Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Länsfängelset).
Rånet vid Norrbys hos makarne Viberg, hvilket på sin tid omnämdes i tidningen, var i går föremål för rättens handläggning, i det förhör då företogs med för brottet misstänkte förre straffången Lars Magnus Fohlin. Rapporten öfver det rörande våldet hållna polisförhöret uppläetes, hvarpå Fohlin nekade för att kävna till det minsta af hela saken. Våldet hade begåtts natten mellan 31 Okt. och 1 Nov. Det gälde nu att utröna, hvar Fohlin befunnit sig samtidigt, hvarför han fick berätta om sina vandringar tiden innan han blef gripen.
Natten mellan 29 och 30 Oktober sade sig Fohlin ha legat hos sin broder, Niklas Carlström, Hejdes i Fole. Don 30 kl. 10 på morgonen gick han derifrån fram genom Foleoch Hejdeby, förbi Österby och in genom Österport. Under vägen hade ban endast varit inne på en krog, tillhörig Johan Andersson, Heidungs i Hejdeby. Till staden hade han kommit vid 7-tiden på aftonen, gått in i en bod vid Södertorg och köpt för 25 öre tobak samt fortsatt vägen utan uppehåll ut genom Söderport, hvarifrån han tog af Stenkumlavägen för att gå till Eskelhem. I en gård vid Djupqvior låg han om natten till 31 Oktober. När det blef dager begaf han sig derifrån, gick genom Stenkumla, der han ej var inne på något ställe, till Lingsarfve i Eskelhem, der han stannade hos sin broreon Potter Carlström till tisdagen 5 Nov. Då fortsatte han vandringen genom Hogrän, Roma, Atlingbo, Sjonhem och Kräklingbo, I Atliogbo hade han varit inne på ett ställe bos en qvinna och köpt äppler, i Sjonhem hade han legat öfver en natt hos arbetaren Vikström, i Ala hade han varit inne hos handlandena Edmark och Mårtenson, i Kräklingbo hos ett folk, som hade sin bostad midt emot länsmannen. På fråga af häradshöfdingen, hvart Fohlin tagit vägen från Kräklingbo, svarade han skrattande, att »der fick kommissarien brådt efter mig, så jag kunde inte komma längre». Foblin sade sig under hela tiden ha varit klädd i bruna kläder och haft en sämre grå drägt i ett knyte.
Emellertid upplystes genom rapporter, att så ej varit förhållandet, utan hade han en gång bytt om kläder o. s. v. Härpå kunde Fohlin ej afge lika säkra svar som rörande sin vandring.
Rörande denna upplyste en ny rapport från länsman Håkansson, att Fohlin, trots det han på särskild fråga sagt sig ej gått genom Endre, 31 Oktoker på aftonen hade blifvit sedd på Eadre backe af flere personer, bland andra arbetaren Sven Pettersson, skomakaren Karl Blom och barnmorskan Maria Nilsson. Utanför Sven Petterssons hus hade han stannat, sett in genom fönstret och då han varseblifvit makarne Petterssons 11-årige son ensam derinne sagt: Jaså, är det så stäldt, hvarpå ban aflägsnat sig. I Barlingbo hade han varit sedd 30 Oktober, der han varit inne hos en arbetare Hedlund och frågat, när tåget gick in till Visby. Kronolänsman Svallingson rapporterade, att Fahlin 1 Nov. varit sedd vid Gardrungs i Stenkumla, derifrån han gått åt Eskelhem. Samma dag hade han iakttagits vid Lingsarfve, der han till Petter Carlström sålt de grå kläderna, han för tillfället burit, samt hade 2 Nov. gått åt Kräklingbo och Gammalgarn.
Dessa rapporters sanningsonlighet bestreds af Fohlin.
Åklagaren hade inkallat makarne Viberg; endast mannen hade infuouit sig, men hade ingenting att tillägga till hvad han vid polisförhöret uppgifvit. Hustrun var enligt intyg ur sfånd att på grund af dot öfvergångna våldet infinna sig för rätten.
Som vittne hördes hustru Händig, hvilken berättade att hon på fredagsmorgonen, dagen efter våldet i något ärende kommit in till makarnae Viberg samt då funnit gumman slagen och svullen. Viberg hade varit alldeles blodig i amigtet. Makarne hade ej för vittnet uppgifvit våldsverkaren, men hustrun hade sagt sig tro, att det varit Fohlin. På fråga om rummet varit mycket blodigt svarade vittnet att hon ej kunde så bestämdt yttra sig derom, enär hon vid den syn som mötte henne blifvit mycket förskräckt. Såren hade hon ej sett närmare på.
För vidare bevisning uppsköts målet.
— För ännu ett annat brott var Fohlin anklagad, nämligen att från hemmanet Skogsby i Gammalgarn ha stulit ett par släkestöflar som han sålt till Tomas Franzén, Kyrkejaes, för 3 kronor. Vid senaste ransakningen inför rådbusrätten hade Fohlin, hörd om detta, sagt att han fått stöflarne till skänks af handlanden Viktor Eriksson. Nu nekade han till att ha sagt detta, och berättade om stöflarnes åtkomst:
Han hade sedan 15 Sept. 1888 tjenat som dräng hos Karl Eriksson, brukaren at Skogby. Den 1 Maj i år, då Karl Eriksson för bortflyttning från stället hållit auktion, hade stöflarne utbjudits till salu, men då Karl Eriksson ej fått för dem det pris han ville, hade han tagit dem tillbaku, hvarpå Fohlin köpt dem af honom för 5 kronor. I början af Juli bade han sedan sålt dem till Franzéa. Stöflarne hade ej tillhört Karl Eriksson utan Skogbys förre ägare häradsskrifvare Nordahl och handl. Viktor Eriksson.
Som vittnen hördesjordbrukaren Karl Eriksson, handl. Adolf Nordström, drängarne Adolt Olsson och Karl Nordberg, jordbrukaren Oskar Sandelin och Karolina Johansson.
Af dessas vitsnesmål, hvilka i flere punkter voro samstämmiga, framgick:
Vid auktionen på Skogby hade auktionsförrättaren Ad. Nordström tillsport Karl Erksson om han ej hade ett par släkestöflar, när han sjelf vore spekulant. Karl Eriksson hade sagt att det fans sådana, men att de tillhirde herrarae, dermed menande hrr Nordahl och V. Eriksson. Nordström hade emellertid ledt att, få se på dem, men funnit dem väl dålga, hvarpå stöflarne blifvit liggande. Vid detta samtal hade Fohlin varit närvarande samt yttrat att hr Nordström kunde ju köpa stöflarne af patron Eriksson. Då Karl Eriksson i Juni månad flyttade till Visby hade han tillsagt Fohlin, som stannade qvar på gården, att lemna stöflarne till V. Eriksson, hvilket Fohlin lofvat. Då han sålt dem till Franzén hade han sagt, att han ropat in dem på Skogbyauktionen för 5 kronor.
På tillfrågan hvad Fohlin hade att säga med anledning af vittnesmålen svarade han: »Det låter ju inte så galet, men di står och ljuger. Mins inte Karl Eriksson, när jag lemnade honom 5 kroner, hvilka han vid samma tillfälle gaf sin hustru, som stoppade dem i byrålådan?» Slutligen förnekade han vittaesmålens riktighet helt och hållet med undantag af att han sålt stöflarne för 3 kr. till Franzén.
Såväl åklagaren som målsägarne, hrr Nordahl och V. Eriksson, öfverlemnade målet, hvari utslag kommer att afkuunas i sammanhang med föregående mål.

Mönstring

med beväringsmän, tillhörande Tingstäde kompaniområde, nr 183, kommer att förrättas:
Fredagen den 20 innevarande December kl. 10 f.m, vid Bjerge i Vallstena med mönstringsskyldige boende inom socknarne, Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby och Hörsne med Bahra.
Lördagen den 21 innev. December kl. 10 f.m. vid Tingstäde kyrka med mönstringsskyldige boende inom socknarne Visby norra landsförsamling, Bro, Veskinde, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka och Tingstäde.
Visby den 7 December 1889.
Osc. Ericsson,
Befälbafvaro för Tingstäde komp. omr. nr 183.

Vår första maltkornsutställning

har i dag öppnats här i Visby och glädjande att omtala har tillslutningen från kornodlarnes sida visat sig vara ganska stor. Ej mindre än 76 utställare äro representerade.
På grund af de kända ogynsamma väderleksförhållandena har det gotländska kornet, liksom föröfrigt fallet varit i de flesta provinser, ej i &r blifvit fullt så vackert till utseendet som det visat sig att vi under andra omständigheter kunna frambringa. Det oaktadt torde denna vår maltkornsutställning öfver Nufvud taget kunna anses vara ganska god och några prof fionas, som kunna sägas vara af ganska vacker beskaffenhet. Anmärkningsvärdt är att koroprofven från Lärbro socken visa en i ögonen fallande ljusare färg än de öfriga.
Önskligt hade varit om flare af utställarne gifvit tillkänna huru stora partier af den utstälda varan fiavas till salu. Detta har iakttagits af högst få, men är nvaturligtvis af ganska stor vigt för blifvande affärer.
Någon prisutdelning kommer, som bekant, ej nu att ske här, utan skola de prof, som af utställningens pröfningsnämd godtagas, undergå kemisk analys, hvarpå de blifva föremål för prisbedömande vid förnyad utställning. Slutligen sändas profven genom hushållningssällskapets försorg till Svenska Bryggareföreningen i Stockholm, som sedan i Januari månad utställer dem tillsammans med andra svenska kornprof.
Såsom extra utställgingsföremål vid den nu öppnade utställningen må nämnas npågra väldiga exemplar af foder- och sockerbetor från Vellarfve i Roma samt rofvor från Suderbys i Vesterhejde, äfvensom torfströ från Skäggs i Veskinde.
De i utställningen deltagande kornodlarne äro:

Gotlands Allehanda
Onsdagen 2 Oktober 1889
N:r 113

Kungörelse.

Nr 181, Visby kompaniområdes värnpligtige af 1. klass, d. v. s. värnpligtige födde år 1870 samt de af äldre åldersklasser, hvilka icke förut undergått nå gon vapenöfning, skola för undergående af 30 dagars möte å Visborgs slätt samlag vid Söderplan i Visby onsdagen den 12 innevarande Juni kl. 6 f.m.; och eriorag om skyldigbeten att medbalva inskrifningsböcker.
Visborgsa slätt den 4 Juni 1889.
KLAS TERNSTEDT.
Kompaniområdesbefälhafvare.

Nr 182 Roma kompaniområdes värnpligtige af infanteriets 1:a klass, d. v. s. de beväringsmän som förat icke undergått vapenöfning, skola för undergående af 30 dagars möte å Visborgs slätt samlas vid Visborgs kungsladugård onsdagen den 12 innevarande Juni kl. 8 f.m.; och erinras om skyldigheten3att medtaga inskritnivgsböcker.
Visborgs slätt den 4 Juni 1889.
E. A. ARNELIUS.
Kompaniområdesbefälhafvare.

    Nr 183 Tingstäde kompaniområdes värnpligtige af infanteriets 1:a klass, d. v. s. de beväringsmän, som förut icke undergått vapenölniog, skola, för undergående af 30 dagars möte å Visborgs slätt samlas vid Tibbles i Hejdeby tisdagen den 11 innevarande Juni kl.
    7 e.m.; och erinrag om skyldigheten att medtaga inskrifningsböcker.
    Visborgs slätt den 4 Juni 1889.
    OSC. ERICSSON.
    Kompaniområdesbefälhafvare.

    Väropligtige tillhörande Lärbro kompaniområde nr. 184, hvilka i år skola vapenölvas första året, d. v. s. de som i år blitvit inskritne vid infanteriet, äfvensom de af äldre åldersklasser hvilka icke fullgjort första årets tjenstgöring, kallas, att samlas vid Othems kyrka måndagen den 10 innevarande Jani kl. 7 e.m, för afgång till vapenöfniog å Visborgs slätt under 30 dagar räknadt från och med den 12 innev. Juni. Värnpligtige erinras om skyldigheten att medtaga inskrifningsböcker.
    Visborgs slätt den 4 Juni 1889.
    E. L. N. NOREN.
    Kompaniområdesbefälhafvare.

    Nr 185 Klinte kompaniområdes värnpligtige at 1 klass, d. v. s. värnpligtige födde 1870 samt de at äldre åldersklasser, hvilka icke förut undergått någon vapenöfning, skola för undergående al 30 dagars möte å Visborgs slätt samlas vid Ejmunds i Mästerby tisdagen den 11 Juni kl. 7 e.m., och erinras om skyldigheten att medtaga inskrifningsböcker.
    Visborgs slätt den 4 Juni 1889.
    A. LANGE.
    Kompaniområdesbefälhafvare.

    Nr 186 Garde kompaniområdes värnpligtige af 1:sta klass, d.v.s. värnpligtige födde år 1870 samt de af äldre åldersklasser, hvilka icke förut undergått någon vapenöfniog, skola för undergående af 30 dagars möte å Visborgs slätt samlas vid Buttle jernvägsstation onsdagen den 12 ionevarande Juni kl. 7 f.m., och erinras om skyldigheten att medhbafva inskrifningsböcker.
    Visborgs slätt den 4 Juni 1889.
    AXEL YTTERBERG.
    Kompaniområdesbefälhafvare.

    Nr 187 Hemse kompaniområdes värnpligtige af 1 klass, d.v.s. värnpligtige födde år 1870 samt de at äldre åldersklasser, hvilka icke förut undergått pågon vapenöfning, skola för undergående at 30 dagars möte å Visborgs slätt samlas vid Ståoga malm onsdagen den 12 Juni kl. 6 f.m., och erinras om skyldighetenatt medhafvainskrifningsböcker.
    Visborgs slätt den 4 Juni 1889.
    AXEL LEATZ.
    Kompaniområdesbefälhafvare.

    Nr 188 Hafdems kompaniområdes värnpligtige af 1 klass, d. v. s. värnpligtige födde år 1870 samt de äldre åldersklasser hvilka icke förut undergått någon vapenöfning, skola för undergå ende af 30 dagars möte å Visborga slätt samlag vid Korsby i Hafdhem tisdagen den 11 Jani kl. 1 e.m., och erinras om skyldigheten att medhafva inskrifningsböcker.
    Visborgs slätt den 4 Juni 1889.
    HUGO WENNEMO.
    Kompaniområdesbefälhafvare.

    Gotlands Allehanda
    Fredagen 7 Juni 1889
    N:r 65

    På anmodan af godemannen

    i f. d. hemmansägaren Olsf Petterssons konkurs, hemmansägaren Lars Nordström, Råby i Hejdeby kommer bemälda Petterssons konkursmassas fastighet 1/16 mantal Hellinge i Sjonhem att å offentlig auktion der å stället utbjudas, tisdagen den 14 nästinstandande Maj kl. 12 (tolf) middagen.
    Hemmansdelen, försedd med någorlunda i försvarligt skick varande åbygnader, är belägen nära allmän väg omkr, 2,5 g. mil trån Visby och 0,5 mil från jernvägsstationen i Roma. Ägorna bebestå af omkr, 7 1/2 tuvland god åker och omkring 5 1/2 tunnland skogbeväxt betesmark. Utropen komma att ske, dels å 1/32 i sänder och dels 1/16 i sin helhet, med förbehållen pröfningsrätt å blifvande anbud; och bör köparen vara beredd att, om bang anbud antages, ställa mnöjaktig säkerhet för det belopp, som köpeskillingon möjligen kan öfverstiga de i hemmansdelen varande inteckniogar och icke kontant erläggas.
    Vederbörande inteckningshafvare samt andra fordriogsägare hvilka hafva fordringar Bom skola af fastigheten gäldas kallas i sammanbang härmed att sin rätt vid anuktionstillfället bevaka och att i pröfningen. af. anboden deltaga.
    Kräklingbo den 26 April 1889.
    Etter anmodan,
    BERNH. BOLIN.
    Rättens ombudsman.

    Gotlands Allehanda
    Fredagen 10 Maj 1889
    N:r 53

    Folkskoleinspektörens berättelse

    öfver skolväsendets ställning inom norra skolområdet under sistförflatna året har nu afgifvits, och innehåller i hufvudsak:
    Skoldistrikten äro fortfarande 42; de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2, och småskolorna 22, således en mindre än föregående år 1887, emedan en småskola indrogs i Visby vid höstterminens början förlidet år. Blott en småskola (i Lärbro) har varit flyttande, de öfriga fasta. Samman af folkundervisningsanstalterna inom området har således varit 69.
    I dessa 69 skolor ha varit anstälda 46 ordinarie lärare, 1 ordinarie lärarinna (i Fleringe) 1 e. o. lärarinna (Visby) 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolor (Kappelshamn och Akebäck) och 22 småskolelärarinnor, eller tillsammans 75.
    Fortsättningsskolor med statsunderstöd ha fuonits 2 inom området, men flere skoldistrikt ha beslutit att under året upprätta sådana. Repetitionsskolor ha flerstädes varit igång, men omfattas på landsbygden med mindre intresse.
    Slöjdundervisning för gossar har ytterligare anordnats i 3 distrikt (Roma, Vänge och Slite), så att sådan undervisning nu meddelas i 9 distrikt, Rörande flickornas undervisning i qvinlig handaslöjd har i några distrikt en bättre auvordning blifvit införd (Visby, Othem. Dalhem m. fl.) På de flesta ställen saknas dock ordning, progress och mål.
    Inga vakanta lärareplatser funnos vid 1888 års slut. — Ordinarie läraren vid Barlingbo fasta folkskola har afgått med pension. — Nytt skolhus för småskolan har uppförts i Lärbro.
    Enligt skolrådeos uppgifter utgjorde vid 1888 års slut folkmängden inom hela området 28,406 personer och hade alltså sedan 1887 minskats med 85. Antalet barn i skolåldern (7—14 år) var vid 1888 års slut 4,105; en minskning med 78 alltså.
    Af dessa barn hade under året undervisats i folskolor, mindre folkskolor och småskolor 3,473, i allmänna läroverk, special- och enskilda skolor 249, hvaremot 348 barn saknat skolundervisning i skolorna, nämligen: efter slutad lärokurs enligt folkskolestadgans & 48 98 barn, enligt § 47 123; i hemmen hade undervisats 55, på grund af sjukdom frånvarande voro 13, af annan anledning 59; om 35 saknades uppgift.
    I medeltal hade hvarjs lärare haft i folkskolan 50 barn, i småskolan 32.
    Om man undantager kostnaderna för lokalers anskaffande och underhåll, så kostade skolorna inom norra området. 65,803 kr. 65 öre, till hvilken summa staten bidragit med 26,861 kr. 59 öre.
    Medelkostnaden för hvarje barn inom området blef 11 kr. 21 öre. Fördelas distriktens kostnader för skolundervisningen på hela befolkningen inom området, så belöpa sig utgifterna på hvarje person till 1 kr. 37 öre.
    Under året hade inspektören besökt alla skolor, ntom Slitehamns samt en och annan afdelning och fortsättningsskolorna. Kretsmöten hade hållits med Rate- och Kräklingekretsarne, Vidare hade inspektören utfärdat utförliga skrifvelser rörande förbättringar till 9 distrikt. På flere ställen hade han rönt tillmötesgående. Så har besintits nya småskolors upprättande i Rute och Vänge, nya skolbygnaders uppförande i Barlingbo och Vänge.
    Redogörelsen åtföljes af en omsorgsfullt utarbetad statistik öfver skolgången i de olika distrikten, räknad i procenttal. Så hade den i Fårö, Källange och Vallstena, Lokrume, Viklau, Bro, Halla, Visby, Hejnum och Bäl, Ardre, Östergarn, Endre och Hejdeby samt Sjonhem belöpt sig till 97—90 proc.
    I Othem, Bunge, Tingstäde, Hörsne med Bara, Hangvar, Fole, Gothem, Dalhem, Norrlanda, Kräklingbo och Anga, Lärbro, Boge, Roma, Stenkyrka, Ganthem, Barlingbo med Ekeby, Buttle, Rute, Ala, Lummelunda, Follingbo med Akebäck och Hellvi uppgått till 89—80 proc.
    I Veskinde, Björke, Vänge, Martebo, Fleringe och Gammalgarn till 79—70 proc.
    Skolbesökens medelprocent öfver hela området var 87,59 procent.

    Gotlands Allehanda
    Fredagen 3 Maj 1889
    N:r 50

    På anmodan af godemannen

    i f, d. hemmansägaren Olof Petterssons konkurs, hemmansägaren Lars Nordström, Råby i Hejdeby kommer bemälda Petterssons konkursmassas fastighet 1/16 mantal Hellinge i Sjonhem att å oftentlig auktion der å stället utbjudas; tisdagen den 14 nästinstundande Maj kl. 12 (tolf) middagen.
    Hemmansdelen; försedd med någorlunda i försvarligt skick varande åbygnader, är belägen nära allmän väg omkr, 2,5 g. mil från Visby och 0,5 mil från jernvägsstationen i Roma. Ägorna bebestå af omkr. 7 1/2 tunland god åker och omkring 5 1/2 tunnland skogbeväxt betesmark, Utropen komma att ske, dels å 1/32 i sänder och dels 1/16 i sin belhet, med förbebållen pröfningsrätt å blifvande anbud; och bör köparen vara beredd att, om bangs anbud antages, ställa nöjaktig säkerhet för det belopp, som köpeskillingon möjligen kan öfverstiga de i hemmansdelen varande insteckniogar och icke kontant erläggas.
    Vederbörande inteokningshafvare samt andra fordringsägare hvilka hafva fordringar som skola af fastigheten gäldas kallas i sammanhang härmed att sin rätt vid aoktiovstillfället bevaka och att i pröfningen af anbuden deltaga.
    Kräklingbo den 26 April 1889.
    Efter anmodan,
    BERNH. BOLIN.
    Rättens ombudsman.

    Gotlands Allehanda
    Onsdagen 1 Maj 1889
    N:r 49

    Gotlands folkmängd

    utgjorde samtidigt 52,065 personer, sedan den under år 1887 ytterligare minskats med 491 personer, d. ä. 0,93 proc. Denna minskning är visserligen relativt lägre än i Kalmar och Elfsborgs län, mea högre än i hvart och ett af de öfriga åtta länen, der folkmängdsminskning förekom under året.
    Vid jämförelse med förhållandet under de närmast föregående åren visar sig, att minskningen af Gotlands folkmängd var under år 1887 högre än för hvartdera af åren 1883—1886, ehuru lägre än för 1880—-1882. Gotlands invånareantal har nämligen sedan 1879 minskats på följande sätt:

    Folkmängden har sålunda under den tidrymd nämda uppgifter omfatta minskats med sammanlagdt 3,216 personer, hvilket haft till följd, att länets folkmängd numera ingår i rikets folkmängdssumma med endast 1,09 proc. i stället för 1,21 proc. vid 1879 års slot.
    Ofvan anförda folkmängd vid slutet af &r 1887 fördelade sig med 45,315 inv.
    på landsbygden och 6,750 inv. på Visby stad. Den förras befolkning hade under året minskats med 504, men den senares tillväxt med 13 personer.
    Hvad de båda häraden beträffar, tedde sig förhållandet så, som nedanstående öfversigt närmare utvisar, hvarvid märkes, att folkmängden i Norra häradet minskades relativt mera än i det Södra.

    De landskommuner, i hvilka folkmängden ökades under året, voro följande 28: Visby norra landskommun, Hejdeby, Barlingbo, Roma, Fole, Lokrume, Vallstena, Lummelunda, Hangvar, Bunge, Dalhem, Viklau, Guldrupe, Ardre, Anga, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hamra, Sundre, Hafdhem, Fide, Eke, Hemse, Fardhem, Gerum, När och Garda. I Väte var folkmängden lika som vid slutet af det näst föregående året, men i samtliga återstående landskommuner hade invånareantalet mer eller mindre nedgått.

    Gotlands Allehanda
    Måndagen 16 Juli 1888
    N:r 57.

    Rättegångs- och Polissaker.

    Visby rådhusrätt.
    För grymhet mot ett hästkreatur, magert och utmärgladt, dömdes i dag af rådbusrätten fjerdingsmannen Andreag Pettersson från Hejdeby att böta 10 kronor.

    För brott mot bygnadsstadgan dömdes pappersmakaren Dillman i dag att böta 15 kronor.

    Gotlands Allehanda
    Tisdagen 22 Maj 1888
    N:r 41