Landsbygden. Hejde.

HEJDE, 19 april.
A.-B. Hejde mejeri höll i lördags årsstämma i postlokalen. Stämman öppnades av dir. Osc. A. Åkerbäck, och till ordförande för dagen utsågs därefter hr J. D. Mattsson, Lövas, med mejeriföreståndare Osc. Svedberg vid protokollet.
Styrelse- och revisionsberättelserna upplästes därefter, och ansvarsfrihet beviljades. Arvoden och ersättningar bestämdes till samma summor som tidigare med den skillnaden, att direktören tillerkändes ytterligare 50 kr. för arbetet med uträknandet av efterbetalningelistorna. Till ledamöter av styelsen omvaldes hr J. A. Mattsson, Väte, samt nyvaldes hr Edv. Thunegard, Tuna, efter Kristoffer Pettersson, Bäcks, edm på grund av sjukdom avsagt sig. Till suppleant nyvaldes hr Arvid Norrby, Smide. Revisorer blevo hrr J. Sundahl och O. Svedberg med hr Henrik Pettersson, Sigsarve, som suppleant.
Av årsberättelsen framgick, att under året invägts 1,189,039 kg. mjölk, vilket är 51,980 kg. mera än året förut. Tillverkning av runmärkt smör har pågått med undantag för lökperioden april—juli, och har det tillverkats 51,517,2 kg. smör. Av ost har tillverkats 1,810 kg. Till leSerantörerna har för mjölk utbetalats 110,070: 96 kr. plus efterbetalning kvartalsvis med sammanlagt kr. 28,027:44. Medelpriset per kg. har varit 11,62 öre. Nettovinsten, kr. 1,234: 02, disponerades i enlighet med styrelsens förslag så, att till aktieägarna utbetalades 6 proc. med 720 kr. och resten, kr. 514: 02, avsattes till dispositionsfonden. Före bokslutet hade avskrivning å maskiner gjorts med 5 proc. eller kr. 1,014: 52. Inkomster och utgifter balanserade å kr. 152,979: 74 samt tillgångar och skulder på kronor 46,055: 20.
Till slut diskuterades frågan om inköp av en ny ångpanna samt en större separator. Stämman beslöt att uppdraga åt styrelsen och mejeriföreståndaren att göra en studieresa till andra mejerier för att ta del av hur man där har det ordnat för sig.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 April 1937
Nr 88

Bättre telefonförbindelser å Gotland.

Enligt beslut av telegrafstyrelsen skola i år byggas en del nya landsledningar å Gotland. Bl. a. blir det dylika ledningar Visby—Gotl. Ekeby, Källunge—Tingstäde, Lärbro—Kappelshamn, Lärbro—Slite, Hemse—Eksta, Hemse—Gotl. Linde, Hemse—När, Klintehamn—Hejde och Tingstäde—Hejnum. (P)

Gotlands Allehanda
Lördagen 17 April 1937
Nr 87

Årsavslutning i Hemse.

Folkhögskolan och lantmannaskolan, i Hemse hade i går årsavslutning för vinterkursen 1936-37 i närvaro av landshövdingeparet samt ett stort antal av elevernas föräldrar och målsmän.
Årsavslutningen inleddes kl. 11 f. m. med förhör i en del läroämnen, vilka förhör pågingo en timmes tid med undantag för några minuten rast. Kl. 12,15 samlades man i gymnastiksalen, där gymnastikuppvisning under hr Sven Frehses ledning hölls och därefter gavs en halvtimmes musik- och sånguppvisning.
Avslutningshögtidligheten ägde rum vid halv 2-tiden och förrättades av landshövding Rodhe. I Barnhand därmed utdelade landshövdingskan en del priser, som av eleverna erövrats vid tidigare under skolåret hållna tävlingar.
Rektor Bertil Nordlander erinrade ett anförande bl. a. om, att i och med denna årskurs den 61:a i ordningen avslutas vid folkhögskolan och den 50:e vid lantmannaskolan, För lantmannaskolans del var det alltså ett jubileum. Tal lämnade i anledning härav en översikt över skolans utveckling, hur densamma uppkommit ur folkhögskolan o. s. v. År 1885 bildades en andra årskurs, vilken två år senare kom att benämnas lantmannaskolan. I början var den enda skillnaden mellan de båda skolorna endast att det var specialutbildning i lanthushållning i lantmannaskolan, men etterhand blev det ren yrkesutbildning för jordbruket. Enligt stadgarna böra skolorna även ha praktiskt jordbruk, men denna tanke har ännu ej förverkligats. Emellertid har åtgärder vidtagits i den riktningen, det att år 1921 inköptes en del jord och k 1936 ytterligare jord, var! för det är möjligt, att praktisk jordbruksundervisning vid sidan av den teoretiska utbildningen snart är realiserad. I fortsättningen närode rektor även om invigningen av gymnastiksalen den 17 juli 1927 in. in. Ifråga om skolornas skiljande torde den statliga utredningen snart vara klar, kanske redan instundande höst. Tal, lämnade även en redogörelse för de föreståndare och lärare, som skolan hittills haft, elevantalet o. s. v. I lantmannaskolan ha sålunda undervisats 543 elever, i medeltal 11 per år. Under de fem närmaste åren har medeltalet uppgått till 19 elever och det senaste året 24, vilken siffra är rekord och visar att skolan går framåt.
De efter avslutade kurser avgående eleverna voro:
i folkhögskolans Gösta Björkegren, Endre, Erik Björklund, Dalhem, Kurt Bohman, Visby, Sune Bolin, Bro, Bengt Göransson, Eskelhem, Erik Hallbom, Etelhem, Viola Höök, Kappelshamn, Ingeborg Jacobsson, Öja, Karl-Olof Jakobsson, Vamlingbo, Elsa Karlsson, Atlingbo, Sven Norman, Lärbro, Bengt Persson, Visby, Sven Pettersson, Visby, Ture Pettersson, Hogrän, Åke Pettersson, Etelhem, Elimer Svensson, Källunge, Åke Swensson, Gnarp, Nils Söderberg, Väte, Odal Wolter Bro.
Ur lantmannaskolan avgingo efter fullbordade kurser: Ahlbin Bergvall, Stånga, Harry Bingman, Burs, Evald Bjersander, Dalhem, Hjalmar Carlsson, Yxnerum, Klas Ekström, Stånga, Hans Endrell, Akebäck, Bertil Fardstedt, Fardhem, Sven Jacobsson, Fide, Birger Johansson, Fide, Arne Kristiansson, Stånga, Torsten Kristoffersson, Stånga, Lennart Larsson, När, Sven Larsson, Vamlingbo, Villy Larsson, Väte, Erik Mökander, Eskelhem, Birger Pettersson, Väte, Erik Pettersson, Lau, Sven Pettersson, Mästerby, Martin Qviberg, Havdhem, Karl Rydkvist, Havdhem, Ingvar Thomsson, När, Karl David Törnvall, Björke, Fridolf Westöö, Hall, Sven-Otto Österdahl, Hejde.

Därefter förrättades prisutdelning av landshövdingskan, varvid följande elever erhöllo pris:
I mjölkning fingo följande elever mottaga pris: 1) Klas Ekström, Stånga, 2) Martin Qviberg, Havdhem, 3) Birger Pettersson, Väte, 4) Erik Pettersson, Lau.

Svinbedömning: 1) Sven-Otto Österdahl, Hejde, 2) Sven Jacobsson, Fide, 3) Erik Pettersson, Lau, 4) Sven Larsson, Vamlingbo.

Hästbedömning: 1) Sven-Otto Österdahl, Hejde, 2) Birger Pettersson, Väte, 3) Erik Pettersson, Lau, 4) Karl-David Törnvall, Björke.

Hästuppvisning: Sven Pettersson, Mästerby, 2) Birger Pettersson, Väte, 3) Torsten Kristoffersson, Stånga, 4) Karl Rydkvist, Havdhem.

Högsta poäng i alla fyra tävlingar erhöllo: 1) Erik Pettersson, Lau, summa 228 poäng, 2) Birger Pettersson, Väte, 223 p., 3) Klas Ekström, Stånga, 217,5 poäng.

Priserna utgjordes av olika prydnads- och nyttighetsföremål.
Dessutom utdelades en del idrottspriser jämte premier och stipendier. Elevförbundets stipendium tilldelades Sune Bolin och Sven Pettersson i folkhögskolan samt Willy Larsson och Erik Mökander i lantmannaskolan, S. L. U:s stip. N. Söderberg i folkhögskolan samt Dusen & Melins stip. till Börje Johansson i lantmannaskolan. I premier tilldelades Sven Pettersson och Bengt Persson i folkhögskolan Skidfrämjandets årsbok, B. Pettersson och Sven Larsson i lantmannaskolan Gyrtmastikfrämjandete årsbok, A. Kristiansson, E. Pettersson och Sven Österdahl i lantmannaskolan fingo boken \”Jordbrukets ekonomiska föreningerörelse\” samt slutligen Viola Hök, Ingeborg Jacobson och Elsa Karlsson i folkhögskolan Turistföreningens årsskrift.
Sedan prisutdelningen förrättats höll landshövdingen ett avslutningsanförande, vari han bl. a. avtackade lärare och elever.
Efteråt samlades man till gemensam middag i skolan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86

Norra vägdistriktets stämma

fortsatte i går med behandling av ett av civilingenjör Harald Sellergren upprättat förslag till omläggning och förbättring av vägen Visby—Etelhem å delen från avtagsvägen till Roma Kungsgård till vägskälet vid Högbro i Halls. Förslaget, som tillstyrkts av styrelsen, gick ut på, att vägen skulle betongbeläggas samt göras 6 meter bred utom beträffande en mindre sträcka, där bredden skulle vara 7,5 m. Kostnaderna hade beräknats till 219,300 kr. Efter en kortare diskussion godkände stämman förslaget.
Stämman hördes därefter över ett av ingenjör Sellergren upprättat förslag till omläggning och förbättring av vägen från Nickarve i Vänge förbi Guldrupe kyrka till Buttle kyrka samt de från nämda väg utgående vägarna mot Väte och Hejde. Arbetet skulle kosta 176,900 kr., och på styrelsens tillstyrkan godkände stämman utan debatt förslaget.
Sista ärendet på föredragningslistan rörde sig om tillstånd för vägstyrelsen att i vägdistriktets namn upptaga penninglån för tillfälliga utgifter. En kortare debatt uppstod angående tiden för tillståndet. Styrelsen hade begärt att tillståndet skulle räcka t. o. m. år 1937, under det att förslag framkom från hr Arvid Collberg, Nygårds, om utsträckande av tiden t. o. m. nästa aprilstämma. I omröstningen segrade emellertid styrelsens förslag.
Därmed var stämman slut, och ordföranden tackade med några ord ombuden för visat intresse för de behandlade frågorna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 April 1937
Nr 83

Bröllop

firades i lördags i Hejde, då ingenjören Thure Ekengren sammanvigdes med fröken Elsa Johansson, dotter till framlidne musikfanjunkaren Oscar Johansson och hans efterlevande maka, född Qviberg. En avdelning av infanterikårens musikkår under musikdirektör Baltzar Bäckströms ledning hade infunnit sig och under tonerna av brudkören ur Lohengrin tågade brudföljet in i templet. Här inleddes akten med ps. 33: 1 vers, varpå pastor loci dr J. Kjellander, brudens konfirmationslärare, förrättade vigseln, till vilken han fogade ett hjärtligt tal till de nygifta. Musikfanjunkare E. Pettersson utförde därefter till orgelackompanjemang ett violinsolo, Säterjäntans söndag, varpå den högtidliga stunden i kyrkan avslöts med ps. 33: 3 vers. Brudföljet lämnade därefter kyrkan under det musiken spelade bröllopsmarschen ur Mendelssohns En midsommarnattsdröm.
Bröllopsgästerna jämte musiken från Visby samlades därpå i prästgården, varest en stunds samkväm med förfriskningar vidtog innan brudföljet återvände till Visby, där brudens moder gav middag för den närmare släkten.

Bröllop firades i lördags i Stockholm mellan diplomkaufmann Rene Kopf, Reval, och fröken Karin Löfquist, dotter till fabrikör Gust. Löfquist härstädes och hans maka, född Hedenberg. Vigseln förrättades i Adolf Fredriks kyrka av komminister Wolfbrandt, varpå brudens föräldrar gåvo middag för ett antal inbjudna på restaurang Riche.
Brudens fader firade samtidigt sin sextioårsdag och blev med anledning därav föremål för hjärtliga hyllningar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 April 1937
Nr 82

Meddelande från Andelsslakteriet.

Överenskommelse har träffats med Gotlands resp. Klintehamn-Roma järnväg om transporter medelst lastbil för uppsamling av djur, som skola levereras till Slakteriet. Dessa transporter, som komma att taga sin början om några veckor, beröra dels Eke, Alva, Havdhem, Fardhem, Linde och Lojsta socknar, dels även Hejde och Väte socknar. Avgifter för uppsamlingstransporterna behöva icke erläggas till bilföraren utan komma att uttagas av Andelsslakteriet vid likviden för redovisning till järnvägen. Avgifterna, som äro låga, kungöras samtidigt med ktingörandet av turlistan för bilarna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 6 April 1937
Nr 77

Bröllop

firas den 10 april i Stockholm mellan diplomkaufman René Kopf i Revel och fröken Karin Löfquist härstädes, dotter till fabrikör Gnet. Löfquist o. hans maka, född Hedenberg. Vigseln förrättas i Adolf Fredriks kyrka — brudens födelseförsamling — av förre sjömanspastorn i Danzig, komministern i Adolf Fredrik Wolfbrandt, varpå brudens föräldrar ge middag på restaurant Riche.

Bröllop firas samma dag härstädes mellan ingenjör Thure Ekengren och fröken Elsa Johansson, dotter till framlidne musikfanjunkaren Oskar Johansson och hans efterlämnade maka, född Qviberg. Vigseln förrättas i Hejde kyrka av brudens konfirmationslärare dr Kjellander varefter brudens moder ger middag i sitt hem för närmaste släkten.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 6 April 1937
Nr 77

Skiftesgodemansed

har i dag avlagts inför södra häradsrätten av lantbr. Vilhelm Hederfeld, Tippsarve i Hejde.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Från jernvägsbolagets stämma

ha vi, enligt löfte, att i dag göra en efterskörd förmedelst en sammanfattning i största korthet af den öfverläggning, som fördes, och som öppnades af styrelsens ordförande öfverste v. Vegesack, med en redogörelse för de af styrelsen vidtagna åtgärder sedan förra stämman. Styrelsen hade ingått med begäran om bolagsordningens sanktionerande och koncessions beviljande, hvilket allt afk. m. bifallits. På samma gång hade man begärt understöd varo sig i form af anslag eller af lån. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade tillstyrkt lån af 300,000 kr. för Visby Hemse-banan och 50,000 kr. för Ronebanan. Men det vore icke utan, att styrelsens förhoppningar med afseende på lånesummornas storlek sträckte sig högre.
Utsigten om att erhålla direkt statsanslag hade nu genom riksdagens beslut förfallit och det återstode derför blott att tänka på lån. Men förr kan ej ett sådant hos k. m:t begäras, än sträckningen är alldeles bestämd. Sådant läte sig åter svårligen göra, innan man finge klart för sig, huru de kommuner, som tecknat sig vilkorligt, under nu varande förhållande vilja hafva det. Så hade t. ex Roma tecknat sig för 60,000 kronor med vilkor att statsanslag beviljades, Barlingbo med vilkor att banan går norr om socknens kyrka o. s. v. Med anledning häraf, och då det vore ur flere synpunkter önskvärdt att till ledning vid en afgörande öfverläggning om banans sträckning hafva ett bestämdt förslag från styrelsens sida, föreslog talaren å styrelsens vägnar stämmans ajournerande till 14 nästk. Augusti, hvilket såsom vi förut nämt, ock beslöts. — Upplysningsvis framhölls, att, under det Hejdesträckningen, utgörande 5 mil 11,000 fot, gör vägen i det närmaste en half mil längre än Wängesträckningen, 4 mil 30,000 fot, för den förra blott tecknats 10,000 kronor mera än för den senare. — Tio proc. af aktieteckningen har man nu, sedan k. m:t fastställt stadsfullmäktiges i Visby öfverklagade beslut att i jernvägen teckna 500,000 kr., börjat indrifva. — Några egentliga utgifter kan man ej säga att bolaget haft. Deinskränka sig till några hundra kronor i lösen för koncession, bolagsordning m. m. — En vigtig fråga är den om erhållande på förmånligaste vilkor af den jord öfver hvilken jernvägen kommer att dragas. Det vore önskligt, icke minst ur synpunkten af de dryga kostnader, som äro förenade med en expropriationsnämds arbeten, att den frågan kunde i godo uppgöras.— Vid besök på landet, som i sådant syfte företagits af ett par styrelseledamöter, hade man ock rönt ett välvilligt tillmötesgående från landtmännens sida. — Slutligen upplystes, att för dagen den ovilkorliga teckningen utgjorde 615,200 kronor, den vilkorliga för Hejde-sträckningen 654,300 kr. samt den vilkorliga för Wänge-sträckningen 638,200 kronor.
Diskussionen öfvergick härefter till tal om sättet för penningars anskaffande utöfver aktieteckningen. I sammanhang härmed fäste en talare uppmärksamheten på önskvärdheten för de kommuner, hvilka i jernvägen ingått som aktieegare, att få för teckningen behöfliga medel anskaffade genom styrelsens försorg. — Prosten Lyth ville erinra sig, att styrelsen uti inbjudningen lofvat sådant bistånd; framhöll möjligheten att dess lån kunde skaffas inom kommunerna sjelfva, blott räntan ej blefve för hög; kapitalrabatten vid lånens upptagande betydde ej så mycket, räntan vore vigtigare. — Dr Leijer ansåg, att från styrelsens sida icke hinder mötte att uti denna fråga gå kommunernas önskningar till mötes. Räntan torde,i ingen händelse komma att öfverstiga 5 och half proc. Påpekade, det den omständigheten att här är tecknadt betydligt öfver banans halfva anläggningskostnad i väsentlig mån underlättade möjligheten att erhålla lån om t. ex. en half million, då man för ett sådant lån vore i tillfälle, lemna 5 mils jernväg i säkerhet. — Konsul Arweson erinrade om nödvändigheten att noga skilja på dessa båda frågor: den om medel för jernvägens byggande och den om de lån kommunerna för sin teckning kunde behöfva upptaga.
Slutet vardt, att styrelsen i fråga om låns upptagande erhöll det bemyndigande, för hvilket vi i förra numret redogjorde.
— De kommuner, hvilkas ombud vid stämman särskildt anhöllo om styrelsens biträde vid medels anskaffande för teckningen voro: Barlingbo, Atlingbo, Hemse och Lau.
Öfverläggningen om banans sträckning öppnades af prosten Lyth, som förordade den Hagdahlska sträckningen såsom den lämpligaste, så framt man skall fästa sig vid den trafik banan skall få, och äfven ur den synpunkten att rekommendera, att den lättast ledde till Rone-banan. Tar man vägen genom Wänge, så lägger man svårigheter i vägen för Klintehamns-banan.
Wäte och Hejde vore bördiga kommuner och egde dessutom tillgång på skog och kalk. Hemstälde slutligen, huruvida icke frågan om Ronebanan nu kunde komma på tal. Det vore efter talarens uppfattning ett fullkomligt misstag, om man ej gjorde Rone till ändpunkt. De skäl som tala för en sådan åsigt ville han icke, för att ej trötta, nu åter upprepa.
Ordföranden upplyste att vid stämman endast knnde varda fråga om Visby—Hemsebanans sträckning.
Landtbrukaren Viman talade för banans dragande genom Barlingbo och norr om kyrkan i öfverensstämmelse med den önskan, hvars uppfyllande denna kommun gjort till vilkor för sin teckning. — Direktör Gardell förordade jämväl banans sträckning genom Barlingbo på sätt som den föreg.
talaren föreslagit, såsom varande billigare både derigenom att man då skulle undvika en del sprängningsarbeten och derigenom att i Follingbo jord kostnadsfritt upplåtits. Lägges station i Halla, så varder der en större station, så ej, om den förlägges till Stafva.. För öfrigt vore väl genom en jernvägsanläggning meningen ej blott att underlätta de näringar, som redan finnas, utan äfven att framkalla nya. En sådan som efter talarens mening skulle uppstå, om jernvägen drages genom Barlingbo, vore anläggningen af ett större tegelbruk. Instämde med hr Viman uti önskvärdheten att Barlingbo-sträckningen underkastas en närmare undersökning.

Gotlands Allehanda
Lördagen, 8 Juli 1876
N:r 54

Gotlands läns biodlare förbund

har i dag haft sitt ord. årsmöte å I. O. G. T:s lokal vid Södra Murgatan under ledning av folkskollärare R. Dahlgren, Stånga. Därvid föredrogos vederbörliga berättelser och ansvarsfrihet beviljades. Av styrelseberätelsen framgick bl. a., att inom länsförbundets 8 lokalavdelningar under året hållits 16 möten och instruktionskurser. Som förbundets instruktör vid kurserna har hr Hilding Didriksson tjänstgjort. Hösten 1936 invintrades av förbundets medlemmar 1,150 bisamhällen, därav 1,062 i ramkupor och 88 i halmkupor. Årets rapporterade honungsskörd utgör 18,098 kg. Förbundets medlemsantal utgjorde vid årsskiftet 165, ökning 12.
Till styrelseledamöter omvaldes hrr Joel Sundahl, Hejde, A. Magnusson, Stenkumla, R. Höglund, Eksta, Karl Olofsson, Magnuse i Väte, och R. Dahlgren, Stånga. Suppleanter blevo också som förut hrr M. A. Olofsson, Visby, och J. F. Karlsson, Othem. Även revisorerna, hrr Edvin Carlsson och A. Rohnström, Visby, jämte suppleanten hr E. Eriksson, Lyckås, omvaldes. Till ombud vid riksförbundets möte utsågs hr Karl Olofsson, Väte, samt till länsinstruktör hr H. Didriksson, Stånga. Förbundets sommarmöte skulle förläggas till Sandhamn i Fröjel och anordnas såsom en utflykt.
Efter det föredragningslisten genomgåtts dryftades bl. a. yngelrötan och åtgärder för dess bekämpande.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 februari 1937
N:r 42