Auktion i Hemse.

TISDAGEN DEN 1 FEBR. kl. 11 f. m. låter Hemse municipalsamhälle genom offentlig auktion, som å stället förrättas, försälja ladugården vid f. d. Duse & Melins gård till bortrivning. Ladugården är byggd av trä med tak av korn plåt.
Utrop i helhet och mindre lotter.
Övriga villkor vid auktionen.
Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 december 1938.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Januari 1938
N:r 22

Vid årets inskrivningsförrättningar

inom Gotlands inskrivningsområde ha till ordförande förordnats för inskrivningarna i Roma 24-26 februari och i Tingstäde 28 februari-2 mars överstelöjtnant Björn samt i Visby 21-23 februari och Hemse 3-5 mars major Söderberg. Som biträde åt nämnderna förutom vederbörande rullföringsområdesbefälhavare har förordnats regementsläkare Cassel.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Januari 1938
N:r 22

En olycklig omkörning.

En bilolycka inträffade vid 11-tiden i förmiddags mitt för Stora Kruse i Alva.
Distriktssköterskan i Hemse, syster Signe Sandberg, skulle med sin bil köra om en halvtons lastbil, förd av ägaren fiskhandlare Harry Lindblad, Alva. Det bar sig därvid inte bättre än att bilarna kolliderade och hamnade i vänstra diket.
Fröken Sandberg har inför landsfiskal Hallin uppgivit, att Lindblad hållit mitt i vägen och just vid omkörningen girat åt höger. Hennes bil kom därvid för långt ut på högra vägkanten och vid försöken att få upp den på vägen igen hakade den i lastbilen med ovan nämnda påföljd. Lindblad å sin sida erkänner, att han hållit mitt i vägen men framhåller, att det fanns god plats till omkörning. Fröken Sandbergs bil hade emellertid sladdat och huggit tag i hans bil. Vägbanan är vid. olycksplatsen bred och i gott stånd och någon is finns f. n. icke på densamma.
Vid dikeskörningen kilades fröken Sandbergs bil fast mellan lastbilen och ett träd och fick hela högra sidan intryckt samt skador på vänstra sidan. På lastbilen sleta förarehytten och vänstra framhjulet bort. Ingen av bilarna kunde för egen maskin taga sig från platsen. Underligt nog blev varken förarna eller pasageraren i lastbilen skadade.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Januari 1938
N:r 22

Hemse.

Den 27 jan.
S. M. U:s ungdomskurs
i Hemse missionshus har tagit sin början i dag under god tillslutning från ett 50-tal personer, däribland 30 fasta deltagare.
Sedan en ungdomssång sjungits hälsade pastor G. Alstig på församlingens och G. M. U:s vägnar ungdomskursens ledare, talare och deltagare välkomna. Ungdomssekreterare A. Keijer, som hela tiden skall vara kursens ledare, inledde så kursen med en bönestund och kl. 11 höll distriktsföreståndare Johan Nilson ett givande bibelstudium över ämnet \”Vägen till Gud\”.
Tal. framhöll bl a. att det finns en väg till levande gemenskap med Gud men att varje själ har sin väg att gå. Några börja denna väg med förkrosselse och syndanöd, andra med en djup längtan. Några finna vägen med ens, men det finns de som gå andra vägar mot gemenskapen. Vägen till Gud är bönens och trons väg, den väg som i Skriften är angiven som en ärlighetens, uppriktighetens och bekännelsens väg.
Föreläsare under kursen, som kommer att pågå t o. m. söndagen, bli distriktsföreståndare Johan Nilson, fil. mag. Augustinus Keijer, missionärerna John S. Jönsson och Astrid Jönsson samt pastor Gunnar Alstig.
Dagordningen upptar för kursdagarna: kl. 10,30 bönestund, 11 bibelstudium, 12 föredrag, kl. 1-3 middagsrast, kl. 3 föredrag, kl. 4-6 gruppsamtal, kl. 6,30 kvällsvard och kl. 7,30 offentligt möte.
På söndagen hållas avslutningsmöten.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 27 Januari 1938
N:r 21

Hemse.

Om det lidande Kina
talade i går kväll fil. mag. Greta Engqvist i folkhögskolans gymnastiksal. I ett intressant föredrag skildrade magister Engqvist de intryck hon fått av land och folk under en för några år sedan företagen studieresa. Föreläsningen, som var anordnad av röda korskretsen i Hemse, besöktes av ett åttiotal personer.

Till ortsombud
med uppgift att mottaga och avge yttrande angående ansökningar om bosättningslån har kommunalnämnden vid sitt senaste sammanträde utsett lantbr. Jacob G. Jacobsson, Likmide. Hitintills har ingen ansökan från Hemse inkommit meddelar hr Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 26 Januari 1938
N:r 20

Hushållningsgillena.

Hemse gille hade i går ett talrikt besökt sammanträde i Alva församlingshus under ledning av landstingsman Johan Ahlsten. Därvid förekom bl. a. val av en ordinarie ledamot och en suppleant i bestyrelsen, till vilka poster omvaldes nämndeman Axel Wahlby, Roes i Rone, resp. hemmansägaren Axel Sundberg, Oxarve i Hemse.
Sedan gillets ärenden behandlats höll konsulent B. Ljunggren ett instruktivt och intressant föredrag över ämnet: \”Nyare rön beträffande nötkreaturens utfodring\”.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 25 Januari 1938
N:r 19

Idrott och sport.

\"\"

Det skulle vara intressant
att veta, om våra friluftsäiskande damer och herrar äro beredda på att åter börja de s. k. söndagsvandringarna. Vi ha nu haft så många påstötningar om att sätta i gång, att saken inte kan undvikas. Det är som läsaren förstår fråga om AIK:s och Gotlands Allehandas vandringar, vilka i fjol gjorde, om vi få säga det själva, stormande succé. Redan till om söndag förberedes en promenad, vilken inte blir fullt milen.
En liten tågresa för billig penning kombineras med promenaden. Vi återkomma.

Visby I. F:s årsmöte
hålles i morgon onsdag kl. 7 e. m. å rådhuset. Medlemmarna uppmanas att Infinna sig mangrant.
Arsfesten har på grund av den rådande restaurangkonflikten måst uppskjutas till den 12 vent. den 19 februari, allt beroende av om lockouten är hävd till dess.

Bandymatchen i Hemse.
Som i går i korthet omnämndes spelade Hemse BK och Roma IF i söndags en bandymatch å Oxarvevät i Hemse, varvid Roma segrade med 4-3 (2-0). Isen var delvis vattentäckt, så något lysande spel kunde ej presteras. Gästerna voro så gott som matchen igenom överlägsna och segern var väl värd. Ramas center var absolut bäste man på plan, hans konståkning och dribbling gjorde Hemsespelarna totalt yra i mössan. I H. B. K. framträdde främst cf. Samuelsson och högerbacken \”Oet\”. Roma spelade i första halvleken i medvind och låg också kraftigt över. Efter 20 min. spel kom ledningsmålet inslaget av hi. tio min. senare åkte centern igenom och gjorde 2-0, vilket blev halvtidsresultatet. I andra halvlekens första period låg hemmalaget över och pressade friskt, vilket gav resultatet att hy. Kraft efter 7 min:s spel slog bollen i nät. Efter ytterligare några minuters spel hade Samuelsson två gånger åkt igenom Romaförsvaret och vid båda tillfällena gjort mål. 10 minuter före full tid dribblade Rornas center ensam från halva planen och gjorde mål. Strax före full tid slog centerhalven in det avgörande målet.
S. K.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 25 Januari 1938
N:r 19

Inskrivning av värnpliktiga

kommer i år att äga rum, enligt nu utfärdad kungörelse, i Visby rullföringsområde 21-23 febr., Roma rullföringsområde 24-26 febr., Tingstäde mullföringsområde 28 febr-2 mars samt Hemse rullföringsområde 3-5 mars.

Gotlands Allehanda
Lördagen 22 Januari 1938
N:r 17

Gotländska kyrkvärdar på rådslag.

En talrik skara kyrkofolk samlad i Visby.
Förhandlingar i domkyrkan.

Den gotländska kyrkvärdsdagen i dag fick som väntat en ovanligt stor tillslutning. Vädrets makter vom också gynnsamt stämda, ty ett härligt vårvinterväder med. strålande sol rådde. I ganska god tid innan kl. halv 11 i morse hade stora skaror börjat samlas utanför domkyrkan, och då morgonbönen tog sin början var kyrkan väl besatt av åhörare, främst då kyrkvärdar från hela ön samt stiftets prästerskap talrikt representerat jämte övriga intresserade.
Morgonbönen inleddes med unisont ps. 425: 3, varpå stiftsadjunkten Bror Colstrup tog till orda. I en synnerligen väl genomtänkt och vacker betraktelse erinrade han om huru spridda över hela Gotland, från Fåröns karga kuster till det storvulna Hoburgen i söder, från leende Västergarn till Östergarns låga stränder ligga de 92 kyrkorna såsom av Herren utströdda ädelstenar. Det är Gotlands kyrkor, Herrens heliga tempel. Det var fäderna och förfäderna som byggde dem. Liksom en gång i grå forntid det brändes tegel i Egypti land till tempel så har forntidens gotlänningar släpat fram stenar till sina kyrkor, ej i sorg och vemod utan i jubel och glädje. Vi ha därför anledning att i dag tacka dem för deras arbete. Vi tacka dem för att vi sena tiders barn kunna vara kyrkans helgade tjänare. Diet är vår förvissning, att Herren var med den dag, då kyrkornas klockor för första gången ringde ut över bygderna, och det är vår förvissning, att Herren än i dag är närvarande i sitt heliga tempel, att han i dag är närvarande i S:ta Maria, då Gotlands kyrkvärdar samlats till rådslag.
Herren räknar ej de närvarandes antal. »Herren e i sitt heliga tempel, Hans tron är i himmelen…» Det råder ej tvivel om, att alla som ha förmånen att i dag vara här hysa hopp om att en gång få tjäna Herren i ett tempel, som ej gjorts av människohänder. Även själen längtar efter stillhet. Men denna stillhet blir aldrig tillfyllest, förrän den mänskliga anden svingar sig mot evighetens rymder.
Låt oss säga detta, att det är på, den ödmjuka och förkrossande anden. det kommer an. Det är i den andan vi i dag samlas, ej såsom herrar utan som tjänare. »…Han är ock när dem som hava en förkrossad ande».
Sedan pastor Colstrup så läst Välsignelsen och psalmen 430: 4 unisont sjungits var andaktsstunden slut.
Biskopen meddelade så programmet för dagen, varpå man samlades till kaffe i Församlingshuset.
Det blev trångt t. o. m. i Swertingska kapellet, då mötesdeltagarna samlades där. Men var det trångt så var det som sig bör intet fel på sämjan. Biskopen satt mitt i kretsen av lekmän och präster och ledde förhandlingarna. Han hälsade först de närvarande välkomna, och uttalade sin glädje över att så många voro närvarande.
Förste inledare över det uppställda ämnet \”En lekmans syn på kyrkans arbete\”, var hr Henric Levander, Hafdhem, som i ett välformat anförande bl. a. framhöll, att hos alla människor med normalt känsloliv finns det behov av kristligt umgänge.
Han erinrade vidare om hur det patriarkaliska husbondeväldet numera är borta. Hela vårt svenska samhälle har fått vidkännas stora påfrestningar under de två senaste decenniernas snabba utveckling. Då ställer sig frågan: Har kyrkan hunnit med i den utvecklingen? Det vore orättvist att ge annat än ett jakande svar på den frågan. Vi se med tillfredsställelse de ansträngningar som i vår tid av kyrkans män göras för att föra kyrkan närmare folket. Vi äro också i behov av en verklig folkkyrka, som omfattas med kärlek och intresse av allt vårt folk. Med glädje noterar man, att många av kyrkans män visat sin uppskattning av de moderna folkrörelserna såsom bl. a. folkbildningsarbetet och idrottsrörelsen m. m. Hr Levander uttalade till sist förhoppningen att radion skulle bli ett hjälpmedel att stärka sambandet mellan kyrkan och de breda folklagren.
Nästa inledare var fru Ingrid M agn e, som bl. a. framhöll, att kyrkan gjort ett välsignelsebringande arbete för vårt folk men att ännu mera kan göras.
Hon vände sig med skärpa mot vissa demoraliserande ting i vår tid, som vänder ungdomen från kyrkan. Hon ville ge tidningspress, författare och bokförläggare en maning att se till sitt ansvar i den vägen. Sålunda erinrade fru Magne om en prisbelönt roman, vilken enligt en kritiker kan betraktas såsom den mest kristendomsfientliga bok, vi äga på svenskt tungomål. Vidare betonade tal. att ett hemlöst släkte är dömt till undergång, varför vi måste slå vakt om hemmet. Den kyrkliga ungdomen skall kallas till allmän värnplikt mot de andliga fienderna.
Biskopen riktade så ett tack till de båda inledarna och lämnade ordet fritt till diskussion.
Denna inleddes av kyrkovärden Rudolf Bolin, Gandarve i Alva, som ville understryka fru Magnes ord, att ansvaret gäller oss alla. Tal. erinrade i fortsättningen om för hur mycket Sveriges folk har att tacka Gud, bl. a. för att vi fått slippa att dragas in i ofreden. Och vi behöva känna ansvaret för att våra barn skola få se samma nådestillgång som vi äga. Måtte kyrkans arbete bidraga till att bära upp detta ansvar.
I fortsättningen av diskussionen yttrade sig hr W. Ekdahl, Visby, som önskade ett livligare samarbete mellan kyrkan och de ideella folkrörelserna, målaremästare Gardelin, Hemse, förman Karlström, Visby, och kontraktsprosten Axel Klint, Källunge. Prosten Klint framhöll, att han ansåg själva kärnan i gudstjänstlivet vara, att människorna komme samman i ett heligt rum. Som en förmildrande omständighet om den lantbrukande befolkningen just nu försummar att gå i kyrkan ville tal. anföra den omständigheten, att det råder sådan brist på arbetsfolk.
Fjärdingsman Vilh. Eriksson, Medebys i Martebo, ville framförallt bemöta en av de föregående talarna.
Vad angår talet om att det är dåligt med besökarantalet i kyrkorna ville tal. anmärka, att man nog kan dyrka sin Gud utan att gå i kyrkan, nämligen i hemmets lugna vrå, i naturen på en stubbe. Man är nära Gud där likaväl som i kyrkan. Men därför är det inte meningen att man inte skall besöka kyrkan. Det ger en känsla av högtid och värme att höra psalmsången och Guds ord där. Det var en gammal farbror här, fortsatte tal., som talade så varmt och hjärtevinnande om svenska kyrkan. Det gör gott för oss unga att få höra en beprövad gammal man yttra sig så. Och måtte vi unga komma att väl förvalta det arvet vi fått från fäderna, det arv som är fädernas kyrka.
Hr Gustaf Pettersson, Kvinnegårda i Havdhem, tänkte tillbaka på den tid, då man i hemmet samlades till stilla andaktsstunder, då far, mor och barn knäppte händerna i bön. Det är från hemmen som kärleken till kyrkan skall komma, ej utifrån.
Därefter var diskussionen avslutad och biskopen vände sig med några hjärtliga tacksamhetsord till samtliga talare. Han ville sammanfatta sina intryck av diskussionen så, att kyrkan måtte mera komma i kontakt med de ideella rörelserna bland de unga.
Till sist sjöngs psalmen 56, varefter man drog sig bortåt Arbetareföreningen, där middag för 270 personer skulle serveras kl. 2.
Kl. 4 i eftermiddag fortsätta förhandlingarna. Då ger prosten Klint en orientering angående den nya psalmbokens införande i församlingarna, och dagen avslutas med ett föredrag av biskopen över ämnet \”Lekmännens kyrka\”.

Gotlands Allehanda
Lördagen 22 Januari 1938
N:r 17

Fjäderfädagen i Hemse.

Föredrag om rationell hönsskötsel.
Vid FjäderfäaveLsföreningens årsmöte i går lämnades bl. a. även en redogörelse för föreningens avelscentrum för vit leghorn i Alva. För att reparera den skada, som uppkom, då man vid senaste hönstyfusepidemien måste nedslakta största delen av djurbesättningen, inköptes under föregående år ett 120-tal avelsdjur. Dessa ha nu av Svenska avelsföreningens konsulent blivit hopsatta till ett tiotal avelsstammar, varför avelshönsgården i Alva nu står mycket väl rustad. Från hönsgården försåldes under år 1937 174 avelsägg, 2,108 daggamla kycklingar, 408 st. 8-veckors hönskycklingar samt 51 st. avelstuppar, varav 21 blivit plomberade av S. F. F:s konsulent.
Efter en halvtimmes kaffepaus höll konsulent S. af Ekenst am ett par föredrag om rationell hönsskötsel, vilka åhördes av ett 100-tal intresserade hönsodlare från olika delar av ön.
Först behandlade tal. en del detaljer beträffande hönshusens inredning och redogjorde därefter utförligt för olika synpunkter på djurens utfodring. Hönsen äro vanedjur, sade han bl. a., och av denna anledning bör man icke utsätta dem för många experiment med foderblandningar. En lämplig mjölfoderblandning, som användes vid S, F. F:a kontrollstation i Nykvarn, är följande: Sammalet vete 12 kg., vetekli 30, havremjöl 15, majsmjöl 15, hömjöl 6, soyamjöl 10, köttmjöl sfrömmingshömjöl 5, mineralblandningar 0,5, kalkstensmjöl 1,1 och koksalt 0,4 kg. En annan lämplig foderblandning, som är byggd på hexnmaproducerat foder, består av 29 kg. vetemjöl, 27 kg. havre, 30 kg. vetekli och 14 kg. luzernhömjöl samt 6 kg. potatis och 10 liter skummjölk, vartill kommer mineralsalter i form av kalkmjöl och koksalt.
I sitt andra föredrag påpekade konsulent af Ekenstam, att fodret visserligen är av stor betydelse, men att hönsmaterialet är lika viktigt. Ett vanligt fel är, att vi gallra för litet. Låt de svaga dö, och lägg dem icke i värmeugnar för att de skola ta sig! Kläckningen bör ske så tidigt som möjligt, helst i mars eller april och i varje fall aldrig efter maj månad. Dylika kycklingar utvecklas nämligen sämre och börja värpa sent, medan däremot de tidigare kläckta börja värpa i augusti och september, just när priskurvan nått botten och befinner sig i uppgående. Sedan alltså allt sjukt och svagt inom besättningen blivit bortgallrat, uttages eliten av de kvarvarande till avel. Härvidlag är dock att märka, att tuppen spelar betydligt större roll än hönorna, varför man bör vara ytterligt försiktig vid valet av sådan, och då man funnit en, som visat sig fördelaktig, bör denne användas flera år i följd. Tal. betonade med skärpa, att en hönsodlare på inga villkor får taga handjuret ur den egna besättningen, enär inavel därigenom uppkommer och blir till men för besättningens kvalité.
I fortsättningen lämnade konsulent af Ekenstam en utförlig redogörelse för de vanligaste hönssjukdomarna, hur man känner igen dem och hur de på bästa sätt bekämpas.
Efter de instruktiva föredragen, som belönades med kraftiga applåder, uppstod diskussion om bl. a. fördelen av tidig ruggning, huruvida fodret skall läggas i ströet eller i tråg — föredragshållaren förordade det senare, såvida det ej finns spillbord — och sist påpekade agronom W. Ericsson, att det på Gotland finns en utmärkt ersättning för snäckskal i gotlandsören, som till en början lämpligen gives hönsen i samband med snäckskal, för vilka kvantiteten dock undan för undan minskas. Häri instämde även fröken Laura Stålhandske, som påpekade, att gotlandsören visat sig innehålla betydligt mera kalk än snäckskalen.
Dagen ordförande, lantbr. Malcus Andersson, Stjärnarve i Eksta, avtackade slutligen såväl föredragshållare som deltagare och uttryckte sin förhoppning om att vad som sagts skulle bära frukt bland Gotlands hönsodlare.
Till föreningen, som under året hade 272 medlemmar, anslöto sig under dagens lopp ytterligare ett 15-tal hönsodlare.
Senare på kvällen höll styrelsen sammanträde och konstituerade sig därvid sålunda: ordf, riksdagsman Bodin, Lokrume, v. ordf. lantbr. Malma Andersson, Eksta, sekreterare och skattmästare agronom Wald. Ericsson, Hemse.

Gotlands Allehanda
Lördagen 22 Januari 1938
N:r 17