De södra järnvägsfrågorna.

Utlåtande bar af länsstyrelsen afgifvits om den iniemnade koncessionsansökan å en järnväg Ronehamn—Hemse—Hafdhem, samt öfver en liknande ansökan om koncession å en järnväg Burgsvik—Hafdhem— Hemse.
Landshöfdingen som själf deltagit i ärendets senare handläggande, har i afgifvet utlåtande och på särskildt angifna grunder yrkat, att k. m:t måtte bifalla Burgsvik—Hafdbem—Hemse, men deremot yrkat afslag å ansökningen om koncession å en järnväg Ronehamn—Hemse—Hafdhem mod afseende på sträckningen Hemse—Hafdhem, men bifall till sträckan Hemse—Ronehamn.
Med afseende på öfverbygnaden å alla de föreslagna banorna hemställes, att den måtte bestämmas blifva den samma som å Gotlands järnväg.
E. o. hofrättsnotarien Lundblad, hvilken deltagit i ärendets handläggning bar uppå i särskild skrifvelse anförda grunder hemställt om bifall till koncessionen &å Roneham—Hemse—Hafdhem banan under förutsättning att vid anläggning af denna järnväg de för Gotlands järnväg gällande tekniska bestämmelserna iakttagas. Deremot har han afstyrkt bifall till ansökan å en bana Burgsvik—Hafdhem—Hemse, men yrkat bifall till densamma i dess ursprungliga form med sträckning Burgsvik—Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Maj 1897
N:r 75

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Vid Majsammanträdet i måndags meddelades följande utslag:
— För oloflig utdelning af bränvin vid anktion fick husbonden Mirten Karlsson, Skymnings i Othem. böta 30 kr.
— Sven Olsson, Lickershamn, hvilken mot O. Nyberg, Kassle i Hangvar, väckt åtal såsom den der varit vållande till annans död, fick, då han ej kunnat styrka åtalet, böta 15 kr. samt gälda rättegångskostnaderna med 50 kr.
— För misshandel dömdes arb. Pettersson, Kejlungs i Lärbro, att böta 20 kr. och att ersätta kär. kostnaderna i målet med 80 kr.
— Kär. å sin sida fick gälda svar:s kostnader med 32 tr. 50 öre.
Den brunn, hvarom parterna tvistat, få de gemensamt begagna.

Födorådstvist. Enkan Maria Ahlström hade instämt husbonden J; Petters son, Ekebys, under yrkande att denne måtte åläggas att till henne utgifva ersättning för byra samt för vedbrand m. m. som hon enl. födorådskontrakt ägt att utfå af svar. Kär. skulle enl. kontrakt ha haft fri bostad och vadbrand hos svar , men hade det rum, i hvilhet hon anvisats bostad, enl hennes utsago varit omöjligt att bebo, hvarför hon tagit sin tilltykt till fattigstugan, Svar. bestred käromålet och påstod att rummet varit beboeligt, hvilket äfven af vittnen intygades, under det på kärandosidan hörda vittnen påstodo att rnmmet stått orepareradt och utan tillsyn i omkr. 80 år och att ingen utan att taga skada till sin hälsa, kunde bo deri.
Svar. öfverlemnade målet men kär. begärde och erböll uppskof till 8 Juni.

Barnuppfostringsmålet, anbängiggjordt af pigan Karolina Persdotter mot husbonden L. M. Thomsson från Veskinde, öf verlemnades på käraudesidan utan yrkande, enär icke fall och bindande bevisning kunnat mot svar. förebringas Utslag 8 Juni.

Kälkstölden i Bro Arb. A. Pettersson, Tors i Bro, skulle nu åter höras angående den kälkstöld från hemmansägaren Stengård, hvarför han blifvit stämd och flera gånger hörts. Men han uteblef från rätten och dömdes derför att böta 10 kr. Uppskof till 8 Juni, då svar. vid 85 kr. vite skall inställa sig.

Tvisten mellan handl V. Vestberg och kapten O. Högqvist angående det skeppsankare, svar. fått till låvs af kär. notan att återbära, förevar åter. Intet nytt förek m. Svar ville ha nytt uppskof för hörande af vittnen, som f. n. vore på sjön. Detta be streds af kär., men rätten beviljade uppskof till Septembersammanträdet.

För att ha stnlit ett lass ved ur en hage i Gammalgarn ransakades ånyo arb Ekström. Han nekade fortfarande, fastän två vittnen togo på sin ed att de i snön sett spåren efter svar:s slä’e och mött honom på ban kommit från hagen med lasset. Han medgaf att han varit inne i hagen men att han hemtat veden på annun plats, der han inköpt skog. Målet öfverlemnades och utslag faller 8 Juni.

Undantagstvist. Hemmansägaren Mårten Södergren, Stenkyrka, hade genom fingeradt köp åt sin fosterson öfverlemnat sin gård som gåfva, men dervid förbehållit sig, äganderätten till en på egendomen stående lada. Nu hade fostersonen nekat honom att taga denna lada i besittning, hvarför kär.
iustämt denne Svar. bestred för det första att gårdsköpet varit fingersdt, oeh för det andra ansåg han att vid köpet allt som fanns på gården öfvergått i hans ägo. Elj.s borde anteckning om motsatsen ha skett i köpekontraktet.
För att styrka sina påståenden begirde och fick kär. uppskof till 6 September.

De hade gjort, som husbonden befalt. Pigan Olga Nilsson och enkan Julia Gardell voro instämda för det de från hemmansägaren Bjersander tillegnat sig ett par stjärnhjul till ett tröskverk, ev vedhäck samt en träsladd, hvilka saker de söuderhaggit till ved. Svar. enkände, men anmärkte, att de gjort det på sin husbondes befallning samt att de ej vetat anvat än att det var hans egendom. Målet öfverlemnades och faller utslag 8 Juni.

Södra häradsrätten.
(Femte sammanträdet, Ordf, häradsh Th. af Ekenstam.)
Sandstensbrytningen i Fide. Det långvariga målet emellan J. Olsson, Anderse i Fide, och Olof Olofsson Rommunds förekom ånyo. Som vittne å kärandesidan åberopades löjtnant Gustaf Köhler, hvilken hade hört om något mindre undantag för sandstensbrytning nuder pågående skifte, men som han ej kände svar. personligen kunde han ej yttra sig om hvad son angick deras förbehåll. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.n

Födorådstvisten emellan enkan Helena Maria Wennerströn och Jacob Kollberg Hexarfve samt E. Pettersson Rodarfve, alla i Fardhem, förekom äfven till behandling.

Kär, företedde nu ett gravatiousbevis som visade att svarandena ägde hvardera hälften af det 5/16 mtl. Hexarfve som besväradesaf hennes födorådsinteckning. Den del Kollberg ianehaft har för någon tid tillbaka försålts å exekutiv auktion, samt dervid, enligt svarandeombndets påstående, sålts utan bibehållande af födorådet. För att bemöta detta svarandens påstående erhöll kär. uppskof till nästa sammanträdes första dag.

Tvist om hästköp. Nils Hansson, i Fröjel fordrar, såsom förut meddelats, af Karl Lyfgreu Puser i samma socken likvid för en häst, som af kär. försålts till svar.
Svar. å sin sida hade genstämt kär. om köpets återgång, emedan hästen vore behäftad med spatt samt af denna orsak ännu stode osåld. Detta bestreda af kär. som hade sig bekant, att hästen vore såld. Målet nppsköts till nästa sammanträde.

För åverkan äro Lars Lundgren Bjerges och Hjalmar Johansson Stenstu stämda och hade denna gång inställt sig den förra personligen, den senare genom biträde, hvilken böstämdt visste att svarandena voro oskyldiga till att någon söndag i Jan, i år ha förstört den åsyftade fiskeboden för kär. O. Nilsson Bjerges. Men hade det varit i Angasti månad förra året, så ville han ej hålla för otroligt att det kunde ha varit möjligt. Hvad särskildt Lundgren beträffar, så var det ej han utan ett mot honom höråt vittne vid namn Norman, som skulle ha varit den som börjat och fortsatt förödelsen. Utslag meddelas emellertid vid nästa sammanträde.

Förenämde Lars Lundgren lär, såsom såsom vi förut meddelat, för J. P. Båtelson, Bjerges, ha afhuggit ej mindre än 23 st, unga kraftiga fruktträd, värda 5fver 1,000 kr.
Oaktadt allvarliga föreställningar kunde Lundgren ej förmås erkänna. Målsägaren yrkade häktning å Lundgren, hvilket dock ej kunde af rätten bifallas, utan uppsköts målet till nästa sammanträde, då Lundgren vid hämtnings påföljd skall komma tillstädes.

Hvilande tills vidare är målet mot Gustaf Hedlund i Hemse, hvilken ej för hämtning till tinget kunnat anträffas.

Barnuppfostringsbidrag med 60 kr. i 15 år fordrar Alma Malmqvist i Levide att 17-årige Lennart Lind!öf, Kullands i Gerum, måtte åläggas utgifva till underhåll åt ett af henne födt gossebarn, och till hvilket Lindlöf skulle vara fader. Svar, sade sig naturligtvis vara oskyldig. Uppskof till 7 Juni.

Om afträdande eller bortförande af en källare hade O. Jacobsson, Bjerges i Vamlingbo, instämt J. P. Båtelsson dersammastädes. Att’den åsyftade källaren stode på kär. ägoområde medgafs af svar., men trodde denne sig med skifteshandlingar kunna styrka att tiden för densammas kvarståande derstädes, ej ännu vore tilländalupen. För att styrka detta blef målet uppskjutet till nästa sammanträde.

Skilnad till säng och säte med sin bustra Emma Wickel-Andersson yrkar Karl Andersson, Domerartve i Öja, på grund af oenighet i äktenskapet. Makarne, som en längre tid fört ett dåligt samlif hade varnats såväl af pastor, som ock af kyrkorådet, men utan resultat.
Hustrun medgaf skilsmessan, men yrkade hon att antingen få sitta i orubbadt bo eller ock att få åtnjuta 2,000 kr. årligt underhåll.
Visade genom papper att hon fört in i boet omkring 70,000 kronor. Kär. bestred allt detta. Visade en öfverenskommelse makarne emellan, deri svar. åtnöjde sig med 300 kr.
under fem år.
Denna öfverenskommelse bestred svar. & sin sida såsom tillkommen under äktenskapet och begärde uppskof för att bevisa mannens skuld till stridigheterna. Som kär. ej ville gå in på uppskof, kommer rätten att yttra sig öfver ärendet vid nästa sammanträde.

Ersättning för 110 dagars arbete med 50 öre om dagen fordrar drängen Konrad Mallin i Stånga att L N. Lagergren, Gumbvlde, måtte förklaras skyldig utgifva.
Svar. medgaf att kär. varit i ha s arbete det uppgifoa dagantalet, men ej mot dagion utan såsom stadd tjänstedräng. och hade han utan tillstånd olofigt afvikit ur tjänsten. Målet uppsköts till första dagen af nästa sammanträde.

Om återfående af jord hade Olof Ronande i Rone instämt Anders Jacobsson, Findarfve i Rone; och stöder svar. sina påståenden derpå att han från svarandens fader år 1853 köpt från 8/32 mtl Ålarfve en lägenhet om några tunnland, men att svar., som innehade hemmanet, fråntagit honom lägenheten. Detta köpebref hade kär låtit inteckna år 1862 utan att sedan hafva förnyat detsamma. Utslag nästa sammanträde.

Jordatvist. J. F. A. Uddin m. fl. från Ungbåtels i Stånga hade till tinget instämt A. Berglund m. fl. från Bjerges i Lye under påstående att de måtte förklaras skyldiga fråntrida ett visst jordområde som tillhörde Ungbåtels hemman, men som nu innehades af Bjerges åboar. Nr målet ropades iostälde sig ingen från kärandesidan, hvarför målet blef uppskjutet till nästa sammanträde.

Båda ha ångrat sig. Anna Elisabeth Gustafsdotter, Österby i Garda, hade sistl. höst ingått äktenskap med Johan Pet tersson från Fardhem, men hade båda efter ganska kort sammanlefnad, funnit att de ej passande för hvarandra», och sedan makarne på grund af förekommande omständigheter blifvit af kyrkorådet vederbörligen varnade, bade mannen begifvit sig af till Norra Amerika. Hustrun yrkade nu skilsmessa. Rätten kommer att förordua om allmän lysning efter mannen.

För förfalskning af orlofssedel samt tillgrepp från busbonde hade pigan Frida Norrby, Norrgårda i Björke, blifvit iostämd, Tillgreppet, som bestod af åtskilliga lösörepersedlar m. m värderade till 27 kr. 50 öre, hade skett från hennes förra husbonde vid Kabls i Mästerby. Den tilltrlade erkände förfalskningen samt att hon tagit en guldring och ett par strumpor. På orlofssedeln hade bon tagit tjänst. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Om äganderätten till en lokomobil tvistar handl, Axel Fahlström i Visby med firman Graham Brothers i Stockholm samt O. W. Åhlanders konkursmassa. Kär, skulle nämligen 15 Okt 1894 at Åhlander inköpt en lokomobil, hvilken sedan för Grahem Brothers räkning 7 Jan, 1896 tagitsi mät. Öfver utmätningen hade kär. anfört besvär, och företedde kär. äfven hofrättens utslag af 19 Jan 1897, på att nämda lokomobil blifvit honom tilldömd under vilkor att den finge kvarstå i Åhlanders ägo.
Sedan tvänne vittnen hörts uppsköts målet till nästa sammanträde.

För olaga fiske i den s. k, Närsån hade åkl. länsman Eaemaa instämt Karl Pettersson Bomunds i När, jämte nio st. andra personer från När och Lau socknar. De skulle dels ha bedrifvit idfike med ryssjor på mindre afstånd ån 100 fot från åmynningen, dels ej lemnat föreskrifven bredd fri i ån. Alla erkände hvad som lades dem till last. Utslåg meddelas yid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Maj 1897
N:r 72

Om stafkyrkan i Hemse

höll i lördags afton dr E. Ekhoff föredrag vid Svenska fornminnesföreningens sammanträde i Stockbolm. Föredraget var illustreradt med ritningar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Maj 1897
N:r 71

Hemse kompaniområdes

infanteribeväringsmän af 1 klassen skola, för undergående af 68 dagars öfning vid kongl. Gotlands infanteriregemente å Visborgs slätt, samlas vid Stånga malm torsdagen den 13 Maj 1897 kl. 6 f. m, pch dervid medhafva sina inskrifningsböcker.
Visby den 26 April 1897.
Philip Hertzman,
befälh. för Hemse kompaniområde, N:o 187.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Maj 1897
N:r 68

Hemse kompaniområdes infanteribeväringsmän

af 1 klassen skola, för undergående af 68 dagars öfning vid kongl. Gotlands infanteriregemente å Visborgs slätt, samlas vid Stånga malm torsdagen den 13 Maj 1897 kl. 6 f. m. och dervid medhafva sina inskrifningsböcker.
Visby den 26 April 1897.
Philip Hertzman,
befälh. för Hemse kompaniområde, N:o 187.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 April 1897
N:r 64

Gotlands järnvägs bokslut för 1896

är nu kändt. Det visar i rundt tal en inkomst af trafiken af 206 tusen kronor med en behållning af 111 tusen kronor. Bolaget hade fullgjort sin annuitet till staten med 25 tusen kronor samt på sin sväfvande skuld afbetalt 20 tusen kronor, så att denna nu utgör 80 tusen kronor. Förrän sist nämda summa är till fullo gulden, kan naturligtvis icke någon utdelning på aktierna äga rum, Visby stad har emellertid så tålmodigt väntat på afkastning af sin i järnvägen nedlagda halfva million, att det bör kännas som en ren förpliktelse för vederbörande att vidtaga anstalter snarast möjligt till befrielse från den sväfvande skulden, på det icke den generation af skattdragande, som burit debetsedlarnes tunga, må helt dö ut, innan lindringen kommer i form af afkastning på stadens andel i järnvägen.
En sådan anordning bör nu vara så mycket lättare att träffa, som Gotlands järnvägsaktiebolag genom den norra utsträckningen af banan erbållit dels en ointecknad järnvägssträcka, värd omkring 130 tusen kronor, dels inkomster från denna nya bana tillräckliga att bestrida amorteringen på det lån, som kan behöfva upptagas för dödandet af den sväfvande skulden.
När tal blef om järnvägens utsträckning från Visby till Veskinde, så vardt helt naturligt den första frågan: bör Gotlands järnvägsaktiebolag intressera sig för detta företag? Och svaret vardt lika naturligt; ja, för så vidt kan visas att Visby-Hemsebanan får någon ökad inkomst genom Visby—Veskindebanans tillkomst. — Det var alltså tanken på ökning af trafiken på den gamla banan, som helt naturligt i främsta rummet spelade in vid frågan om intresset från det gamla bolagets sida för den nyas anläggning.
Genom verkstälda beräkningar kom man då till det resultat, att den ökning i inkomster, som borde väntas för Visby—Hemsebanan genom trafik från Visby—Veskindebanan, uppginge till 6,050 kronor, under det å andra sidan Visby —Veskindebanans egen trafik borde lemna en inkomst af 8,680 kronor. Det var alltså en ökad årlig inkomst för Gotlands järnvägsaktiebolag af 14,730 kronor, som skulle blifva följden af att bolaget intresserade sig för och tog hand om den norra utsträckningen.
Ser man nu till, huru dessa beräkningar — hvilka såsom alltid fallet är med kalkyler öfver ännu otrafikerade järnvägar måste hvila mera på sannolikhetens än på realitetens grund — utfallit för den tid, med hvilken Visby—Veskindebanans trafik ingår uti fjorårets bokslut, så visar det sig, att beräkningarna varit gjorda med en klok försiktighet, som icke korsats af den hittills vunna erfarenheten.Det framgår nämligen afdetta bokslut, att den inkomst, som under Nov.—Dec. tillflutit Visby— Hemsebanan från Veskindebanan, utgör 3,365 kr. 32 öre, under det att trafiken på Visby —Veskindebanan under samma tid inbragt 3,010 kr. 73 öre eller tillsammans kr. 6,276 och 5 öre. Med denna inkomst under två månader lider icke minsta tvifvel att inkomsten under årets återstående 10 månader skall uppgå till ett belopp, som förmår utfylla hela årsintägten till den beräknade 14,730.
Efter all sannolikhet kommer emellertid denna summa redan under banans första år att öfverskridas. Det ser nämligen ut, ifall icke alla tecken bedraga, som skulle Gotlands järnvägsaktiebolag genom Veskindebanans tillkomst i sina trafikinkomster för 1897 kunna beräkna ett tillskott af mellan 15 och 18 tusen kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 April 1897
N:r 60

Från infanteriet.

Till vice korpraler vid regementet hafva förordnats: inom underofficersklassen vid Visby komp. nr 10 Pettersson; af fastanstälda vid Roma komp. nr 21 Sandgren; vid Tingstäde komp. nr 6 Lindström, 21 Cedergren, 7 Nyström, 15 Höijer, 19 Andersson och 20 Westmark; vid Lärbro komp. nr 15 Giselius; vid Klinte komp. 11 Linder, 12 Medvall och 14 Wittberg; vid Garda komp. nr 12 Thång, 13 Jacobsson, 17 Bolin, 11 Holm och 15 Östman; vid Hemse komp. 13 Sandblad samt vid Hafdhem komp. 12 Alvin och 15 Rydén.
— Till trumslagare vid Lärbro komp. har antagits med n:r 6 ynglingen E. E. Sundberg från Vissnefjärda, Kalmar län.
— Sergeant Hägg har befriats från sin kommendering såsom vårdare af målskjutningsmaterialen, och har i hans ställe kommenderats fanjunkare A. Krusell.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1897
N:r 59

Järnvägsmöte

hölls i torsdags förmiddag i Hemse skolhus inför laundshöfding Poignant för att utröna meniagarna hos befolkningen om nyttan och lämpligheten för orten af de båda föreslagna järnvägssträckningarna Hafdhem — Burgsvik och Ronehamn — Hemse — Hafdhem. De socknar, som kallats till mötet, voro Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre, Fide, Näs, Hablingbo, Hafdhem, Grötlingbo, Eke, Rone, Alfva, Hemse, Burs, Linde och Fardhem. Utom från Burs hade från samtliga dessa socknar ombud, försedda med fullmakter, eller andra intresserade infunnit sig till ett antal af omkring 100 personer.
Landshöfdingen öppnade mötet med uppläsande af det väg- och vattenbygnadsstyrelsens utlåtande, som på sätt och vis varit orsaken till detta förnyade möte och hvari styrelsen meddelade, att den icke kunde tillstyrka den tilltänkta lättare öfverbygnaden å järnvägsdelen Hemse—Hafdbem, utan borde för den användas samma materiel som för Gotlands järnväg. Hvad deremot fortsättningen till Rone anginge, vore det möjligtvis icke uteslutet att få begagna sig af mindre tung öfverbygnad.
Vidare föredrogos stiftelseurkunder, d. v. s. förslag till bolagsordningar för »Gotlandssödra järnvägsaktiebolag» (Ronebanan) samt »Järnvägsaktiebolaget Hemse — Burgsviks, en af etyrelsen för Gotlands järnväg till konungen 10 dennes stäld skrifvelse med protest mot att vid de möjligen blifvande järnvägsanläggningar, å hvilka koncession sökts eller redan meddelats, finge användas ett lättare bygnadsnadssätt än &- Gotlands järnväg, och slutligen ett utlåtande af öfveringeniör Danielsson, deri ban starkt uttalade sig mot den lätcare öfverbygnaden.
Efter det landshöfdingen uttalat en varning för fortsatt tvedrägt och uppmanat till ömsesidigt tillmötesgående, öfvergick man till att sockenvis inhämta de närvarandes meningar.
Burgsviksintresset fick sin första förespråkare i hr Laurin, Öja, hvilken ansåg en Burgsviksbana med samma öfsverbygnad som Gotlands järnväg vara den lämpligaste. Han sekunderades af hr Viktor Hansén, som uttalade sin ledsnad öfver att man omöjligen kunnat komma öfverens rörande de båda olika järnvägsförslagen. Det fans ingen annan råd än att låta hvarje parti bygga för sig, och i fråga om Burgsviksbanan kunde han meddela, att de, som voro intresserade af densamma, gerna, om så behöfdes, skulle öka sina före slagua teckvingssumm r. — För denna bana uttalade sig vidare handl. Jacobsson i Öja, kyrkoherde Kullin för Vamlingbo i et längre anförande, hvari han i lifliga färger skildrade hur invånarne på sudret t åna efter lättare kommunikationer. Hr Olsson, Nora, instämde, likaså hr Vestergren för Sundre komuwun, handl. Jacobsson för Näs (instämmanden af ötriga från socknen), Nilsson, Sjaps, för Habliogbo. Ombudet för Hafdhem Jacobsson, Spenarfve, ansåg att Burgsvibkborna borde draga ut sin bana ända till H.burgen, då de möjligen kunde få något att frakta på den samma. Han ansåg Ronebanan vara den enda lämpliga, och ville vara med äfven om tyngre öfverbygnad, ifall sådan blefve oundgänglig. — För Grötlingbo uttalade kyrkoherde Jacobsson att denna kommun vore tillräckligt tillgodosedd med” en bana till blott Hafdhem, men naturligtvis hade man ingenting emot dess mutetäckning, åt hvilket håll vore detsamma. Men då Ronebanan syntes ha största utsigterna för sig, röstade han för densamma, hvari öfriga ombud fråu Grötlingbo instämde.
Så fick omsider Roneintresset ordet. Hr Nils Broander, Bölske i Eke, meddelade en kalkyl öfver bärigheten hos de båda föreslagna banorna och han kom till det resultatet att inkomsterna skulle belöpa sig till omkring 25,000 kr. pr år för den ena eller andra, men Burgsviksbanan skulle i utgifter äta upp nästan rflltsammaus, då Ronebanan skulle få omkring 7,009 öfver till amorteringar. Han protesterade mot beviljandet af koncession & Burgsviksbanan, icke minst påden grund att om dylik koncession beviljades, mötte sedan svårighet för Gotlands järnväg att utsträcka sin bana” till Hafdhem, hvarom förslag hos styrelsen förelåge. I fråga om öfverbygnaden ville talaren och dem han företrädde rätta sig efter hvad väg- och vattenbygnadstyrelsen komme att föreskrifva, Dock trodde han att Gotlands järnvägs vagn r kunde trafikera en bana af den byguad som föreslagits för Ronebanan. ZLastade väga dessa nämligen 9,800 kilo och en bana med lätt öfverbygnad tillåter ett skeutryck af 12,00 kg. Till sist anförde han, att Ronebanans intressesfär omfattade en femtedel” af hela Gotlands åkerareal och en sjättedel af dess befolkning, då deremot för Burgsviksbanan båda dessa siffror sjönko den till vid pass en tjugondedel. -Konsul Gustaf Cramér betecknade talet om en tyngre öfverbygnad såsom en sprävgkil.
En lätt öfverbygnad vore alldeles tillräcklig, ehuru man naturligtvis finge foga sig i det oundvikliga. Vände sig mot Burgsviksborna.
Hvarför hade de icke framlagt en räntabilitatsberäkning för sin bana? Naturligtvis derför att den skulle bli för dålig. Protesterade mot hvarje annan koncessionswsökan än den om Ronebanan, som vore den enda lämpliga. Häri instämde hr J. Broander. — För Alfva uttalade nämdeman Bolin, Gandarfve, att kommunen kunde vara belåten med bana till Hafdbem, men skulle utsträckning ske, ansåg han bäst att det skedde åt Rone. — Dr Säterwall var af samma åsigt. För Hemse gälde det att på närmaste väg kowma till hamn. Protesterade mot koncession på en Burgsviksbana. — Hr Lars Duse, som ansåg att intriger förstört saken betydligt, förordade Ronebanan och upplyste derom, att af alla slags sockerfabriker voro andelsfabrikerua de bästa. Hr Henrik Viman ansåg Linde ha största fördelen af Ronebanan, och samma åsigt uttalades från Fardhem af hr Johansson, Gardarfyve.
Efter ytterligare några korta replikskiften mellan de olika riktningarnas främste målsmän afslutades mötet, som varat i nära 4 1/2 timmar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1897
N:r 59

Från infanteriet.

Vid införing och utrustning af första klassens beväring äro följande befäl kommenderade, nämligen: vid Visby komp. sergeant K. Sjögren, vid Roma komp. sergeant Hj. Sjögren, jämte 1 korpral; vid Tingstäde sergeant Olsson och 1 korpral; Lärbro komp. sergeant Segerdahl och 1 korpral; Klinte komp. 1 korpral; Garde komp. 1 korpral; Hemse komp. sergeant Hägg och 2 korpraler och Hafdhem komp. fanj.
Cederlund och 1 korpral.
— Sergeant Nelson har på grund af sjukdom beviljats tjänstledighet från innevarande års vapenöfvingar och har sergeant E. Weström beordrats att i hans ställe tjänstgöra vid stamrekrytmötets första omgång.
— Till fast anstäld volontär vid Lärbro komp. med nr 13 har antagits hemmansägaresonen Johan Philemon Söderberg från Hangvar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1897
N:r 58