Auktion vid Saigs i Helvi.

Medels offentlig, frivillig auktion, som onsdagen den 27 dennes kl. 1 e. m. förrättas vid Saigs i Helvi, låter fröken Mathilda Segerdahl till den högstbjudande försälja sitt ägande hemman 7/32 mantal Saigs i Helvi socken. Hemmanet, som är bebygdt och laga skiftadt, innehåller cirka 25 tunnland bördig åker, 5 tunnland utmärkt ängsmark, 4 tunnland myr och 60 tunnland betes- och odlingsmark. Inteckningar under: lätta köpet. Vilkoren för försäljningen tillkännagifvas före auktionens början och förbehålles pröfningsrätt af gjorda anbud. Skulle antagligt anbud ej erhållas, kommer hemmanet att utarrenderas, antingen i sin helhet, eller i mindre lotter.
Othem den 16 Oktober 1897.
Efter anmodan,
ARVID JACOBSON.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 Oktober 1897
N:r 162

Slitekretsen

af Sveriges allm. folkskollärareförening hade gitt ordinarie hötsmöte i Rute folkskola 6 dennes. Mötet började kl. 10 f. m. med bön och sång, hvarpå läraren på stället, pastor Österberg, höll bibelläsningslektion med text ur Jesu bergspredikan: >Salige äro de andligen fattige» etc. Efter en kort rast följde lektion uti geometri om >cirklen»> af skoll. A. Jakobsson, Othem. Efter lektionen följde en kort kritik.
Sedan de öfver föregående möten förda protokollen upplästs och godkänts, upptogs till behandling Allmänna föreningens ärenden. Ansvarsfribet beviljades Centralstyrelsen för föregående års räkenskaper och förvaltning. Till ledamöter af Centralstyrelse valde kretsen för sin del skoll. O. N. Ljungberg, Visby, J. Franzén i Lund och Augusta Karlsson, Öxnered, samt till revisor A. Linden, Stockholm.
Kretsen biföll Centralstyrelsens hemställan om att sekreterarens och hassaförvaltarens arvode skulle utgå med samma belopp, som föregående år.
Största intresset var samladt omkring nationaldagsfrågan, hvilken inleddes af skoll. A. Mörrby, Helvi.
Efter en liflig diskussion enades man om antagandet. af följande resolutionsförslag.
Kretsen anser en särskild nationaldag från folkskolans synpunkt önskvärd.
Kretsen anser midsommaraftonen särskildt lämplig, enär den bäst fyller kratven på en allmän nationens festdag.
Från folkskolans sida böra de bemödanden göras, att nationaldagen må blifva så tilldragande och efterlängtad, som möjligt.
Eftermiddagens förhandl. begynte med ett af skoll. J. Lyth, Hangvar, hållet inledningsföedrag öfver ämnet: disciplinen i folkskola. För frågans klargörande uppställdes följande punkter: Lärareng tuktande aktgifvande på sig själf och på barnen. Lär. bör städse såväl inom som utom skolan komma ihåg, att det ständigt finnas spörjande och granskande barnaögon, som betrakta honom, små reflekterande sinnen, hvilkas omdöme är förvånansvärdt skarpt, samt till sist, att han omgifves af små kunskapshungrande själar, som utan urskilnad mottaga den lärdom och alla de intryck, de kunna få genom att läraren är deras föredöme. Kom ihåg, att om ej läraren gifver akt på sig själf, kommer han under den domen: »Ve den, som förargar en af dessa små»! HLäraren måste sål. vara sann.
Lärarens aktgifvande på barnen sönderdelades uti tukt i allmänhet och tukt i inskränkt betydelse. Vid tukt i allmänhet gäller ej blott att underlätta en själfmant sig utvecklande god mnaturs tillväxt, utan fastmer en missriktad, till detgoda trög, men till det onda benägen natur. Skulle tukten blifva verkligt |sedligt bildande, måste läraren söka få an| knytningspunkter i barnens inre, få deras hjärtas strängar att vibrera. Tukten skall görags åskådlig genom att väcka barnens sanningskänsla, rättskänsla, vilja och skönhetssinne. Läraren får ej förringa barnets sedliga känslor genom att tro, det barnen äro för små för att förstå felet eller synden, ty då vill man så gerna ursäkta barnens fel med: »de förstå ej bättr». Läraren bör därför noga gifva akt på hvad som är att iakttaga med afseende på barnet, med afseende till felen och med afseende till utförande af tukten eller bestraffningen. Erfarenheten lär 0os8, att sätten för barnens behandling böra vara lika många som barnen. Man skall fordra mera af de större och förståndigare, de som åtvjuta ett godt hems goda, fostrande vård, men mindre af de små, de mindre begåfvade, de vanvårdade och försnmmade, mera af flickor än af gossar. På grund häraf måste lär,. med afseende på barnets fel fästa afseende vid de omständigheter, som förmildra eller försvåra barnets brott. Svårast måste det fel betraktas, som utvisar förakt för Gud och hans sedliga förordningar. I det förarbete, som läraren uti det ofvan antydda utfördt, får han nog oanmärkt bära lärarekallets ansvarsfulla börda. Nu däremot, när läraren vidtager -åtgärder för tuktens utöfvande, då får han medbjälpare och rådgifvare, då framträda de hemgjorda pedagogerna och med tvärsäkerhet förklara, huru läraren bör göra eller borde ha gjort. Ållt hvad läraren lidit, tänkt och3 arbetat för att komma till rätta straffpunkten, däronr hafva de ingen aning. Han måste förekomma och förhindra det onda genom att i kärlek öfvervaka barnen. Bestraffningen har sina olika grader, förmaning, varning, hotelser och aga. Förmaning och varning kunna omväxla, visserligen ej sins emellan men i sättet för deras framställande. Hotelserna få däremot ej vara många. Låt då hellre rottingen eller riset afgöra saken. De flesta barnen läte nog tukta sig utan kroppsaga, om läraren jämt finge hafva dem under ögonen eller föräldrarne aktade dem från onda föredömen och dåliga intryck. Men eftersom barnauppfostran i hemmet så gräsligt försummas, då blifver agan en nödvändighet.
Tukten i inskränkt betydelse eller skoldisciplinen är visserligen ej undervisningens mål, utan medel, men ett medel, som i visst fall kan sättas jämte målet. En mönstergill skolordning är på grund af den långa tid barnen besöka skolan af stor andlig betydelse, för att ej tala om dess formella och sociala betydelse. Hit höra ordningsregler för barnen på skolvägen, under rasterna och lektionerna, samt sättet att hälsa, framföra ett bud, sitta, stå, svara m. m.
Diskussionen utmynnade i följande uttalande: För att utöfva en rätt disciplin inom skolan måste läraren, under noga aktgifvande på sig själf och på barnen, söka leda dem till ett sedligt lefverne samt därvid noga tillse, att gifna skolregler efterlefvas.
Till kretsens ordf., vice ordf. och sekreterare omvaldes skoll. J. Lyth, Hangvar, A. E. Olofsson, Lärbro, och A. Mörrby, Helvi, samt till vice sekreterare lärarinnan Brita Lyth, Hangvar, Nästa möte, ett s. k, »friluftsmöte» anordnas under förra hälften af nästk. Juni vid »Stapelbacke» småskola i Lärbro. Det talrikt besökta mötet afslöts med bön och psalmsång, hvarefter ett angenämt samkväm följde. Stämningen höjdes genom solosång och ett trefaldigt, kraftigt lefverop för kretsens trettiotvåårige »skolveteran», skoll. L. Mörrby, Boge, som med ännu ungdomlig hänförelse i sina sträfvanden tager lifligt del uti samarbetet för de viktiga skolfrågornas lösning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Oktober 1897
N:r 158

Damtidningen »Idun»

hade i början af året anordnat en pristäfling om förslag till en hufvudartikel i nästa julnummer. Priset har genom lottning tillfallit fru Anna Falk i Helvi, som föreslagit såsom ämne för artikeln i fråga »Idun hemma hos sig».

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Oktober 1897
N:r 154

Vid sammanträde

med styrelsen för Gotlands norra härads brand stodsförening den 16 innevarande September beviljades, på grund af inkomna besigtningsinstrument öfver timade brandskador och sockenvärderingsmännens utlåtanden, följande ersättningar, nämligen:
Till öfverstelöjtnant L. Gustafson i Bunge 21 kr.; sömmerskan Alma Stenström i Stenkyrka 197 kr.; skomakar Anton Larsson i Ardre 895 kr.; pigan Hanna Larsson, Medebys i Martebo 15: 35; hemmansäg. Carl Gardell m. fl. i Lärbro 1626: 92; skolläraren J. Södergren, Fårö 164: 75; hemmansäg. A. Rubert i Helvi 75 kr.; d:o F. Walgren i Vallstena 4; 50 samt tapetserare J. F. de Meimermondth, Bjerges i Vänge, 4377 kr.
Alla befriades från vådaeds afläggande med undantag för tapetserare J. F. de Meimermondth, som är skyldig förete bevis om inför vederbörlig domstol aflagd vådaed, hvarefter medlen komma att utbetalas till hr Meimermondths rättsinnehafvare på grund af dels gjord utmätning och dels lemnad fullmakt.
Från skomakaren, döfstumre Johan Nyberg i Lärbro var ansökan inkommen om erhållande af något understöd till följd af liden kroppskada genom raset af en skorsten vid eldsvådan hos C. Gardell i Lärbro, hvarigenom Nyberg fått för vård ligga på länslasarettet i 15 1/2 dygn; och då, enligt sockenvärderingsmännens intyg, Nyberg är mycket fattig samt verksamt arbetade vid släckningen af eldsvådan tills han därvid skadades, ansåg styrelsen honom förtjänt af understöd och beviljade honom ett sådant med 40 kronor.
För betäckande af förestående beviljade brandskadeersättningar med därå upplupne räntor, arvoden, reseoch traktamentsersättningar samt andra erforderliga utgifter, beslöts ett sammanskott af fyra (4) öre för hvarje 100 kronor försäkringsvärde, att af sockennppbördsmännen uppbäras och af dem till vederbörande styrelseledamöter redovisas senast den 30 nästinstundande Oktober.
Källunge d. 21 Sept. 1897.
På Brandstodsstyrelsens vägnar:
C. T. BROANDER.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 September 1897
N:r 150

Utmätningsauktion i Helvi.

Fredagen den 29 Oktober 1897 kl. 12 middagen hålles här å landskansliet utmätningsauktion till försäljning af Carl Lorentz Niklas Hägboms 1/4 mantal Norrgårda i Helvi; ägande de hvilka hafva fordran, som skall af fastigheten gäldas eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt därvid bevaka.
Hemmansdelen, som är belägen 0,6 nymil från Kylleyhamn, är bebygd med manbygnad och flygelbygnad, båda af sten under tegeltak, källarebygnad af” sten under brädtak, ladugårdsbygnad af sten under spåntak samt logbygnad med tröskverkskjul, och innehåller omkring 10 hektar åker, 10 hektar ängs- och myrmark samt betes- och skogsmark med bete för mera än gårdens behof och med skog tillräcklig till bränsel och stängsel; varande fastigheten saluvärderad till 6,000 kronor.
Visby i Landskansliet den 20 September 1897.
Wilh. Cramér. J. H. Bachér.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 September 1897
N:r 147

Från landsbygden.

(Bref till denna tidning)
Lärbro 22 Juli.

En olyckshäudelse med ganska sorglig utgång inträffade här i går. En f.d. metodistpredikant vid namn Johansson, från Helvi, skulle vämligen då wed ett lass hö köra till Slite, Oxarne som drogo lasset blefvo emellertid af någon anledning skrämda och råkade i sken, hvarvid Johansson föll af lasset och afbröt båda benen. I tanke att det på Slite funves ev sjukstoga, fördes den skadade dit, men då någon sådan inrättnivg beklagligtvis ej finnes på platsen, måste J. forslas till sitt hem, där han f. n. vårdas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Juli 1897
N:r 112

Dödsfall Petter Wilhelm Hugo Lindberg

Att vår innerligt älskade son Inkasseraren Petter Wilhelm Hugo Lindberg, född i Helvi på Gotland den 27 November 1869, stilla afled i Stockholm den 1 Juli 1897, djupt sörjd och innerligt saknad af föräldrar, syskon och svåger samt syskonbarn, slägt och många vänner hafva vi den smärtsamma plikten tillkävnagifva.
Laura och Lars Lindberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Juli 1897
N:r 103

Ett vildt uppträde

ägde i lördags afton vid 1/2 9 tiden rum nere vid hamnen. Tre cementarbetare, Flugo Gottfrid Svensson, Herman och Gustaf Edvin Persson — de båda senare bröder — hade i halfrusigt tillstånd olofligen tagit mudderverket Enhörningens båt för att göra en roddtur i hamnen. Då de återkommo med båten, hade mudderverkets maskinist K. J. Malmberg förebrått dem deras tilltag, Fattad af plötsligt raseri hade då Svensson gifvit Malmberg ett kraftigt slag i nacken, så att han bufvudstupa störtade från mudderverket i sjön. M. bedöfvades dock ej af slaget.
utan simmade tillbaka till Enhörningen och begynte klättra upp för en af trossarne, men möttes af Svensson, som med några kraftiga sparkar i bröstet åter slungade ned den nödställde i vattnet. Han simmade då till vågbrytaren, men äfven der var Svensson före honom och hindrade honom stiga upp. Nu begaf ban sig tillbaka till mudderpråmén och lyckades verkligen komma ombord samt gömma sig i kajutan, hvilkens dörr emellertid bearbetades af Svensson, Ångaren Otto, som nyss kommit in, höll på att förtöja i närheten, och dess kapten, A. Cederholm, skyndade fram och förehöll Svensson hans beteende. Följden blef, att S. öfverföll kaptenen med slag och »danska skallar». Nu ankommo förste styrman Svanström, andre styrman Andersson och matrosen Jönsson. De blefvo alla mer eller mindre misshandlade, i synnerhet Jönsson. Den senare hade blifvit kullstött, slagen och sparkad såväl af Svensson som Persönerna, Sedan dessa blifvit expedierade, ville Svensson tvinga sig ombord å ångaren, men mota des af en besättningskarl, som gaf honom ett slag med en spak, hvarefter landgången drogs in. Då började alla tre slagskämparne bombardera ångaren med sten.
Emellertid hade poliskonstapel Sverker tillkommit, och han anhöll nu Svensson, Denne gjorde vildt motstånd, och hans båda kamrater försökte äfvenledes förmå konstapeln släppa honom. Det var först sedan beväringsmännen Alb. Timgren och Hj. Persson kommit till bjälp, som konstapeln lyckades afföra de ursinniga till vaktkontoret.
De voro i dag instälda för rådhusrätten och erkände hvad som blifvit dem lagdt till last. Persönerna förnekade emellertid, att de sparkat matrosen Jöneson, hvilket Alb. Timgren, hörd som vittne, dock intygade. Timgren berättade vidare att Herman Persson, sedan Malmberg kommit ombord, förhindrat Svensson att vidare våldföra sig på M. Svensson är född 1877 i Stockholm, men bar vistats bär sedan sitt sjette år.
Han har arbetat som mältare, murare och sjöman, tills han för någon tid sedan fick anställning på cementfabriken. Herman Persson är född 1871 i Helvi och har i många år seglat på långturer. Han kom hem först i Oktober i fjor och har sedan dess arbetat å cementfabriken. Gustaf Edvin Persson är född 1880 i Helvi; likaledes sjöman till yrket. Han är mindre fördelaktigt känd hos polisen sedan Österbyslagsmålen för någon tid sedan.
Målsägandena framstälde inga särskilda ersättningsanspråk, men yrkade i likhet med allmänna åklagaren det strängaste straff å våldsverkarne.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Juli 1897
N:r 102

Från landsbygden.

(Bref till denna tidning.)
Lärbro, 20 Juni.

Till extra skolmöte i Lärbro folkskola hade Slitekretsens medlemmar till i dag kl. 5 c. m. kallats och tämligen mangrant infunnit sig. Sedan mötet öppnats, meddelade ordt. deltagarne mötets program, hvilket upptog bebandlingen af de utaf Allmänna förevingens ärenden, hvilka ej kunde upaskjutas till redan planlagdt höstmöte, nämligen val af ombud att representera kretsen v’d Allmänna ombudsmötet i Stockholm samt att utse inledare af den utaf Centralstyrelsen till kret: mrno utlemnade diskussionsfrågan om förslag till nationaldag, som, mera än hittills skett, kan påräkna en större tillslutning, Etteren kort öfverläggning utsågs skoll. J. Lyth till kretsens ombud med O. R Hall till supp!eant öch till inledare af diskussionsfrågan kretsens sekreterare A. Mörrby, Helvi.
Uppfriskande och angenämt var det korta samkväm, som härpå följde, hvadan en tacksam erkänsla af en stämningsfull eftermiddag ej gerna kunde uteblifva, det uppoffrande och gästfria värdfolket till heder, meddelas till Gotlands Allehanda.

Hall, 23 Juni.
Eldsvådetillbud yppade sig för ett par dagar sedan vid torfbränning i en myr här i Hall. Det tillgick sålunda, att på grund af den rätt starka vestanvvinden hade elden fattat i agen och afsvedde minst tre fjärdedels tunnland, men enär ett bredt dike låg framför, vid hvilket elden stannade, släcktes den emellertid snart utan någon vidare skada.

Ett långt rågstånd påträffades i en rågåker härstädes. Det bestod af två stjälkar, hvilka uppväxt från ett korn och mätte i längd omkring fyra alnar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Juni 1897
N:r 95

Borgenärerna

uti handlanden Olof N. V. Cedergrens, Malms i Helvi konkurs kallas härmed till sammanträde hos vice häradshöfdingen hr W:m Suno Engström i Visby lördagen den 19 innevarande Juni kl. 1 på dagen för att granska upprättadt utdelningsförslag.
Othem den 4 Juni 1897.
Rättens Ombudsman.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Juni 1897
N:r 86