Södra häradsrätten. (Andra sammanträdet).
Barnaföda. Kristina Larsdotter i Alskog mot Oskar Pettersson i Etelhem angående bidrag till barnauppfostran förekom, i hvilket mål svaranden blifvit dömd att fria sig med ed, om han gitte. Denna ed aflade Oskar Pettersson.
Hustru Lovisa Larsson hade instämt sin man, arbetaren O. Larsson, nu bosatt i Visby, förut vid Davide i Rone, med påstående om skillnad till säng och säte. Svaranden lemnade bifall till hustruns begäran.
Länsman J. A. Lindström hade uttagit stämning. å fjerdingsman O. Cederlund i Silte och hans minderårige son, med påstående om ansvar för oloflig jagt å rapphöns. Svaranden medgaf att 5 rapphöns blifvit skjutna af sonen och af hushållet förtärts.
F. d. nämdemannen Olof Olofsson, Wentinge i Hejde, hade instämt inspektoren på Klintebys, herr Helmuth Wöhler, med påståenden om ersättning dels för bortförande af träd, fällda i Qvie skog i Hejde, till hvilken käranden har atverkningsrätt under sin lifstid, och hvaraf han till possessionaten W. Wöhler försålt skog till värde af 4,500 kronor, men samma till herr Wöhler försålda skog, skulle afverkas och bortföras före den 1 Januari innevarande år, hvaremot svaranden, hvilken såsom sin broder W. Wöbhlers inspektor, haft befallning öfver arbetarne, hvilka afverkat och till Klintebys hemfört den af dem fällda sko= gen, låtit efter den 1 sistlidne Januari bortföra en del träd; dels att Wöhlers arbetare bland öfriga träd fällt sådana, som varit aftagna till fröträd och dels för det de tagit hål på gärdesgården för den fällda skogens bortförande. Svaranden ingaf afskrift af köpekontraktet, hvilket innehöll att skogen ej finge afverkas efter den 1 Januari detta år, men ej någon bestämmelse om att den afverkade skogen icke finge bortföras efter samma dag, förty ansåg han sig varit berättigad att hemföra den skog han lagligen köpt och inom i kontraktet bestämd tid afverkat. Till bemötande af de öfriga stämningspåståenden andröge, att inspektor Wöhler anvisat arbetarne hvilka vägar de för trädens hemforslande finge begagna samt allvarligen förbjudit dem att fälla något fröträd, hvadan, om någon af arbetarne handlat i strid med de befallningar och tillsägelser de erhållit, blefve sådant deras sak och ej inspektorens. Hvad slutligen beträffade tunen, hade arbetarne varit tvungna taga hål på den för att komma fram, enär man bebagat tillspika grinden, genom hvilken de skulle köra och för öfrigt tillhörde samma tun icke käranden utan en man vid namn Ramberg, som gifvit lof att taga hål på den.
På grund af bvad han andragit, bestred herr Wöbhler samtliga käropåståendena, Målet uppsköts till första rättegångsdagen af fjerde sammanträdet.
Länsman J. E. L. Eneman förde talan mot arrendatorn Jacob Rondal Rangsarfve i Alskog för skogshygge. Målet blef uppskjutet till nästa sammanträde.
Samme åklagare yrkade ansvar å bonden Jakob Larsson Käbbe i Ejsta för djurplågeri, som svaranden skulle begått vid tärmjandet af en ung oxe, hvilken varit spänd tillsammans med en gammal, men blifvit illa misshandlad och stupat samt dött. Svaranden blef af domhafvanden tillhållen att redogöra för huru kreaturet varit ispändt, huru långt och hurn länge man kört dermed samt huru det bebandlats. Svaranden hade vid tillfället haft till biträde en person Hederstedt, som skötte tömmarna, hvaremot svaranden sjelf gick bredvid den unga oxem, som drog till venster, samt höll honom i ena hornet med högra handen. Han medgat att Hederstedt slagit kreaturet med den körpiska denne vid tillfället haft i handen, äfvensom att svaranden sparkat den unga oxen. Svaranden bestred käromålet och öfverlemnade saken till afgörande. Utslag kommer att afkunnas å tingets fjerde sammanträde.
Arrendatorn å Kungsladugården, herr A. Dassow, hade instämt statkarlen Karl Petter Andersson med påstående om ansvar för afvikande ur tjensten. Svaranden, tillstädes, medgaf att han lemnat sin tjenst hos herr Dassow, men dels hade han dertill varit tvungen för att ej han och hustrun skulle svälta ibjel, enär de ej hade något att lefva af och han ej utfått allt hvad som hörde till den betingade staten och dels ansåg han sig berättigad att flytta, enär, då han gjorde påtalan om utfående af det, som resterade på hans stat, herr Dassow vägrat lemna det och sagt, att om svaranden vore missbelåten, så vore han fri från tjensten den 24 Oktober. Målet uppsköts.
Länsman Svallingsson förde talan mot arbetare Gustaf Östman i Träkumla för misshandel begången mot en ålderstigen man Byström, Svaranden nekade, hvarför åklagaren begärde uppskof för att anskaffa bevis, Målet uppsköts till nästa sammanträde.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Februari 1892
N:r 26