Borgenärerna

uti landtbrukaren C. J. H. Sjöbergs på Sudergårda i Hellvi gocken denna dag började konkurs kallas att den 2 nästkommande April före kl. XII på dagen inför domhafvanden i Gotlands norra härad å tingsstället Alleqvia sina fordringar bevaka.
Visby den 27 Januari 1887.
DOMHAFVANDEN.

Borgenärerna i f. d. hemmansägaren P. Petterssons på Gervide i Sjonhem konkurs kallas härmed att samman träda hos sysslomannen O. Claesson, Gervide i nämde socken, fredagen den 18:de nästk. Februari kl. 3 e.m. för granskning af redovisningen, bestämma arvode åt förvaltnipgsmännen och: ombudsmannen m. fl. i sammanhang dermed varande frågor.
Gothem den 25 Januari 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. d. hemmansägaren Johan. Ohlssons vid Suderbys i Vänge socken konkurs kallas härmed att sammanträda i konkursboct tisdagen den 8 nästkommande Februari kl 3 (tre) e.m. för öfverläggning uti uppskjutna frågorna angående återvinningsanspråk till massan af åtskillig egendom och ifrågasatt förlikning uti en del af dessa tvister.
Gothem d. 22 Januari 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Rikt fiskafänge.

I måndags fångades i Wallavik. mellan Rute och Helvi af J. P. Lundberg 700 stycken aborrar på 3 nät i en enda dragning. Fångsten vägde 46 pund. Den lycklige fångstmannen, en 68 års man, som i alla sina dagar sysslat med fiske, säger sig aldrig hafva varit med om ett så rikligt byte.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 Januari 1887
N:r 6.

Utmätningsauktion Sudergårda i Hellvi.

Onsdagen den 1:sta Mars kl. elfva förmiddagen förrättas å Alleqvia tingsställe utmätningsauktion för försälning at landtbrukaren C. J. H. Sjöberg tillhörige 21/32 mantal Sudergårda i Hellvi socken; egande den, som har fordran, som skall ur fastigheten gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att dervid sin rätt bevaka, Denna hemmansdel är försedd med följande åbygnader, näml. en manbyg nad af sten under tegeltak, inredd till 3 rum och kök; en brygghusbygnad at sten under spåntak, inredd till drängstuga, slöjdkammare och brygghus; en magasinsbygnad likaledes at sten under spåntak; en ladugårdssträcka af sten under spåntak, inredd till kohus, lada och tröskverksvandring; en dito at sten under spåntak, inredd till stall; en dito mindre, inredd till fårhus, redskapsbod och smedja, samt ett afträdesbus. Hemmansdelen innehar enligt skiftesbandlingar: 531,26 qv.ref. åker och tomter, 219,87 qv.-ref ängsmark,222,49 qv.-ref odlingsmark samt 1419.65 qv.-ref afrösningsjord och 0,45 qv.ref impedinenter samt är saluvärderad till 20,000 kronor.
Gotlands norra kronofogdekontor den 13 Januari 1887.
DAN. CALISSENDOREF.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Januari 1887
N:r 4.

Folkmängdsförhållanden

på landsbygden:
Stenkumla socken: födde 8, döde 6, inflyttade 38, utflyttade 56; folkmängd 31 December 485; minskning 16.
Träkumla socken: födde 3, döde 3, inflyttade 18, utflyttade 26; folkmängd 31 December 216; minskning 8.
Vesterhejde socken: födde 17, döde 4, inflyttade 45, utflyttade 61; folkmängd 31 Dec.
499; minskning 3.
Lärbro socken: födde 36, döde 22, inflyttade 79, utflyttade 100; folkmängd 31 December 1,379: minskning 7.
Helvi socken: födde 7, döde 10, inflyttade 25, utflyttade 24: folkmängd 31 December 505; minskning 2.
Dalhems socken: född 1, döde 4, inflyttade 389, utflyttade 46; folkmängd 31 December 492; minskning 10.
Ganthems socken: födde 3, döde 8, inflyttade 19, utflyttade 14; folkmängd 31 December 301, samma antal som vid 1885 års slut.
Halla socken: födde 3, döde 3, inflyttade 22, utflyttade 18; folkmängd 31 December 221; ökning 4.
Hafdhms socken: födde 9, döda 6, inflyttade 31, utflyttade [37; folkmängd 31 December 677; minskning 3.
Näs socken: födde 6, döde 5, inflyttade 12, utflyttade 19; folkmängd 31 December 434; minskning 6.
Garda socken: födde 8, döde 13, inflyttade 82, utflyttade 28; folkmängd 31 December 455; minskning 1.
Etelhems socken: födde 10, döde 3, inflyttade 35, utflyttade 38; folkmängd 31 December 499; ökning 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.

Gotlands nationalbevärings underbefäl.

Alla å den gamla staten upptagna underofficers-, spel-, konstapels- och korpralsbeställningar med arvoden hafva med innevarande års ingång indragits.
Att tillsvidare tjenstgöra såsom underbefäl hafva följande förordnats, nämligen
fanjunkarne O. N. Pettersson i Hogrän, J. Engvall i Lummelunda, K. Alyhr i Visby, J. A. Bäckström i Öthem, O. A. Pettersson i Stenkumla, L. Mörrby i Boge, K. Veström i Helvi, J. Nilsson i Dalhem, O. Hedvall i Lärbro, A. F. Hafström i Sanda, O. F. Häglund i Burs, L. N. Hägg i Hejde, O. J. Söderström i Grötlingbo, O. Hallbom i Hall, A. Krusell i Fröjel, J. Franzén i Gammalgarn och J. P. Jakobsson i Näs;
sergeanterna P. Hamberg å Fårö, J. Engström i Barlingbo, Anton Nyberg i Tingstäde, O. P. Segerdal i Hangvar, G. Bolin i Eskelhem, O. Nordström å Fårö, J. V. Erlandson i Visby, O. J. Persson i Grötlingbo, L. Pettersson i Lau, N.A. Hansson i Burg, F. Blomgren i Bunge och N. E. Stenström i Visby;
furirerna K. Karlsson i Lye, R Karls son i Atlingbo, J. Nordal i Östergarn, L. Pettersson i När, M. Pettersson i Hablingbo, K. Cederlund i Hafdhem, O. Olsson i Mästerby, A. Källström i Klintehamn och J. Hedström i Visby;
korpralerna A. Hemström i Eskelhem, H. Vallin i Bro, O. Larsson i Hörsne, A. Eriksson i Boge, J. O. Södergren och K. Pettersson i Stenkyrka, K. Bäckström i Tingstäde, A. N. Lundal i Vall, J. Jakobssoni Björke, J. Larsson i Burs, A. Löfveberg i Hejde, L. J. Cedergren i Grötlingbo, O. Ekman och J. Söderlund i Etelhem, A. Nilsson i Mästerby, K. Lindal i Fardhem, J. Alfvengren i Hejde, K. Sjögren i Mästerby, A. Lundholm i Levide, och K. Eliasson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.

Kommunala val.

Till ordförande i kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hafva valts hemmansägarne Johan Andersson, Skradarfve i Grötlingbo, Hans Pettersson; Mattsarfve i Gammalgarn, L. K. Larsson, Isums i Atlingbo, P. Johansson, Längers i Helvi och H. N. Pettersson, Lillåkra i Barlingbo; till ordförande i Sanda sockens kommunalnämnd har utsetts hemmansägaren Anders Petter Sandell, Sandegårda, och till ordförande i samma sockens fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Johan Olsson, Tipps.

Gotlands Allehanda
Fredagen 31 December 1886
N:r 105.

Folkskollärare får ej tillika vara fanjunkare

har domkapitlet ånyo förklarat på grund af ingifna besvär öfver af Hellvi kyrkostämma 25 sistl. Juli fattade beslut att bifalla folkskollärare K. Weströms i Hellvi af skolrådet tillstyrkta anhållan, att folkskolläraretjensten under den tid af omkring halfannan månad han tjenstgjorde såsom: fanjunkare måtte få uppehållas af en småskollärarinna, hvilken under hela året deltog i undervisningen såsom biträdande lärarinna och som af Weström uteslutande aflönades.
På alldeles samma skäl, som anfördes för upphäfvande af Boge kyrkostämmas beslut i en fullständigt likartad fråga, har domkapitlet förklarat Hellvi kyrkostämmas beslut upphäfdt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 November 1886
N:r 89.

Väghinder.

En bro å kommunikationsvägen mellan Austers gård i Hangvar och Tingstäde skall rifvas och omläggas 2 November, då vägen i stället kan begagnas genom Stenkyrka ; två broar å landsvägen vid Tejnubgs gård i Hangvar 3 November, då vägen förbi Kassle i stället kan användas; en bro å landsvägen mellan Vägome i Lärbro och Norrgårda i Hellvi 4 November, då landsvägen förbi Lärbro kyrka och prestvägen till Helvi i stället kan befaras; samma dag två broar å vägen mellan Sjonhem och Ala, då vägen gecom Buttle kan begagnas; 4 och 5 November en bro å vägen mellan Vänge och Guldrupe i närheten af Nickartve, då resande i stället kunna färdas å vägen genom Halla och Sjonhem; 10 och 11 November två broar å vägen genom Ganthem mellan Hartviks gård och Dalhems sockens gräns, då i stället vägen genom Sjonhem och Halla kan begagnas; 11 November en bro å vägen i närheten af Kopungs i Ardre, då vägen förbi Vesterby gästgifvaregård i stället kan befa ras; samt från 8 till 18 November s. k. Krampebro å landsvägen i Fole, under hvilken tid vägen från Larsarfve i Källunge genom Fole till Bro kan begagnas.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Oktober 1886
N:r 87.

Öfver Helvi kyrkostämmas beslut

att folkskolläraren derstädes skall äga rätt att tillika tjenstgöra såsom fanjunkare hafva en del församlingsbor anfört besvär hos domkapitlet.
Som bekant upphäfde domkapitlet nyligen ett dylikt beslut, fattadt af Boge kyrkostämma.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Oktober 1886
N:r 85.

Rutekretsen

hade i Helvi sistlidne lördag sitt sista möte för året och var besökt af några och tjugu deltagare. Mötet öppnades på öfligt sätt af läraren på stället med bön och bibelkatekisation, till grund för hvilken lades Jesu liknelse om den kosteliga pärlan. Omedelbart härefter hölls undervisningsprof öfver månskiftena samt sol- och månförmörkelserna, äfvenledes af samme lärare. Företelserna, ganska svåra att göra begripliga för barn, visades med tillhjelp af det materiel, som stod till lärarens förfogande, i åtskilliga stycken rätt åskådligt.
Öfverläggningsämnet — »huru bör uppfostraren behandla barnens ambition?» — inleddes med ett kortfattadt föredrag af ordföranden. Sedan ambitionens begrepp, belyst af det gängse språkbruket, uppvisats, försökte han visa, att denna känsla, ehuru nära nog omärklig hos somliga individer, finnes på djupet af hvarje menniskohjerta. Beroende på själslifvets utveckling, menniskans temperament, uppfostran m. m. framträder hon sann eller falsk, mer och mindre mäktig. Vid barnets inträde i skolan har sjelfkänslan under normala förhållanden hunnit så långt i utveckling, att ett rationelt uppfostringssätt med fördel härtill kan anknyta sig, med större framgång, ju äldre barnet blir. En vislig behandling af denua känsla, känslan och aktningen för alla de egenskaper, som göra menniskan till en i sann mening aktningsvärd personlighet, vore af en omätlig vigt vid uppfostran, enär det lifliga medvetaudet om det sanna menniskovärdet räddat mången från skeppsbrott bland lifvets försåtliga bränningar.
Under öfverläggningen framhölls såsom svar på frågan hufvudsakligen följande: Hos de barn, som visa ingen eller blott obetydlig aktning för vare sig sitt eget eller andras bättre »jag», bör denna känsla uppväckas. I enlighet med barnets olika själstillstånd måste härtill användas olika, ofta väsentligt skilda sätt.
Någon gång måste strängare åtgärder vidtagas, men i sådant fall hälst enskildt. I andra fall, må hända de flesta, kan ambitionen väckas genom att söka öfvertyga barnet, att det med sina fel och bristar dock bar ett värde, hvarigenom det är föremål för Guds och menniskors kärlek. Sedan känslan i fråga en gång blifvit väckt, bör för uppfostraren angeläget vara att tidt och ofta genom påminnelser vidmakthålla och genom fortsatt undervisning vidare utveckla ambitionen. Härvid har uppfostraren, utom till Guds ord, der menniskans sanna värde ställes i den rätta belysningen, att hänvisa till personligheter, sådana de framställas i såväl den profana som heliga historien, Det goda, upphöjda och ädla böra mana till efterföljd; det onda och oädla, såsom oförenligt med menniskans bestämmelse, afskys.
Icke minst vigtigt är, om uppfostraren sjelf är den lefvande bilden af en upphöjd personlighet. Medan barnet sålunda blir medvetet om sitt rätta värde, bör det tillika undervisas om, att det, såsom medlem i samhället på jorden och kalladt till medborgarskap i Guds rike, har allvarliga plikter att uppfylla. Visserligen medföra dessa skyldigheter, efter arten och troheten i fullgörandet, sina obevekliga följder, straff eller belöning, men barnet måste göras lifligt öfvertygadt om, att det bör göra det goda för det godas eget skull, ej för belöningen uteslutande. Icke nog ofta kan denna moraliska grundlag läggas fram för de barn, som äro ärelystna, som hafva, såsom man säger, för mycken ambition, som äger en öfverdrifvet hög föreställning om sitt eget jag». Sådana barn gäller det att allvarligen, genom alla medel, som stå till buds, hålla i ödmjukhet.
Till ordförande valdes i stället för O. N. Ljungberg, Slite, skollärare C Veström, Helvi, och till v. ordförande P. Kahlström, Rute, samt till sekreterare kandidat M. Östman, Othem.
Nästa möte skall hållas i Hall andra lördagen i Februari 1887. Såsom undervisningsämne föreslogs berättelsen ur bibl. historien »om yttersta domen» och till öf verläggningsämne »Huru bör välskrifningen fördelaktigast ordnas i folkskolan? »

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Oktober 1886
N:r 83.