Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1891
N:r 3

Utmätningsauktion.

Lördagen den 17 Januari 1891 kl. 11 f. m. förättas å Skogs tingställe i Levide utmätningsauktion för försälj ning af snickaren J. O. Klafvers från 1/4 mantal Kopartve i Hejde socken afsöndrade lägenhet, egande de, hvilka bafva fordran, som skall ur fastigheten gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denna lägenhet, som innehåller 27.65 qv ref, är bebygd med ett mindre boningshus af trä under brädtak, en flygelbygnad, inredd till snickareverkstad, likaledes af trä under brädtak, ett miodre brygghus aft sten under brädtak och ett mindre ladagårdshus och har:blifvit ealuvärderad till 1,000 kronor.
Visby Gotlands södra kronofogdekontor den 6 December 1890.
Aug. Bokström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 December 1890
N:r 193

Borgenärerna

i f. handlanden E. R. Söderlunds i Hejde konkurs kallas att sammanträda å handlanden Axel Lundbergs i Visby kontor torsdagen den 18 December 1890 klockan XI f.m. för att bestämma förvaltningsarvoden m. m.
Rättens Ombudsman.

Borgenärerna uti handl. L. P. Olssons i Hablingbo konkurs kallas till sammanträde å herr Axel Lundbergs kontor i Visby torsdagen den 18 dennes kl. 12 på dagen för att bestämma och föreslå förvaltningsarfvoden jämte andra konkursboet rörande frågor.
Domararfve i Öja d. I December 1890.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 December 1890
N:r 189

Uti det här förda handelsregistret

har denna dag intagits anmälan af Maria Matbilda Kristina Schröder att hon ämnar i Hejde socken idka handelsrörelse under firma Maria Schröder, och att bon till prokurist antagit Alfred Odin.
Visby i Landskansliet 21 November 1890.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 November 1890
N:r 182

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Tredje sammanträdet 27—28 Oktober å Skogs.) Följande utslag afkunnades: I målet mot t. handl. O. Bokström angående barnuppfostringshjelp, kunde Anna Jacobssons käromål ej bifallas, enär Bokström begått den ådömda värjemålseden.

— Till boskilnad dömde häradsrätten mellan hustru M. Bolander och hennes man skräddarev K. H. Bolander.

— I tvisten mellan Olof Mårten Bodin och F. Jacobsson, Hemmor, angående bättre rätt till den s. k. Nygårdsdyan, tilldömdes denna bättre rätt käranden Bodin.

— Den talen för ärekränkning, d. v. s. utspridande af rykte att ha begått olofligt tillgrepp, som hustru Niklas Larsson anhängiggjort mot Kristina Olsson kunde ej af häradsrätten bifallas såsom ej lagligen styrkt.

— »Klubbekriget i Hemse» fick vid detta sammanträde sin afslutning. Då f. handl. Johan Bokström blifvit genom halft bevis öfvertygad om att ha begått våld mot skräddaren Nils Persson ålades han att med ed fria sig härifrån, Men då äfven Persson och hans hustru, instämda af Bokström, syntes rätten med halft bevis öfvertygade om att icke heller ba varit oskyldiga, ådömdes äfveu de värjemålsed, hvarigenom Persson skulle fria sig från att ha slagit Bokström och hustrun från att ha kallat honom »skojare».

— För djurplågeri, begagnande till upprepade körslor af mycket selbruten häst, dömdes Johan Bokström, mot sitt nekande, att böta 50 kronor.

— I målet mot O. Nilsson, Ringome i Alfva, svarande, angående beskyllningen för att ha slagit Johan Bokström med en lykta, ogillades åtalet såsom ej styrkt och som Bokström fört falsk talan emot Nilsson dömdes han härför att böta 100 kronor samt utgifsa 50 kronor i ersättning åt Nilason.

— Den revers, som J. T. Levander, Sixartve i Näs fordrade betalning för af bröderna J. och O. Bokström, dömdes nu svarandena gementsamt eller den det bäst gälda gitter att till käranden utgifva det omstämda beloppet samt derjämte 66 kronor i rättegångskostnader, Oskar Bokström dömdes dessutom att utgifva 100 kronors vite för ej iakttagen personlig inställelse.

— För olaga utskänkning af maltdrycker dömdes värdshusidkaren L. Miihrer i Hemse att böta 15 kronor.

— Det åtal, com väckts mot handl. Anton Jacobsson, Fardhem, för oloflig vinutskänkning ogillades, enär mot svarandens nekande fall bevisning ej kunnat åstadkommas derom att detta var en annan förseelse än den, för hvilken han blifvit förut dömd, och skulle åklagaren ersätta sv. med 15 kronor samt utgifva vittnesersättningar.

— I målet mellan husbonden N. Jacobsson, Bara i Etelhem, kärande, och arbetaren Bomqvist, Bara, svarande, angående oloflig vedtägt, biföll häradsrätten icke kärandens talan liksom ej heller svarandens mot käranden gjorda ansvarsyrkande.

— För djurplågeri dömdes arbetaren Alfred Olofsson, Orleifs i Alskog, att böta 15 kronor.

— Till skilnad i äktenskapet dömde häradsrätten mellan Petter Jakobsson, Jakobs i Ejsta, och hans hustru Britz Jakobsson.

— För falsk värjemålsed i ett förut refereradt mål angående hästköp, men hvilken ed svaranden sedan, innan i saken dömts, återtagit, dömdes hemmansägaren T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo, till 6 månaders fängelse.

Med ed friade sig Reinhold Johansson, Krasse Grund i Guldrupe, från taderskapet till ogifta Anna Lindstedts barn och husbondesonen Karl Niklas Felix Jacobsson i Burs, från faderskapet till ogifta Karolina Jacobssons barn.

— Edgång var i ett liknande mål, instämdt af Emma Larsson, ålagd f. husbonden Olof Johannes Reinhold Ahlin, Hejde. Då emellertid pastors intyg var af det innehåll, att Ahlin, som icke ordentligt besökt presten, ej kunde anförtros edgång, beviljades han uppskof härmed, men dömdes att utgifva 25 kronor i vite för det han ej stält sig häradsrättens föreläggande, i fråga om inhämtandet af edens vigt och betydelse, till efterrättelse.

För stenkastning på vakten vid lägret å Visborgs slätt någon atton afton i somras under pågående möte, samt bråk och oljud, så att de måst omhändertagas af patrull, hade kronolänsman Svallingsson, instämt murarne J. Berglund och Aug. Melin samt slagtaren Viktor Löfqvist, alla från Visby.

Svarandena bestredo genom sitt ombud, skrifvaren P. Flygare, att på något sätt ha förfördelat lägervakten, utan voro de alldeles oskyldiga. För att åstadkomma bevisning erhöll åklagaren uppskof till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

För oloflig ölförsäljning vid senaste stortorgdagen på Sandesrum i Grötlingbo voro instämda hustrurna Anna Johansson och Anna Vengström från Visby. Båda erkände skriftligen. Utslag första rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— För samma förseelse å samma tid och plats var likaledes instämd f. hemmansägaren Adam Niklas Vestberg i Hemse. Han bestred stämningen, enär han och hans hustru endast hade vid försäljningen biträdt hr Frans Lysholm, hvilken ägde rättighet att för Bryggeribolaget i Visby vid ofvannämda tillfälle utskänka maltdrycker. Vestberg och hans hustru hade skött försäljningen i ett stånd, hvilket varit förbundet med ett tält der Lysholm hållit till. Detta vitsordades af åklagaren. Utslag första rättegångsdagen af nästa sammanträde.

Ärliga själar. T. f. kronolänsman Sv. Lindström hade instämt drängen Teodor Olofsson, Domartve, och Axel Teodor Andersson, Stale i Rone, för det de en afton i sietlidne September månad på allmänna landsvägen strax invid Rone kyrka öfverfallet drängen J. Bolin med hugg och slag, hvarvid Bolin tillfogats af Olofsson ett 10 centimeters långt sår i högra armen och ett mindre i venstra underarmen. Svarandena voro dessutom instämda för att ha fört oljud.

Bolin fick redogöra för förloppet af slagsmålet, dervid han mycket ärligt bekände att han, efter det man »gurglat» åtskilligt, blifvit förargad på Olofsson och gifvit honom en snyting», då denne dragit knif och tillfogat honom de båda såren, hvilka enligt läkares utsago, icke komme att medföra men för Bolin.

Teodor Olofsson vitsordade Bolins uppgifter.
Ha: hade fått två snytingar af Bolin, innan han tog till knifven, som han på domarens uppmaning mycket ärligt framvisade. Anderssons deltagande i kalabaliken inskränkte sig, enligt Bolins och hans enstämmiga utsago, derhän att de båda slagit efter hvarandra utan att! träffa någondera, hvarför åklagaren afstod från ansvarsyrkande mot honom.

Svarandena framvisade qvitto på att de gemensamt betalat Bolin 50 kronor i förlikning, vid hvilket förhållande åklagaren upplyste, att anm älan till honom var gjord före detta qvittoa datum, Olofsson tyckte nu att skulle han, sedan han betalat, dertill plikta för knifstingen, så borde också Bolin stånda ansvar för sina »snytingar», men det yrkandet återtog han sedermera. — Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.

Ett vattenmål. Hemmansägarne Jakob Larsson, A. Svensson och Olof Pettersson, Hallgårds, Anders Andersson och L. Nyman Bockes samt Nils Jacobsson och P. Böklund, Rovide, alla i Fröjel, hade instämt ägarne af Grymlings såg i Ejsta, Per Rosendal och Jakob Hederstedt, med yrkande om skälig ersättning för den förlust de lidit derigenom att svarandena dämt upp vattnet på deras kringliggande ägor, hvilkas växtlighet derigenom tagit skada.
Svarandena bestredo alla ersättningsyrkanden. Visserligen kunde de medgifva, att ifrågavarande marker kunde i någon liten mån lida af det uppdämda vattnet, men härför ville de ej gifva större ersättning än förut varit medgifven kärandena, nämligen fri försågning af vissa träpartier. Kärandena påstostodo sig icke längre kunna vara nöjda med denna ersättning, då deras lidande marker efter laga skifte nu blifvit betydligt större.
Såsom bevis för att de hade rätt att dämma upp vattnet, framlade svarandena en handlipg från år 1782, utgörande ett protokoll öfver en syneförrättning, som kronofogden hållit just med anledning af en likadan tvist som denna, hvarvid förlikning ingåtts med vilkor att de kring sågen boende åborna fiage något litet fri försågning. Detta dokument ville kärandena, hvilkas talan fördes af kronolänsman Svallingsson, icke tillerkänna något som helst värde.
A kärandens sida hördes såsom vittnen hemmansägarne Petter Boberg och Johan Cederlund. Tillsammans med kommissarien hade de hållit syn å de genom det uppdämda vattnet lidande markerna dels medan vattnet stod öfver dem dels sedan vattnet bortgått, och hade då funnit växtligheten på de öfversvämmade markerna sämre än på dem, som icke stått under vatten och var deras öfvortygelse att detta berodde just på det uppdämda vattnet. De värderade kärandenas förluster till belopp växlande mellan 45 och 5 kr.
Svarandena ansågo dessa belopp för höga, ville icke lemna annan ersättntng än fri försågning. Kärandena öfverlemnade målet, men svaranden begärde och erhöllo uppskof till andra rättegångsdagen af första vårseammanträdet då svarandena skola vara beredda att i allo stycka det de äga rätt att utan någon som helst ersättning dämma upp vattnet öfver kärandens marker.

Handl. A. D. Ahlberg i Visby gjorde vid detta sammanträde sina slutpåståenden mot fru Matilda Berger för det hon fråntagit hans minderårige son dennes karamellådor samt nekat honom handla på Visborgs slätt. Såsom skäl för att han, Ahlberg, dock hade rätt dertill åberopade han en till militärbefälhafvaren stäld ansökan om rätt till försäljning af tobak och snus i stånd. Denna hade afslagits, hvadan enligt Ahlbergs mening rättighet vore honom medgifven att idka handel utan stånd. Han fordrade 118 kronor i ersättning.
Äfven å svarandesidan öfverlomnades målet. Utslag vid tingets slut.

För ärekränkning hade Anna Andersson, Botvide i Öja, instämt hustru Gustafva Andersson, hvilken skulle ha beskylt käranden för att ha köpt en skinka med vetskap om att den var stulen från svaranden, hvarjämte hon skulle ha gifvit Anna Andersson några tillmälea, som icke gerna återgifvas i tryck.
Två vittnen, P. Lindqvist och Ludvig Rosengren, intygade, att svaranden sagt, det käranden köpt skinkan, men kunde ej påstå, att svaranden beskylt henne för att ha afvetat att den var tjufgods. De omnämda tillmälena hade käranden emellertid fått.
Svaranden bestred vittnesmålen om hon också hade yttrat något om käranden hade detta skett i svarandens eget hem endast i närvaro af husfolket. Utslag vid tingets slut.

Om barnuppfostringshjelp| hade ogifte Kristina Vallin i Hablingbo instämt drängen Jakob Mattsson Vastäde. Han nekade för faderskapet, Käranden begärde uppskof, tills ett hennes vittne hunnit fylla 15 år. Besked meddelas vid tingets slut.

För olaga utskänkning af bränvin hade kronolänsman Lindström instämt Oskar Duse, Kodings i Hemse. Han erkände, och utslag afkunnas vid tingets slut.

Om bättre rätt till fiske hade förre nämdemannen Johan Engström, Mafrids i Vestergarn, instämt husbönderna Gabriel Bolin och Karl Carlsson derstädes.
En ström hade en gång i tiden ägt en del af Stora Mafrids, men vid olika tilifällen försålt denna del i 6 lotter. Dessa lotter hade ansett sig ha efter storlek del i idfisket i den genom ägorna löpande ån, så också svarandena, som äfven, ehuru ej i första hand, köpt hemmansdelar af Engströms egendom. Men nu påstod Engström, att med dessa senare ägolotter aldrig följt någor fiskerätt, utan hade han behållit denna sjelf. Detta bestredo svarandena. Särskildt gälde det ett tillfälle 18—19 April i år, då Engström velat dela den fångade fisken, utan att ens ha sjelf satt ut några ryssjor. z Åtskilliga vittnen hördes, hvilka skulle intyga, att Engström verkligen lagt ryssjor 18 —19 April. Ingen kunde dock upplysa derom, utom ett vittne, som vid sagda tillfälle sett E. upptaga en ryssja, som han dock icke visste om Engström verkligen ägde.
Käranden uppträdde under rättegången mycket hetsigt, så att han t. o. m. en gång af domaren blef utvisad, och åklagaren yrkade ansvar å honom för oskickligt beteende inför rätta. Svarandena erhöllo uppskof till till andra rättegångsdagen af första vårsammanträdet.

För att ha misshandlat på det grymmaste sätt en ko, tillhörig hustru Hejdenberg, Forssa i Hejde, var af kronolänsman Svallingsson instämd hustru Kajsa Vessman, Skogs i Hejde. Hon nekade. De skador djuret lidit hade det fått genom att sticka in hufvudet i en svarandens gärdesgård, från hvilken hon befriat kon.
Hon hörde ett par vittnen, som intygade att kon icke varit illa medfaren. Åklagaren begärde, att svaranden skulle åläggas edgång, i hvilket yrkande svarande sjelf instämde.
Utslag meddelas vid tingets slut.

Till syssloman i f. d. handl. Johan Bokstroms konkurs utsågs hr Aug. Nordstedt å Klinte. Gäldenärens hustru begärde boskillnad.

Vådaed aflades af landtbrukaren O. Knudsen i anledning af en vid Myrungs i Linde 23 Mej i år timad mindre eldsvåda.

Domareed aflades vid detta sammanträde af nyvalde nämdemannen för Hejde ting godsägaren V. Wöbhler, hvilken derefter tog säte i nämden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Oktober 1890
N:r 168

Väghinder.

Enligt anmälan blifva å nedannämda dagar af innevarande månad följande vägstycken ofarbara till följd af nödig ombygnad af broar, nämligen: onsdagen 29 vägen emellan Klinte kyrka och Mölner gård; samma dag emellan Löfves gård och Anderesons, Medebys i Hejde bostad; torsdagen 30 vägen mellan Gervalds i Hogrän och Bander i Mästerby socken; fredagen 31 vägen mellan Sallmunds i Mästerby socken och södra landsvägen; samt samma dag vägen mellan Mickels gård och lägenheten Skoghem i Vall socken.
Vidare kommer en bro å landsvägen mellan »Märtsbacke» i Linde och Klints gård i Lojsta socken samt tre broar å landsvägen mellan Gerum kyrka och Levede koregata att rifvas och omläggas torsdagen 30 innevarande månad, då sagde vägar till följd deraf blifva ofarbara.
På grund af broomläggning varder allmänna vägen mellan Ekeby kyrka och Ardags gård i samma socken aflyst från begagnande måndagen och tisdagen 3 och 4 instundande November; i stället kan begagnas vägen genom Källunge till landsvägen vid Burs.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Oktober 1890
N:r 165

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Oktober 1890
N:r 165

Ved-Auktion!

Genom offentlig och frivillig auktion, som förrättas vid s, k. Simmunde hed, belägen vid Olof Hjorters boställe i Hejde, tisdagen den 30 September kl. f.m., försäljes för vederbörandes räkning omkring 400 kastar furu- och granved, 300 kastar grenved samt ett parti kantribbor,
De af mig godkände inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 Februari 1891, andra betala kontant vid klubbslaget.
Hejdegårda i Hejde den 25 Sept. 1890.
Oscar Åkerbeck.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 September 1890
N:r 149

Då vid auktion den 5:te innevarande månad

antagligt anbud icke erhållits å E, R. Söderlunds i Hejde kopkursmassas åbygnader, uppförde å prestgårdens i Hejde socken grund, utbjudas samma åbygnader\’ ånyo å auktion, som förrättas å stället onsdagen den 24 dennes kloc:kan XI f.m.
Bygnaderna bestå af boningshus af trä med vidbygdt kök och brygghus, en nyuppförd flygel af trä, inredd till handelsbod, kontor och packhus samt ett mindre ladugårdshus af trä
Samma dag försäljes äfven återstående bodvarulager samt diverse möbler.
Betalningsanstånd lemnas godkände köpare till 1 December d, å.; börande köpare at åbygnaderna vara beredd att vid klubbslaget antingen ställa borgen för köpeskillingens fullgörande eller ock kootavt betala 1/5 deraf, såvida afseende skall kunna fästas vid afgilna anbudet. Ötfrige vilkor meddelas vid auktionen.
Klintehamn & Bönders 10:de September 1890.
M. E. SVALLINGSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 September 1890
N:r 145

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141