Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Hemse
Hemse är en tätort på Gotland, belägen cirka 50 km söder om Visby.
Gårdsnamn: Annexen, Arges, Asarve, Bopparve, Frigges, Gannarve, Halldings, Hulte, Kodings, Likmide, Lingvide, Mullvads, Ocksarve, Sindarve, Smiss, Tjängdarve.
Gotlandsgodtemplarna får de närmaste dagarna besök av instruktören fil. mag. Harry Östlund och ombudsman Bertil Nilsson. Den förstnämnde besöker Slite på torsdagen och håller därvid bl. a. en nykterhetslektion i folkskolan, och på fredagen får folkhögskolan i Hemse besök med lektion på middagen och samkväm i gymnastiksalen på kvällen, då hr Östlund bl. a. visar färgbilder från England och kåserar om engelskt liv. Samtidigt är hr Nilsson i farten på Fårö och Fårösund för att ge därvarande IOGT-loger stöd i propagandaarabetet. Lördag—söndag hålles en kurs på Klintegården i Klintehamn, där man kommer att syssla med bl. a. nykterhetskommittens intressanta utredningar och söndag e. m. blir det dessutom möten på Fårö kl. 17 och i Lärbro kl. 20. På måndagskvällen håller logen Kustvakten i Fårösund ett möte med inbjudna i Folkets hus, och på tisdagskvällen anordnar Visbygodtemplarna ett samkväm för särskilt inbjudna med musik av IOGT:s musikcirkel och ett aktuellt föredrag av mag. Östlund.
Som framgått av annons den 15/10 kommer i år Gotlands maskinhållare att samlas på folkhögskolan i Hemse den 5 nov. Erfarenheter från fastlandet kommer att lämnas av maskinkonsulent Haeggblom, Kalmar. Vidare blir det demonstration av de nyare traktorerna som är försedda med den av försäljaren rekommenderade plogen. Centralföreningen kommer att visa nyanläggningarna och liksom föregående år blir det tillfälle att diskutera och rikta frågor angående maskinhållningen på Gotland. Anmälan för deltagande måste göras senast den 1 nov. till hushållningssällskapet.
En av Gotlands mera bemärkta köpmän John R. Wittberg, Hemse, fyller på torsdag sextio år. Han är född i Hemse, tog realexamen 1908 och efter att ha genomgått Påhlmans handelsinstitut praktiserade han vid affärsföretag i Ljusne och Stockholm till 1918. Påföljande år blev han innehavare av den gamla ansedda firman Reinh. Wittberg & Son i Hemse, grundad redan 1879. Denna firma leder han alltjämt och har också under årens lopp utvecklat sitt företag mer och mer samtidigt som han moderniserat och rationaliserat verksamheten. Som man torde erinra sig införde hr Wittberg för några år sedan som en av de första köpmännen här på Gotland självbetjäning för speceri- och livsmedelsavdelningen. John R. Wittberg är en känd och uppskattad man inom köpmännens organisationer, inom vilka han betrotts med mångahanda uppdrag, bl.a. som styrelseledamot i Gotlands köpmannaförbund, som sekreterare och kassör i Södra Gotlands köpmannaförening samt som styrelseledamot i Köpmans-gillet. Vidare är han innehavare av Sveriges köpmannaförbunds hederstecken i guld. En del av sina uppdrag har han numera lämnat, då tiden inte räcker till. I det kommunala har han bl.a. fått mottaga posterna som ordförande i kommunal- och municipalfullmäktige i Hemse samt Som ordförande i kommunal- resp. municipalstämmorna. Tidigare har han även haft ett flertal andra uppdrag, varav bl. a. kanil nämnas ordförandeskapet i brandstyreisen, byggnadsnämnden och hälsovårdsnämnden m. m. Han har också varit intendent vid krigssjukhuset i Hemse. Bland nya uppdrag han mottagit kan nämnas ordförandeskapet i styrelsen för yrkesskolan i Hemse.
Regnandet tycks ha tagit fart igen, i morse stod det åter som spön i backen. Under den gångna veckan har annars vädret varit åtminstone något bättre och på de översvämmade markerna hade vattnet något litet börjat sjunka undan. Fortsätter nu regnandet blir situationen åter besvärlig. Närsån har länge svämmat över sina breddar och likaså på vissa håll Gothemsån. Vid Asbro i Gothem är vattenflödet lika kraftigt som vid den häftiga islossningen i fjol våras, då den översta bilden togs. Det enda som inte finns där är bildens stora isblock. Också i Mästermyr har vattnet stigit och går nu över vägen Hemse-Sproge. Den har man nu måst stänga av, liksom vägen från Fardhem till Hablingbo över myren. Vattnet fortsätter att stiga. Nederbördsmängden som uppmätts vid väggaragen under denna månad är Lärbro 149 mm, Bro 133, Roma 118, Klintehamn 147, Stånga 140 och Havdhem 136 mm.
ett gotländskt företags historia. Utställning 1904 märkesår för en av Gotlands ledande maskinfirmor. Måndagen den 9 april år 1900 kunde man i Gotlänningen läsa en annons, vari Fritiof Pettersson i Havdhem tillkännagav att han tisdagen den 17 april 1900 ämnade öppna en järn- och redskapsaffär vid Korsby i Havdhem och rekommenderade sig i allmänhetens välvilliga hågkomst. Förhoppningarna hans har infriats. I dag står Bröderna Petterssons i Havdhem som en av de ledande firmorna i branschen på Gotland.
Järnhandlare Fritiof Pettersson har datumet 17 april år 1900 särskilt klart i minnet. Det var då som han tillsammans med sin broder Valfrid startade den järn- och maskinaffär, som nu vunnit anseende över hela Gotland. — En gammal man som gjort sig känd och allmänt omtyckt i de kretsar han kommit i beröring med.
Gamle chefen har lämnat ledarskapet i brorsonen Bengts händer. Han kunde göra det med tillfredsställelse, då firman utvecklats stadigt och nu ytterligare befäst sin ställning som ett ansett företag på området. När Gotlänningen häromdagen tittade in i bostaden, tog gamle chefen själv emot och strålade i hela sitt ansikte, när han visste att det skulle bli en pratstund om gamla tider. — Hur kom det sig att Ni öppnade egen affär? — Ja, det var ju så, att Valfrid dch jag — bondsöner från Överöstris i Alva — gick igenom ett par skolor. Jag själv gick igenom folkhögskolan och lantmannaskolan här hemma samt Kristinehamns praktiska skola. Valfrid gick igenom lantmannaskolan och så var han lantbrukselev i Skåne och då jag även praktiserat inom järnbranschen i stan i sex års tid, det var förresten hos Troed Pettersson, numera Visby Järn- och maskinaffär, var det kanske det lämpligaste för oss att öppna en egen affär. Det var då mest småartiklar, som vi livnärde oss på. Det kom maskiner i handeln och vi började representera märket Marshall, dåtidens stora lokomobil-tröskverk. Medan Valfrid var ute i gårdarna och sålde maskiner skötte jag själv affären. Man började vid sekelskiftet allmänt odla betor och boskapsskötseln utviridgades. Bönderna skulle ha större vagnar, plogar och redskap — jordbrukets modernise ring kan man tala om. Allt mer och mer maskiner och redskap kom till Gotland, och det gällde att välja de rätta märkena.
Kommersen större när järnvägen förlängdes. 1901 drogs järnvägen fram från Hemse till Havdhem och det var för oss ett ytterligare steg i utvecklingen. Då for bönderna hit till Havdhem, och köp gjordes upp. På den tiden var det minsann inga bestämda arbetstider. Ibland kunde det t.o.m. hända att man inte hann äta. Stängningstiderna var det heller inte bestämt med. Det var ju så, att tåget kom in vid 20.30-tiden på kvällen, och då fick man hålla öppet.
\”Bara inte Marshall får sälja…\” 1904 var det stor utställning vid Södra Byrummet i Visby, och det var på denna som vi fick upp ögonen för Munktells. Hur det nu var, så var det helsvenska av större värde. Vi blev förresten uppvaktade av en representant som talade om fördelarna med Munktells. Att det var konkurrens även då förstår man, då representanten svarade, när vi ställde oss fundersamma och sa att vi kanske inte skulle få sälja så mycket: »Det gör detsamma hur mycket ni säljer, bara inte Marshall får sälja något.» Det blev i alla fall Munktells, och detta märke har nu firman representerat i snart 50 år, och då man betänker att Munktells skördetröskor genom Bröderna Petterssons har den största spridningen på Gotland och Munktells-traktorerna ligger i toppen, förstår man att det blir fantastiska summor. Havdhem var på den tiden inte något samhälle att tala om, det låg gårdar glest spridda ioch vad affärsverksamheten beträffar, var det inte stort mer än järn- och redskapsaffären vid Korsby. Det fanns förstås en diversehandel. Tiderna blev bättre, bönderna började bygga och odla mark och snart utvecklades Havdhem till ett samhälle. I den lilla järnaffären gick det även framåt, och fotogen- och luxlampor m. m. blev inte de huvudsakliga artiklarna.
Kreugerkraschen. När världskriget kom, fick affärsmännen kanske det bättre ställt. Priserna åkte då upp oerhört och bönderna handlade som vanligt. Det blev mindre med varor, men då bönderna hade pengar länsades faktiskt affärerna på artiklar. De som skaffat sig stora lager fick känna på svårigheter när Kreugerkraschen kom. Det blev ett rentav förskräckligt prisfall, och särskilt inom järnbranschen stod de handlare där som hamstrat. Det blev uppsving igen, bönderna började intressera sig för traktorer bl.a. och Munktellstraktorn, som kom till Gotland 1917 kom att bli ovärderlig och kär hjälp på flera av gårdarna. I början på 30-talet blev efterfrågan stor och man kunde märka en glansperiod fram till andra världskrigets början.
När självgående lokomobilen rullade fram… Innan traktorerna kom, var det den självgående lokomobilen som var den stora schlagern på maskinmarknaden. Men hur fraktade ni ut dessa? — Det var besvärligt många gånger, säger gamle chefen. De gick ju inte med så förfärligt stor hastighet. Men hade man fått sälja, måste den ju fraktas, och det kunde bli många episoder kring dessa. Det kunde ibland ta ett par tre dagar för att få iväg den till köparen någonstans på norra Gotland. Karlarna som fraktade dem var kanske inte alla gånger så noggranna. De måste in i gårdarna och hämta vatten, och när vidundret rullade sakta fram på vägarna, där folk väntade, fick väl tunarna bidra som bränsle. Stillestånd i jordbruket blev det, när andra världskriget bröt ut Det blev självfallet många bönder som fick ta på sig vapenrocken, och därmed märktes också en försämring på maskinmarknaden. Fram till krigets början levererades maskiner av olika slag på löpande band, under kriget blev det besvärligt med oljan och det var ju en ytterligare orsak till att bönderna inte kunde använda traktorer i samma omfattning.
Bönderna skeptiska mot skördetröskan. Folk såg skeptiskt på nästa stora nyhet — skördetröskan — som kom hit i början av 40-talet. Men man förstod att det måste vara en tillgång, och tröskföreningarna upphörde också efter hand. Ett bevis för att nyheten var en god sådan, var att vi levererade den första tröskan till Rosendal 1941 och man ansåg där att den var så bra att de köpte ytterligare en 1943. Bönderna fick upp ögonen, och nu kan vi ju räkna in inte mindre än 209 skördetröskor av Munktells sedan 1944 på Gotland. Sedan 1920 levereras också för International Company Harwester över hela Gotland, självbindare, såmaskiner, konstgödselspridare m.m., allt detta vittnande om att Bröderna Petterssons är en ihågkommen och ansedd firma. När Fritiof Pettersson berättar, är det roligt att lyssna. Även om man har svårt att sätta sig in i affärslivet förr, får man i varje fall en känsla av att det var något av rejäl hederlighet. Man vill riktigt se framför sig hur det såg ut i den gamla affären, när Fritiof tog emot. På disken stod den präktiga snusdosan, fotogenlamporna eller luxlamporna spred ett romantiskt sken över butiken.
\”Vad får det vara — en kaffebrännare kanske\”? Vad får det vara? En handseparator — det var en fin affär —, kanske en kaffebrännare, eller en besparingsspis. Borta inom skåpfönstren blänkte nickelserviserna, de finns säkert ännu som kära klenoder från »den gamla goda tiden». Man gjorde upp köpen, utan konster. Det var heller inte så noga med kontantbetalningen. Bönderna fick vad de ville ha och i de flesta fall gjorde man upp notan en gång om året och då kunde det bli stora pengar.
Så här ser nuvarande chefen ut. Det är disp. Bengt Walleberg, som innan han ingick i det äkta ståndet var »södra Gotlands stiligaste ungkarl».
En förtroendeman. Vid kaffetåren blir det mera berättande av den vitale 83-åringen, och när inte gamla tider rullas upp diskuterar han lika väl om senare tiders världshändelser och är intresserad av det mesta. Man förstår att Fritiof Pettersson i sin krafts dagar vid sidan av affärslivet tagits i anspråk för många kommunala m.fl. uppdrag. Han har under årens lopp fått pröva på så gott som alla sysslor inom kommunen, och alltid gjort sig uppskattad som en uppslagsrik, energisk och dugande man, och säkert har hans arbete varit till stor nytta för kommunen. Numera har han med ålderns rätt dragit sig tillbaka, men han har kanske svårt att helt lämna affärslivet. Ibland tittar han ner i affären, kanske träffar han på någon gammal vän, de flesta är väl borta, och pratar om svunna tider.
Ett märkesår. 1932 var både ett sorger och märkesår i firmans historia. Då avled nämligen brodern Valfrid och hans son Bengt Walleberg var 17 år då, och anställdes som springpojke i firman efter slutad skolgång på läroverket i Visby. Han var ett år hemma i affären, varefter man tyckte att Bengt skulle få utbilda sig, och det blev Palmans i Stockholm 1933 —1934. Sedan ett år tillbaka är Bengt nu firmans chef, en gladlynt och gemytlig herre, som genom sitt rättframma väsen vunnit stort förtroende inte bara inom branschen, utan även inom kommunen. Firman har genom honom utvidgats, och att det är mycket att styra och ställa med förstår man då i affären finns åtta fast knutna, två försäljare en i Havdhem och en i Lau — samt en resemontör. I Klintehamn har firman samarbete med Cedergrens mekaniska verkstad, som har 10-14 man anställda. Bengt Walleberg är en uppskattad man bland Havdhems idrottsungdomar och själv idrottsintresserad har han fått förtroendet som ordförande i Havdhems idrottsförening — en förening på stadig frammarsch. Vad jag önskar, säger den stronge chefen, är att förtroendet sedan firman startades skall bibehållas. Jag hoppas även vid sidan om företaget att idrotten som ligger mig varmt om hjärtat skall skjuta fart och skapa trivsel och glädje bland socknens ungdom. ELLDE.
på folkbildningsförbundets program. Gotlands folkbildningsförbund förbereder f. n. tre instruktionskurser — i Visby, Roma och Hemse — och hoppas, att de skall bli till god nytta. Det blir de säkerligen också, om de olika bildningsförbunden ser till att det kommer gott om aktiva och intresserade deltagare till dem. Först kommer en allmän studieledarekurs på lantmannaskolan i Roma. Den hålles den 8-9 november och ledes av IOGT:s ordensstudieledare rektor Sven Dahl, Vallentuna. Nästa kurs förlägges till Visby den 15-16 nov. och får till ledare den populäre sångpedagogen musikdir. Nils Larsson, Göteborg, känd och högt skattad från ett otal musikkurser runt om i landet. Slutligen hålles på nyåret, troligen den 2-4 jan., i Hemse en kurs för teateramatörer, och den får liksom förra årets red. Birger Handen, Stockholm, som ledare. Det är ett utomordentligt stöd folkbildningsförbundet genom dessa kurser ger organisationernas bildningsarbete i länet, och man får därför hoppas att både distriktsstyrelser och enskilda föreningar och cirklar tar väl vara på de tillfällen som bjuds.
I Gotlands gymnastikförbunds årsberättelse för det 20:e arbetsåret redovisas ett flitigare deltagande i gymnastiken och antalet övningsbesök uppgår till 26.651 mot 25.605 under året innan. Ökningen är desto mera markant som inte mindre än 20-talet föreningar underlåtit att sända in sin årsrapport. Resultatet är det bästa sedan spänstpropagandans dagar. Två nya föreningar har tillkommit och en uteslutits och antalet föreningar är nu 55. Antalet gymnaster har ökat med 20 till 1.123. De manliga gymnasterna har minskat med 42, medan de kvinnliga ökat med 62. Antalet övningar har minskat med 260. I berättelsen framhålles att minskningen till stor del är skenbar, beroende på de uteblivna årsrapporterna. Lokalsvårigheter och brist på ledare är alltjämt den svåra stötestenen. Genom att söka nya vägar hoppas dock styrelsen att man skall kunna öka intresset för ledarkurserna och på så sätt skaffa fram, nya ledare. Framför allt kommer man att lägga an på fotbolls- och idrottsgymnastik, vilket ju intresserar de föreningar mest som inte är rena gymnastikföreningar. Truppmärkesprov redovisas av GF Gutarna, GF Athene, Alva IK, Hemse folkhögskola, Visby kv. GF och Levide IF. Antalet prov är 97, vilket är 19 mindre än året innan. Proven fördelar sig på 19 prov för guldmärket, 23 för silver-, 48 för brons, 2 för juniorguld-, 1 för juniorsilver- och 4 för juniorbronsmärket. I berättelsen erinras vidare om Gymnastikens dag och i samband med denna förbundets tjugoårsjubileum, som firades på Norra idrottsplatsen inför en synnerligen talrik publik och med ett program som gjorde stor succé, bl.a: av de sex olympiagymnasterna. DM och poängmästerskap har under året genomförts med ovanligt stort deltagande. I en instruktionskurs deltog 11 kvinnliga och 6 manliga. 14 diplom utdelades, bl.a. till samtliga kvinnliga deltagare. I ledardagarna deltog 19 kvinnliga och 18 manliga gymnastikledare. Barnlägret på Varvsholm räknade 93 barn och 11 ledare. Redskap har under året tilldelats förbundet och Slite IF, förbundet fick barr och internationell häst, medan Slite fick 18 ribbstolsfack.
Årsmötet kommer att hållas på Norrgatt om söndag, och där föreligger förslag om DM och junior-DM, poängmästerskap, ledarkurs, barnhäger, Gymnastikens dag och central bedömning av trupp- och elitmärket. På lördag och söndag hålls ledardagar i läroverkets gymnastiksal, anmälningar kan göras pr tel. 1232.
för Gotlands försvar har förliden vecka haft sammankomster i Klintehamn, Lärbro och Fårösund. Denna vecka besöker kommittén den 21 oktober kl. 14 Prästgården, Kräklingho (för Kräklingbo, Anga och Ala socknar) och kl. 19.30 samma dag Bygdegården, Östergarn (för Östergarn och Gammelgarn) och den 23 oktober kl. 14 Bygdegården, Lokrume (för Bro, Fole och Lokrume socknar) och kl. 19.30 samma dag Gazeliigården, Tingstäde (för Stenkyrka, Tingstäde och Martebo socknar). Nästa vecka den 29 oktober kI. 20 på Folkhögskolan, Hemse (för Hemse och Alva) och torsdagen den 30 oktober kl. 14 i Bygdegården, Dalhem (för Dalhem, Ganthem, Halla och Hörsne med Bara socknar) samt kl. 19.30 samma dag på Lövsta lantmannaskola, Roma (för Roma, Björke, Follingbo och Akebäck socknar). Kommittén hoppas på god anslutning av alla kvinnor i åldern 16 till 65 år!