Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Hejde socken ligger öster om Klintehamn.
Gårdsnamn: Dans, Ekeskogs, Forse, Gervalds, Hajdgårde, Häglajvs, Kauparve, Krämplause, Kvie, Kyrksmiss, Löves, Medebys, Munsarve, Prästgården, Rågåkre, Sigsarve, Simunde, Skogs, Smiss, Stenstugu, Tass, Tipsarve, Väntinge.
Lördagen den 20 innevarande Oktober från kl. 10 f. m. låter herr Otto Johansson med flere genom auktion, som förrättas i Löfvesskog i Hejde till den högstbjudande försälja ett större parti kastved af björk, fur- och kvistved samt affallsved och stör m. m.
Anstånd till den 1 Juni 1895.
Fröjel i Oktober 1894.
P. ENEQVIST.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Oktober 1894
N:r 159
inom Gotlands län för nästkommande år 1895 hållas å följande tider ock ställen, nämligen:
I norra fögderiet:
15 November kl. 9 f. m. med Hörsne pastorat i Dalhem sockenstuga, s. d. kl. 11 f. m. med Dalhem d:o dersammastädes, d:o 16 kl. 10 f. m. med Källunge d:o vid Gate i Bäl, d:o s. d, kl. 12 midd. med Hejnum d:o dersammastädes, d:o 17 kl. 9 f. m, med Fole d:o i Fole sockenstuga, d:o 19 kl. 9. f. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga, d:o s. d. kl. 8 e. m, med Martebo d:o i Martebo sockenstuga, d:o 20 kl. 10 f. m. med Stenkyrka d:o vid Grausne, d:o 21 kl. 10 f. m. med Hangvar d:o hos handlande V. Vestberg, d:o 22 kl. 10 f. m. med Lärbro d:o i Lärbro sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Rute d:o hos fru Sandström vid Fårösund, d:o 24 kl. 9 f. m. med Fårö d:o vid Broa, d:o 26 kl. 9 f. m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn, d:o 27 kl. 10 f. m. med Gothem d:o i Gothem sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Östergarn d:o vid Ganne, d:o 29 kl. 9. f. m. med Kräklingbo d:o vid Kräklings, d:o 30 kl. 9 f. m, med Sjonhem d:o i Bjerges jernvägsstationshus, d:o s. d. kl. 11 f; m; med Vänge d:o dersammastädes, d:o 3 December kl. 9 f. m, med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga, d:o s.d. kl. 12 midd. med Barlingbo d:o dersammastädes, d:o 4 kl. 9 f. m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga, d:o s. d. kl. 1:e. m. med Roma d:o dersammastädes, d:o å kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling i domkyrkans sakristia.
I södra fögderiet:
21 November kl. 8 f. m. med Garda pastorat i Garda skolhus, d:o s. d. kl. 12 midd. med Alskog d:o å samma ställe, d:o 22 kl. 9. f. m. med När: d:o i När skolhus, d:o 28 kl. 9. f. m. med Bars d:o i Burs d:o, g, d. 24 kl. 9. f. m. med Rone d:o i Rone d:o, d:o 26 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Alfva d:o, d:o 27 kl. 8 f. m. med Hablingbo d:o i Hablingbo d:o, d:o d:o kl. half 1 e. m. med Hafdhem socken i Hafdhem d:o, d:o 28 kl. 8 f. m. med Näs d:o å samma ställe, d:o s. d. kl. 12 midd. med Grötlipgbo d:o i Grötlingbo d:o, d:o 29 kl. 9 f. m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo d:o, d:o 30 kl. 8 f. m. med Öja d:o i Öja sockenstuga, 1 December kl. 8 f. m. med Levide d:o å Burge gästgifvaregård, d:o 8. d,, kl. 12 midd. med Fardhem d:o d:o, d:o 8 kl, 9 f. m. med Ejsta d:o i Ejsta skolhus, d:o 4 kl. 8 f. m. med Klinte d:o i Klinte skolhus vid kyrkan, d:o å kl. 9 f. m. med Hejde d:o i Hejde d:o, d:o 6 kl. 9 f. m. med Sanda d:o i Sanda d:o, d:o 7 kl. 9 f. m, med Eskelhem; d:o i Eskelhem d:o, d:o 8 kl. 9 f. m, med Stenkumla d:o i Stenkumla d:o, d:o 10 kl. 9 f. m. med Vall d:o i Vall d:o, d:o s. d. kl. 12 midd, med Atlingbo d:o d:o.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154
Norra häradsrätten.
(Hösttingets andra sammanträde vid Allekvia 1 Okt. Ordf. häradsh. Dömle).
I målet mot statdrängen A.. Cesar, hvilken ålagts edgång men förut ureblifvit, fötetedde denna gång ombudet för W. v. Corswant å Stafva, kärande, bevis på att svar. icke, öfverklagat edgångsutslaget; yrkade dessutom bifall till stämningen och ersättning för inställelse. Utlåtande å nästa sammanträde.
För äktenskapsbrott hade hustru Maria Andersson, Halla ångsåg, förut instämt sin man, Karl Andersson, Isome i Väte.
Svar. erkände, och kär:s ombud öfverlemnade målet, yrkande ansvar å svar, för hans brott samt ersättning för kostnader i målet.
Utslag nästa sammanträde.
I målet mellan hemmansägare Lars Johansson, Burs i Norrlanda, och kronolänsman G. Boberg, angående frånhändande af egendom, ett par hästar, dem svar, uttagit för skuld, skulle kär. idag med vittnen styrka sina påståenden.
Men då kär. icke delgifvit några sådana kallelse att infinna sig vid tinget och föröfrigt intet hade att anföra, anhöll svar. om slut i målet och ersättning för inställelse m. m.
Utlåtande å 4 sammanträdet första dagen.
Erkände gjorde hemmansägare Petter Olason, Lilla Bäl i Bäl, i ett mot honom af arbetare August Pettersson i Källnuge väckt mål angående ärekränkning. Vid ett tillfälle i Bäl skulle nämligen svar. ha öfveröst kär, med en mängd grofva tillmälen. Utslag vid 3 sammanträdet.
För fylleri och för det han uppträdt bråkigt å torgdagen i Kräklingbe 12 sistl. Sept., stod husbondesonen Ludvig Gahnström, Lauritze i Ala, tilltalad.
Erkände; utslag å nästa sammanträde.
Att han »hade litet smått i lådorna», erkände handlanden F. O. Hellman Visby, hvilken stod tilltalad för att ha idkat oloflig handel med diverse varor å torgdagen i Kräklingbo 12 sistlidne Sept. oaktadt i kungörelsa tillkännagitvits att endast alster af hemslöjd finge torgföras, något hvarom svar, ej nekade att han hatt kännedom.
Yttrande vid nästa sammanträde.
Södra häradsrätten.
(Hösttingets andra sammanträde 1—3 Okt. å Skogs. Ordf. notarien K. P. Lundblad).
För fylleri å Burgsviks hamvplats söndagsaftonen 22 sistl. April är, såsom törr är nämdt, agenten K. V. Engström från Garda tilltalad, men vill fortfarande icke erkänna. Med ett par vittnen, styrman Calissendorff och tullvaktmästare Andersson, styrkte nu åklagaren att Engström verkligen vid omstämda tillfället varit berusad. Dessutom hade vittnet Andersson ombord å ång. Klirtshamn sett svar. i närheten at damsalongsdörren bära sig i högsta grad opassande åt. Åkl. öfverlemnade målet med yrkande om ansvar äfven för sabbatsbrott. Utslag vid nästa sammanträde.
Hon brast åt eden. Laura Nilsson, Enges i Burs, ålagd edgång för att hon kallat sin granne Lars Pettersson för tjuf och rackare, kunde troligen ej svära, ty hon iakttog ej inställelse.
Häktade kanalarbetare Otto Johan Nilsson, hitförd från fängelset, dömdes tiil två månaders fängelse, för våld emot drängen J. Danielsson från Lau. Den häktade förklarade sig nöjd med domen.
Hur de gamla kunna behandlas, Lars Pettersson, Lyrungs i Lye, tvistar med sin svåger Lars Petter Larsson Lydal, Mannegårda, om arf efter afl. Lars Lydal, fader till svar. och svärfader till kär. Svar. har satt sig i besittning af gubben Lydals kvarlåtenskap på grund af en öfverlåtelsehandling, der svar. af sin fader öfvertagit hemmanet mot födoråd. I denna handling säges, att sonen skulle hafva kvarlåtenskapen efter fadren med vilkor att denne skulle vårdas oah födas ordentligt samt efter döden på somens bekostnad begrafvas, Huru nu denna skötsel blifvit, ville kär. försöka bevisa genom fem inkallade vittnen. Vid anstäldt förhör framgick verklizen, att den numera aflidna gubben Lydal under de senare åren icke synes ha åtpjutit behandling i sonens hem såsom menniska mycket mindre som fader; så hade gubben, sedan han varit i sonens arbete, ej vid denneg bord erhållit någon mat utan måst köpa sådan. Den kammare, som bestods åt den gamle till bostad, var den snuskigaste boning vittnena hade sett… I spiseln var nästan omöjligt att elda, emedan det då rökte in, så att man för rök ej kunde se gubben i rummet. Under de senaste sex åren hade den gamle för det mesta vistats hos kär., emedan han ej kunde vara hos sonen, Gubben Lydal hade flera gånger sagt, att sonen icke skulle tå hans kvarlåtenskap, emedan han vore så elak mot honom. Särskildt tycktes det, som svar:s hustru varit mycket mån om att försvåra den gamles tillvaro. När ett vittne, hustran Tina Vestberg, skulle göra rent i gubbens rum, hade sonhustran i grofva ord sagt att det var onödigt. När tvättning ifrågakom tyckte sonbustrun att det var öfverflödigt att tvätta åt >den gubbfanen>; han kunde tvätta åt sig sjelf. Kär. ötverlemnade målet, men svar. ville för motbevisning hafva uppskof. Öiver de framstälda yrkandena kommer rätten att yttra sig vid nästa sammanträde.
Krånglar om hästbyte gör fortfarande Oskar Nilsson, Valdarive i Eskelhem, med August Jacobsson, Källgårds i Atlingbo.
Ett vittne hördes, som någon dag i augusti månad efter torgdagen i Hemse till svar. sålt en häst, hvilken dock om några dagar återlemnats, medan Jacobsson från Nilsson återtagit det sto han bortbytt åt Nilsson vid hemresan från torgdagen. Vittner hade dervid sagt till svar.: »hur kunde du återtaga stoet, när Nilsson ej är hemma, och du dessutom uppburit 50 kr. i förskott å detsamma?» Svar. hade då genmält att han ej brydde sig derom, ty pengarne kunde han få igen. Svar. bestred fortfarande att något köp kommit till stånd på annat sätt än som byte, hvilket dock återgått. Utslag vid fjerde sammanträdet.
Långväga fordringsägare. John Erikson från Kansas City i Nordamerika fordrar att af, enkan Emma Bodin, Buters i Eskelhem, utbekomma 352 kr. 28 öre, såsom ersättning för vårdande och begrafning af svar:s 20 Sept. 1898 i Kanses City aflidne son Axel, jämte ersättning för kä:r hitresa med 204 kr, Svar. bestred krafvet, emedan en annan person vid namn P. Jacobsson redan genom konsulatet fordrat 100 dollars i ersättning för samma sak, Kär. sade, att det just vore han som på detta sätt fordrat genom annan person, och ville hafva uppskof för att med vittnen styrka sin rätt till krafvet. Uppsköts till företa dagen af fjerde sammanträdet.
Bortgängen tjenare, Lars Thomasson, Prostarfve i Hogrän, yrkade genom kronolänsman Svallingsson att tjenstedrängen Reinhold Johansson, hvilket under detta tjensteår ionebaft tjenst hos kär., men 16 sistl, Aug.
bortgått ur tjensten, måtte dömas skyldig återbära städja med 10 kr., uppburna 125 kr. 47 öre, samt 27 kr skadeersättning. Kär företedde svar:s orlofssedel. Svar. medgaf att han varit hos kär, under tiden från 1 sistl. Nov. till 1 Aug., samt att han uppburit de omstämda posterna, men hade ej varit der som stadd tjenare, ej heller kommit öfverens med honom om någon lön. Hade dock bekommit 10 kr. vid aflemnandet af orlofssedeln, Utelag vid tjerde sammanträdet.
Om bättre rätt till utmätt gods tvistar Johan Larsson, Skogs i Mästerby, med sin fader Lars Petter Larsson samt hemmansäg. A. F. Eklund, Tippsarfve i Hejde. Vid ut mätningen hos Lars Larsson, som verketälts; af kronolänsman Svallingason 16 April, hade tagits i mät dels en skuldförbindelse å 1,000 kronor hvilken fans förvarad i en schiffonnier i Lars Larssons rum, dels en mindre jordlägenhet. Hvad angår lägenheten afstod svar. Eklund från sin rätt till densamma, sedan styrkt blifvit, att denna vore Johan Larssons och ej Lars Larssons, Hvad åter angår förbindelsen säger Johan Larsson, att den ej heller vore hans faders, utan J. L:s egen; den vore ej heller någon förbindelse, som vore utgifven för skuld, utan som för borgen för förut. utmätt gods, och skulle återlemnas så fort borgen vore fri. Ett recipisse fans äfven som styrkte detsamma.
Oaktadt såväl Johan som Lars Larsson derom npplyst utmätningsmannen hade den likväl blifvit tagen i mät. Att så tillgått medgals af evar Lars Larsson. Kär, begärde Raka till fjerde sammanträdet för att styrka att förbindelsen icke vore Lars Larssons, hvilket äfven beviljades.
För våld å allmän väg hade t. f. kronolänsmannen Svante Lindström åtalat drängen Albert Larsson, Norrgårda i Sanda. Dervid hade så tillgått, att Larsson å vägen emellan Sanda och Eskelhems kyrkor, utan föregående ordväxling, söndagen 16 Sept. med en käpp, tilldelat drängen Konrad Johansson, Rosenbys i Eskelhem, ett slag öfver hjessan så att ett större blodsår uppstått. Enligt läkarebetyg skulle dock den slagne icke för framtiden hafva något men af slaget.
Svar., som är född 1872 vid Hägvalds i Vänge, erkände hvad som ledar honom till last; hade varit nog försigtig att medtaga käppen för att visa densamma vid rätten. Han hade en kväll förut af någon dräng från Rosenbys fått ett slag som han ville hämnas. Hade dock ej träffat rätta personen. Parterna voro för öfrigt okända för hvarandra, Målsägaren yrkade intet ansvar, ville blott hafva 25 kr. i ersättning. Utslag nästa sammanträde.
För samma förseelse var äfven statdrängen Martin Andersson från Klintebyg i Klinte åtslad, på angifvelse af landtbrukaren Edvard Christiansson, Loggarfve i Klinte. Andersson hade söndagen 9 Sept. utan föregående ordväxling å allmänna vägen i Klinte ötfverfallit landtbrukslärlingen Gunnar Holmqvist samt dels med sten, dels med knytnäfven slagit H. så att denne erhållit 7 skråmor i venstra kinden samt ett skrubbsår å ena höfter.
Svar., född 1873 i Algutsrum å Öland, erkände, men han hade varit så rusig att han ej hade mycket reda på sig. Utslag vid nästa sammanträde.
Misshandlad kvinna. Ogifta Tilda Vestberg från Sanda hade till åkl., länsman Sv. Lindström, anmält att hon 9 sistl. Juli vid stranden i Tofta af arbetaren Johan Melin från Sanda blifvit slagen. Svar. genem ombud nekade. Uppsköts till tjerde sammanträdet; svar. skall vara tillstädes vid 15 kr. vite.
För olaga försäljning af spiritiösa drycker hade länsman J. A. Lindström åtalar husbondesonen Oskar I.odberg, Gudings i Alfva, Svar. nekade. Enahanda uppskof och föraläggande som i förra målet.
Staten i dödsboet efter afl. landtmätere Strömberg visar: tillgångar 565 kr., samt skulder 11,400 kr.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154
vid en landtmäteriförrättning i Hemse har domkapitlet förordnat kontraktsprosten Alfvegren i Hejde.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 September 1894
N:r 145
Södra häradsrätten.
(Höstetingets första sammanträde 3—4 Sept. Ordf. häradsh. Lindroth.)
Vägmålet i Burs emellan fanjunkaren Oskar Höglund m. fl. och kyrkoh. Åsberg m. fl. Käromålet ogillades, sedan det vid syneförrättning visats att kär. af de omtvistade vägarne haft sådana fördelar, att de ansågos skyldiga äfven underhålla dem. Såväl rättegångs- som synekostnader skulle gäldas af de tappande, hvilka erlade vad i målet.
Statkarlen Alfred Engström, Uggårds i Rone, gick honom ådömd värjemålsed för djurplågeri.
En mot fyra stäldes. Åklagaren, länsman Svallingsson, hade under vårtinget tilltalat handelsidkerskan Josefina Österberg från Klintehamn, för oloflig utskänkning af maltdrycker. Åkl. hade dervid inkallat fyra vittnen, hvilka hvar för sig vid skilda tillfällen at svar. köpt öl, som förtärts på stället. Det oaktadt gick nu Österberg ed på att hon icke på sätt dessa vittaen berättat sålt maltdrycker.
Våld och okvädande mot länsman. Det sedan vårtingets sista sammanträde uppskjutne målet emellan kronofogden Aug. Bokström och Jakob samt Gustaf Pettersson från Vamlingbo, förekom ånyo till behandling, Vid målets sista handläggning medgafs uppskof till detta sammanträde för att ångf. Klintehamns befälhafvare och besättning skulle som vittnen höras i målet vid rådsturätten i Visby, Vid sådant förhör hade åklagarens påståenden blifvit fullkomligt styrkta, hvarför nu svar. anhöll att iå förebringa motbevisning; för hvilken orsak fyra vittnen voro inkallade, hvilka icke hört eller sett detsamma som Klintehamns befälhafvare och besättning. Utslag vid nästa sammanträde.
Målet emellan Per Gardberg och Georg Bergman, Autsarfve i Garda, angående våld m. m. anmäldes nu återtaget af kär, likaså det af förenämda Bergman mot Gardberg anhängiggjorda mål om oljud, dervid Gardberg vid sluttinget ådömdes edgång.
Ålander—Rudebeck. I detta mål förekom ingenting nytt utan uppsköts ånyo till det tredje sammanträdet, emedan ett par vittnen från Stockholm, som voro kallade, icke kommit tillstädes.
I målet emellan Anna Katarina Alström och Olof Båtelson, Bolarfve i Levide om födoråd förekom ingenting nytt, utan öfverlemnades målet å ömse sidor. Utslag nästa sammanträde.
I barnuppfostringsmålet emellan Maria Olsson och smeden Aug. Larsson, Maldes i När, förekom heller ingen bättre bevisning.
Utslag samtidigt som förra målet.
Ersättningsyrkande. I det uppskjutna målet emellan Laura Nilsson och Lars Pettersson, Enges i Burs, om olofl. bortförande af stängselvirke vidhöll sv. satt han uppfört stängsel för kär. med samma virke, hvilket äfven styrktes af inkellade vittnen. Utslag meddelas vid tredje sammanträdet.
Tyist om kvicktionde. Kronolänsman M. E. Svallingsson fordrade såsom ombud för afl. prosten Gahnes i Hejda sterbhus, att afl. hemmansögaren Norrbys, Jufves i Väte, sterbhusdelägare, enkan Greta Norrby m. fl., måtte förklaras skyldiga utgifva hvad som för de senaste 8 åren är oguldet af kvicktionde till prosten Gahne, hvilket skulle bestå af 1/4 lam om året, smör och ved, uppgående till ett sammanlagdt belopp af 65 kr. Svar., som var närvarande genom mågen Albrekt Johansson, bestred krafvet, emedan det fans flera sterbhusdelägare efter aflidne Norrby än dem som voro stämda. Invändningen ogillades af rätten, emedan boet ej var urarfva. Efter öfverenskommelse medgaf slutl. svar, att i ett för allt (inbegripet rättegångskostnader) utgifva 55 kr., hvilken öfverenskommelse af rätten faststäldes.
För tjenstefel och våld voro af agenten K. V. F. Engström från Garda instämda t. f. länsmannen Svante Lindström, samt maskinisten K. L. Vesterlund och besättningskarlen K. Stenberg, båda anstälda å ångf. Klintehamn. Länsman Lindströms tjenstefel skulle enl. Engströms påstående ha bestått deruti att Lindström låtit föra Engström iland från ångaren 22 sistl. April, när ångt.låg i Burgsviks hamn. Besättningen hade dervid på länsmannens uppmaning kastat sig öfver Engström samt slagit honom.
Vesterlund hade, då Engström promenerat på däck, knuffat omkull honom så att han slagit näsan i blod.
Stenberg hade ej kunnat anträffa med stämning.
Svarandena bestredo kär:s påståenden såsom osanningsenliga. Som vittnen hördeg, fru Amanda Stenkvist, hvilken sett en man, af ångarensa besättning, (okänd för vittnet) tillsäga Engström aflägena sig, emedan han vore full, samt sedan knuffa till honom så att han snafvat mot en ketting, samt fallit kull och slagit näsan i blod. Hade äfven hört länsmannen bedja Engström aflägena sig, samt sedan tillsäga besättningen att bära bort hovom, hvilket äfven skett, samt när Engström ville göra sig fri, uppmana besättningen att slå till honom. Hagström var väl rifven, men ej blodig.
Alb. Stenkvist hade sett det samma som förra vittnet, visste äfven att det var Vesterlund, som slagit till Engström, Svarandena bestredo fortfarande, Länsmannen hade försökt stilla oväsendet. Uppskop till tredje sammanträdet.
Ett liknande åtal hade äfven bröderna Gustaf Pettersson från Botvide i Öja, samt Jacob Pettersson, Mickels i Vamlingbo mot t. f. länsmannen Svante Lindström, kapten Alfred Snöbohm å ångf. Klintehamn, samt besättningekarlarne å samme ångare Bäckström, Törnkvist och den i förra målet omnämda Stenberg. Såsom ombud för kapten Snöbohm, Bäckström och Törnkvist, instälde sig hr Hjalmar Snöbom från Visby. Kär. Jakob Pettersson afstod från åtalet mot länsman Lindström. Törnkvist och Bäckström tilltalades för det de vid samma tillfälle som nämts i förra målet sparkat och slagit Jakob Pettersson, samt kapten Snöbohm för det denne uppmanat besättningen till sådant våld.
Gustaf Pettersson tilltalade t. f. länsman Lindström för det deune knuffat till honom så att han ramlat emot en magasinsvägg. Svarandena bestredo åtalet. Bäckström och Törnkvist hade blott på befälhafvarens tillsägelse hjelpt länsman Lindström att afstyra ett oväsen på bryggan. Flere vittnen voro inkallade, af bvilka skräddare Liljeros sett läns mannen knuffa till Gust Petterson så att han hukat baklänges emot en magasinsvägg. Hade äfven sett besättningen misshandla båda kärandena, men som han icke personligen kände besättningskarlarne kunde han icke bestämdt säga hvem af dem, som slagit kär.
Olof Olofssons vittnesmål ungefär lika med Liljeros’, men som han kände Bäckström och Törnkvist till utseendet kunde han säga att det var desamma som slagit kärandena.
Hugo Pettersson och Karl Bergström vittnade ungefär detsamma som första vittnet.
Målet öfverlemnades å ömse sidor. Utslag vid nästa sammanträde.
Krångel om hästbyte. Oskar Nilsson, Waldarfve i Eskelhem, yrkade genom stämning att Aug. Jacobsson, Källgårds i Atlingbo, måtte förklaras skyldig återlemna ett sto som denne olofligen uttagit ur Nilssons stall. Yrkade dessutom ansvar för detta egenmäktiga förfarande. Svar. upplyste genom ombud att bägge parterna på en torgdag i Hemse köpt hvar sitt hästkreatur. Jakobsson hade betalt sitt med 260 kronor. Vid hemresan hade vid Burge i Levide byte skett emellan parterna. Inom tvänne dagar hade Jacobsson emellertid ångrat sig, emedan det djur han i byte erhållit ej vore felfritt. Hade då för att äterbyta besökt Nilsson, hvilken äfven varit villig att återbyta. Nilsson kunde emellertid icke genast återlemna Jacobsons sto, emedan det befans längre borta på bete, Ett par dagar efteråt hade Jacobsson ånyo ditkommit, samt till Nilssons svärfader lemnat 50 kr., hvilka erhållits som afbetalning af mellangifo å bytet, hvilken mellangitt skulle vara 115 kr., samt erhållit sitt sto af svärfadren. Kär. medgaf att så tillgått, delvis som svar. uppgitvit, men hade kär. vid återbytet för 265 kronor tillbandlat sig stoet samt lemnat 50 kr. på hand. Målet uppsköts till nästa sammanträde.
För våld mot polisman hade länsman Svallingsson på angifvelse af poliskonstapeln Albert Johansson i Visby tilltalat döfstumme jernarbetaren Oskar Pettersson från Visby. Angifvaren hade vid idrottstäflingen 19 Aug. varit anstäld som ordningsman, dervid Pettersson öfverfallit honom och gifvit honom flera slag, samt då han skulle föras till militärvakten gjort våldsamt motstånd. Svar. genom sin fader nekade. Uppskof för svar. personliga »hörande» till första dagen ät fjerde sammanträdet.
Norra häradsrätten.
(Hösttivgets första sammanträde å Allekvia 3—5 Sept. Ordf. e. o. notarien Åman).
Målet mellan ogifta Maria Olivia Viddin, Smide grund i Väte, och drängen Ludvig Larsson i Visby angående barnuppfostringsabidrag och hvari svar. ålades edgång, förklarades som förlikt parterna emellan, hvadan det afskrefs.
Olaga fiske, Detta af hemmansägare Olof T. Påhlsson och Nils Tomasson, Kyrkebinge i Gothem, mot hemmansägare J. O. Johansson, Magnuse i Gothem, anhängiggjorda mål, förekom åter till behandling. Kärandena hade inkallat några vittnen, af hvilka ett, T. Blomberg, i skrift intygade att han varit svar., som sjelf var tillsyningsman öfver fisket, behjelplig afstänga Gothemsån genom att utlägga nät. Afståndet mellan pålarne hade varit 10—15 alnar, men då näten ej nådde botten, trodde vittnet att fisken ändå kunnat ta sig fram.
De öfriga vittnena hade äfven sett att nät varit utlagda i åns mynnig, men kunde ej yttra sig om huruvida kärandena deraf lidit någon skada.
Dessas ombud öfverlemnade målet och yr kade ansvar å svar, för olega fiske, påpekande att denne, ehuru tillsyningsman, förut varit tilltalad för samma förseelse.
Svar. genmälde att han förut erkänt att han lagt ut nät, men då han ingen fisk fått och han föröfrigt icke öfverträdt ötverenskommelsen ansåg att han kärandena icke lidit någon skada.
Urslag vid tredje sammanträdet.
För olaga utskänkniug af vin och maltdrycker, hvicket haft gräl och slagsmål till följd, stod handl. Otto Lerberg i Kappelshamn tilltalad.
Svar. nekade icke till att han haft utskänkning, men bestred att oordaingarna uppkommit deraf.
— För samma förseelse var handl. S. Sisefsky i Hangvar inkallad.
Svar., som bjudit på vin i sin bod, erkände, men förklarade att det skett af oförstånd.
I båda målen afkunnas utslag vid sluttinget.
Med yrkande om äktenskapsskilnad hade urmakare O. A. Lindlöf å Fårösund instämt sin hustru Katarina Lindlöf.
Då kär. emellertid ej var tillstädes, och hade laga förfall, uppsköts målet till nästa sammanträde.
För förstörande af forntida grafvar stod arbet. Karl Aug. O. Sjölund, Visby, förut tilltalad.
Annandag påsk hade svar. varit synlig å graffältet i Veskinde i sällskap med f. handl. Ahlberg, hvilket ett par vittnen intygade och hvilka sett såväl att I. som A. gräft i graf varne.
S. nekade som förnt, under förklaring att han aldrig gräft någonting der på platsen, han hade inte haft verktyg en gång.
I målet, som öfverlemnades och i hvilket yrkades ansvar å svar. och att denne måtte åläggas iståndsätta grafvarne, faller utslag på sluttinget.
— Ett liknande mål mot bröderna Gust. A. och Joh. Larsson i Visby uppsköts till 3 sammanträdet, emedan svar. uteblefvo; vid laga ansvar skola de då inställa sig.
Målet mot hemmansägare Petter Karlsson i Sudergårda angående ansvar för öfverdådig framfart afskrefs, då svar. under uppskofstiden aflidit.
Målet mot husbonden Edvard Jakobsson, Hammars å Fårö, för oloflig försäljning af spritdrycker, förevar ånyo.
Två vittnen, drängen Alfred Bolin, hvilken haft anställning hos svar., och Karl Nyström, som kom ända Gotska Sandön tör att vittna, hördes.
B. berättade att han en dag förlidet år af svar. fått en liter punsch och en liter konjak, hvarför svar. sedermera dragit af 3 kr. 20 öre på hans lön.
Svar. bestred som förut under förklaring att till B. hade han lemnat ut omtalade varor för det att B., som var sjuk, skulle komma i svettning.
N. hade deremot icke fått något, det förnekade han alldeles, Svar., som begärde uppskof till 3 sammanträdet, ålades att då vara beredd att slutligt svara i målet.
För det han olofligt tillegnat sig en kär. Oskar Andersson, Vesterbjers i Gothem,; tillhörig lambock, samt för ärekränkning, var hemmansägaren Jakob Hellgren, Ljusarfve i samma socken instämd.
Då svar. förut bestridt kär:s påståenden, försökte denne nu med några vittnen styrka desamma.
Ett af dessa, som fått den uppfattningen att H. skulle ha beskylt kär, för att ha tagit bocken, sade sig ha hört svar. säga att kär. tagit hans bock, hvilken varit märkt och blodig.
Äfven skulle enligt ett annat vittne svar.nyttrat 28 Mars: det förundrar mig att A., en hederlig karl, tagit min bock.
Kär. yrkade bifall till stämningen och ersättning för kostnader, och faller utslag i målet, hvari svar. som förut nekade, på sluttinget.
I ärekränkningsmålet mellan Oskar Olofsson, Kännungs i Helvi och handl. Adolf Falk derstädes hördes ett par vittnen, Niklas Nyström och Petter Sundgren. N. hade i början af Sept. 1893 varit tillsamman med parterna, då träta uppkommit mellan dem, hvarvid Falk ofredat kär.
S. vittnade detsamma och hade hört att svar. kallat kär. bedragare m. m.
Kär. fordrade ersättning för ärekränkning med 100 kr., 5 kr. st. för 8 stämningar, vittneslöner m. m.
Svar., som bestred det höga ersättningsanspråket och förklarade att han förnt erkänt de ord, han låtit undfalla sig i vredesmod, begärde i sin ordning ersättning för rättegångskostnader efter den dag målet första gången var före, då sedan dess intet nytt i detsamma förekommit. Utslag på sluttinget.
»Kände dem, gjorde han inte, men han visste att de hette Anna och Augusta», förklarade ett vittne Karl Berggren, som hördes i ett mål mellan hustru Maria Andersson, Halla, och hennes man snickare Karl Andersson angående äktenskapsbrott.
Kär:s man hade nämligen en pingstafton kommit hem till vittnet och bedt honom gå med ut. Utanför B:s bostad hade de då träffat två flickor med ofvannämda pamn och med hvilka de gjort sällskap hem till A., hvars hustru den kvällen var borta.
Först fram på morgonen hade den ena flickan lemnat A., hvilken sedan flere gånger varit tillsamman med henne.
Svar., som fvr andra gången uteblef, skall vid hemtningspåföljd vara tillstädes vid 2 sammanträdet, då målet åter förekommer.
»Det var inte meningen att du skulle ha stämningen», påstod ett annat vittna, som hördes i ett klockmål mellan Jakob Jakobsson i Sjonhem och arbet, Hj. Gardell, Gammalgarn, att kär, vid ett tillfälle skulle ha yttrat till svar.
Denne hade närliger för en tid sedan köpt en klocka af J., hvarför kär ännu icke skulla ha fått betalning.
Yttrandet bestreds af kär., och liksom förut nekade svar. för skulden.
Utlåtande på 3 sammanträdet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 September 1894
N:r 138
har k. m:t beviljat 52 tusen kronor till torrläggning och odling af Öjle myr, tillhörande hemmanen Nickarfve i Vänge, Hästings, Bondarfve, Hallbjens, Guldrupe annex, Hagelheim och Vesterby i Guldrupe, Koparfve, Simunde, Sixarfve, Löfves, Tass och Medeby i Hejde, Isume, Haltarfve, Skradarfve, Smide och Sorby i Väte.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Augusti 1894
N:r 134
(Efter inspektörernas berättelser).
Skoldistrikten inom södra inspektionsområdet utgjorde under 1893 såsom förut 42, de egentliga folkskolorna 44, mindre folkskola 1 (i Öja) och småskolorna 31. Derjämte 1 högre folkskola i Klinte och en enskild skola å Fridtorp i Vesterhejde, numera den enda enskilda inom distriktet, sedan baptistskolan i Hamra nedlades 1892 och den i Lau 1893. T iogen af dessa skolor förekommer afdelningsläsning eller hvarannandagsläsning, utom tillfälligtvis höstetid 4—6 veckor på några ställen.
Lärarepersonalen utgjordes af 40 ord. lärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärare, 1 lärarinna i mindre folkskola, 1 småskollärare, 29 småskollärarinnor, en lärare i högre folkskolan och en lärarinna å Fridtorp eller tillhopa 80.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Hejde, Fardhem, Lye, Burs, Hablingbo och Hafdhem. Lästiden 2—4 veckor. I några distrikt ha repetitionsskolor varit anordnade.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 20 folkskolor, för första gången i Tofta, Rone vid kyrkan, Eke, Hemse och Näs. I fyra har funnits särskilda lärare; i de öfriga har slöjden skötts af folkskolans lärare. — Slöjd för flickor har förekommit i 26 skolor.
Skolhusens antal är 52, sedan i Vamlingbo. 1893 invigts ett nytt. I Mästerby har samma år skolhuset vidlyftigare reparerats.
Folkmäcgden, som under föregående sexårsperiod blifvit mindre, har 1893 ökats med 19 personer och utgjorde vid årsskiftet 22,747. Antalet barn i skolåldern utgjorde samtidigt 3,256. Af dessa ha 2,964 under året erhållit undervisning, 287 deremot icke; om 5 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 20.
Utgifterna under året för skolväsendet uppgingo till kr. 75,903, hvaraf staten bidragit med 28,008, skoldistrikten med 47,895. Undervisningamaterial har inköpts för 2,080 kr.
Till lärarepersonalens aflöning har i kontanter och naturapersedlar utgifvits kr. 52,935.
Medelprocenten för all slags frånvaro har varit mindre än 1892 och skolgången således jämnare (91,1 proc.) Medräknas endast förfallolös frånvaro stiger medeprocenten till 96,4.
De flesta skolorna ha under året inspekterats.
— Skoldistrikten inom norra inspektionsområdet voro 42, men antalet skolor hade minskats med 1 till 44, medan småskolorna ökats med 1 till 25. Af mindre folkskolor funnos 2. Atdelningsläsning förekom i Stenkyrka folkskola och Sjonhems blandade skola, hvaremot samtidig undervisning &ter införts i Butle folkskola. Antalet skolor med afdelningsläsning var 13.
Fortsättningsskolor funnos vid årets slut endast i Visby, Slite, Gothem och Halla, repetitionsskolor i Visby, Källunge och Kräklingbo.
Slöjdundervisning meddelades åt gossar i 20 skolor (ökning under året 3). Flickorna undervisades i slöjd i 15 skolor eller samma antal som 1892.
Lärarepersonalen utgjorde 49 ord. folkskollärare, 2 ord. folkskollärarinnor, 1 e. o. folkskollärare, 1 e. o. folkskollärarinna, 1 lärare och lärarinna vid mindre folkskolor samt 2 lärare och 30 lärarinnor vid småskolor, hvarjämte varit anstälda 2 lärare och 2 lärarinnor i slöjd, eller sammanlagdt 91.
Folkmängden utgjorde vid årets slut 28,393 personer, med en ökning af 73. Antalet skolpliktiga bara var 4,023, med en minskning af 382. Af dessa åtnjöto 3,681 undervisning i folk- och småskolor eller andra anstalter, medan 310 saknat undervisning efter afslutade kurser och 31 af andra orsaker.
Skolgången har ytterligare förbättrats och medelprocenten har uppgått till 96,38.
Kostnaderna för skolväsendet utgjorde 146,518 kronor.
De flesta skolor inom området hade under året inspekterats.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Augusti 1894
N:r 133
hölls, — skrifves till G. A — i Hejde skolhus i onsdags med inledningspredikan af kontraktsprosten Alfvegren ö:ver 1 Mor. 1: 2—4. Talaren tillämpade Guds ord: Varde ljusl på barnaverlden. Utan att han säger det varder det icke. Men genom sin ande fyller han det öde och tomma hjertat med allt godt. Detta är tröstligt för en lärare, som med nit arbetar på barnens rätta uppfostran.
Sedan till ordf. för dagen utsetts tredingens oråf. S. Dahlström, Hejde, och till sekr. Elof Visselgren, Hogrän, inledde K. Pettersson, Vestergarn på ett förtjenstfu!lt sätt frågan om betydelsen af skolflaggorna och af hvilka anledningar de böra firas. Flaggan är ett ypperligt åskådningsmedel till bildande af fosterländsk lifskraft hos de små, den verkar en sådan genom dem äfven på de äldre, den är ett anknytningamedel mellan nuoch forntid, den är ett förbundstecken, kring hvilket allt småsinne och split bör fara samt en frihetens symbol på befrielsen ur lastens bojor.
Efter framstäldt förslag enades kretsen om följande flaggdagar: 21 Januari: kopuogens födelsedag, 28 Febr: slaget vid Helsingborg, 8 Mars: John Erikssons minne 23 April: prinsessan Eugenias minne; 1 Maj: vårfest, 23 Maj: Karl von Linré, 2 Joni: Jonas Alströmer; 6 Juni: Gustat Vasa; 16 Jani: Axel Oxenstjerna; 18 Juni folkskolans minnesdag; 24 Juni: midsommarsdagen; 9 Juli: drottningene födelsedag; I3 Aug: Brömsebrofreden; 4 Nov.: unlonsdagen; 6 Nov.: Gustaf Adolf; vidare 2:dra böndagen som Upsala mötes minnesdag, dessutom vid visitationer, inspektioner, skolans början och slut.
Förmiddagens förhandlingar voro härmed slutade.
Nu dukades borden, och såogarne läto sina sköna toner klinga under kyrkans hvalf.
Etter middagamåltiden skedde utmarech under sång till en närbelägen äng, der 2 timmar hastigt förflöto, under det bollarna beskrefvo den ena präktiga bågen efter den andra. Så hemmarsch, kaffe och åter diskussion ända till sena kvällen.
Den andra frågan, eom handlade om saklig behandling af läsebokstycken, in!eddes af skoll. Rosvall i Eskelhem, med hvilken mötet instämde i hufvudsak. Ändamålet med saklig behandling är att barnen må förstå sakionehåliet och andebetydelsen, lära sig läsa rätt och väl samt blifva äfven i viljan och känslan berörda.
För att lyckas måste läraren mycket väl bereda sig, ty dessa lektioner äro mycket svåra. Vid lektionens hållande har läraren att efter en kort, intresseväckande ioledniog läsa stycket, derefter utfråga styckets särskilda hufvuddelar, så att barpen må kunna sätta öfverskriften och angifva de svårförstådda ordens betydelse samt få reda på styckets röda tråd, så låta barnen läsa samt till slut gifva träffande tillämpningar. Minst en timme i veckan för hvarje afdelning bör anslås till sådan behaodling. Skulle tiden tryta, bör den grammatikaliska undervisningen något maka åt sig.
Den sista frågan hann man ej diskutera — Till ordf, i tredingen omvaldes hr Dalström. Mötet afslöts med en bjertevarm bön af folkskoleinspektören R. Uddin.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131
och lärarinnor ha i dag varit samlade till möte i Hejde. Ett sjuttiotal personer hade infunnit sig.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Augusti 1894
N:r 130
i Hejde och Väte meddela vi:
Undervisningen i Hejde folk- och småskolor ansågs på att tillfredsställande sätt skött, ehuru innanläsningen var ojämn. Fästes uppmärksamhet på vigten af att skolgången ej försummades utan giltigt förfall. Biskopen uttalade sin tillfredsställelse med undervisningen i slöjd både för gossor och flickor, i trädgårdsskötsel och gymnastik. Fortsättningsskolan, som innevarande år hvilst på grund af lärarens sjukligbet, skulle till nästa &r &terupptagas. — Skolrådet var villigt afhjelpa bristerna i fråga om särskildt fysikalisk &skådningsmateriel. Sockenbiblioteket, hvartill bränvinemedlen anslagits, begagnades flitigt.
Hejde kyrka befans i prydligt och värdigt skick, dock borde kyrkans sockel befrias från det derintill växande gräset.
Kyrkorådet förklarade sig enhälligt villigt att söka förmk församlingen att bevilja medel till kyrkans uppvärmning. Messskruden var I godt stånd och användes äfven I Väte.
Filtigt besökt söndagsskola fans, helgemålsringning ägde rum åtminstone hvarje onsdag, fredag och lördag. Kyrkogården var väl vårdad och tillräcklig. Ett för dess räkning tillskiftadt jordstycke var f. n. utarrenderadt.
Om än undervisniogen i Väte folk- och småskolor icke kunde anses stå på samma höjd som i Hejde, syntes den dock på det hela taget vara tillfredställande. Särskildt förtjenade omnämnas sångens mindre vanliga utveckling, tack vare lärarens och lärarionans bit och skicklighet. Undervisning meddelades i gymnastik, trädgårdsskötsel och slöjd. — Biskopen hemstälde om någon höjning i lärarinnans lön, så att hon kunde meddela undervisning i slöjd åt flickorna utöfver skoltiden. Då lärarinnan härför begärde endast 16 kr., ville skolrådet till stämma ngöra framställning om sådan höjning.
Fysikalisk undervisningsmateriel saknades, men skulle anskaffas. Sockenbibliotek, som underhölls på samma sättsom I Hejde, var delvis undandraget skolrådets vård. Biskopen påvisade att detta stred mot gällande skolstadga.
Frånsedt den vanpprydande fornbygnaden, befans Väte kyrka i godt och värdigt skick. Rörande den sedan flere år uppskjutna — tornombygnaden, förnyade biskopen sin förut gjorda hemställan, att kyrkorådet måtte söka åvägabringa bildandet af en fond härför. Kyrkor&det ansåg, med hänsyn till de tryckta ekonomiska förbållandens, att tiden ej ännu vore inne härför. Söndegsskola fans ej, men ville man söka bringa en sådan tillstånd.
Kyrkogården var rymlig och ansad, dess mur behöfde dock omstes.
Fattigstugorna besöktes, den i Hejde behöfde omses; den i Väte var fullt tillfredsställande.
Arkiv, inventarior och räkenskaper m. m. gåfvo ej anledning till anmärkning.
Vid söndagens kyrkostämma betonade biskopen ytterligare, hvad han föregående dag påpekat och framstäldes allvarliga förmaningar mot okyrklighet och dryckenskap.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Juli 1894
N:r 107