Idrott och sport.

\"\"

Inför skolidrottstävlingarna om lördag.

Uttagningstävlingarna på Gutavallen.
Om lördag kl. 11 börjar skolidrottstävlingarna på Gutavallen, varvid de deltagande skolorna, som tidigare haft uttagningstävlingar på Fårö, i Slite, Visby, Hemse och Klintehamn, ställa upp till final.
Visby folkskola, Hejnum-Bäl, Tingstäde och Hejdeby, hade i fredags uttagningstävlingar på Gutavallen, och av de uträknade resultaten framgår, att i trekampen Visby folkskolas klass 4 A och B, klass 5 B och A samt klass 6 B nådde högsta poängen med resp. 2392, 2347, 2318, 2299 och 2260. Därnäst följde klasserna 5 C, 6 C och 6 A, Hejnum-Bäl, Visby folkskolas klass 4 C, Tingstäde, Visby folkskolas klass 4 D, 6 D, 5 D och Hj. II samt Hejdeby folkskola.

Bästa individuella resultaten i de olika grenarna voro:
Löpning 60 meter: Gossar. (13-åringar) Ove Larsson, Hejdeby, 9,3 sek. (12-åringar) Torsten Löfqvist 9,4. (11åringar) Ulf Siltberg, Åke Hemström, Per Sture Persson, alla 9,7 sek. (10åringar) Rolf Dahlberg 10,0.
Flickor. (12-åringar) Gerd Pettersson 9,4. (11-åringar) Stina Norman 9,2. (10-åringar) Birgit Pettersson 10,1.
Hopp: Pojkar. (12-åringar) Stig Bergström 383, Hans Klang 383, Arne Erlandsson, Hejnum, 383. (11-åringar) Sven Olof Funk 360. (10-åringar) Stig Smitterberg 360.
Flickor. (12-åringar) Gerd Pettersson 358. (11-åringar) Stina Johansson 354. (10-åringar) Birgit Pettersson 306.
Kast: Pojkar. (13-åringar) Ove Larsson, Hejdeby, 55,80. (12-åringar) Hans Klang 51,84. (11-åringar) Karl Erik, Johansson 45,85. (10-åringar) Hans Bergström 44,95.
Flickor. (12-åringar) Lilian Nordgren 33,55. (11-åringar) Stina Johansson 36,20. (10-åringar) Ingrid Johansson 34,60.

Där som skolan icke särskilt är angiven avses Visby folkskola. Då såväl kasten som 60-metersloppet gjordes i motvind blevo ej resultaten de bästa denna gång.
Vid uttagningstävlingeni Venias, som hölls i går, segrade bland flickorna Hemse tredje flicklag med 2,371 poäng, 2) Vänge 2,330 p., 3) Levide 2,179 p.
Bland pojkarna segrade Hemse första lag m-ed 2,623 p., 2) Hemse lag II 2,426 p., 3) Hamra 2,402 p.
I stafettlöpningen 5X60 m. vann Havdhem på tiden 46,4, 2) Hemse 47,5, 3) Hemse 48,6.
Finaltävlingarna hållas som nämnts på lördag kl. 11 på Gutavallen och börja med löpning 60 m. Sista grenen blir stafettlöpning, där poäng räknas efter samma grunder som föregående år. Det kan påpekas, att lag bör uttagas från lärareavdelning och icke per klass, och att det fordras minst tre deltagare för att bilda ett lag. Vidare framhålles, att även lag, som blivit utslagna, kunna få skicka in medlemmar, som uppnått goda resultat, för att tävla individuellt.
Fem 12:or fingo vardera 13,00 kr.

Stockholm. (TT.) Tipsresultatet för tävlingsdagen den 12 september:
Stryktips: 5 vinnare med 12 rätt få var och en 15,359 kr., 119 vinnare med 11 rätt få var och en 645 kr., 1,377 vinnare med 10 rätt få var och en 55 kr.
Siffertips: 38 vinnare med 3 rätt få var och en 221 kr., 1,506 vinnare med 2 rätt få var och en kr. 2:78.

Olle Tandberg har fåttAmerikabjudning.
Stockholm. (TT.) Olle Tandberg har enligt SD fått en telegrafisk inbjudan att matcha i Amerika. På måndagen kom nämligen ett telegram från Häggtränaren Steinwall, som på storpromotor Joe Jacobs vägnar inbjöd Europamästaren tid USA. Tandberg förklarar emellertid att han visserligen är intresserad för en Amerikaresa, men att det inte kan bli tal om någon sådan förrän, efter kriget. Han vill bl. a. göra flera matcher i Europa, innan han reser över.

SM i budkavle och damorientering.
Stockholm. (TT.) SM i budkavle den 17 oktober kommer i år att gå i Värmland och SM i orientering för damer samma dag i Dalarna.
Värmlands idrottsförbunds orienteringssektion har nämligen fått i uppdrag att arrangera budkavlen och motsvarande sektion inom Dalarnes idrottsförbund arrangerar damernas SM-orientering. Samlingsplatser för båda tävlingarna meddelas senare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212

Folkbildningsdag

anordnas å HEMSE FOLKHÖGSKOLA sönd. den 26 sept. 1943 med början kl. 11.

Ur programmet:
Föreläsning av rektor Karl Hedlund, Storvik: 1) Den svenska folkhögskolan, dess uppkomst och dess utveckling under 75 år. 2) Folkhögskolan och det frivilliga folkbildningsarbetet.
Föreläsning av rektor Johan Jeppsson: Folkhögskolan på Gotland. Musik av ABF:s, IOGT:s och NTO:s förenade musikcirklar. Sång av ABF:s sångkör.
Anföranden av elevförbundets och folkbildningsförbundets ordf.
Deltagaravgift 1 kr. Enkel middag till ett pris av 2: 50 ordnas å folkhögskolan. Anmälan om delt. i midd. senast 21 sept. å tel. Klinte-hamn 91, Visby 212 (efter kl. 17) eller 1804.
Till talrik samling inbjuda
GOTLANDS FOLKBILDNINGSFÖRBUND och
GOTLANDS FOLKHÖGSKOLAS ELEVFÖRBUND.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212

I här fört föreningsregister

hava denna dag intagits följande anmälningar:
ur styrelsen för Gotlands Centralkassa för jordbrukskredit, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Visby har utträtt suppleanten Ivar Hoppe, i vilkens ställe såsom suppleant invalts Axel Edvard Carlsson, Hallvards,
i styrelsen för Hemse-ortens jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Hemse socken, hava invalts såsom ordinarie ledamot Lars Josef Reinhold Grönström, Autsarve, samt såsom suppleant Eric Linus Hellgren, Fardhem. Firman tecknas numera, förutom av styrelsen i dess helhet, av kassans föreståndare Ivar Larsson;
den 22 juni 1943 antogos stadgar för Föreningen Lillängen u. p. a., som har till ändamål att förvärva eller förhyra lämpliga fastigheter, och att i dessa anordna sommarkolonier för barn från arbetstyngda, företrädesvis mindre bemedlade familjer på den gotländska landsbygden samt att — i den utsträckning så lämpligen kan ske utan inkräktande på den förutnämnda uppgiften bereda kvinnor från landsbygden semestervila eller konvalescentvård, ävensom att eljest bereda bostäder åt medlemmar. Styrelsen, som har sitt säte i Västerhejde socken, utgöres av hemmansägaren Axel Edvard Carlsson, Hallvards, landstingsmannen Per Gustav Ansgarius Svensson, Stenkyrka, fröken Laura Sofia Elisabet Stålhandske, Hallvards, handlanden Jakob Vilhelm Grauner, Hallvards, och direktören Åke Edvard Wahlgren, Visby, ordinarie ledamöter, med änkefru Agnes Maria Ohlsson, Hallvards, fru Inez Anna Löfgren, Visby, fröken Anna Louise Helena Anschätz, Hallvards, barnmorskan Astrid Valborg Johansson, Hallvards, och slöjdläraren Erik Fabian Oskar Ahrfelt, Hallvards, såsom suppleanter. Föreningens firma tecknas, förutom av styrelsen i dess helhet, av Axel Carlsson och Åke Wahlgren var för sig. Räkenskaperna avslutas för kalenderår. Kallelse till föreningssammanträde och anfdrå meddelanden till föreningsmedlemmarna skola ske genom annons i minst en i Visby utkommande tidning. Sålunda föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna minst fjorton dagar före ordinarie och minst åtta dagar före extra föreningssammanträde.
Visby i landskansliet den 8 september 1943.
LÄNSSTYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 september 1943
N:r 208

Gotland har fått rotblöta.

Gott för sådd och plöjning.
Ett efterlängtat regn har under gårdagen och natten till i går fallit över ön och synes ha varit ganska jämnt fördelat. I medeltal torde man kunna räkna med cirka 20-25 mm :s nederbörd det gångna dygnet, vilket ju kan betecknas såsom en rotblöta. Det har blivit bra myr, så att sådd och plöjning kan äga rum under gynnsamma förhållanden, och nu längta vi nog lite till mans efter solsken och vackert väder. Med vattentillgången. i brunnarna är det väl ännu si och så ute i bygderna, men den nederbörd som kommit torde dock ha förbättrat situationen något även i detta fall. För betorna har regnet givetvis gjort mycket gott.
Vi meddela här några nederbördssiffror från olika håll av ön, och dessa siffror ange den regnmängd, som huvudsakligen fallit under gårdagen och natten före. Rekordet för denna gång synes Hemse svara för, i det att där i trakten kommit inte mindre än 29,6 mm., Västerhejde och Gothem, hade 26 mm., Roma 25, Visby 24, Vamlingbo 23,5, Tingstäde 22,7, Slite 20 och Fårö 16,1. Östergarnstrakten synes ha blivit minst gynnad denna gång i det att man endast fått. 6 mm. därstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 september 1943
N:r 208

Rättegångssaker.

Södra häradsrätten.
Dödsolyckan i Vamlingbo ren olyckshändelse?
Södra häradsrätten avverkade sommarens förseelser på fyra timmar.
Gotlands södra tingslags häradsrätt sammanträdde i går å tingsstället Skogs i Levide till första sammanträdet å hösttinget. Som rättens ordf. fungerade ord. domhavanden häradshövding K.-F. Pfeiffer och som protokollförare notarierna O. Nylander och Birgit Åhlander.
Uppropslistan var ganska diger i det den upptog 50 ärenden, varav fl åklagaremål, 26 instämda av landsfiskalen i Klintehamns distrikt Justus Jacobsson och 15 av landsfiskalen i Hemse distrikt Osvald Nordbeck. Men trots ärendenas mängd avverkades det hela på den goda tiden av 4 timmar, och redan kl. 112 4 på eftermiddagen var rätten färdig för det sista målet för dagen, d. v. s. middagsmålet. Det enda ärendet som tog någon längre tid i anspråk, var den sorgliga dödsolyckan i Vamlingbo den 7 aug., för vars utredning 7 vittnen v *oro inkallade.
Vid detta sammanträde debuterade den nye ord. landsfiskalen i Hemse distrikt, Osvald Nordbeck, som gotländsk åklagare, och vid middagen blev han också hjärtligt välkomnad. Vid samma tillfälle välkomsthälsades också den nye notarien, fröken Birgit Åhlander, den första kvinnliga notarien på söder.

Dödsolyckan i Vamlingbo. Den sorgliga dödsolyckan i Vamlingbo på kvällen den 7 sistlidne aug. var, som sagt, föremål för rättens behandling, i det de båda bilförarna Villy Eneqvist och Erik Wessman voro av allm. åklagaren instämda för att genom oförsiktighet ha vållat olyckan. Svarandena inställde sig personligen, Eneqvist biträdd av ombudsmannen hos försäkringsbolaget Hero advokat E. Lundgren i Stockholm och Wessman av advokat Nils Wahlberg, Visby. Åklagaretalan fördes av landsfiskal Nordbeck och målsägarens talan av advokat Gunnar Kjällman.
Det var den 7 aug. kl. 9,15 på kvällen, som olyckan inträffade. Den förolyckade fru Alfhild Wigsten från Sundre koris` jämte -sin dotter och en annan person cyklande genom Vamlingbo norrut. Härvid omkördes sällskapet av en 2 112-tons lastbil förd av Villy Eneqvist från Vamlingbo och ungefär i samma veva mötte såväl de cyklande som lastbilen en från norr kommande personbil förd av handl. Eric Wessman från Burgsvik. Denne hade strax förut omkört trenne cyklister. De först nämnda cyklisterna hade icke lyktorna tända, vilket däremot de senare hade. Dessa sistnämnda medförde björkruskor på cyklarna, vilka skulle användas till virande av äreportar till ett bröllop. Av de förstnämnda cyklisterna körde fru Wigsten först, och då lastbilen kom i jämnhöjd med henne fick hon av flaken en knuff, som gjorde att hon förlorade balansen och föll, men föll in åt vägen med påföljd att bilens bakre hjul gick över hennes huvud och hon göt en ögonblicklig död. Eneqvist uppgav, att det var dålig sikt. Han hade uppmärksamheten inriktad på det Wigstenska sällskapet och omkörningen av detta, och först på cirka 50 m. avstånd fick han se lyset frän cyklarna med lövruskorna och omedelbart efter dem lyset från Wessmans bil. Ett vittne ur Wigstens sällskap uppgav dock, att Wessmans lyse setts på cirka 200 m. avstånd, vilket gav advokat Wahlberg anledning att påstå, att Eneqvist måtte sovit. Då Eneqvist fick se lyset hade han redan kört om en i det Wigstenska sällskapet samt var i jämnhöjd med den and-re och hade fru Wigsten snett framför\’ sig. Rättens ordf, ansåg det vara sannolikt, att då Eneqvist fick se de mötande trafikanterna han dragit bilen lnägre över åt vänster, vilket han dock inte kunde erinra sig, och i varje fall ansåg han att de cyklande hade god plats. Det torde dock vara obestridigt att den förolyckade kört något längre ut i vägen än de övriga. Wessman sade sig icke sett andra än cyklisterna, han skulle köra om, samt Eneqvists bil, men däremot icke Wigstens sällskap, som ju icke hade ljuset tänt. Eneqvist uppgav, att olyckan inträffade efter det bilarna passerat varandra.
Sju vittnen hördes. Det första var ur fru Wigstens sällskap, vilket sade sig sett ljuset från Wessmans bil långt förut. De tre cyklisterna hade förut kört i bredd, men när de fingo se bilen efter sig hade alla åkt över på sin vänstra kant. De körde så sakta som gående, och Eneqvists bil framfördes också mycket långsamt. Vittnet upp fattade, att bilen drog sig åt vänster och anade i förväg att det skulle bli kollision men hann ej varna fru Wigsten. Eneqvist sades vara känd som en försiktig bilförare. Andra vittnet var den främste av cyklisterna med löv. Han hade sett lyset från båda bilarna. Wessman kom med god fart. Vid omkörningen av lövcyklarna drog den sig ut i vägbanan, men gick åter ut på vänster kant för att möta Eneqvists bil. Den senare stannade tvärt efter olyckan. De två följande vittnena, som också varit efter löv, hade haft sitt huvudsakliga intresse inriktat på den mötande Eneqvists bil. Den ene ansåg dock Wessmans hastighet varit normal. Cyklarna i Wigstens sällskap hade de ej sett. Femte vittnet åkte med i lastbilen. Han hade sett cyklarna de körde om och att Eneqvist signalerade för dem med ljuset. Han hade sett hur Wessmans bil svängde ut i vägbanan, \”och tyckte att det ett tag såg ruskigt ut att kunna möta den\”. Eneqvist hade tydligen kännt, när han körde över fru Wigstens huvud, ty han yttrade, att nu körde jag på något, varefter han omedelbart stannade. De båda sista vittnena vor oej så nära. De hade sett Wessmans bil före mötet och tyckte att han körde fort.
Härefter följde en diskussion mellan ombuden beträffande ansvaret för olyckan. Advokat Wahlberg poängterade, att det är mycket svårt att i mörkret bedöma hastigheten, men Wessman bil kunde ej komma högre än 50 km. Omkörningen av cyklisterna med löv inverkade ej på det kommande händelseförloppet. Wessman bestrider att han gjort sig skyldig till vårdslöshet. Advokat Lunggren framhöll, att vägen är mycket smal. Eneqvist är en van och duglig bilförare. Orsaken till olyckan ansåg ombudet vara, att Wessman kört för fort samt att fru Wigsten ej hade lyse. Advokat Wahlberg ansåg, att Eneqvist, var ej så märkvärdig som bilförare, när han körde med en bil vars bromsar ej fungerade. Han var nämligen vid tinget också instämd för att han ej hade dem i ordning. Advokat Kjällman påpekade, att det givetvis var fel, att fru Wigsten ej hade lyse, men det betyder ej något i detta fall. En bilist skall förvissa sig om att vägen är fri och inte vräka sig fram hur som helst.
I skadeståndsfrågan blev det diskussion om kravet på livränta, vilket bestreds av advokat Lundgren under motivering, att om mannen förolyckats bör livränta utgå, men däremot icke om det är hustrun. Häremot framhöll advokat Kjällman, att även hustrun bidrager till hemmets underhåll, och enligt överståthållare Nothins förklaring till statsrådsprotokollet bör livränta utgå så att familjens levnadsstandard ej sänker, vilket icke kan undgås om livränta förvägras i detta fall. Advokat Wahlberg ville icke bestrida, att familjen Wigstens merutgift på grund av husaruns död skulle bli 60 kr. pr månad.
Målet överlämnades och utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Dåliga bromsar förutnämnde Eneqvist var åtalad för det han framfört bil utan att bromsarna varit i brukbart skick. Han dömdes till 20 dagsböter å 1:50. Bilens ägare fick 40 dagsböter å,. 2: -.

Dyrbart möte på väg. En lastbil och en hästskjuts hade passerat varandra i Eksta. Härvid framfördes hästskjutsen på fel sida och bilisten försökte ta mötet på den sida han ansåg vara ledig. Detta gick emelertid inte utan han körde med god fart i diket, varvid bilen, som ägdes av annan person, ramponerades. Bilen hade framförts med 60 km. hastighet, men farten hade vid mötet nedbringats till 40. Båda \”kuskarna\” voro nu finstämda. Advokat Kjällman, som var ombud för hästkusken, framhöll att hela skulden låg på bilföraren. De låta det ofta gå på Guds försyn. \”Det gör många kuskar också\”, invände domaren. Båda svar, ville jämka skadeståndskravet vilka uppgingo till kr. 4,244:46. Chauffören ansåg att bilen efter reparationen blivit bättre än före olyckan. Svar. dömdes till vardera 20 dagsböter å 1:50 och skola betala vardera hälvten av det begärda skadeståndet.

För hög fart å lastbil kostade en annan bilförare 20 dagsböter å 2: 50.

Eldsläckningsanordning hade saknats å en lastbil. Det blev 10 dagsböter å 1: 50.

Motorförsäkringen hade en person icke klarat i rätt tid. Den extra kostnaden härför blev 10 dagsböter å 1,50.

Körkort för traktortåg. Tvänne personer voro instämda för det de framfört traktortåg utan att inneha körkort. Båda dömdes till 10 dagsböter, den ene å 1,25 och den andre å 1,50.

Paråkning på cykel. Tre paråkare bötade vardera en tia.

Handlat bildäck utan licens hade en handlare gjort och var därför instämd. Han skyllde på att de skulle vara till hästfordon. Detta hjälpte dock ej utan han fick 15 dagsböter å 5 kr. och däcken förklarades förverkad.

Falskdeklaranter. Åtta falskdeklaranter dömdes till böter varierande mellan 25 och 100 kr.

Skinkorna anmälde sig själva. En person hade skickat ett fläskpaket, ett par skinkor, till Stockholm, men paketet gick sönder innan det kom från Gotland; och eftersom det inte är lovligt att handskas hur som helst med ransonerade varor, så blev det åtal. Svar. framhöll, att paketet inte sänts för vinnings skull utan som gåva. Det blev 10 dagsböter å 1,50 varjämte skinkornas värde kr. 81:74 förklarades förverkat.

Zigenaraffärer. En person hade sålt en häst till zigenare, och eftersom de ej äro auktoriserade livdjurshandlare blev det åtal för säljaren. Böterna fastställdes till 20 dagsböter å 2 kr.

Skogsbranden på Lojsta hed, vilken skulle orsakats av vårdslöshet vid sprängning var föremål för rättens handläggning. Svar. påstod sig ha följt gällande föreskrifter, men åkl. menade att lian icke fastgjort stubinen på betryggande sätt. Han fick 15 dagsböter å 2 kr.

Tandläkaren kom igen. En i Klintehamn verkande tandläkare, som dock icke har behörighet därtill, och som bötfälldes vid samtliga sammanträden under vårtinget, var nu instämd. Denna gång blev det 100 dagsböter å 3 kr.

Brott mot mejeristadgan kostade en mejerska 5 dagsböter å 2 kr.

Stal före avfärden till häktet. En person var åtalad för tillgrepp av en plånbok i en affär i Hamra. Detta inträffade på morgonen samma dag han skulle börja avtjäna 3 mån. fängelse för olovligt undanhållande och snatteri. Målet uppsköts för vidare utredning.

Midsammarfylla hade en person lagt sig till med. Dagen efter skulle han restaurera sig och blev full på nytt. Under en cykeltur körde han på en och annan och åstadkom en del skador, och därtill hade han en pojke som passagerare på cykeln. Han fick nu 40 dagsböter å 2: – kr.

Full på basar i Klintehamn hade en person varit. Han är vid sådana tillfällen särskilt svår mot minderåriga och sådana han anser sig kunna råda på. Mannen fick 50 kr. böter.

För fylleri och förargelse fick en annan person böta 50 kr.

Fem bryggare. Fem personer voro åtalade för det de bryggt på dricka, som de ansett vara för svag. De dömdes till vardera 25 dagsböter å 1: 50 och skola dessutom utgiva tillverkningsskatt.

Motboksutlåning. Tvänne personer hade utlånat sina motböcker med systembolaget till en person, som sedan i fyllan trängt in i en ladugårdsbyggnad i Stenkumla och våldfört sig på djur. Motboksutlånarna dömdes till vardera 15 dagsböter å 1.50.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 september 1943
N:r 208

Gotländsk väghistoria under ett halvsekel.

En tid av intensiv utveckling för vårt vägväsen.

\"\"
Petes i Öja

Den gamla kalkstensbron vid Petes i Öja.
Något om vägdistriktens verksamhet under dess 50-åriga tillvaro.

Den vägorganisation, som nu vid vägväsendets förstatligande försvinner, har hunnit verka under precis ett halvsekel eller alltsedan det enligt 1891 års väglag tillkom och sattes i verket. Den har alltså fungerat under en tid av rastlös utveckling på det tekniska området, vilken ställt de ansvariga vägmyndigheterna inför upprepade krav på bättre förbindelser och som stundom medfört svårigheter av skilda slag. Under medverkan av kunniga och erfarna män ha dock dessa svårigheter övervunnits och Gotland kan i dag berömma sig av ett vägnät, som tillgodoser alla rimliga anspråk. Det lokala vägstyret kan med gott samvete överlämna det verk, det byggt upp, till de statliga förvaltningsorgan, som skola föra verket vidare.
När den nya organisationen med vägstyrelser och vägstämmor kom i gång på-90-talet blev den första stora uppgiften att besluta om vägdelning för det system till väghållning in natura som lades upp. Varje jordägare skulle ha sin vägdel att sköta om och det tog lång tid att verkställa dessa omfattande beräkningar. Lantmätare Oskar Warfvinge i Visby hade detta arbete om hand och det dröjde flera år in på 1900-talet innan väglängderna lågo klara och kunde träda i kraft. Under tiden hade vägstyrelsen som en av sina huvuduppgifter att utlysa entreprenad på anläggandet av nya vägar och på underhållet av dessa. För vinterväghållningen krävdes en indelning i ploglag, som förnyades vart tionde år. Att göra alla till lags med ersättningarna gick givetvis aldrig och titt och tätt anfördes klagomål, som ibland fullföljdes ända upp till Kungl. Maj:t. Vid vägstämmorna i seklets början var representationen vanligtvis inte så fulltalig och ibland kan man finna att endast 3-4 ombud infunnit sig. Allt gick i sina lugna gängor och några omstörtande frågor hade man inte att ta befattning med.

Motortrafiken gjorde sig påmint redan 1903.
Motortrafiken började dock snart höra av sig och redan 1903 förekommer en passus i norra vägdistriktets protokoll, som talar om att Carl Håkansson sökt trafiktillstånd för automobil på vägen Tingstäde-Fårösund. Man ansåg att denna trafik skulle bli till gagn och man ville inte motsätta sig ett begagnande av dessa fordon. 1906 kom \”Automobilaktiebolaget Gotland\” med en liknande framställning och fick tillstånd för diligenstrafiken till Fårösund.
Vägstyrelsen på söder höll stramare tyglar i fråga om biltrafiken och 1915 satte man sig emot en framställning om körtillstånd under motivering att \”framförandet av automobil ej sällan är förenat med största fara för vägfarande och utan att minsta hänsyn tages för att skyddå eller hjälpa den som möter med hästar förspänt åkdon\”. Medan norra vägstyrelsen var liberal och tillät biltrafik på snart sagt alla småvägar dröjde det ända fram till 1922 innan man på söder släppte fram bilarna på olika bygdevägar.
Av större vägbyggen vid seklets början kan nämnas vägen Martebo station-Nyplings i Lokrume och 1910 byggdes den första bron i armerad betong vid Ihre i Hangvar för en kostnad av 1,900 kr. 1912 ombyggdes också Nybro i Gothem, som den gången kostade 4,625 kr.
Åren närmast efter kriget fick man efter långa förhandlingar klart med vägarna över Mästermyr och på norr beslöt man byggandet av Hangvar-Othem-vägen, som var klar 1923.

När färjebryggorna föllo samman av skröplighet.
Färjetrafiken över Fårösund fortgick ända fram till 1920-talets början på samma sätt som den gjort sedan gamla tider. För persontra, fiken hade man små roddbåtar och för det tyngre godset fanns en större blevo också alltmera ålderstigna och fallfärdiga och till sist gick det så långt, att man på Fårösund måste hyra en brygga i enskild ägo för att kunna klara färjetrafiken utan vådor. Är 1920 började man byggandet av den nya Fåröbryggan och samma år inköptes en mindre motorfärja för passagerare och lättare gods. Nyanskaffningen fullbordades sedan\’ med att en bilfärja insattes i trafik på hösten 1922. Innan dess hade också färjehamnen i Fårösund ordnats på ett tillfredsställande sätt. Den gamla generationen färjemän avtackades och den nya tidens farkoster började sina turer i sundet. En ständigt återkommande fråga angående färjetrafiken blev sedan biljettaxorna, som ändrades åtskilliga gånger innan de fr. o. m. 1937 helt avskaffades.

Natura väg hållningen avskaffas vägkassorna överta ansvaret.
I mitten på 20-talet trängde sig frågan om vägkassornas övertagande av sommar väg hållet alltmera i förgrunden och i det fallet var det södra distriktet som kom först i gång. Fr. o. m. år 1927 övertog södra vägkassan väghållningen i distriktet och året efter fattades enahanda beslut på norr sedan frågan fallit två gånger förut. Båda distrikten utbjödo väghållningen på entreprenad och man tecknade avtal med A.-B. Vägförbättringar som skötte om de gotländska vägarna till 1932 års utgång. I en form levde dock det gamla naturasystemet kvar in på 1930talet nämligen vinterväghållningen. Saken behandlades på några vägstämmor och det gav till resultat att vägkassorna år 1932 övertogo denna angelägenhet.
I 30-talets början började man umgås med tanken inom vägstyrelserna att helt och hållet överta väghållningen i egen regi. Under 1932 togs frågan upp vid gemensamma förhandlingar med vägstyrelserna och förslagen resulterade i att vägstämmorna beslöto ett fullständigt övertagande av all väghållning i kassornas egen regi fr. o. m. 1933 års början.
Vägstyrelsernas första åtgärder beträffande vägbyggena var att förbättra de starkt trafikerade vägarna genom öns samhällen samt vid de järnvägsstationer, där bettransporterna voro särskilt omfattande. Vägen genom Roma breddades och vidare förbättrades vägen Hemse-Ljugarn, västra landsvägen samt vägen Visby-Hemse över Vall och Hejde. Kulmen i vägbyggandet nåddes åren 1933-34, då man också eftersträvade arbetslöshetens avhjälpande med igångsättande av vägbyggena. I norra häradet förbättrades under åren 1933-36 vägen Visby-Stenkyrka och bland andra vägar som iordningställdes under denna tid kan nämnas vägen genom Bjärges, vägen Tibbles i Hejdeby-Larsarve stationsväg i Källunge, vägen Allekvia i Vallstena-Gothem och vägen Bro kyrka-Tingstäde samhälle. Bland större vägbyggen på söder kan nämnas förbättringen av vägen Visby-Träkumla-Vall-Isums samt ombyggnaden av Toftavägen, vilken fortgått fram till de senaste åren.

De första betongvägarna.
Slite fick Gotlands första betongväg vilken anlades 1930 för en kostnad av 135,000 kr. Sedan följde så småningom betongvägar i Hemse, Klintehamn, Tingstäde, Vible och Roma, där kriget avbröt detta permanentningsarbete. Ungefär 1,5 mil betongvägar hade iordningställts före krigsutbrottet. Av tjärmakadamiserade vägar har anlagts ungefär en mil.
Förbindelserna över Fårösund förbättrades på ett avgörande sätt genom att en ny motorfärja byggdes och sattes i trafik under år 1937. \”Fårösund II\” utfördes på Löfholmsvarvet efter konstruktion av civilingenjör K. H. Larsson i Stockholm och kostade i runt tal 60,000 kr. I samband därmed byggdes också färjeläget i Fårösund om, så att plats kunde beredas båda motorfärjorna.
En fyraårsplan för vägbyggena upprättades 1936 och närmast i tur stod då förbättring av vägar genom Roma, Endre och Follingbo, vägarna vid Laus myr samt Toftavägen. Under senare år, särskilt 1941 och 1942, ha åtskilliga vägar förbättrats och även nybyggen ha ägt rum, främst för att tillgodose kraven från försvarets sida. Bland de vägförbättringar som senast beslutats och som till en del också utförts märkes Visby-Bro kyrka, Visby-Fjälls i Endre, Hallfreda-Akebäck-häradsgränsen, vägen till Halls huk, vägen Roma kyrka-Björke kyrkaIsums, Bunge-Hau-Trelge, vägen Boge kors-Ytlings i Othem, vägen Stava-Digeråkra i Barlingbo, vägen Tingstäde kyrka-Bunn i Fårösund, Lokrume kyrka-Mallgårds i Hejnum, vägen Endre-Follingbo, Stuxvägen i Fårösund, vägen Tass i Hejde-Duckarve i Linde, vägen Ejmunds-Mästerby-Isums m. fl. Sammanlagt har sedan 1927 cirka 30 mil vägar byggts och omkring 40 större broar ha anlagts.

Dammbindningen slog igenomså småningom.
Dammbindningen började diskuteras omkring år 1930 och man gjorde en del försök i de större samhällena med klormagnesium och andra ämnen. Vägsaltet hade emellertid en del olägenheter med sig som gjorde att man inte kom att använda det i större utsträckning förrän 1935. Snart insåg man att saltet var oundgängligt för de dammiga gotlandsvägarna och före krigsutbrottet hade man kommit så långt att över 100 mil eller 70 procent av vägnätet var saltbehandlat.
Under årens lopp har vägdistriktens maskinpark vuxit oerhört och det ligger åtskilliga kapitalinvesteringar mellan de vägsladdar som inköptes 1923 och den stora omläggning till gengasdrift, som de senaste årens förhållanden tvingat fram. När kontraktet med Vägförbättringar uppsades 1932 övertogs samtliga bolagets maskiner på Gotland och detta bestånd han sedan utökats med modernare redskap av alla slag.

Männen i ledningen.
I denna lilla översikt måste också beredas plats för namnen på en del av de män, som under årens lopp lett vägdistriktens verksamhet. Det dominerande namnet i södra distriktets historia är kronolänsman M. E. Svallingson, Klintehamn, som under nära 40 år med stark hand ledde distriktets öden. Hån tillträdde ordförandeposten i styrelsen 1893 och det sista protokollet av hans hand är dagtecknat den 2 jan. 1932, vilket bl. a. omtalar att landstingsman K. J. Levander i Havdhem utsetts till ordförande. Efter dennes död utsågs fr. o. m. år 1937 nämndeman K. W. Palmqvist, Vall, till styrelsens ordförande, där han alltjämt fungerar. Av namnen från gamla tider kan vidare nämnas Nils Nilsson i Klintehamn, som var med i många år ända fram till 1927, 0. N. Bolin i Alva, som avgick 1917 samt M. N. Nilsson, Ålarve i Rone, vilken tillhörde styrelsen 1918-25. Ar 1928 invaldes riksdagsman Th. Gardell i styrelsen, 1932 kom nämndeman Palmqvist samt fr. o. m. 1936, då styrelsen genom en ny förordning utökades från tre till fem ledamöter, landstingsman Henric Levander, Bols, lantbr. Malkus Andersson, Eksta, och folkskollärare Herman Stengård i Linde, vilken till sin död 1941 fungerade som räkenskapsförare och tillika stämmoordförande. Efter honom har folkskollärare Reinhold Dahlgren inträtt i styrelsen och stämmoordförande de senaste åren har varit kyrkvärden Rud. Bolin i Alva.
I norra häradet finna vi omkring sekelskiftet följande namn i vägstyrelsen: som ordförande kaptenen C. T. Broander, Kullingbos i Källunge, samt vidare f. riksdagsmannen Per Larsson, Lilla Fole, och nämndeman 0. J. Larsson i Hörsne. Åren 1906-10 finner man nämndeman Johan Edmarks namn i styrelseprotokollen och på ordförandeposten fungerade åren 1906-08 agronom K. F. Broander, Kullingbos. Riksdagsman K. J. Larsson, Bondarve i Fole, trädde sedan till och var ordförande ända fram till 1929, vilket år dåvarande kaptenen Fr. Nyström trädde till. Vid ombildandet av styrelsen 1936 blev lantbrukare Gunnar Nilsson, Halner, styrelsens ordförande och vid dennes avflyttning inträdde fr. o. m. 1941 lantbr. E. W. Norman på ordförandeposten. Bland dem som under många år tillhört norra vägstyrelsen kan nämnas nämndemännen Hj. Pettersson, Hulte i Endre, 1911-35 och lantbr. N. P. Svensson, Hägelsarve i Ekeby 1917-28. Riksdagsman Gunnar Bodin, Grausne, var styrelseledamot 1929-36 samt major Nyström 1930 -36. Den nuvarande styrelsen består av lantbr. E. W. Norman, ordförande, förvaltare P. 0. Berthon, Bungenäs, som även varit vägstämmans ordförande, lantbr. Arvid Collberg, Follingbo, fabrikör Fridolf Johnsson, Slite, och lantbr. Anders Andersson, Hangvar. Alltifrån färjeväsendets nyordnande i Fårösund vid 20-talets början och fram till 1936 fungerade styrelsesuppleanten John Broström, Broa, som styrelsens tillsyningsman för färjetrafiken.

Varnande röster mot förstatligandet.
Trots att vårt lokalstyrda vägväsen visat sig besitta en hög grad av effektivitet och initiativkraft kom dock frågan om vägarnas förstatligande fram för några år sedan. Vägstyrelserna och stämmorna hade ärendet på remiss och från gotländskt håll höjdes röster mot förslaget, då man fann nackdelarna med det nya systemet betydligt överväga de fördelar som kunde vinnas. Likaså protesterade man kraftigt mot de särbestämmelser som i lönehänseende föreslagits för de blivande tjänstemännen inom den gotländska vägorganisationen.
Årets riksdag genomförde som bekänt förslaget, vilket träder i kraft nästa nyårsdag, och därmed får vårt halvsekelgamla lokala självstyre maka åt sig. De sista vägstämmorna ha hållits i Hemse och på Allekvia medan vägstyrelserna väl ännu komma att samlas några gånger för att sköta om de sista ärendena. En av de sista stora uppgifterna har varit att samla alla i vägfrågor intresserade gotlänningar till den stora vägdagen i dag, som anordnats för att hugfästa minnet av den epok i gotländsk väghistoria, som inom kort är till ända.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 september 1943
N:r 208

LÄNSSTYRELSEN.

I här fört föreningsregister hava denna dag intagits följande anmälningar:
ur styrelsen för Gotlands Centralkassa för jordbrukskredit, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Visby har utträtt suppleanten Ivar Hoppe, i vilkens ställe såsom suppleant invalts Axel Edvard Carlsson, Hallvards,
i styrelsen för Hemse-ortens Jordbrukskassa, förening m. b. p. a., som har sitt säte i Hemse socken, hava invalts såsom ordinarie ledamot Lars Josef Reinhold Grönström, Autsarve, samt såsom suppleant Eric Linus Hellgren, Fardhem. Firman tecknas numera, förutom av styrelsen i dess helhet, av kassans föreståndare Ivar Larsson;
den 22 juni 1943 antogos stadgar för Föreningen Lillängen u. p. a., som har till ändamål att förvärva eller förhyra lämpliga fastigheter, och att i dessa anordna sommarkolonier för barn från arbetstyngda, företrädesvis mindre bemedlade familjer på den gotländska landsbygden samt att — i den utsträckning så lämpligen kan ske utan inkräktande på den förutnämnda uppgiften bereda kvinnor från landsbygden semestervila eller konvalescentvård, ävensom att eljest bereda bostäder åt medlemmar. Styrelsen, som har sitt säte i Västerhejde socken, utgöres av hemmansägaren Axel Edvard Carlsson, Hallvards, landstingsmannen Per Gustav Ansgarius Svensson, Stenkyrka, fröken Laura Sofia Elisabet Stålhandske, Hallvards, handlanden Jakob Vilhelm Grauner, Hallvards, och direktören Åke Edvard Wahlgren, Visby, ordinarie ledamöter, med änkefru Agnes Maria Ohlsson, Hallvards, fru Inez Anna Löfgren, Visby, fröken Anna Louise Helena Anschiltz, Hallvards, barnmorskan Astrid Valborg Johansson, Hallvards, och slöjdläraren Erik Fabian Oskar Ahrfelt, Hallvards, såsom suppleanter. Föreningens firma tecknas, förutom av styrelsen i dess helhet, av Axel Carlsson och Åke Wahlgren var för sig. Räkenskaperna avslutas för kalenderår. Kallelse till föreningssammanträde och andra meddelanden till föreningsmedlemmarna skola ske genom annons i minst en i Visby utkommande tidning. Sålunda föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna minst fjorton dagar före ordinarie och minst åtta dagar före extra föreningssammanträde.
Visby i landskansliet den 8 september 1943.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 september 1943
N:r 208

Studier för affärsanställda.

På tisdagskvällen samlades stadens affärsinnehavare och deras medhjälpare, ett nittiotal, på pensionat Solhem, varvid handelslärare Axel Bengtsson från Köpmannainstitutet i Stockholm höll ett medryckande föredrag över ämnet \”Butiken\”, biträdet och kunden i kristid, varjämte upplysningar rämnades betr. studier per korrespondens. Sammankomsten utgör ett led i arbetet för studieverksamheten på Gotland, för vilket köpman John R. Wittberg i Hemse av Gotlands Köpmannaförbund blivit utsedd som ledare. Liknande sammankomster hönas i söndags i Klintehamn och Hemse och i måndags i Slite.
Efter föredraget, som med stort intresse avlyssnades, fortsatte mötet med gemensam kaffedrickning, allsång m. m. Ett antal studiecirklar I anmäldes och börja i dagarna sin verksamhet.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 9 september 1943
N:r 207

Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget

har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under juli månad 1943.
För hästar till: Almar Berg, Hexarve i Sproge 1,200 kr., Emrik Liljegren, Stora Vede i Follingbo, 400, Hugo Mårtensson, Broungs i Bunge, 900, Hugo Pettersson, Stumla i Alva, 420, Martin Wiman, Tings i Kräklingbo, 550, Martin Gardelius, Stora Hästnäs, 500, John Olsson, Lunds i Tingstäde, 500, Gustaf F. Sandelin, Ava, Fårö, 250, Albin Liljeström, Liffride i Lärbro, 560.
För föl till: Herman Bäckström, Klinte i Follingbo, 64, Gunnar Jakobsson, Robbenarve i Garda, 108, Hugo Pettersson, Myrungs i Linde, 150, Karl Johansson, Bogs i Stånga, 140, Gottfrid Bendelin, Bengts i Östergarn, 65.
För nöt till: Anton Wikström, Alvans i Rute, 600, Artur Dahlgren, Kulla i När, 50, Jacob G. Jacobsson, Likmide i Hemse, 200, Karl Pettersson, Ganne i Sanda, 300, Fredrik Nilsson, Suderbys i Gothem, 100, J. G. Pettersson, Rosarve i Havdhem, 100, Rudolf Båtelsson, Ragnsarve i Näs, 130, Simon J. F. Gardelius, Österryftes i Fole, 200, Sig. Thomsson, Nickarve i Vänge, 352, Theodor Mutas, Slättflishage, 600, E. A. J. Ruthström, Suderbys i Västerhejde, 500.
För svin till: Ture Blom, Binge i Martebo, 100, John Olofsson, Krokstäde i Tofta, 120, Arvid Jakobsson, Kanalen i Lummelunda, 40, Erik Levin, Stora Hästnäs, 70.
För hund till: Efraim Stenbom, Visby, 75.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 september 1943
N:r 206

Skytte.

\"\"

Sudermästerskapet i skytte.
Lyckad tävling i Hemse på söndagen.

Den av Hemse Skyttegille i söndags anordnade tävlingen om Södra Gotlands Lottakårs vandringspris i skolskjutning hölls å gillets trevliga skjutbana som nu helt nyrenoverats. Ett tiotal gillen ställde upp i huvudtävlingen. Resultaten blev i allmänhet rätt goda trots den i synnerhet fram på dagen besvärliga belysningen med solen emot på den smala banan. Allmänna omdömet var att skyttedagen var särskilt lyckad. Emellertid saknades, som det framhölls från både arrangör och deltagarehåll, representanter från flera större gillen. Hemse skyttegille hoppas emellertid på ändring till ett annat år.
De tio bästa skyttarna i pokaltävlingen blev efter sista omskjutningen:
1) A. Larsson, Hemse, 217, (efter omskjutning med Ronander), 2) A. Ronander, Hablingbo, 207, 3) Y. Smitterberg, Etelhem, 166, 4) I. Kviberg, Hemse, 166, 5) H. Jakobson, Hablingbo, 159, 6) I. Larsson, Hemse, 122, 7) G. Lindstedt, Klinte, 119, 8) V. Eriksson, Hemse, 118, 9) E. Hedergren, Havdhem, 117, 10) G. J. Lesley, Hemse, 112.

Huvudtävlingen.
(2 hast. precisionsserier.)
Klass 4 o. 5:
A. Ronander, Hablingbo, 91 7: —
jämte A. Larssons hpr.
Y. Smitterberg, Etelhem 87 7: —
G. Lindstedt, Klinte 86 6: —
I. Larsson, Hemse 85 5: —
A. Larsson, Hemse 84 4: 50
H. Jakobsson, Hablingbo 84 4: 50
G. J. Lesley, Hemse 83 4: —
I. Kviberg, Hemse, 82 3: 50
V. Eriksson, Hemse 82 3: 50
A. Sundberg, Hemse, 79 3: —
E. Andersson, Klinte 75 2: 50
E. Korsman, Hemse 75 2: 50
H. Hallgren, Klinte 74 2: —
G. Medbom, Fardhem 74 2: —

Klass 3:
E. Hedergren, Havdhem, 80 6: —
T, Konradsson, Hemse 79 5: —
S. Jakobsson, Grötlingbo 77 4: —
S. Nilsson, Havdhem 77 4: —
H. Höglund, Fardhem 76 3: 50
V. Kylberg, Havdhem 75 3: —
E. Olsson, Hemse 73 2: 50
S. Rumin, Hemse 72 2: —
F. Nilsson, Hemse 72 2: —
K. G. Pettersson, Hemse 70 2: —

Insatsskjutning.
(15 skott mot 10-ringad internationell
tavla, 300 m.)

Klass 4 a. 5:
G. Lindstedt, Klinte 114 6: —
jämte Hemse Skg. hpr.
K. M. Hansson, Havdhem 110 6: —
A. Larsson, Hemse 103 5: —
E. Korsman, Hemse 101 4: —
H. Hallgren, Klinte 101 4: —
A. Ronander, Hablingbo 96 3: 50
E. Andersson, Klinte 95 3: —
I. Larsson, Hemse 92 2: 50
I. Kviberg, Hemse 90 2: —

Klass 3:
E. Olsson, Hemse 102 6: —
F. Nilsson, Hemse 90 5: —
S. Nilsson, Havdhem 86 4: —
K. G. Pettersson, Hemse 85 3: 50
V. Kviberg, Havdhem 84 3: —
E.Hedergren, Havdhem 78 2: —
T. Konradsson, Hemse 78 2: —
S. Jakobsson, Grötlingbo 78 2: —

Klass 2:
S. Rumin, Hemse 82 4: —
K. Thomsson, Hemse 75 3: —
B. Nilsson, Hemse 70 3: —
Klass 1:
A. Wahlgren, Havdhem 57 2: —

Klass R:
B. Lesley, Hemse 56 2: —

Närstridskjutningen.
Klass 4 o. 5: 1) A. Ronander, Hablingbo, 6/58, Einar Söderlunds Hpr., 2) A. Larsson, Hemse, 6/57, H. Petterssons Hpr., 3) E. Andersson, Klinte, 6/56, Hemse Skg. Hpr., 4) K. M. Hansson, Havdhem, 6/56, Widners Hpr., 5) E. G. Hoffman, Väte, 6/56, Hemse Skg. Hpr.
Klass 3: 1) E. Hedergren, Havdhem, 6/59, Hemse Krut & P. Hpr., 2) E. Olsson, Hemse, 6/59, Henning Svenssons Hpr., 3) V. Kviberg, Havdhem, 6/57,. Hemse Skg. Hpr., 4) K. G. Pettersson, Hemse, 6/57, d:o, 5) S. Nilsson, Hemse, 6/56, d:o, 6) S. Jakobsson, Grötl-bo, 6/56, d:o.
Klass 2: 1) J. Pettersson, Fardhem, 6/57, Hemse Skg. Hpr., 2) T. Stumle, Hemse, 6/56, d:o, 3) B. Olsson, Hemse, 16/56, Uno Jakobssons Hpr., 4) S. Rumin, Hemse, 6/51, Hemse Skg. Hpr.
Klass 1: A. Wahlgren, Havdhem, 6/57, A. Sundbergs Hpr.
Klass R: 1) B. Lesley, Hemse, 4/33, Hemse Skg. Hpr.
Korthållsskjutninglen: 1) H. Hallgren, Klinte, Appelquists Filial Hpr., 2) I. Larsson, Hemse, Skytteintresse-rads Hpr., 3) V. Nilsson, Havdhem, Hemse Skg. Hpr., 4) Nils Ahlkvist, Hemse, d:o, 5) Hjördis Siltberg, Hemse, d:o.

Stora Skedvi vann tävlingen om Riksskölden.
Även Visborgarna deltog i tävlingen.

Stora Skedvi tog Riksskölden med glänsande resultat före Västerås skarp. De bästa Stockholmslagen, Skarp och Södermalm, kom på tredje och fjärde plats, även de med utmärkta poänger. Tack vare det vackra vädret och den måttliga vinden är resultaten goda över hela landet, men den skarpa solen har dock försvårat skjutningen, och något individuellt rekordresultat har ej noterats. Såvitt man hittills vet, leder de båda förgrundsfigurerna i årets riksskyttemästerskap Alf Kallenberg och W. Fröstall, båda med 145 p.
Det är inte förstagången Stora Skedvi vinner Rikssköj. men ändå är det på sätt och nytt lag. Den gamla stamtruppen med Janne Gustavsson, Gottfrid och Axel Berglund, Carl-Fredrik och Bruno Jansson är nu ur spelet. Blott Trång står kvar och har två nya lagkamrater. Janne Gustavssons son Rune och Erland Löfnäs. Deras resultat var resp. 141, 142 och 138 poäng. Alla tre har tränat på internationell tavla och har nog detta delvis att tacka för sin seger.
Årets tävling hade samlat rekorddeltagande, 1,650 skyttar från 219 föreningar.
Lagtävlingen: Stora Skedvi 421, Västerås skarpskytteförening 418, Sthlms Skarp 417, Södermalm-Liljeholmen 414, Andrarum 413, Stora Skedvi lag 2, 413, Östersund 410, Karls-borg 408, Sthlms Central 407, Ludvika 407, Sthlms Skarp lag 2 407, Sundsvall 406, Bohusläns reg. 405, Kungsbacka 405, Sthlms Skarp lag 10 405.
Visborg ställde upp med tre lag, av vilka det andra lyckades bäst med sammanlagt 394 poäng, vilket medför en plats bland de 25 bästa lagen, som hittills anmälts. Källström sköt 134, C. E. Nilsson 132 och Ivås 128. I lag I sköt Tallqvist dagens bästa resultat med 137, men kamraterna Holmstrand och Lindvall spolierade lagresultatet. Lag III hade Gustren som bäste man på 131. Utom tävlan deltog Å. Erben som sköt 136 poäng av de 150 möjliga. Skottfördelningen i denna tävlan är fem i varje ställning med obegränsad skjuttid och obegränsat antal provskott.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 september 1943
N:r 206