I har fört föreningsregister

hava nedannaninda dagar innevarande år intagits följande anmälningar, nämligen:

den 25 januari:
i styrelsen för Hablingbo mejeriförening utan personlig ansvarighet har i stället för Henrik Booberg invalts hemmansägaren Lars Nicklas Josef Smittarberg, Hallvards i Hablingbo, varjämte som suppleant i stället för Nils Ragnar Leonard Carlsson utsetts hemmansägaren Jakob Emil Seth Rangstedt, Sigleifs i Silte. Firman tecknas av Karl Jakob Gotthard Snöbohm och Karl Adolf Viktor Florström var för sig,

den 29 januari:
den 14 januari 1937 antogos stadgar för Gotländska Lantmännens Lokalförening i Södra Väte med begränsad personlig ansvarighet, som har till ändamål att för medlemmarnas räkning genom Gotländska lantmännens Centralförening inköpa viktigare lantmannaförnödenheter, samt att, om föreningen så beslutar, förmedla försäljning av medlemmarnas lantbruksprodukter och i allmänhet verka för en förbättring uti medlemmarnas ekonomiska ställning. Medlem ansvarar för föreningens förbindelser, utöver insatsen, med ett belopp av fem kronor för varje hektar odlad jord han brukar. Styrelsen, som har sitt säte i Södra Väte, utgöres av Karl Josef Niklas Olofsson och Jonas Samuel Björkqvist, båda i Magnuse, samt Olof Hjalmar Hederstedt i Mölner, med Arvid Josef Emanuel Söderström i Hemse och Gustav Evald Kristoffer Nyström i Mölner, alla i Väte socken, såsom suppleanter. Firman tecknas av Karl Josef Niklas Olofsson och Jonas Samuel Björkqvist var för sig. Räkenskaperna avslutas för kalenderår. Kallelse till ordinarie föreningsstämma skall ske minst 14 dagar och till extra föreningsstämma minst 8 dagar före stämman genom skriftligt meddelande. Andra meddelanden skola bringas till medlemmarnas kännedom genom skrivelser från styrelsen eller tillkännagivande i någon på Gotland utkommande tidning,
samma dag:
den 4 september 1933 antogos stadgar för Gotländska Lantmännens lokalförening i Gothem med begränsad perooulkg ansvarighet, som har till ändamål att för medlemmarnas räkning genom Gotländska Lantmännens Centralförening inköpa viktigare lantmannaförnödenheter, samt att, om föreningen så beslutar, förmedla försäljning av medlemmarnas lantbruksprodukter och i allmänhet verka för en förbättring uti medlemmarnas ekonomiska ställning. Medlem ansvarar för föreningens förbindelser, utöver insatsen, med ett belopp av fem kronor för varje hektar odlad jord han brukar. Styrelsen, som har sitt säte i Gothem, utgöres av Karl Vilhelm Sigurd Eriksson i Fjärdinge, Olof Petter Edvin Pettersson i Hintzer och Adolf Johansson i Busarve, med Karl Johan Mattias Silvin i Kyrkebinge och Niklas Oskar Fredriksson i Busarve, alla i Gothems socken, såsom suppleanter. Firman tecknas av Karl Vilhelm Sigurd Eriksson och Olof Petter Edvin Pettersson vår för sig. Räkenskaperna avslutas för kalenderår. Kallelse till ordinarie föreningsstämma skall ske minst 14 dagar och till extra föreningsstämma. minst 8 dagar före stämman genom tillkännagivande i minst en på Gotland utkommande tidning. Andra meddelanden skola bringas till medlemmarnas kännedom genom skrivelser från styrelsen eller tillkännagivande i någon på Gotland utkomenande tidning,

den 2 februari:
den 15 november 1936 antogos stadgar för Föreningen Havdhems Folkets-Hus utan personlig ansvarighet, som har till ändamål att genom förhyrande av lokal samt köp eller byggande av hus mot betalning tillhandahålla Havdhems arbetare och närstående organisationer lämpliga lokaler. Styrelsen, som har sitt säte i Havdhem, utgöres av Alex Jakob Emanuel Östergren, Gustav Henning Hall, Karl Oskar Johansson, Erik Nilsson, Nils Verner Romin, Edvin Karl Theodor Kalströrn och Gottfrid Laurentius Klas Larsson, alla i Havdhem, med August Herman Nicklas Larsson, Arnold Viktor Emanuel Bodin, Urbarn Elieser Johannes Löwenborg och John Gunnar Fredrik Romin, alla i Havdhem, såsom suppleanter. Firman tecknas av Alex Jakob Emanuel Östergren och Karl Oskar Johansson i förening. Räkenskaperna avslutas den 31 december varje år. Kallelse till sammanträde tillkännagives senast 8 dagar före dess hållande genom anslag å föreningens anslagstavla och genom kungörelse i minst en av platsens tidningar. övriga meddelanden kungöres genom anslag å anslagstavlan,

den 3 februari:
å sammanträden den 26 april och den 3 november 1936 har beslutats ändring av 10 4 av de för Gotlands konsumtionsförening u. p. a. gällande stadgar,
samma dag:
å sammanträden den 30 december 1935 och den 26 juni 1936 antogos ändrade stadgar för Lärbro Mejeriförening utan personlig ansvarighet. Föreningen har till ändamål att driva mejerirörelse i Lärbro socken samt att av föreningsmedlemmar och andra uppköpa mjölk och försälja mejeriprodukter samt att driva annan därmed sammanhängande verksamhet. Räkenskaperna avslutas för kalenderår. Kallelse till föreningsstämma och andra meddelanden till medlemmarna sker av styrelsen genom anslag i mejeriet. Kallelse till föreningsstämma skall ske minst 8 dagar före stämmans hållande. Styrelsen, som har sitt säte i Lärbro, utgöres av Karl Johan Konrad Bergbohm, Sigfride i Rute, Nils Roland Andersson i Takstens, Adolf Percy Falk, Kännungs i Hellvi, Karl Johan Sigurd Hallgren, Pavalds i Lärbro, och John Martin Viktor Nilsson, Norrbys i Lärbro, med Olof Oskar Theodor östman, Glästäde i Lärbro, och Karl Nicklas Svante Almqvist, Lilla Vägome i Lärbro, såsom suppleanter. Firman tecknas av Nils Roland Andersson ensam.
Visby i landskansliet den 11 februari 1937.
Länsstyrelsen.

Gotlands Allehanda
Fresdagen den 19 februari 1937
N:r 41

Daglig postbefordran på en rad landsbygdslinjer.

Stockholm, 18 febr. (TT.) Generalpoststyrelsen har beslutat, att på följande linjer på Gotland skall lantbrevbäringen från den 1 mars fullgöras med en tur varje söckendag: Hemse-Fardhem, Roma Kloster—Katthammarsvik, Martebo—Stenkyrka, Sanda—Eskelhem, Hemse—Lojsta, Fårö Butlex—Sudersand, Klintehamn—Robsarve, När—Lau, Slite—Boge, Hemse—Alva, Källunge—Lilla Fole, Katthammarsvik—Gammelgarn, Fidenäs—Näs, Etelhem—Lye, Katthammarsvik—Herrvik, Bäl—Hejnum, Kräklingbo—Botvatte, samt Ljugarn—Ardre.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1937
N:r 40

Gymnastik i Hemse och Burgsvik.

Hemse och Burgsvik gästas i morgon av Visby manliga och kvinnliga elitgymnaster, vilka ge uppvisningar på resp: platser kl. 2 och 6,30. I samband därmed visas Svenska gymnastikförbundets specialupptagning från olympiaden, en utomordentligt intressant film.
Det är att förmoda, att det blir en talrik publik på båda platserna. Vi hänvisa till annonsen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 februari 1937
N:r 36

Byggnadsverksamheten på Gotland.

Byggnadsverksamheten i samhällena och å landsbygden.

Den nya portiken vid S:t Hansgatan i kvarteret Laboratorn.
Foto D. Holmert.

I ett tidigare nummer av denna tidning nämde vi ett och annat om den livliga byggnadsverksamhet, som pågick och alltjämt härskar i Visby. Den ökade rörelsen i byggnadsbranschen är mycket märkbar i länets övriga tätare samhällen och ute i bygderna. Om man ger sig ut på landsbygden, kommer man snart underfund med att många nya hus byggts på sistone. Än är det en ny ladugårdslänga eller boningshus, som uppförts på egendomarna, än är det en ny fastighet för affärsrörelse, som kommit till i en vägkorsning i närheten av stationssamhällen och byar. Sedan omnibussarna börjat trafikera landsbygden, har en del förut obetydliga platser blivit centrala hållplatser. — De många nya vägarna ha därvidlag spelat stor roll i utvecklingen. Och så har det byggts en eller annan fastighet vid ”busstationen”.
Med det statliga stödet för byggande av bättre arbetarebostäder å landsbygden ha också åstadkommits rätt många nya byggnadsföretag. För övrigt kan man nog fastslå, att senare års bättre konjunkturer för lantbrukaren främjat byggnadsverksamheten och höjt bostadsstandarden. På landsbygden bygger man numera ungefär likadana bostäder som i staden, d. v. s. med den komfort som rimligen kan begäras. Därvid har centraleldningen särskilt slagit igenom. Äldre manbyggnader till lantgårdar rymma ofta både många och stora rum, vilka äro besvärliga att hålla varma vintertiden, då det skall eldas brasa på brasa för att rumstemperaturen skall bli dräglig. Centraleldningen har således stora fördelar — hur trevligt det än kan vara med en sprakande eld i kakelugnen. I äldre fastigheter kan det kanske ibland vara förenat med för stora kostnader att installera centraleldning, men i de nya hus som byggas ordnas det givetvis för centralvärme och även för andra moderna detaljer i inredningen.
Vattenfrågan är många gånger den besvärligaste för ett lanthushåll, men tack vare de nya vattenuppfordringsmetoder, som nu kunna tillämpas, är det vanligt att vattenledningar indragas i kök och andra lokaler. Finns det sålunda bara tillgång på vatten, så ordnar installatören om resten. Nya borrnings-metoder ha gjort det möjligt att få vattnet i dagen, där man tidigare ansett det omöjligt att få någon brunn. Många gånger måste man borra på stora djup för att komma åt nödighetsvaran vatten, men i regel krönas borrningsarbetena med framgång, d. v. s. riklig tillgång på gott vatten.
Om bostäderna på landsbygden väsentligt förbättrats under senare år. kan man nog såga detsamma om en lantgårds öviiga-åbyggnader. En ladugård, som bygges nu för tiden, förses vanligtvis med alla de moderna anordningar, vilka äro ägnade att förenkla och. underlätta utfodring, mjölkning, mjölkens tillvaratagande etc. Ladugårdar för nötkreatur, stallar för hästar och hus för småboskap inredas efter senaste rön å detta område, och mycket är gjort för att höja hygien samt kreaturens trivdel.

Slite.
Vårt läns enda köping, Slite, har under det gångna året utökats med åtskilliga fastigheter, och många äldre fastigheter ha restaurerats. Den största nybyggnaden är den kommunala mellanskolan. Det största restaureringsarbetet är det som företagits i Slitebadens hotell, som icke blott genomgick en grundlig restaurering utan även tillbyggdes. (Närmare upplysningar om detta arbete ha tidigare lämnats i vår tidning.) Vid cementfabriken uppfördeä en del tillbyggnader, bl. a. en tjänstemannabostad. Efter vad vi försport blir det även i år flera byggen som skola påbörjas. Därom torde vi få anledning närmare återkomma vid annat tillfälle.

Nytt affärshus i Hemse.
Foto H. Svensson.

Hemse.
Förra året var även för Hemse ett framgångens år för byggnadsverksamheten. Såväl i samhället som i bygderna däromkring kommo flera nya fastigheter till, dels för bostäder och dels för butiker. Det har som bekant varit ganska ont om butikslokaler i Hemse, — åtminstone utmed den stora cementerade gatan — varför dylika voro välbehövliga. Vi äterge här en bild av en funkisbetonad fastighet, uppförd huvudsakligast för affärslokaler. I övre våningen är tandklinik m. m. inrymd. Lantmannaskolan i Hemse har fått en ny lärarebostad, vilken byggnad också uppfördes under förra året. De byggmästare vi ha haft tillfälle meddela oss med, förklara samtliga att byggandet kommer att bli ännu livligare i år. Flera byggen äro planerade och en del redan påbörjade. Ett gott tillskott i byggnadstomter har tillförts samhället i det område, som nyligen inköpts av länets hushållningssällskap. Angående byggnadsplanerna för kommande säsong, skola vi återkomma så snart närmare underrättelser därom ingått.

Klintehamn.
Vår närmaste grann-”stad” på västkusten har, sedan cementgatorna dragits genom samhället, fått mera prägel av verklig stad. Husraderna å ömse sidor om sagda betongvägar ha vuxit, d. v. s. byggnadsverksamheten har varit ganska livaktig. Sålunda ha uppförts flera privata bostadshus och hus med affärslokaler. Detta är emellertid intet mot de byggnadsplaner som nu välvas, och som med all sannolikhet skola sättas i verket i år. I trakten kring Klintehamn har det också byggts en hel del privata fastigheter.

Fårösund.
Det nordligaste av våra större samhällen har med ens blivit mycket uppmärksammat. Naturligtvis är det byggnadsverksamheten, som skapar bostäder, affärslokaler, näringsställen av olika slag, försam. lingslokaler etc, och när nu samhället Får ö sund är i tillväxt, planeras det rörelser av varjehanda slag. Bebyggelsen har varit ganska livlig i Fårösund under de senaste åren, men fr. o. m. i år har man all orsak att vänta ännu större livaktighet inom byggnadsbranschen. Det är allom bekant vid det här laget, att Fårösund skall i viss grad bli militariserat, och det för ju bl. a. med sig att en del byggnadsföretag sättas i gång.

Burgsvik.
I öns sydligaste metropol, Burgsvik, har vidtagits en hel del anordningar för att följa med i utvecklingens snabba takt, och däri ha bebyggarna lyckats synnerligen väl. För resenärernas trevnad har hotellet restaurerats synnerligen grundligt samt utbyggts. I samhället för övrigt har det byggts litet av varje, bl. a. ett nytt mejeri.
Troligt är att även burgsviksborna ruva på en del byggnadsplaner för framtiden, men då vi därom för närvarande veta intet, få vi återkomma.

Ljugarn.
På vår förfrågan hos byggmästare i Ljugarn, svaras det att byggnadsverksamheten var ovanligt livlig förra året. Några kommunala storbyggen var det inte fråga om, men desto flera privata bostadshus.
Till turistsäsongen börjar skall den nya gatan i samhället vara färdig och likaså dithörande trottoar. Detta sätter man naturligtvis stort värde på i samhället, ty vägförhållandena i Ljugarn ha ju hittills inte varit mycket att hurra för. Nu skall det som sagt bli en annan ordning — och därmed kommer byggnadsverksamheten också att taga större fart. Vi ha, fått flera uppgifter om att det skall byggas en hel del i år.

Ovanstående kan betraktas som en hastig överblick om vad som förekommit inom byggnadsbranschen. Intressantare är det förstås att höra något om vad som komma skall, varför vi i en senare artikel delgiva upplysningar angående planerade byggen i länet. Nästan i alla delar av ön håller man före att byggnadsverksamheten kommer att bli ännu livligare i år än under förra året, fastän 1936 var ett stort år för byggnadsverksamheten å Gotland.

S:t Olofs nya sjukhus.
Foto D. Holmert.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 februari 1937
N:r 36

Auktion i Hemse.

Onsdagen den 17 februari kl. 1 e. m. låter SVEN JOHANSSON, HULTE, genom offentlig auktion försälja: 3 st. goda mjölkkor, ett varmblodssto, 10 år, premierat AB, ett dito 6 år, 3 arbetsvagnar, 2 åkvagnar, 2 par arbetsselar, ett par arbetskälkar, höhäck, kultivator, sladdharv, släpräfsa, ny Vikingkamin, separator, 2 st. lavoarer, div. sängar, bord, stolar, päls m. m. Ett parti Bragekorn och Gullkorn.
Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 oktober 1937 eller vid anfordran.
Elof Hansson. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 februari 1937
N:r 35

Hemse Bio

Han, Hon och pengarna
Håkan Westergren, Bullen Berglund,
Thor Modéen, Maritta Marke m. fl. i huvudrollerna.

”Ett välgjort S. F.-lustspel med elegans och gott humör”. A. B.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

Föreläsningsanslag.

Skolöverstyrelsen har för första halvåret i år tilldelat följande föreläsningsföreningar å Gotland understöd, nämligen Visby arbetareförenings föreläsningsanstalt 165 kr., Hemse föreläsningsförening 90, Klintekretsens föreläsningsförening 90 kr. och Slite föreläsningsförening 90 kr. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

Hemse.

En allvarlig olyckshändelse
inträffade i dag, då lantbruksarb. Gustav Sandsjö var sysselsatt med rivning av en gammal byggning och råkade därvid få en bjälke över ena lårbenet, varvid detta bröts (krossades). Den skadade fördes omedelbart till dr Sasse, men måste införas till lasarettet med ambulansen, då ingen trafikbil stod att uppbringa.

Extra kommunalstamma
hölls i kväll under ordförandeskap av handl. John Wittberg. Till skiftesgodman efter Herman Sundberg under tiden 1937 —1939 valdes Axel Sundberg, Oxarve. Till vice ordförande i fattigvårdsstyrelsen utsågs Harald Jakobsson, Hulte. Frågan om ombyggnad av läkarebostället uppsköts till marsstämman för ytterligare utredning.
Sedan vidtog extra municipalstämma. Det förelåg ett underskott på 800 kr. för år 1936. Stämman beslöt att detta belopp skall tagas av bankmedel utan återbetalningsskyldighet. Vidare anslogs 100 kr. för smärre vägarbeten, att uttaxeras på 1938 års stat.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

Rättegångssaker.

Södra häradsrätten.
Vårtingets andra sammanträde.
Rättens ordf. t. f. domaren hovrättsfiskal Bo Reuterskiöld.

Den farliga spriten.
För fylleri vid ratten står en försäljare i Hemse tilltalad. Det skulle ha inträffat den 22 sept. f. å. och haft till följd en dikeskörning i Mästerby. Dikeskörningen var ju ett faktum, men fylleriet förnekade svar. Emellertid hade han tagits på bar gärning, så att säga, av landsfiskalen och fjärdingsmannen, i det de kommit till platsen strax efter dikeskörningen, och nu hördes fjärdingsmannen som vittne.
Svar. hade luktat sprit, och då landsfiskalen gav vittnet order, att taga svar, med till stan i och för blotiprovsundersökning, hade han nekat att följa med samt gjort motstånd, då han skulle placeras i vittnets bil, och därvid tryckt ut en ruta. Svar, ville ha uppskov för inkallande av sina vittnen, vilket emellertid icke beviljades, enär det endast skulle förhala tiden för körkortets indragning. Domen kom att lyda på 1 månads fängelse för rattfylleri samt ersättande av den förstörda bilrutan med 12: 50 och blodprovet med 15: —.

Dikeskörningen i Garda
nyårsnatten behandlades nu ånyo. Trenne vittnen hördes nu, en inkallad av åld. och två av svar. Samtliga förnekade att svar. var spritpåverkad. Uppgiften om hastigheten varierade mellan 35 och 50 km. Såväl svar, som de vittnen, vilka vid olyckstillfället åkt med honom, förnekade, att han vänt sig om och språkat med passagerare i baksätet. Men vid uppläsande av protokoll från förhör med en stockholmsdam, som vid tillfället åkt med svar., och vari det påstods, att han gjort denna för en chaufför olämpliga rörelse, ville svar. icke helt bestrida detta. Åkl. överlämnade målet och framhöll, att även om sprit ej förtärts så att svar. var direkt påverkad, föreligger dock grov vårdlöshet, vilken i sin mån orsakats av den spritförtäring, som ägt rum. Svar. räknade det hela som olyckshändelse, till viss del orsakad av att han var ovan med bilen.
Rätten ogillade åklagarens ansvarsyrkande för rattfylleri, men dömde svar. för vårdiöshet till 20 dagsböter å 2: —kronor.

Smutsig bilruta
samt vårdslös avbländning så att ljuset slocknade, varvid dikeskörning inträffade, kostade en sudergute 10 dagsböter å 1: 50.

För snatteri
av diverse kläder dömdes ett hembiträde till 35 dagsböter å 1: 50, villkorlig dom.

Två cyklister
utan ljus efter mörkrets inbrott bötade vardera 7: — kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 februari 1937
N:r 32