 2 e. m.
i Etelhem komm.-rum fredagen den 29 Januari kl. 1/2 10 f. m.
i Garda skola fredagen den 29 Januari kl. 12 f. m.
i Alskog komm.-rum fredagen den 29 Januari kl. 1/2 3 e. m.
i Ardre skola lördagen den 30 Januari kl. 9 f. m.
i Ala skola lördagen den 30 Januari kl. 12 f. m.
i Sjonhem skola lördagen den 30 Januari kl. 1/2 3 e. m.

Betodlarne ombedjas att infinna sig å de uppgifna tiderna på det kontrakteringen må kunna medhinnas.
Roma i Januari 1897.
Styrelsen för Roma Sockerfabrik.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1897
N:r 10

Genom offentlig auktion,

som onsdagen den 20:de innevarande Januari klockan 10 f. m. kommer att förrättas vid Timans i Hörsne socken, låter husbonden Olof Olofsson derstädes i ansende till fastighetens försäljning och afflyttning från stället försälja en del såväl yttre som inre inventarier bestående af träkärl och bunnar, en fjädervagn, 3 stycken arbetsvagnar i godt stånd, 3 par kälkar, barfvar af olika slag, vänd- och spetsplogar, mullfösa, spadar, skyfflar, järnspett; kreatur, såsom: ett par arbetshästar, 2 par oxar, deraf ett par tjänliga till slagt, kor, en tjur, en kalf, lam, torrt ämnesvirke m. m. och lemnas åt godkände inropare anstånd med betalningen till den 1:ste nästkommande September, andra betala vid anfordran.
Hörsne den 11 Januari 1897.
O. J. LARSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Januari 1897
N:r 7

Järnvägsmötet i Hörsne

i går var besökt af ett 60-talsockenmän från de 15 socknar, utom Lärbro och Helvi, hvilka den påtänkta banförbindelsen mellan Roma och Slite antagits intressera.
Mötet inleddes af landshöfding Poignant, som framstälde mötets syfte såsom varande att få utredt järnvägens sträckning mellan de båda ändpunkterna Roma och Slite, om hvilka ju icke någon diskussion kunde uppstå, då de voro gifna på för hand.
Till undanrödjande af alla misstankar om det nya järnvågsföretagets lämplighet och mot tryggheten för dess ekonomiska bärighet ville landshöfdingen bemöta ett par invändningar som gjorts i dessa stycken. Den ena af dessa invändningar vore, att man ej kunde vara säker om att) få afsättning vid Roma för alla pålden nya järnvägen fraktade betor. Härpå trodde sig landshöfdingen kunna svara, att för den saken vore intet att frukta. Hos Roma sockerfabriks aktiebolags styrelse har nämligen väckts förslag om att årets ordinarie bolagsstämma måtte besluta att ingå till k. m:t med begäran om höjande af aktiekapitalet till 2 millioner kronor, hvarigenom fabrikon skulle blifva i stånd att så utveckla sig, att vid densamma kunde afverkas 6,000 hektar. För att detta förslag skall gå igenom lärer finnas goda utsigter. En annan invändning vore, att man fruktade, att fabriken skulle komma att indraga de fria frakterna på den nya järnvägen. Men denna fråga ansåg tal. vara en öfvervunnen ståndpunkt, och man tycktes i stället, såsom skett i Skåne, vilja utsträcka de fria frakterna. I Skåne lemnas nu fria frakter på ett område ända intill 40 km., och dit trodde tal. att det skulle komma att gå äfven bär på Gotland. Att betpriset skulle komma att sänkas i nägon mer betydande grad — en annan anmärkning som gjorts — vore ej heller att befara. Ty man har konstaterat att sockerförbrukningen är i starkt tilltagande, och detta särskildt i Sverige, der man f. n. förbrukar fyra gånger mindre socker än t. ex. i England. Tal. trodde sålunda fullt och fast, att den nya järnvägen skulle komma att bära sig godt.
Härpå öfvergick landshöfdingen till frågan om behöfligt kapitals anskaffande. Som bekant är detta af koncessionssökarne bestämdt till 680 tusen kr., hvaraf hälften skulle blifva statslån och den andra hälften anskaffas genom aktieteckning från kommunernas sida. Storleken af den summa de olika socknarna skulle teckna borde bero på den större eller mindre nytta de hvar för sig få af järnvägen. För att erhålla en rättvis fördelning af summan, 3407 tusen kronor, hade landshöfdingen på grundvalen af socknarnas vägfyrktal uppgjort en tablå öfver fördelningen. Summorna i denna tablå vore för de olika socknarna i hufvudsak de samma som i den tablå, hvilken förelåg vid det första mötet angående denna bansträckning i Visby 28 December. Ändringar hade gjorts med afseende på Dalhems, Hejnums och Boge kommuner, så att Dalhem nu ansågs böra teckna 48 tusen i st. f. 50 tusen, Hejnum 12 tusen i st. f. 15 tusen och Boge 15 tusen kr. emot 10 tusen kr. enligt första förslaget.
De 340 tusen kr., som ifrågavarande 15 socknar skulle teckna, skulle sålunda komma att fördelas på följande sätt: Halla 15 tusen, Dalhem 48 tusen, Hörsne med Bara 35 tusen, Vallstena 25 tusen, Källunge 30 tusen, Fole 25 tusen, Bäl 15 tusen, Hejnum 12 tusen, Boge 15 tusen, Othem 80 tusen, Ganthem 10 tusen, Norrlanda 5 tusen, Ekeby 5 tusen, Lärbro 15 tusen och Helvi 5 tusen. Aktierna skulle betalas med sparbankslån mot 4 proc. ränta och 40 års amortering med 3 årsränteanstånd.
Angående denna fördelningsplan yttrades intet vare sig för eller emot af mötets deltagare.
Man öfvergick nu till att inhämta de olika kommunernas åsigter rörande den föreslagna sträckningen af banan. Med afseende på denna sak förelågo tre olika alternativ, nämligen:
1.) Jernvägen skulle gå genom Halla, öster om Dunegårda bro, genom östra Dalhems soc-ken, vester om Tallmyr till Larsarfve i Källunge, genom Bäl till Slite.
2.) Förbi Halla, i öfrikt lika med föregående.
3.) Öster om Tallmyr, i öfrigt lika med 1 och 2.
Stationer eller hållplatser skulle blifva: i Halla för Halla, Ganthem och Norrlanda; i södra Dalhem (Slitegårds) för Dalhem, Ganthem och Norrlanda; i norra Dalhem (Näsungs för Dalhem, Hörsne och Norrlanda; i Källunge (Gandarfve) för Källunge, Ekeby, Bara och Vallstena, vid Björlunds för Källunge och Vallstena; vid Larsarfve för Källunge och Fole; vid Gute i Bäl för Bäl, Hejnum och Vallstena samt slutligen i Boge.
Från Roma hade inkommit en af hr Myhrman derstädes undertecknad protest mot banans dragande öfver kungsgårdens mark, som derigenom skulle förstöras. Skrifvelsen lemnades utan afseende.
Halla närvarande sockevmän uttalade den önskan att järnvägen måtte dragas så nära som möjligt eller ock förbi Unsarfve, hvarigenom de östra socknarne äfven skulle blifva tillgodosedda. De önskade äfven att, om möjligt få en anhalt midsocknes. Den föreslagna sträckningen med station i Halla, vore naturligtvis bäst, likasom en anhalt vid Kamshagetorp vore af stor betydelse.
Hr Kolmodin i Ganthem meddelade, att sockenmännen önskade, att järnvägen måtte bli dragen söder eller öster om landsvägsbron samt att de helst önskade en station vid Slitegårds.
Norrlanda representanter delade i hufvudsak Ganthembornas åsigter. Norra delen af Norrlanda önskade station i Hörsne; för mellersta och södra socknen ansågs det Ganthem ska förslaget praktiskt, under det norra delen hade bäst af en station vid Näsungs.
Angående sträckningens dragande öster eller vester om Tallmyr uppstod en kort diskussion.
Landshöfdingen påpekade inledningsvis, att sträckningen öster om Tallmyr skulle komma att fördyra järnvägen åtskilligt. Droges den sålunda öster om myren till Anninge, blefve kostnaden 694 tusen, och skulle den gå förbi Halla till Halfoser och Dalhem och så Anninge blefve kostnaden stegrad till 703 tusen kronor. För egen del kunde landshöfdingen icke tillstyrka dessa östliga sträckningar, om också” hela anläggningens förtröjande derpå skulle komma att bero. Han komme också att å embetets vägnar, då länsstyrelsens utlåtande infordrades, afstyrka dessa sträckningar.
Nämdeman Larsson, Norrbys, framhöll, att det ju vore naturligt att Hörsneborna ville ha järnvägen dragen i den för socknen lämp ligaste riktningen. Men han vill det oaktadt ej tala för den östligare sträckningen, ty han ansåg ej kommunen kunna stå ut med att betala den mellangift, som i så fall blefve nödvändig; önskade dock, att den vestra sträkningen blefve dragen öster om Näsungs, fastän den då komme att gå ut ett stycke öfver myrhalsen.
Hr O. Vesström ansåg i motsats till den föregående tal., att de flesta sockenborna hölle på järnvägens sträckning öster om Tallmyr såsom varafide den mest lämpliga. Och han trodde sig veta, att socknen i motsatt fall skull blifva liknöjd för teckning af bidrag till banan.
I samma riktning talade hr. N. Hemmin, hvilken dessutom trodde det med den östrasträckningen skulle följa att ett stickspår skulle komma att dragas från Kräklingbo till Hörsne. Landtbrukare Veström, Lina, instämde deremot med nädeman Larsson. Sammalunda gjorde ock Jakobbsson, Hallgårds, A. Kolmodin och Larsson Medebys, under det skoll. Björkander talade för den östliga sträckningen. Flere Dalhemsbor talade äfvenledes för den vestliga sträckningen med station vid Näsungs.
Detta gaf hr H. Klingvall anledning framhålla, att om Dalbem socken skull teckna så stor summa som beräknats, så kunde den ha rätt att att fordra, det stationen blefve förlagd till närheten af Dalhems kyrka.
Nämdeman Pettersson, Ardags i Ekeby, talade för den vestliga sträckningen, enär Ekeby kommun ägde en afsevärd del i myren för hvars odling den vestliga sträckningen, hade största nyttan med sig.
Kapten Broander talade å Källungeboarnas vägnar för den vestra sträckningen, och med honom instämde alla närvarande Källungebor.
Nämdemen Eriksson, Alfvena i Vallstena ansåg att för hans socken vore båda sträckningarna lika fördelaktiga. Gjorde intet bestämdt uttalande, men hade största sympatierna för vestra sträckningen.
Landtbr. G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem, ansåg det rättvist att man stälde kyrkan midt i byn, och detta skedde, menade han, om järnvägen sträcktes till Damhems kyrka och man där anlade station i st. f. vid Näsungs.
Detta uppkallade Ganthemborna, som på inga vilkor kunde vara med om den af hr Hansén föreslagna riktningen; hvaraf de skulle ha ingen nytta. Bestämdt fordrade de en hållplats vid Slitegårds, hvilket vore för dem alldeles nödvändigt. Blefve så ej, då ansågo de närvarande representanterna sig kunna med bestämdhet säga, att Ganthem icke tecknade ett öre i hela företaget.
På samma sätt protesterade representanterna från Hörsne och Bara emot station vid Dalhems kyrka och fordrade att det uppgjorda förslaget med station vid Näsungs skulle följas. Äfven Norrlanda sockenmän stälde sig emot hr Hanséns förslag, och det gick en stund ganska hett till.
Dalhemsborna med hr Hansén i spetsen fordrade bestämdt linieng dragande till deras kyrka, såvida kommunen skulle teckna det stipulerade beloppet. Norrlanda och Ganthems represeutanter afsade sig all teckningsskyldigbet, om Dalhemborna skulle få efter sin vilja och från Härsne uttalades att äfven den kommunen kommer att sänka sin teckningssumma vid händelse af en seger för Dalhemsförslaget.
Hr Landshöfdingen, som delade deras åsigt hvilka önskade station vid Näsungs och anhalt vid Slitegårds, hemstälde huruvida det icke vore bättre för alla parter att få dels station vid Näsungs och dels anhalt vid Slitegårrds än att endast få en station vid Dalhem men intet vid de båda andra platserna. För det förra alternativet ansåg tal. sympatierna vara störst. Men blefve dalhembornas vilja rådande, så följde deraf, att Dalhem kommun finge teckna 63 tusen kr. d. v. s. betala äfven för Ganthem och Norrlanda, hvilka komme att draga sig. Ville de göra detta nå—á la bonne heure.
Slutet på meningsutbytet blef, att ordf. förklarade, det mötet uttalat sig för a) liniens dragande vester om Tallmyr, och b) för station vid Näsungs och anhalt vid Slitegårds.
Häremot protesterade Dalhemborna, och diskussionen tycktes åter vilja blossa upp, hvarvid från motståndare till det af br Hansén väckta Dalhemsförslaget framkastade åtskilliga ampra ord om personligt intresse och förbiseende af det allmänna bästa. Den hetsiga stämningen lade” sig dock så småningom och man fortsatte att i lugn och ro komma öfver ens om godkännande af liniens sträckning i öfrigt enligt det uppgjorda förslaget nr 1, hvilket sålunda i sin helhet förklarades af mötet godkänndt.
Härpå förklarade landshöfdingen mötet upplöst och tackade de närvarande för visadt intresse samt uttalade att mötet varit vida lugnare och meningarna mera enstämmiga, än han på förhand vågat hoppas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Januari 1897
N:r 6