i Hejde sockers kommunalvämd bar valts hemmansägare N. Hedergren, Tipsarfve.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 April 1887
N:r 34.
Hejde socken ligger öster om Klintehamn.
Gårdsnamn: Dans, Ekeskogs, Forse, Gervalds, Hajdgårde, Häglajvs, Kauparve, Krämplause, Kvie, Kyrksmiss, Löves, Medebys, Munsarve, Prästgården, Rågåkre, Sigsarve, Simunde, Skogs, Smiss, Stenstugu, Tass, Tipsarve, Väntinge.
i Hejde sockers kommunalvämd bar valts hemmansägare N. Hedergren, Tipsarfve.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 April 1887
N:r 34.
i södra fögderiet förestås från och med i morgon och tills i kronofogden Bokström hemkommer från förestående riksdag af kronolänsman Ad. Dahlbäck.
Kronolänsmanstjanstea i Hejde och Fardhems ting bestrides under ofvansämda tid af e. o. landskanslisten Kristian Ekelund.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 April 1887
N:r 34.
Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min ömt älskade maka Vira Evergista Margareta Dalström, född Alfvengren, som efter ett svårt bröstlidande stilla afled onsdagen den 30 Mars 1887 i en ålder af 80 år, 5 mån, och 6 dagar; djupt sörjd och saknad af mig, föräldrar och syskon, varder på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
Hejde skolhus den 31 Mars 1887.
S. P. Dalström.
Sv. Ps, 482.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 April 1887
N:r 27.
uti förre handlanden O. N. Pettersons i Hejde konkurs, kallas härmed till sammanträde i konkursboet tillhörige lägenhet i Hejde, tisdagen den 22 denna månad kl. 2 e.m. för att besluta om åbygnadernas försäljning, ett å desamma upptaget lång inbetalving, utestående fordringars lagliga indrifoing, eller försäljning, samt i öfrigt konkursboet rörande angelägenheter.
Klintehamn den 12 Mars 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.
För att med mina borgenärer rådgöra om lämpligaste sättet för afveckling at mina affärer, får jag härigenom anmoda desse att sammanträffa hos mig lörda:gen den 26 innevarande Mars kl. XI f.m.
Alsarfve i Ardre den 4 Mars 1887.
Oskar Thomasson.
Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Mars 1887
N:r 21.
på Gotlands landsbygd:
Hablingbo socken: födde 4, döde 7, inflyttade 31, utflyttade sl; folkmängd 31 December 650; minskning 3.
Silte socken: födde 8, döde 5, inflyttade 10, utflyttade 16; folkmängd 31 December 392; minskning 3.
Klinte socken: födde 24, döde 16, inflyttade 75, utflyttade 65; folkmängd 31 December 1,179; ökning 18; vigde 8 par.
Fröjels socken: födde 14, döde 5, inflyttade 26, utflyttade 26; folkmängd 31 December 626; ökning 9; vigde ett par.
Hejde socken: födde 11, döde 5, inflyttade 33, utflyttade 48; folkmängd 31 December 659; minskning 9.
Väte socken: födde 14, döde 6, inflyttade 87, utflyttade 40; folkmängd 31 December 572; ökning 5.
Stenkyrka socken: födde 17, döde 18, inflyttade 46, utflyttade 56; folkmängd 31 December 830; minskning 11. ;
Tingstäde socken: födde 7, döde 7, inflyttade 36, utflyttade 49; folkmängd 31 December 529; minskning 13.
Burs socken: födde 15, döde 14, inflyttade 45, utflyttade 50; folkmängd 31 December 900; minskning 4.
Stånga socken: födde 19, döde 9, inflyttade 34, utflyttade 52; folkmängd 31 December 680; minskning 8.
Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Januari 1887
N:r 5.
i Visby stift hafva genom senast gjorda, af pröfningskomitén granskade och faststälda bevillningstaxering följande såväl af lön som boställe förenade inkomster:

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Januari 1887
N:r 4.
Onsdagen den 23 nästkommande Februari kl. 11 före middagen hålles här å landskansliet utmätningsauktion till försäljning af Johan Pettersson tillhörige 1/654 mant. Krämplösa i Hejde socken; egande de, hvilka hafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevara.
Denna fastighet är försedd med boningsbus med 2 rum m. m. och uthus, inredt till stall och vagnbod, samt inoebar omkring 3 1/2 tunoland åker och 11/2 tunl. äng och är saluvärderad till 600 kronor.
Visby i Landskansliet 13 Januari 1887.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Januari 1887
N:r 4.
Alla å den gamla staten upptagna underofficers-, spel-, konstapels- och korpralsbeställningar med arvoden hafva med innevarande års ingång indragits.
Att tillsvidare tjenstgöra såsom underbefäl hafva följande förordnats, nämligen
fanjunkarne O. N. Pettersson i Hogrän, J. Engvall i Lummelunda, K. Alyhr i Visby, J. A. Bäckström i Öthem, O. A. Pettersson i Stenkumla, L. Mörrby i Boge, K. Veström i Helvi, J. Nilsson i Dalhem, O. Hedvall i Lärbro, A. F. Hafström i Sanda, O. F. Häglund i Burs, L. N. Hägg i Hejde, O. J. Söderström i Grötlingbo, O. Hallbom i Hall, A. Krusell i Fröjel, J. Franzén i Gammalgarn och J. P. Jakobsson i Näs;
sergeanterna P. Hamberg å Fårö, J. Engström i Barlingbo, Anton Nyberg i Tingstäde, O. P. Segerdal i Hangvar, G. Bolin i Eskelhem, O. Nordström å Fårö, J. V. Erlandson i Visby, O. J. Persson i Grötlingbo, L. Pettersson i Lau, N.A. Hansson i Burg, F. Blomgren i Bunge och N. E. Stenström i Visby;
furirerna K. Karlsson i Lye, R Karls son i Atlingbo, J. Nordal i Östergarn, L. Pettersson i När, M. Pettersson i Hablingbo, K. Cederlund i Hafdhem, O. Olsson i Mästerby, A. Källström i Klintehamn och J. Hedström i Visby;
korpralerna A. Hemström i Eskelhem, H. Vallin i Bro, O. Larsson i Hörsne, A. Eriksson i Boge, J. O. Södergren och K. Pettersson i Stenkyrka, K. Bäckström i Tingstäde, A. N. Lundal i Vall, J. Jakobssoni Björke, J. Larsson i Burs, A. Löfveberg i Hejde, L. J. Cedergren i Grötlingbo, O. Ekman och J. Söderlund i Etelhem, A. Nilsson i Mästerby, K. Lindal i Fardhem, J. Alfvengren i Hejde, K. Sjögren i Mästerby, A. Lundholm i Levide, och K. Eliasson.
Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.
Hejde, 15 Dec.
Bröllop, fyrverkeri, vådaskott.
På ett bröllopp i Hedje för några dagar sedav uttryckte tolker, som i stor myckenhet hade infunnit sig vid bröllpshuset för att »se brud», sina hedersbetygelser för brudparef genom att afbränna ett efter omständigheterna ganska lyckadt fyrverkeri. Som dylikt på landet är någonting ovanligt, skockade sig de närvarande omkring den »lysande» högtidligheten för att vid dess sken kunna så mycket bättre taga brudparet, som naturligtvis skulle ut för att visa sig, i så mycket bättre skärskådande. Så långt var allt väl, men nu skulle man också, brudparet till ära, skjuta för detsamma, och i den tätt packade folkhopen small det ena skottet efter det andra. Man såg der pistolmynningar och bösspipor sticka fram öfver allt, och för att riktigt åstadkomma »dunderskott» hörde man en och annan skryta öfver, att han fylt sin pistol till mynningen eller att: han laddat sin bössa med dubbla skott. Det oförståndiga och nära nog vanvettiga i ett sådant beteende visade snart sina sorgliga följder, i det en yngling träffades af ett skott i foten, så att stöfveln splittrades och förladdningen trängde djupt in i foten. Med möda kunde han bege sig hem, der man med företa möjliga måste skicka efter sakkunnig person, som plockade ut pappersbitarne ur den sargade foten och förband densamma. Den stackars ynglingen, som innehar tjenst, blir troligen urståndsatt att på någon tid sköta sina sysslor. Det vore önskligt, om vederbörande beifrade, att sådant ofog icke finge onäpst passera.
Stånga, 15 Dec.
Burs och Garda tings hushållningsgille
hade sammanträde i Stånga skolhus 15 dennes dervid förekommo följande frågror: Vore en telefonförbindelse nyttig för orten?
Nämdeman Pettersson, Liffride, som i frågan yttrade sig,jansåg att vid häftigare sjukdomsfall tillkallande af och rådfrågning kos läkare m. m. med telefon vore af stor vigt.
Hemmansägaren Martell, Maldes, ansåg telefonen vara öfverflödig, den endast ökade kostnaderna inom socknen.
Herr Malkan, skildrade saken från flere sidor och påstod det vara af stor nytta, om en telefouförening komme till stånd, samt gillade förslaget.
Fanjunkare Jakobsson, Pettersson, Hallute, med flere yttrade sig med lifligt bitall för saken, samt ansågo att en billig afgift för hvarje samtal skulle erläggas till bestridande af kommunens enskilda omkostnader för telefonstation m. m.
Anser gillet det vara af nytta för landet att skyldstullar yra Landtbr. Gustafsson, Myrungs m. fi., uttalade såsom sin åsigt att den svenske jordbrukaren under nuvarande förhållanden icke kunde konkurreraszi verldsmarknaden, då han måste betala 6 till 7 procent å sitt nedlagda jordbrukskapital, då utländingen betalar endast 3 till 4 procent.
Visserligen vore låneprocenten å Riksbankens afdelningskontor nedsatt till 4 procent, men detta gör landet föga nytta, då endast tå individer der avses kompetente att erhålla lån.
De öfriga se sig nödsakade att vända sig till vida dyrare banker. Medanledving deraf fann sig talaren föranledd att fråga, om folket är till för banken, eller banken för folket.
Bör länsmejeristen användas? Denna fråga tycktes ej intressera gillet, som icke ville derom bestämdt uttala sig.Till ledamöter ibushållningssällskapet föreslogos skoll, J. P. Enström, handl. J. Malkan i Stånga, hemmansägaren H. Pettersson, Hale arfve i När, samt Petter Larsson, Bosartve i Lye.
Såsom samtalsämne förekom dessutom köp männens i Gotlands Allehanda förekommande tillkännagifvande om indragning af julpresenter m. m, Gillets medlemmar tycktes derat vara förnärmade, emedan det syates, som allmänheten vore köpmännen till last. Fråga uppstod derfor om bildande al förening för inköp af de nödvändigaste handelsartiklarne, hvilket troddes blifva billigare, då mellanhänder derigenom undvekos.
Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.
hade i förgår sin årssammankomst, som öppnades af v. ordföranden jägmästare Sylvan med tillkännagifvande att gillets ordförande af opasslighet var hindrad öfvervara sammankomsten.
Ur den af sekreteraren adjunkt Kolmodin afgifna och föredragna årberättolsen meddela vi följande:
Då vid senaste årssammankomsten frågan om gillets omdaniog upptogs och olika meningar der vid lag yttrades, och åt styrelsen gafs i uppdrag att söka utreda frågan, beslöt styrelsen 28 sistl. Mars att till samtliga skyttegillen inom provinsen afgifva skrifvelser med förfrågan, om respektiva skyttegillen mot erläggande af tio kronor för hvarje iåraafgift ville ingå såsom underafdelningar af jägaregillet med rättighet för skyttegilles ledamöter att deltaga i jägaregillets täflingsskjutniogar under samma vilkor som ledamot af jägaregillet. På denna styrelsens framställning erhöllos jakande svar från följande skyttegillen nämligen Lina, Endre, Bro, Stenkumla, Visby, Eskelhem, Stånga, Hafdhem, Fardhem, Dalhem, Lummelunda, Hejde, När, Klinte och Sanda, hvilka skyttegillen enligt beslut af 1 sist). Juli upptagits såsom underafdelningar af jägaregillet. Härigenom har det gamla sambandet mellan jäigaregillet och beväringens skytteföreningar, som allt ifrån gillets stiftelse tills förlidet år ägt bistånd, åter sammanknutits, och sålunda kan man hoppas, att en samverkan dem emellan liksom förut skall komma att förefinnas. Den af gillet utsedda komiéa för omarbetande af stadgarne har fullgjort detta uppdrag, hvilket förslag gjorts under förutsättning, att gillet med bibehållande af sitt namn kommer att ingå som underafdelning af Svenska jägareförbundet. — Ett försök att härstädes inplantera rådjuret her genom gilleta försorg gjorta, i det denna höst sex exemplar af sagda djurart utsläpts å Elinghems kronopark. Att klimatiska och andra naturförhållanden här på ön äro gynsamma för rådjurets fortkomst och trefnad, torde vara tämligen säkert, och det vill således synas som om blott ett behörigt skydd och nödig omvårdnad erfordrades, för att denna djurart i framtiden skall varda en välkommen tillökning af vårt villebråd. Till hofjägmästaren grefve Tage Thott, som på sin egendom Skabersjö i Skåne kostnadsfritt låtit infånga och en längre tid nuderbållit och vårdat rådjuren, inuan de hit afsändes, står gillet i stor tacksamhetsskuld. — Röran de årets villebrådstillgång kan i allmävhet sägas, att and och orrkullarne varit små och fåtaliga; likaledes hafva beckasinerna förekommit i ringa mängd, Rapphönskullarne hafva deremot varit tämligen stora och rätt talrika åtminstone i södra delen af ön, och tillgången på hare kan sägas hafva varit rätt god.
— Landstivgets anslag, ett tusen kronor, till rofdjurs dödande hafva sålunda användts: kr.
447:50 för 179 räfvar, kr. 6:— för 3 örnar, kr. 110:— för 110 dufhökar, kr. 152:50 för 305 sparfbökar och kr. 284:— för 2,340 kråkar samt 50 kronor till arvode åt utbetalaren af dessa skottpenningar.
Gillets behållning till instundande år uppgår till 2,566 kronor. Innevarande år hafva inkomsterna uppgått till 409 kronor och utgifterna till 366 kronor.
— Premierna för rofdjurs dödande bestämdes enligt styrelsens förslag till samma belopp som hittills utgått. Likaledes beslöts att täfling om gillets medalj skall ske efter enahanda grunder som under de senare Åren följts.
— Till styrelsens förfogande stälde gillet femtio kronor att användas till uppmuntran åt angifvare af brott mot jagtstadgan. Kronor 33:55, återstoden af anslaget (200 kronor) till rådjnrens infångande och hitförande, stäldes till sty relsens disposition till djurens behöriga skyddande och vård & kronoparken Gillet beslöt på förslag af jägmästare Sylvan att till ofvannämde grefve Thott samt till skogsinspektör Smedberg å Elingholms kronopark i Skåne afsända tacksamhetaskrifvelser, uttryckande gillets erkänsla för deras åtgärder i och för rådjurens anskaffande och hitförande.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för Årets förvaltning bifölls af gillet.
— Till gillets v. ordförande omvaldes enhälligt jägmästare Sylvan; till hans ersättare utsågos landssekreterare Hambreus och major Carlstedt. Styrelseledamöterna major Törnqvist, skattmästare, adjunkt Kolmodin, sekreterare, kapten Lindström, rustmästare, samt adjunkt O, Klintberg, kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren och bryggare Vedin omvaldes; efter kapten Unge iavaldes kapten Aspegren i styrelsen. Till granskare utsågos kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och löjtnant Westöö med godsägare Wöhler som ersättare.
— Till ledamöter i gillet invaides kapten Ternstedt, lektor Fagerholm, adjuakt Johansson, ingeniör Ekholm, doktor Hjert strand, stationsinspektor Lönnies i Stånga och fabr. Paul Johansson från Fröjel.
Föredragningen af komiténos förslag till nya stadgar för gillet vidtog nu, hvarvid förslaget dryftades under ett par timmar under major Schartaus ordförandeskap. I öfverläggningen deltogo jägmästare Sylvan, adjuskterna Kolmodin och O. Klintberg, godsägare Wöhler, kaptenerna Hedenblad och Aspegren, kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och landtbrukare Duse. Förslaget antogs med några få mindre väsentliga förändringar, föreslagna af jägmästare Sylvan, att hvila till nästa årssammankomst för definitivt antagande.
Enligt förslaget skulle gillet såsom sina egna antaga Svenska jägareförbundets allmänna stadgar. I öfverenstämmelse med dessa angifves gillets syftemål i förslagets första paragraf sålunda:
Gotlands skarpskytte- och jägaregille, som är en underafdelning af Svenska jägareförbandet, hvars allmänna stadgar äro för gillet gällande, har till syftemål i främsta rummet: att verka för införandet inom provinsen at en förbättrad jagtvård, bestående uti såväl i allmänhet en ändamålsevlig utöfning af jagten under derför tillåten tid och genom spridning af kännedomen deraf, som ock uti ett ändamålsenligt skydd af det matnyttiga vilda under fridlysning-tiderna och i öfrigt under för detsamma ogynsamma lefnadstörhållanden; att vaka öfver jagtlagarnes efterlefnad; att åstadkomma och befordra rof- och skadedjurs utrotande; att samla och allmängöra sådana rön och iakttagelser, som i ett eller avnat afseende kunna leda till jagtväsendets utveckling och fördel samt till dess idkares och vänners nytta och nöje; att genom utdelandet af belöningar utmärka män, som på ett framstående sätt verkat för något af gillets syften; äfvensom i andra rummet: att genom skjutöfningar bilda skicklige, i gevärets bruk öfvade och ifarans stund till fäderneslandets försvar färdige jägare och skyttar.
Don vigtigaste ändringen idet nya förslaget afser prisskjutningarna, hvarom stadgas:
Den, som vid någon af årets prisskjutningar med sina sammanlagda skott kommit centrum närmast, förklaras för årets skyttemästare och erhåller vou Hohenhansens minnespris.
Såsom högsta belöning för ådagalagd skjutskicklighet. eller särdeles framstående verksamhet i gillets Skr äger detta årligen utdela en silfvermedalj. Förslag till medaljens utdelande kan af styrelsen eller enskild ledamot väckas och skall behandlas vid gillets ordinarie årssammankomst, och fordras för bifall till förslaget 3/4 af de afgifna rösterna.
Bifalles: förslaget, ingår gillet till k. m:t med anhållan om tillstånd att utdela medaljen, i annat fall upptages icke frågan i det för dagen förda protokollet.
Efter förhandlingarnes slut vid 9:tiden samlades gilleledamöterna till ett festsamqvän, som fortgick några timmar under den angenämaste stämning.
Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.