Kraftigt ökad osttillverkning på Gotland.

Ökningen omkring 60,000 kg. första halvåret.
I tisdagens nummer av denna tidning fanns en artikel, som berättade, att osttillverkningen i landet ökat kraftigt under första halvåret eller fram till och med maj månad. Närmare 1,3 miljoner kg. mera ost än motsvarande tid i fjol hade under 1943 års fem första månader producerats i riket förutom en mesost-kvantitet, som var få stor, att man icke lyckats vinna avsättning för hela tillverkningen utan måst börja beredskapslagra denna slags ost.
Med nyssnämnda siffra för ögonen syntes det oss som det kunde vara av intresse att höra hur osttillverkningen skett på Gotland under första halvåret och Gotlands Allehanda har därför gjort en rundfråga till ostmejerierna på ön, varvid en del uppgifter erhållits. Därav framgår, att under första halvåret, alltså till och med juni månad, på Gotland tillverkades 160,877 kg. ost. Ehuru siffror på fjolårsproduktionen saknas från ett par mindre mejerier torde man kunna som säkert anse, att produktionen samma tid i fjol icke mycket översteg 100,000 kg. Ökningen i ystningen i år skulle sålunda uppgå till omkring 60,000 kg.
Tingstäde mejeri ökade mest eller med 14,044 kg. från 32,039 kg. i fjol till 46,083 kg. i år, Barlingbo minskade från 22,098 till 17,098, Havdhem ökade från 17,399 till 22,727, och Stånga från 22,691 till 24,168, Hesselby, som i fjol första halvåret icke ystade alls, ystningen kom igång först under senare halvåret, har i år presterat 28,058 kg. Rone, som ifjol tillverkade 4,579 kg. på hela året, har under första halvåret tillverkat 7,047 kg. och Hablingbo har ökat från 1,211 i fjol till 4,296 kg. i år. Alskog rapporterar c :a 6,000 kg. i år, Hejda 3,000 och Stenkyrka 2,400 kg.

Använd mera mesost.
Av Riksosts rapport framgick som nämt, att mesost producerats i så stora mängder att man sett sig nödsakad att gå in för beredskanslagring. Och ändå har mesosten många goda egenskaper, som borde göra den livligare använd än som faktiskt är fallet. Mejerichefen i Tingstäde hr Persson understryker också detta. Tingstädemejeriet är det enda Gotlandsmejeriet som hittills tillverkat mesost, men i nästa vecka får det konkurrens från Hesselby mejeri, som då upptar tillverkning även av sådan ost — man beräknar c :a 100 kg. pr dag — och glädjande nog också har köpare till sin tillverkning. Enligt vad hr Persson i Tingstäde meddelar, är det ringa efterfrågan på mesosten denna tid på året. Tillverkningen minskar därför under sommaren för att åter öka i september och pågå till i maj. Mesosten är icke endast ett bra och billigt smörgåspålägg, den är också ett utmärkt tillsatsmedel vid bakning — man löser då först upp osten — och brödet blir faktiskt bättre av mesosten. Dessutom är mesosten hälsosam.

Mjölkmängderna minska fortfarande — betesmarkerna torrbrända.
Vid vår rundfråga passar vi också på att höra hur det ligger till med mjölkleveranserna i torkperioden. Övervägande minskar mjölkmängden, på sina håll ganska mycket, på andra håll mindre, men — även ett par goda rapporter ha lämnats. Sålunda är mjölktillförseln fortfarande tämligen normal till Alskog och Le-vide mejerier, minskningen är knappast större än den brukar vara i juli månad. Fidenäs mejeri rapporterar detsamma. I fjol var ju betet bättre på sommaren och därför också mjölkmängden större, men som sagt vid dessa tre mejerier anses mjölktillförseln nu i juli såsom tämligen normal för årstiden. Så har den minskat dess mera på andra håll. Vid Hesselbymejeriet har mjölkmängden minskat ungefär. 30 proc. och i Stånga är minskningen icke långt ifrån densamma eller från 13,000 till 9,500 kg. pr dag. Till Hejdemejeriet är mjölkleveransen nu ungefär 2,000 kg. mindre pr dag än normalt, vid Tingstädemejeriet är minskningen mellan 2.5 och 27 proc. Vid Hablingbomejeriet var leveranserna mycket goda under hela första halvåret men nu har kvantiteten gått ned med omkring 1,000 kg. pr dag. Vid Ronemejeriet är minskningen i medeltal c :a 2,000 kg. eller 3,500 mot normalt 5,500 kg. För Stenkyrkamejeriets del är situationen den, att om mjölkmängden sjunker ännu något får man sluta upp med ystningen i nästa vecka. Den sista veckan har mjölkmängden här ute sjunkit med c :a 500 kg. pr dag. På tal om osttillverkningen så har som bekant detta mejeri inriktat sig på leverans av ostmassa till fastlandet för tillverkning av s. k. \”Valla-ost\”.
Man rapporterar nästan överallt brunbrända vallar och över huvud betesmarkerna bjuda snart intet bete. Man ser därför ganska mörkt på situationen. Undantagen äro som sagt icke många ehuru de dock finnas.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Juli 1943
N:r 171

Efterskörd från skyttedagarna i Stockholm.

En organisationstriumf och en pampig propaganda för skytterörelsen.

De nio i sista omgången:
Knästående fr. v. A. Kallenberg, B. Nyström, Alb. Andersson, Olle Fransson och Elof Bark. Stående: H. Ernlund, G. Johansson, H. Hobring och W. Fröstell.
Prisutdelningen på Hötorget.
Ordföranden i Stockholms skytteförbund, ing. Gawell, mottager

Sveriges skytteförbunds vandringspris av kronprinsen.
Det var denna gång ett jätteföretag som de ledande inom den svenska skytterörelsen lade upp i och med arrangerandet av 1943 års Riksskyttetävling. Men så hade man också en speciell anledning, ty den moderna frivilliga skytterörelsen fyllde sina jämna 50 år och detta kunde naturligtvis inte gå obemärkt förbi. Att jubileet skulle firas i Stockholm, där den frivilliga skytterörelsens vagga stått, var lika självklart och så satte man i gång med förberedelserna till denna väldiga tävling med 7,000 skyttar från alla delar av vårt stora land.
Att organisationen var noggrann hade skyttarna fått en aning om långt i förväg genom de tryckta deltagarkort som sänts ut och när man väl kom i elden så märktes det snart hur perfekt allt fungerade. Varje skytt hade sitt deltagarnummer och på kortet fanns skjutlag och tider antecknade för alla de tävlingar vederbörande anmält sig till för enskild skjutning. Detta väldiga tidsschema höll till punkt och pricka under fredagens och lördagens masstävlande; det var först i söndagens mästerskap som man räknade fel på tiden och fick en försening på \’två timmar. Skyttarna fick inställa sig vid skranket utmed banorna på angiven tid, där kontroll skedde både av deltagarna och deras gevär, och nästa tempo för skyttarna blev att kontrollera framförvarande lag på vallen. Genom kortsystemet slapp man alla upprop i högtalare, som säkerligen aldrig gått att genomföra här, och hela ordergivningen i övrigt gick mycket lugnt och lågmält via högtalare. Det var befäl och manskap ur I 1, som skötte om hela arrangemanget och säkerligen var det några tusen man i farten under dessa dagar. De enda missarna från detta håll var den i går omnämnda fältskyttetabben samt söndagens fördröjning i mästerskapet.
Till en början hade gotlänningarna svårt att göra sig gällande och det var särskilt de gamla vana skyttarna som misslyckades över lag. På fredagen hade man besvärliga kastvindar att tas med tillsammans med den bländande solen och luften Stod het så det dallrade över piporna. Man hade också svårt att finna sig till rätta med do stora proportioner som alla tävlingar antogo och ibland blev det skott på fel tavla. Stora Skuggan t. ex. har 116 tavelställ på 300 m., så det kan lätt vara hänt även om alla jämna tavelnummer äro numrerade. Solen \”drog\”, som det heter, och gotlänningarna fingo av denna anledning mycket oväntade resultat i huvudskjutningen. Tallqvist t. ex. hade ett bomskott i prec. serien, som han inte för sitt liv kunde förklara och dar-med spolierades en i övrigt vacker serie, alla övriga liknande fall att förtiga.
I fältskyttet var avståndsbedömningen den stora svårigheteti för de våra, ty det är en himmelsvid skillnad att bedöma avstånd på Gotland och på fastlandet. I den klara fastlandsluften och den kuperade terrängen där vill man gärna döma för kort och det var just det som hände många gotlänningar. Men det hände också en ung tredjeklassare, som fått rådet att först bedöma avståndet och sedan lägga till 25 procent, att han bedömde alldeles riktigt och sedan lade till de 25 procenten. Vilket inte slutade så alldeles lyckligt.
— Det hela har varit en precisionsanordning, säger lantbrukare Emanuel Glit-berg i Ekeby, som var med på riksskytte redan 1923 och alltså sett en hel del. Det som gjort att våra resultat inte blivit som vi väntat oss är säkerligen värmen och tröttheten — masslogeringen ger inte så bra vila, men det var förstås enda utvägen här. Alla fältskjutningsmål stodo i motsol, som drog ned träffläget o. gjorde att vi fick lägga upp minst 25 meter extra. Vi gick miste om en sommarfältskjutning hemma och det var inte heller bra, vi hade behövt en ordentlig duvning innan vi reste hit. Det som gläder mest är att ungdomarna skött sig så bra. Det är en garanti för att de kommer igen och det är dem vi skall hoppas på.
— Jag hade en alldeles enastående tur i fältskyttet, försäkrar tyghantverkare Emilsson, när vännerna gratulerade honom ute på fältskytteplatsen. Jag var efter med skotten på nästan alla mål och fick slänga det sista lite hur som helst under visselsignalen. (Det skall kanske nämnas att vid alla skjutningar blåstes såsom \”Eld upphör\” en två sek. lång signal och när den var slut var också tiden slut).
När vi kom till dubbelmålet blev det förstås ett allmänt funderande, men jag tog chansen och sköt på helfiguren så länge han stod, eftersom ingenting sagts om eldfördelningen. Fick också in mina sex och hade därmed endast en borta före slutmålet. Här kom jag tyvärr litet för högt och två skott slank över, men jag är i alla fall mycket nöjd med resultatet. Träffserien blev alltså 6, 5, 6, 6 och 4.
— Mitt egentliga ärende i Stockholm var att köpa nya skjutglasögon, försäkrar
den gamle skojaren Erik Hammarström, och jag är riktigt överraskad över att skjutningen kunde gå så bra för min del som det gjorde. Nu har jag hållit på och experimenterat med olika siktmedel ett helt år utan att lyckas nämnvärt och nu hoppas jag att glasögonen skall göra susen sen jag blivit van med dem. Till förbundsmästerskapet alltså, framkasta vi. — Kan ja kummä mä dar, så skulo di inte fa hä för smörabröi, lovar fåröskytten, vilket innebär att han inte tänker ge sig så lätt trots att ögonen börjar slå fel.
Gotlänningar i förskingringen sökte sig gärna till gotlandsskyttarnas led och hår fann man bl. a. kapten John Gårdman, som tävlar för Skarp 9 i Stockholm. Han retade de gamla gutaskyttarna så smått med att tala om att han var ende gotlänning i mästerskapet och han sköt även 24 träff i fältskjutning och blev 30:e man. G. Lindstedt från Klinte, numera bosatt i Örebro, lyckades utmärkt i pistoltävlingen, där han sköt 43 tr. av 50 möjliga i fältskjutningen på Roeksta. Han blev 4:e man i kl.. II övriga vapen. Man hittade också 011e Leth, numera stockholmspolis, i det gotländska lägret.
Löjtnant C. G. Eklund, KA 3, torde vara bäste all round-man bland gotlänningarna och är en skytt, som man säkerligen kan vänta sig mycket av. I pistoltävlingen startade han mera för ro skull, men nådde här sin bästa placering som 11:e man i klass III på armspistol med 33 tr. Denna tävling fann han särskilt trevlig, ehuru den mest var tillrättalagd för de mindre vapnen. I huvudskjutningen nådde han endast 66, men i extratävlingarna fick han flera goda placeringar.
En och annan kvinnlig skytt fick man se på banorna, däribland två femteklassare, och inte heller i den gotländska truppen saknades det kvinnliga inslaget. Det var fårUtöserna Greta Larsson och Inga Johansson, som startade i klass 2. Ingen av dem blev dock pristagare, men Greta Larsson var ganska nära med sina 16 träff i fältskjutning. På sista målet sköt hon fullt och för den bravaden blev hon också uppmärksammad av pressfotograferna.
I samband med riksskyttet Angjordes även resultaten från Stockholmstidningens riksskytte på hemortens banor och här finns en liten episod att berätta. Som bekant tog Visborgs skf. en vacker seger i krets B och resultatet räknades först till 773 poäng. Tallqvist låg främst med 199 poäng och Källström kom närmast med 198. Vid kontrollen dömdes emellertid Källströms ett kantskott i 9:an upp till 10 poäng, så att både lågo lika med valörerna. Det hela slutade med lottdragning om den individuella segern och här hade Källström återigen lyckan på sin sida, så att han blev segrare. Gruppresultatet blev därmed 774 poäng.
Under dagarna i Stockholm såg man i snart sagt varje gathörn några man med gevär på nacken och det blågula deltagarmärket på rockslaget. \”6:an\” upp till Roslagstull var fullkomligt översvämmad av skyttar och här brötos alla möjliga tungomål om varandra. Men det var en verkligt god förbrödring och skämtet och gemytet stod högt när man samlades till kraftmätningarna.
Det var en minnesrik färd i kamratlig-hatens tecken, och man fick många erfarenheter och lämpliga tips för ett och annat. Det huvudsakliga ur gotländsk synpunkt torde vara insikten om att i fråga om utbyte med fastlandsskyttar och tävlande i fastlandsterräng kan gotlänningarna aldrig få tillräckligt.
Herz.

Gotländska pristagare.
Vi meddela här namnen på de flesta gotländska pristagare, så långt som prislistorna till i söndags kväll vore uträknade. Det är i många fall ganska höga nummer på placeringarna, men om man betänker den väldiga anslutningen så är det i alla fall en prestation att komma bland den första tredjedelen deltagare i varje tävling, till vilka skyttar hederspris och penningpriser utgår.
Huvudskjutningen, kl. 5: 175) J. H. Emilsson, KA 3, 73, hederspris, 189) Holmstrand, Visborgs, 73, hederspris, 231) Holger Olsson, Visby, 72, 367) Gunnar Broström, Fårö, 71, 478) G. Tallqvist, Visborgs, 70. 581 pristagare.
S 2 300 m. ställningar kl 5: 86) E. Hammarström, Fårö, 87, 156) G. Tallqvist 85, 229) Emilsson 84, 560) Erbén, Visborgs 78. 561 pristagare.
S 3, 300 m. liggande klass 5: 6) G. Tallqvist, Visborgs, 98, 15) G. Medbom, Fardhem, 96, 69) I. Ivås, Visborgs, 94, 111) B. Larsson, Fårö östra, 92, 277) F. Eriksson, Visby, 89, 326) Emilsson, KA 3, 88, 370) G. Levander, Havdhem, 88. 546 pristagare.
Huvudskjutning kl. 4: 221) Tomas Möllerström, Dede, 70, 277) Erik Persson, Lau, 69, 333) V. Ekström, Fårö östra, 68, 365) P. Å. Wallin, Visborgs, 67, 451) Hj. Andersson, Klinte, 67, 543) V. Nilsson Havdhem 587TC,:t. Eklund, KA 3, 66. 631 pristagare.
S 2, klass 4: 383) C. G. Eklund, KA 3, 77, 399) Henry Larsson, Lärbro, 77, 402) Harry Vahlén, Lärbro, 77, 559) Ivar Larsson, Hemse, 75. 633 pristagare.
S 2, klass 4: 383) C. G. Eklund, KA 3, 77, 399) Henry Larsson, Lärbro, 77, 402) Harry Vahlkn, Lärbro, 77, 559) Ivar Larsson, Hemse, 75. 633 pristagare.
S 3, klass 4: 110) C. G. Eklund, KA 3, 91, 195) P. A. Wallin, Visborgs ,89, 327) A. Herlitz, Visby, 86, 388) Lage Andersson, Visborgs, 85, 464 Anton Karlström, Fårö östra, 84, 553) Y. Smitterberg, Etelhem, 83, 594) N. Fohlström, Visborgs, 82, 629) Josef Jakobsson, Etelhem, 82. 656 pristagare.
Huvudskjutning, Veteraner: 10) Bernhard Larsson, Tingstäde, 70, Ludvika skfs hpris. 24) Henrik Persson, Klinte, 67. 55 pristagare.
Huvudskjutning kl. 3: 6) Bertil Nilsson, Ekeby, 77, dir. B. Östbergs hpris, RT:s silvermedalj och gevär, 23) Sven Nilsson, Havdhem, 75, dir. H. Örten-grens hpris ,RT:s bronsmedalj, 35) B. A. Larsson, Fårö östra, 75, RT:s hederspris nr 1, 100) Robert Nilsson, Hangvar, 73, RT:s hpris nr 5, 158) Edmund Hedergren, Havdhem, 71, RT:s hpr nr 6, 186) Ture Olofsson, Fårö östra, 71, RT:s hpr nr 7, 239) Ott Olsson, Fårö, 70, 510) Evald Olsson, Hemse, 66, 561) Fr. Nilsson, Endre, 66. 570 pristagare.
Huvudskjutning kl. 2: 77) Per-Erik Johansson, Visby, 75, RT:s hpr nr 5, 133) Arne Vahigren, Bara, 73, 157) T. Stumle, Hemse, 73, 232) Rune Mattsson, Havdhem, 71, 253) Bertil Olsson, Hemse, 71, 320) Sture Pettersson, Väte, 69, 334) Ivar Karlsson, Lau, 69, 338) Martin Pettersson, Bara, 69, 394) Arne Jacobsson, Dede, 67, 407) Bengt Kolmodin, Ekeby, 67, 416) Bertil Johansson, Endre, 67. 425 pristagare.
Gangsterskjutning, kl. 3: 14) Edm. Hedergren, Havdhem, 6/56, 43) Ture Olofsson, Fårö Ö, 6/54, 99) Klas Klint, Tingstäde, 6:53, 108) Bertil Nilsson, Ekeby, 6/53, 129) Harry Karlsson, Lau, 6/52, 168) Sven Nilsson, Havdhem, 6/51, 208) Adolf Karlström, Fårö östra, 6/51, 216) Ott Olsson, Fårö, 6/51, 259) Martin Nilsson, Grötlingbo, 6/49, 281) A. Bergström, Ekeby, 6/49, 317) Otto Klaesson, Ekeby, 6/48. 400 pristagare.
Prislistorna i denna tävl. för de högre klasserna voro inte klara på söndagen men det kan nämnas att R. Angelöf har 6/54 blir 12:e man i kl. 4, 32:a blev Hj. Andersson, Klinte, på 6/51, Erik Hammarström och Smedberg 6/48 samt Glifberg 6/46.
Inte heller listorna från S 2 och S 3 i klass 3 förelågo klara, men Gotland har några framskjutna placeringar också här: I S 2 ligger Evald Olsson, Hemse, som 5:e på 94 poäng och Harry Karlsson, Lau, har samma placering i S 3 på 96 poäng. I S 2 för klass 2 fanns ingen gotlänning bland de 25 bästa.
Roserbergsskjutningen: 7) Smedberg, Ekeby, 16/76 20 kr., 23) Erik Hammarström, Fårö, 15/71 15 kr., 26) B. Larsson, Fårö, 15/69 15 kr. 89 pristagare.
I stridsskjutningen utdelades 9 priser, varför Gotland på 13:e plats blev utan.
I föreningstävlingen för förutanmälda tremannalag i huvudskjutning kom Fårö som nr 100 bland 110 och fick ett hederspris. Det var G. Broström 71 p., E. Hammarström 68 och G. Olsson 67 poäng.
Fältskjutning, Mästarklass: 3) J. H. Emilsson 27, RT:s hederspris och silvermedalj, 74) E. Hammarström, Fårö, 23, hpris, 185) G. Holmstrand, Visborgs, 21, 257) Medbom, Fardhem, 20, 272) ,Klinth, Stånga, 20, 361) Hallgren, Klinte, 19, 395) Fr. Nilsson, Endre, 19, 548) B. Larsson, Fårö, 18. 552 pristagare.
Fältskjutning, kl. 5 o. 4: 87) N. Fohlström, Visborgs, 23, RT:s hpris nr 4, 164) C. G. Eklund, KA 3, 22, RT:s hederspris nr 6, 192) E. Persson, Lau, 22, RT:s hpris nr 6, 276) R. Pedersen, Slite, 21, 288) Emil Pettersson, Bara, 21, 377) Henning Larsson, Lärbro, 20, 471) K. Viding, Dede, 19, 480) C. A. Broander, Bara, 19, 635) M. Kronlund, KA 3, 18, 663) Tofften, Fårö, 18. 665 pristagare.
Fältskjutning, kl. 3: 45) K. J. Ekedahl, Ekeby, 24, Livgrenadjärernas hpr. och 25 kr., 177) Ott Olsson, Fårö, 21, 15 kr., 182) Sven Jakobsson, Grötlingbo, 21, 15 kr., 215) Robert Nilsson, Hangvar, 21, 15 kr., 351) Gust. Nilsson, Grötlingbo, 19, 10 kr., 400) Sven Nilsson, Havdhern, 19, 10 kr., 405) Martin Nilsson, Grötlingbo, 19, 10 kr., 448) K. Klint, Tingstäde, 18, 10 kr., 449) Klas Johansson, Bara, 18, 10 kr., 499) Otto Klaesson, Ekeby, 18, 10 kr., 532) Bengt Johansson, Visborgs, 18, 10 kr. 532 pristagare.
Fältskjutning, kl. 2: 35) Villy Lundin, Ekeby, 24, RT:s hpris nr 3, 20 kr., 46) Bertil Johansson, Endre, 24, RT:s hpr. nr 5, 20 kr., 123) Bengt Kolmoclin, Ekeby, 21, 8 kr., 174) T. Stumle, Hem-se, 20, 8 kr., 198) S. Rumin, Hemse, 20, 8 kr., 263) P. A. östman, Lärbro, 19, 8 kr. 270 pristagare.

Resultaten i förbundslagtävlingen på Stora Skuggan.
Gotland deltog som nämnts i förbundens lagtävling i skolskjutning för 15- mannagrupper och fick, på grund av att styrkan inte blev fulltalig, hålla till godo med 24:e plats bland 27 förbund. Poängsumman blev 2,200 och den fördelar sig på följande sätt:
G. Tallqvist, Visborgs 95/86 181
G. HoLmstrand, d:o 80/87 167
J. H. Emilsson, KA 3 83/83 166
B. Larsson, Fårö Ö. 82/72 154
B. Nilsson, Ekeby 74/65 139
A. Larsson, Hemse 63/73 136
H. O1sson, Visby 79/73 152
R. Pedersén, Slite 78/67 145
A. Herlitz, Visby 64/70 143
E. Hammarström, Fårö 91/84 175
I. Ivås, Visborgs, 82/78 160
Å. Erbén, Visborgs 76/80 156
K. Å. Smedberg, Ekeby 85/84 169
Em. Glifberg, Ekeby 78/79 157
Tallqvists resultat på 181 poäng gav 21:e plats bland 54 pristagare. Segraren II. Röksgård, Norrköping, hade 189 poäng. Det var faktiskt synd om östgötarna när de efter fyra vackra omgångar på 512, 539, 536 och 503 poäng nödgades ställa upp med två man i femte omgången. De noterade sammanlagt 327 poäng och det behövdes endast ytterligare 93 till andraplatsen. En teoretisk chans till seger fanns också, men till den behövdes, 185 poäng.
De bästa resultaten förbundsvis blevo: 1) Stockholms skytteförbund 2,601,, 2) Malmöhus läns 2,514, 3) Jämtlands 2,513, 4) Göteborgs och Bohus 2,512, 5) Gävleborgs 2,508, 6) Västmanlands 2,491, 7) Kristianstads 2,483, 8) Jönköpings läns 2,478, 9) Stockholms läns 2,477, 10) Dalarnas 2,472.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 juli 1943
N:r 169

Mästarbrev

ha av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation beviljats E. M. J. G. Pettersson, Havdhem (kakelugnsmakaryrket), S. Svedbergh, Visby, och F. G. A. Olsson, Visby (konditoryrket), M. Andersson, Rone, L. A. Fredriksson, Hemse (målaryrket) och F. Bergman, Ljugarn (byggnadssnickaryrket).

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 juli 1943
N:r 169

Emilsson, KA 3, på tredje plats i riksfältskyttet.

Funktionärstabbe vid mästarklassens fjärde mål. Mästerskapet på Skuggan avgjordes i sista skottet.
(Från Gotlands Allehandas utsände medarbetare).

Fredagen, var riksskyttets stora dag med nästan samtliga skyttar i elden. T. v. Ett 50-tal damer startade tävlingen. Här ses amasonen, V-klassaren Irente Berg från Växjö sota kornet före starten. I mitten: Delta garva i riksskyttetävlingen på väg från Kungsträdgården till Skansen, där en kamratfest var anordnad. Skyttarna passera Dra maten med general Lindström, greve Folke Bernadotte, direktör Holmberg samt överste Ramström, i täten,. T. K. A. Eriksson, från Ljungskile ser belåten ut efter att ha avverkat sina serier.

Sveriges skyttar äro nu på återväg från några dagars intensivt tävlande i Stockholm, dagar som givit åtskilliga lärdomar och nya intryck och som varit till ovärderlig nytta för de 7,000 deltagarna. En del av den gotländska truppen återvände i morse med båten och de övriga komma under följande dagar.
Gotlänningarna startade ganska svagt i riksskyttet, men på lördagen tog man nya tag för att reparera skadan i fältskyttet och det lyckades verkligen till en del. Sålunda blev Henning Emilsson, KA 3, tredje man i mästarklassen på 27 tr.; han låg länge som andre man men passerades mot slutet. Över lag gick det emellertid sämre och Gotlands tiomannagrupp torde ha kommit någonstans omkring 15-20:e plats bland förbunden. En hedrande insats ha dock de yngre gotlandsskyttarna gjort, särskilt tredjeklassarna, som plockat pris lite var och belagt många framskjutna platser. Det bådar gott för kommande dagar och man har all anledning att vänta sig fina saker av dem i fortsättningen.
Riksmästerskapet i skolskjutning gick under söndagen på Stora Skuggan och här blev det en ytterst spännande strid på kniven, som Alf Kallenberg, Sthlm, avgjorde med sitt sista skott. Applåderna under slutomgången komme emellertid uteslutande Valter Fröstell, Östersund, till del, som sköt 50 poäng med sju femettor, därav två 1 stående, och avan‘ cerade från 10:e till 4:e plats.
Efter fredagens misslyckanden i huvudskjutningen voro gotlänningarna fast beslutna att visa sina takter i fältskjutningen, som gick i terrängen väster om Ture-berg. Sign. följde med en av patrullerna mitt i tävlingen — det var ett 45-tal patruller med 40 man i varje — och det blev en lång, het och dammig vandring på backiga skogsstigar. Efter 3 km. kom äntligen första målet, som var 1/3-fig. på 360 meter med en min. frgaryckning och 50 sek. skjuttid. Detta var tävlingens svåraste mål, men det oaktat var det många fullträffar här. Svårigheten låg förstås
avståndsbedömningen, ty det var rakt motsol och lutning nedåt, varför man gärna dömde för kort. Andra målet var en nyhet för de flesta, nämligen ett s. k. bunkermål. Figuren är rektangulär och har tvärs över en 13 cm. bred springa, som det gäller att träffa. Inriktningen i sidled var alltså ingenting att bekymra sig om, men det gällde att träffa den rätta höjden och här gjorde många den malören att döma avståndet till 200 m. eller mera när det i själva verket endast var 165. Tiden var 15 sek. i tre perioder. På tredje målet hade man de nya 1/2-figurerna, som inte så mycket skilde sig från gangsterfiguren, och här var hållet 450 m. på 70 sek. mod kort framryckning.

Bortglömd order vållade stort trassel.
Allt hade hittills varit frid och fröjd, man var nöjd med de klara målen och de väl tilltagna skjuttiderna och fann organisationen perfekt, men på fjärde målet inträffade något som satte känslorna i en oerhörd svallning. På vägen dit såg man att det var en helfigur med en s. k. snigel intill, men stationsbefälhavaren beordrade ingenting annat än sex skott samt stående resp. knästående i de två perioder skjutningen omfattade. Hur skulle man nu göra, frågade sig på en gång 40 skyttar, vilkas hjärnor förgäves sökte en lösning på problemet.
De flesta hade nog den åsikten att båda figurerna skulle träffas för att allt skulle gå väl och de som sköto \”ärligt\” lade tre skott på vardera. Snigeln var emellertid svår att träffa och resultatet av eldfördelningen blev i allmänhet det att man bommade på den lilla figuren. Somliga ägnade sig helt åt närstridsfiguren och sköto först två skott i stående samt fyra i knästående på denna, vilket var en synnerligen lätt uppgift och i allmänhet gav sex träff. Det blev förstås ett väldigt rabalder efter detta mål och det stämde ned humöret åtskilligt i skytteleden. Birger Larsson, Fårö, som till fjärde målet endast tappat tre träff sköt bort sig på snigeln, och efter detta misslyckande glömde han bort att räkna till rätt tavla på slutmålet, varför det blev blank bom för honom. Dubbelmålet stod på 170 m. och tiden var 30 sek. Slutmålet var en kvarts-fig. på höga stakar, avstånd 280 m. och tid 60 sek. Förklaringen på mysteriet kom sedan. Det var meningen att högst tre träff skulle räknas på vartdera av dubbelmålen, men detta glömde befälhavaren att säga till om när första patrullen kom och sedan fick man fortsätta att fabla för att inte gynna de efterföljande skyttarna. Efter en mils het vandring skönjdes målet och här blev det gangsterskjutning, vilket i allmänhet gick dåligt efter den krävande marschen.
En stund senare på dagen kom Erik Hammarström med 23 tr. och efter ytterligare några patruller kom Emilsson med sina 27 och blev vederbörligen omklappad. Han hade tagit chansen och lagt sina skott på helfiguren. I samma patrull kom mästaren 011e Eriksson med 29 tr. och honom kunde ingen hota i fortsättningen. Uno Berg, Stockholm, kom på slutet med 27 tr. och han hade även träffat \”snigeln\” varför han gick in på andra plats. Det var den enda tröst man hade av dubbel-målet„ att den som träffat båda gick före vid särskiljningen.
Även fjärdeklasserna, som kommo söderifrån och mötte emot med sin bana vid målet hade bunkermål på 165 m., sedan följde helfig. i front på 475 7n., tredjedel på 325, sjättedel på 200 och helfig. på 120 i knästående på 20 sek.
Gotländska förbundsgruppen på tio man nådde 173 tr. och hamnar bortåt 20:e plats. Stockholm vann med 207, och även Norrbotten hade 207, Jämtland hade 205. Gotlänningarna i gruppen hade: Emilsson, KA 3, 27, Hammarström, Fårö, 23, Hallgren, Klinte, 19, B. Larsson, Fårö, 18, Smedberg, Ekeby, 16, samt Erben, Visborgs, Tallqvist, Visborgs, Glifberg, Ekeby, K. M. Hansson och Levander, Havdhem, 14 tr.
Av övriga gotlänningar i klass M nådde Holmstrand, Visborgs, 21, Klinth, Stånga, och Medbom, Fardhem, 20, Emil Andersson, Klinte, 16, Ivås, Visborgs, A. Sundberg, Hemse, och R. Angelöf, Ekeby, 15, G. Olsson, Fårö, G. Broström, Fårö, H. Bergström, Ekeby, och Albin Larsson, Hemse, 14 tr. De tio bästa i klass M blevo:
1) 011e Eriksson, Råby, 29, 2) Uno Berg, Sthlms Central, 27, 3) J. H. Emilsson, Gotlands Kustart., 27, 4) C. R. Beve, Dalreg., 26, 5) Per Naumburg, Sthlms Amatör, 26, 6) Erik Stålberg, Västerås friv., 26, 7) Erik Wilhelmsson, Husby, 26, 8) S. A. E. Ekfeldt, Bohusläns rea., 26, 9) V. Ohlsson, Sthlms Central, 26, 10) Rikard Larsson, Nyed, 26.

N. Fohlström bäst i kl. IV.
Bäste gotlänning i klass IV och V blev N. Fohlström, Visborgs, 23 tr., Erik Persson, Lan, och C. G. Eklund,, KA 3, 22 tr., Rolf Pedersen, Slite, 21 tr., Henning Larsson, Lärbro, 20, K. Viding, Dede, 19, K. A. Tofften, Fårö, o. M. Kronlund, KA 3, 18. Här vann överstyrelseledamoten major Nils Romander, Lidingö, på 29 tt, 2) Helmer Olsson, Köla, 28, och även trean med det gotländskt klingande namnet Carl-Erik Ringvide från Lingrenadjärerna hade 28 tr.
I klass 3 i fältskjutning blevo de bästa gotlänningarna K. J. Ekedahl, Ekeby, 24 tr., Otto Olsson, Fårö, Sven Jakobsson, Grötlingbo, och Robert Nilsson, Hangvar, 21 tr. I striden om apotekare Wahlqvists vandringspris med 2 från M-klassen, fyra från klass 4 och fyra från klass 3 låg Gotland sålunda synnerligen bra till med alle man över 20 tr., men Stockholm tog hem trofén.
De \’bästa fältskyttarna i klass 2 blevo Villy Lundin, Ekeby, och Bertil Johansson, Endre, på 24 tr.
På lördagen hade de lägre klasserna sina huvudskjutningar och här lyckades som nämnts tredjeklassarna ganska bra. Bertil Nilsson, Ekeby, blev sjätte man i klass 3 på 77 poäng och fick ett ståtligt hederspris, Riksskyttets silvermedalj samt ett splitter nytt mausergevär. Sven Nils\’ son, Havdhem, och B. A. Larsson, Fårö östra, hade 75 och fingo vackra hederspriser. I klass 2 blev Per-Erik Johansson, Visby, 77:e man på 75 poäng och fick ett hederspris också han.

Gotland började fint i lagtävlingen på Skuggan.
På söndagen inleddes förbundens lagtävling i skolskjutning med 15-mannalag på Stora Skuggan och detta blev också en spännande tävling. Gotland gjorde här en utmärkt start med sina tre första man, Tallqvist, Emilsson och Holmstrand, som efter första omgången delade 3-4 platserna med Jämtland på 514 poäng. Stockholm tog ledningen med Malmöhus som tvåa. Andra omg. drog emellertid ned Gotland minst 15 pinnhål med svaga 429 poäng, det var Birger Larsson, som höll sin serie mycket väl samlad, men tyvärr en smula vid sidan om, vidare sköt Albin. Larsson och Bertil Nilsson, som råkade dra ett skott av våda i liggande. I det följande blevo resultaten något bättre men när femte och sista omgången började hade Gotland endast två man på vallen. Det var Toffte\’n som inte blivit underrättad om saken och nu kunde man inte ändra trots att suppleanter funnos. Gotland fick i alla fall ihop 2,200 poäng och belade 24:e plats av 27 förbund. Med den 15:e mannen hade man tagit upp en placering ev. två så saken var ju inte så livsviktig. Värre var det då för Östergötland, som gick miste om en given andraplacering, därför att laget inte tilläts sätta in en suppleant under tävlingens gång, och östgötarna slutade som 16:e lag.
Härefter hölls en kort fältgudstjänst på Stora Skuggan med biskop Björkqvist som talare. Skytteförbunden ställde upp vid sina landskapstavlor. Framför skytteleden intog de utländska gästerna, flera högre svenska officerare och spetsarna i skytterörelsen, sina platser. Kronprinsen, åtföljd av general Cederschiöld, anlände på slaget 11. Hans \”goddag skyttar\” besvarades med ett kraftigt \”goddag kronprins\”.

Alf Kallenberg tog mästartiteln.
Kl. 12 började så mästerskapstävlingen, som blev synnerligen spännande mot slutet. Det ena berömda namnet åkte ut efter det andra och till sist återstod en samling, som till större delen kunde betecknas som outsiders. Det mest kända namnet var givetvis Alf Kallenberg, som slog sig fram med de mest fenomenala serier till slutomgången och gick till den som etta närmast följd av okände Bengt Nyström, Bollnäs. Dessa båda kämpade storartat och än ledde Nyström än Kallenberg. Av lätt förklarliga skäl började säkerheten tryta efter den långa kvalificeringen och det blev en del vingliga skott i trean och fyran. Kallenberg låg under med en poäng efter första ståendeskottet, men säkrade segern med en 5:a medan Nyström slutade med 3:a. Fröstell gjorde om sin bragd från rikstävlingen i Östersund, då han också sköt 50 i slutomgången och avancerade högt upp. Han applåderades oupphörligt och allt folket jublade högt när han slutade med två femettor i stående. Kallen-berg fick givetvis också sin andel av bifallet och stockholmarna voro omåttligt stolta över att en av deras egna vann.

Pampig prisutdelning.
Prisutdelningen på Hötorget blev en ståtlig avslutningsceremoni, där Kronprinsen var närvarande och delade ut de högsta utmärkelserna. Kronprinsen överlämnade först hedersplaketter och så kom turen till de hundratals skyttar som utmärkt sig. Det var inte småsmulor dessa hade att hämta, och för att ceremonien inte skulle dra alltför mycket ut på tiden hjälptes kronprinsen av bl. a. prins Gustaf Adolf och greve Bernadotte. Speciellt applåderade blevo givetvis segrarna, som fingo fanfarer. Segrartavlan i riksmästerskapet fick Kallenberg inom glas och ram. I en aldrig sinande ström ropades skyttarna upp och mottogo sina pris och medaljer i guld, silver och brons. Det var ibland fråga om sådana stora praktpjäser att prins Gustaf Adolf en gång fann sig föranlåten fråga en skytt om han hade stadsbud med sig.
Sedan kronprinsen slutligen utbringat ett leve för pristagarna, sjöngo de närvarande unisont Du gamla Du fria, ackompanjerade av Svea livgardes musikkår.
Mera i morgon om priser, resultat o. s. V.
Herz.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 juli 1943
N:r 168

Sparsamt med toppresultaten i riksskyttets huvudskjutning.

Gotlandsförbundet blev orepresenterat i söndagens mästerskap. — Tallqvist blev tvåa på extratävling.

T. v. Roserbergschefen, överste Levin, visar skjutprotokollen för
prins Gustaf Adolf och greve Folke Bernadotte. T. h.
stridsskjutningen premierades fältmässigt uppträdande.
Här synes Gösta Holmström it Gävleborgspatrullen i
skyddat läge ladda geväret.

På Riksskyttets andra dag startades de stora bantävlingarna på Stora Skuggan och Kaknäs och även denna dag blev det medelmåttiga prestationer av de gotländska deltagarna, som syntes ha svårt att finna sig till rätta och komma i god form i detta väldiga myller av skyttar. På Stora Skuggan tävlade under dagens lopp c:a.2,000 skyttar i tre olika tävlingar — det var fjärdeklassarna som där hade sina tävlingar och på Kaknäsbanorna drabbade femteklassarna samman. Här fick man också skåda dagens enda fullträff i huvudskjutningen, som levererades av malmöskytten Anders Johnsson. Lagpriset för tremannalag gick också till Malmögillet och som fyra bland föreningslagen återfanns Skarp 9 i Stockholm, där kapten John Gårdman, gammal Visborgs-skytt, bidrog med 75 poäng och blev 56:e man i huvudskjutningens femte klass. Dagens ljuspunkt i gotländskt hänseende var kapten Tallqvists 98-poängare på 300 m. liggande. De bästa i huvudskjutningen var serg. Holmstrand, Visborgs, och J. H. Emilsson, KA 3, som båda hade 73 poäng, men detta räckte ej till en plats i söndagens mästerskap, ty gränsen för de 100 bästa femteklassarna kom att gå bland 74:orna. Inte mindre än 50 man nådde 74 poäng och detta resultat räckte ända till 125:e plats.
Fjärdeklassarna tävlade ????? nämnts på Stora Skuggan från kl. 7 på morgonen till 6,30 på kvällen, varför det lossades åtskilliga skott på de 116 tavlorna. När ett 60-tal man samtidigt sköto den hastiga serien på figurtavlan var det faktiskt svårt att urskilja några enskilda smällar och ekot från bergknallarna förstorade ytterligare allt det oljud som snabbskyttarna åstadkommo.
De första skjutlagen hade en besvärlig sikt att kämpa med, ty solen föll in bakifrån på tavlorna och förmörkade framsidan. Senare på förmiddagen blev det så småningom bättre i detta avseende men i stället var vinden ganska nyckfull och de höga resultaten uteblevo fortfarande. En enda 78 noterades på hela förmiddagen och en 76:a av de 80 möjliga, vilket vältaligt vittnar om svårigheterna.

Kapten Gunnar Tallqvist,
som nådde fint resultat i liggande.

På Kaknäsbanan hade man bättre skydd och bra sikt och enda besvärligheten var egentligen dekolossala värmen, som kom luften att darra över de heta piporna. Det dröjde i alla fall länge innan det blev skapliga resultat och det var flera kända elitskyttar som kommo bort ganska oförklarligt. Algot Olsson, Landskrona, stod mycket länge ensam i toppen med sina 79 poäng och några man hade 78. I de sista tio skjutlagen kom emellertid en lång rad storhejare, som ändrade om ganska grundligt i prislistan, och bland dem var Anders Johnsson i Malmö, som i likhet med Olsson sköt 50 poäng på tavlan. På figurtavlan hade han emellertid flera skott än vad han skjutit och fick därför sätta i gång med omskjutning. Här hängde alltså tätplatsen på denna omskjutning och Johnsson visade att han hade de verkligt goda tävlingsnerverna genom att pricka in sex fullträffar på figurtavlan och säkrade därmed förstaplaceringen. Ännu en 79:a uppenbarade sig, nämligen Åke Andersson, Linköping, sex man nådde 78 och sju man 77 poäng.
Bland gotlänningarna nådde Holmstrand, Visborgs, och Emilsson, KA 3, 73 poäng, och båda med 43 i precisionsserierna, därnäst kom Holger Olsson, Visby, med 72 poäng (43 i prec.-serien), sedan Gunnar Broström, Fårö 71 (42), Gunnar Tallqvist, Visborgs, 70 (40), Å. Erbén, Visborgs, 68 (41), Erik Hammarström, Fårö, 68 (39), Martin Kronlund, KA 3 67 (43), Gustaf Olsson, Fårö, 67 (37), I. Ivås, Visborgs, 66 (39), Albin Larsson, Hemse, 66 (39), Birger Larsson, Fårö, 66 (36), Em. Glifberg, Ekeby, 66 (38), K. Å. Smedberg, Ekeby, 65 (35), Rolf Pedersén, Slite, 65, (37), H. Hallgren, Klinte, 60 (34), G. Medbom, Fardhem, 60 (41).
Bland övriga f. d. gotlänningar märktes som förut nämnts Gårdmans 75-poängare med 46 i prec.serien och Olof Leth, numera stockholmspolis, nådde 72 (43) i huvudskjutningen.
De gotländska fjärdeklassarna nådde ganska svaga resultat och enligt de i går kväll föreliggande resultaten återfanns endast en man på 70, nämligen Bernhard Larsson, Tingstäde, som hade 41 i prec.serien. Vilhelm Ekström, Fårö östra, hade 68 (42), Hj. Andersson, Klinte, 67 (39), Verner Nilsson, Havdhem, 66 (40), C G. Eklund, KA 3, 66 (38), R. Angelöv; Ekeby, 65 (38), N. Fohlström, Visborgs, 62 (33), Josef Jacobsson, Etelhem, 61 (35), H. Bergström, Ekeby, 61 (35) K. A. Tofftén, Fårö, 61 (32), Emil Andersson, Klinte, 60 (36). Stärner, Fritz, Herlitz, Visby och H. Jakobsson, Tingstäde, hade 539 och Allan Larsson, och Evert Sahlsten, Väte, 58 poäng.
Femteklassarna hade sina extratävlingar 300 m. i reglementerade ställningar S 2 och 300 m. liggande, S 3, på Järvabanorna och här hade som nämnts kapten Tallqvist, Visborgs, 98 poäng på S 3, vilket resultat han ledde på ganska länge. Han blev dock småningom slagen av Vilh. Johansson, Forsa, som sköt 99. På S 3 hade vidare Medbom, Fardhem 95, Ivås 94 och även Leth hade 94 i denna tävling.
I skjutningen S 2, alltså i ställningar, hade Tallqvist 85, Glifberg 77, Holmstrand 75. Smedberg 74 och Birger Larsson 73.
I klass IV nåddes följande bästa resultat i S 3, 300 liggande: C. G.
Eklund, KA 3, 91, Lage Andersson, Visborgs, och A. Herlitz, Visby, 85, Anton Karlström, Fårö östra, 84. I 82 hade Eklund, KA 3 77, Henning Larsson, Lärbro, 77, Ivar Larsson, Hemse, 73.
På lördagen går de högre klassernas fältskjutning i Rotebroterrängen samt huvudskjutningen för klasserna 3 och 2.
Fältskjutningen för klass 3 avgjordes på fredagen ute i Tureberg och de fem målen voro 1/4 fig. i front på 240 m. 50 sek., helfig. närstrids på 400 m. 60 sek, halvfig. på 340 m. 55 sek., stor tredjedel på 300 45 sek., och tredjedel på 200 i knästående 45 sek.
Andraklassarna, bland vilka de båda fårötöserna Inga Johansson och Greta Larsson deltogo, hade flyende helfigur på 340 45 sek., halvfig. 320 m., 50 sek., 1/4 fig, i front 170 m., 60 sek., tredjedel 250 m., 45 sek. och hjälm 120 m. 35 sek.
Någon fullträff noterades ej. men tre man stannade på 28 tr. och 27 nåddes av fyra man i kl. 3. Inte mindre än 1,478 man deltogo i klass 3 och i kl. 2 760 deltagare, vilket säger en hel del om den livliga anslutningen. Klass ? uppvisade f. ö. bättre resultat än klass 3, ty där fanns en 29:a nämligen Gunnar Karlsson, Rimbo-Rö och sju man hade 28 tr.
På fredagskvällen samlades skyttarna till Skansen, där flera kända artister från scen och radio bidrogo med underhållning av skilda slag och flera anföranden höllos inför den talrikt församlade skyttehären.
Herz.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 juli 1943
N:r 167

Gotland kämpade förgäves om Odenpokalen i riksskyttet.

Halland stod i särklass i stridsskjutningarna. — Gotlänningarna 13:e bland 27 trupper.
(Från Gotlands Allehanas utsände medarbetare.)

Den gotländska gruppen i stridsskjutning.
Det jättearrargemang som årets riks-skyttetävling utgör startades på torsdagen och det största intresset koncentrerades då kring stridsskjutningen i trupp ute på Rosersberg. Här hade Gotland som bekant den stora segertrofen att försvara — gotlänningarna vunno denna speciella tävling i Karlstad förra året och hemförde Livförs. AB. Odens vandringspris — men i år hade man rustat sig till tänderna på många andra håll och gotlänningarna kom-mo bort i konkurrensen med topplagen. Gruppen från Hallands skytteförbund segrade överlägset med 467 poäng efter en perfekt organiserad och genomförd skjutning. Gotlänningarna sköte ganska sent på dagen och resultatet — 366 poäng —räckte då till 10:e plats bland de 27 grupperna. Emellertid kom det ännu några bättre noteringar på eftermiddagen och gutarna, dalade sålunda ned till 13:e plats, vilken de dock ha all anledning att vara nöjda med. Bl. a. kunde de konstatera att flera större förbund fått långt sämre placeringar, t. ex. slog man klart Kristianstads län och Kronobergs skytteförbund som tidigare vunnit vandrings-priset.

Väl organiserad och svår tävling.
Tävlingen gick som nämnts ute på skjutskolan vid Rosersberg några mil norr om Stockholm och där hade tävlingsledningen åstadkommit något som krävde såväl rutin och kalla nerver som snabbhet och beslutsamhet av skyttarna. Denna stridsskjutning är avsedd som prov på en gevärsgrupps förmåga att lösa en fältmässig försvarsstridsuppgift på begränsad tid. Mycket hänger på patrullchefen, som får fördela elden och utföra det mesta av målspaningen samt i övrigt leda gruppens förflyttningar och framträdande.
Till område för tävlingen hade man valt ett skogsbryn med stora mängder av kullersten och buskar i terrängen och här var det på sina håll ytterligt svårt att urskilja figurgrupperna.
När skyttarna efter en kort framryckning kommo till sina skjutställningar fanns ingenting att upptäcka och det gick några spänningsfyllda minuter innan något hände. Givetvis fanns det de skyt-bar som tyckte att något \”gubbaktigt\” skymtade och en grupp fyrade av en hel salva mot en förrädisk gråsten som man misstog sig på i tävlingsivern; det var i alla fall inte gotlänningarna.
Snart nog bröt skottlossningen lös på allvar, ty det dök upp några helfigurer under 4-5 sekunder och de skulle givetvis nedkämpas. Ja, så kom hela karusellen i gång och figurgrupperna döko upp på alla möjliga håll under några korta ögonblick. Hur många figurer det egentligen rörde sig om har ännu ingen fått veta, men målgrupperna syntes vara c:a 10 stycken med 3-5 figurer i varje. Vidare förekommo två rörliga mål, en rapporthund och en spejare, och inte heller en prickskytt uppe i ett träd saknades.
Varje grupp hade 300 skott till sitt förfogande och varje träffad figur gav 10 poäng samt för varje träff därutöver i samma figur en poäng. För varje femtal överblivna patroner räknades truppen en poäng till godo. Några tillägg för gott uppträdande, vilket gav Gotland segern i Karlstad, förekom inte i år, men vid ofältmässigt uppträdande varnades gruppen först kollektivt och den skytt som därefter syndade på något sätt dömdes ur striden.
Att förberedelserna varit skiftande därom vittnade den ojämna resultatlistan med differenser mellan lagen på 125 poäng eller mera redan i början. Västmanland nådde först 400 poäng, men sedan kom Västernorrland med 433, vilket man trodde skulle stå sig. Det lilla Hallandsförbundet kom emellertid med dagens sensationsresultat och med förbundssekreteraren själv som gruppchef klämde man i väg med 467 poäng, vilket torde ligga ganska nära maximum.

Kapten Tallqvist god truppchef.
Vid halv 3-tiden gick Gotland ut för att försöka göra hallänningarna äran stridig, men då kämpade man förgäves. Grupperna på eftermiddagen hade det också svårare med belysningsförhållandena, då solljuset föll in i sidled och senare på dagen blev det ännu värre.
Den gotländska truppen stod under ledning av, kapten G. Tallqvist, Visborgs, som skötte sig med den äran och gav klara order. De övriga deltagarna voro K. M. Hansson, Havdhem, G. Holmstrand och I. Tvås, Visborgs, B. Larsson, Fårö östra, E. Hammarström, Fårö, R. Angelöw, Ekeby, K.-Å. Smedberg, Ekeby och J. H. Emilsson, KA 3.
I väntan på stridsskjutningen kunde skyttarna ägna sig åt en extratävling, den s. k. Rosersbergsskjutningen, och här nådde K. Ä. Smedberg det bästa resultatet bland gotlänningarna med 16 tr. och 77 poäng. Maximum var 18 tr. och målen bestodo av rörliga helfigurer i sidled 4 resp. 2 skott, vidare vanlig gangsterskjutning med 5 sek. intervaller-samt ett sitRel-7 mål. Bland gotlänningarna nådde vidare Hammarström 15 tr 71 poäng och Birger Larsson 15 tr 69 p. Ännu sent på eftermiddagen hade endast 3 man nått 17 tr. och ingen av de 270 prickskyttar sam för dagen gästade Rosersberg hade fått fullträff.
Segrare i stridsskjutningen blev alltså Halland med 467 p. 2) Västernorrland 433, 3) Skaraborgs län 415, 4) Dalarne 411, 5) Älvsborgs 405, 6) Södermanland, 401, 7) Västmanlands 400, 8) Stockholms 1 län 399, 9) Östergötland 390, 10) Jämtland 384, 11) Stockholm 372, 12) Örebro 371, 13) Gotland 366. Halland hade 34 träffade figurer och 119 p., Västernorrland 32 fig. 87 p., Skaraborg 31/95, Dalarne 29/109, Älvsborg 30/90, Söderman\’ land 30/88, Gotland 26/96.
Flera kända personer inom skyttevärlden voro självfallet närvarande på Rosersberg, bl. a. prins Gustaf Adolf, greve Folke Bernadotte och armschefen, general Holmqvist, som i sitt sällskap hade de finska generalerna Österman och Hannelius samt danske generallöjtnanten With.
Den väldgia pistaltävlingen.
på Rocksta-området ute vid Ängby inleddes kl. 7 på torsdagsmorgonen och beräknades hålla på ännu vid 8-tiden på kvällen. Det var nämligen ej mindre än 1,200 skyttar som skulle pröva på det fältskyttearrangemang som där lagts upp med all den finess stockholmarna äro mäktiga. Några fullständiga prislistor ha givetvis ej gått att få och bland de hittills lämnade resultaten äro lejonparten av skyttar från huvudstaden. I grupp A, klass 2, låg på middagen Olof Leth, Stockholmspolisen, f. d. Visborgs, som tvåa på 34 tr. av 50 möjliga. I tävlingen på armépistol m/107 har C. G. Eklund, KA 3, skjutit 33 tr.
Torsdagen bjöd på strålande väder och arrangörerna hoppas naturligtvis att detta skall fortsätta under den tid skytteinvasionen varar.
Herz.

P. S.
Rosersbergsskjutningen vanns av Andersson, Jönköping, med 17 träffar och

P. S.
Rosersbergsskjutningen vanns av Andersson, Jönköping, med 17 träffar och BO poäng, följd av E. Andersson, Östergötland, med 17 tr. 80 p. och B. Lindwall, Östergötland, med 17 tr. 77 p.
Av gotlänningarna placerade sig K. Å. Smedberg på 7:e plats med 16 tr. 76 p. E. Hammarström på 23:e plats med 15 tr. ,71 p. och B. Larsson på 26:e plats med 115 tr. 69 p.
I pistolskjutningen kom C. G. Eklund, KA 3, på 11:e plats i sin grupp med sina 33 poäng. 80 poäng, följd av E. Andersson, Östergötland, med 17 tr. 80 p. och B. Lindwall, Östergötland, med 17 tr. 77 p.
Av gotlänningarna placerade sig K. Å. Smedberg på 7:e plats med 16 tr. 76 p. E. Hammarström på 23:e plats med 15 tr. ,71 p. och B. Larsson på 26:e plats med 115 tr. 69 p.
I pistolskjutningen kom C. G. Eklund, KA 3, på 11:e plats i sin grupp med sina 33 poäng.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Juli 1943
N:r 166

En studieledarskurs

har varit anordnad av de Samverkande Bildningsförbunden och behandlande Jordbruket och krispolitiken. Den har hållits vid Åsa folkhögskola under tiden 4-11 juli med sekreterare Sture Bohlin som ledare. Kursen, som åtnjutit anslag från Lantbruksförbundet, Kooperativa förbundet och Landsorganisationen, hade samlat 46 deltagare, bland vilka märktes från Gotland f. d. lantbrukare Tomas Tomsson, Hablingbo lantbr. Arvid Hansson, Isums, lantbr. Martin Kviberg, Havdhem, och hr Henning Widat, Bander.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 juli 1943
N:r 161

Födde

En pojke
Visby den 15/7 1943,
Greta och Artur Brandt.

Vår son Roland.
Gertie och Gösta Jacobsson.
Allmungs i Havdhem den 15/7 1943.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 juli 1943
N:r 160

Utfärd för stadens gamla planeras även i sommar.

Vädjan till den välvilliga allmänheten om bidrag.

Prosten Sjöberg i samtal med den äldste resenären,
93-årige August Pettersson från Nygatan.
På väg från Klinte kyrka till prostgården.

Blir det någon utfärd för oss gamla i sommar? Många av stadens åldriga medborgare spörjer varandra med väntan och förhoppning. Det var inte bara de många som fingo vara med förra året på resan till Klinte den 6 augusti utan också andra som av utrymmesskäl blevo nekade förra året eller som inte kommo sig för att anmäla sig. Den vackra solskensdagen förra året är ännu inte glömd. Själva resan, det hjärtliga mottagandet i Klinte prostgård, sången och musiken, middagen på Varfvsholm och högtidsstunden i Västergarns kyrka, allt detta bevaras som ett av ålderdomens ljusaste minnen. Det blir utfärd också i år. Preliminärt är bestämt att den äger rum onsdagen den 4 augusti och då skulle vi våga oss ut på en något längre färd. Målet blir denna gång Havdhem på södra Gotland. Efter gudstjänst i Havdhems kyrka tar kyrkoherde och fru Hoffman emot i prästgården och bjuder på kaffe ute i trädgården. Sedan blir det middag på hotellet i Hemse. Till programmet skall vi återkomma senare. För att bereda möjlighet för ett större antal gamlingar att deltaga i utfärden än vad som var fallet förra året färdas vi denna gången med tåg i abonnerade vagnar.
Dessa planer kunna förverkligas endast om allmänheten visar samma välvilliga intresse givmildhet som förra året. Vad som framför allt behöves är pengar. Stadsmissionen förfogar redan över en del medel som skänkts till detta ändamål, men det räcker inte på långt när. Gåvor mottagas av stadsmissionären kyrkoadjunkt E. Holmedal, Solbergagatan 14, eller på Visby pastorsexpedition. Dessutom kommer insamlingslistor att läggas ut på bankerna. Gåvorna komma att redovisas i tidningen längre fram. Förutom pengar behöves socker samt restaurangkuponger för bröd och smör.
Alla gamla, som önska deltaga i utfärden, både de som voro med i Klinte förra sommaren och de som av någon anledning inte kunde resa den gången uppmanas att anmäla sig. Anmälan, som upptager namn, adress och födelsedata, göres skriftligen eller muntligen till pastorsexpedition i Visby eller till pastor Holmedal, Solbergagatan 14. Vi hoppas kunna bereda möjlighet för ett betydligt större antal än förra året o att alla som så önska få följa med. Skulle någon gallring behöva göras så skall den i så fall ske med största möjliga rättvisa.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 juli 1943
N:r 159

Dödsfall.

I går morse avled på lasarettet efter endast ett par dagars sjukdom föreståndaren för kronohäktet i Visby Edvin Andersson i en ålder av 62 år. I fredags natt insjuknade han häftigt och fördes i ambulans till lasarettet, där som sagt döden följde.
Den så hastigt bortryckte var bleking till börden, född i Karlskrona den 25 okt. 1880. I unga år blev han skeppsgosse för att så småningom bli karlsriven i flottan. Han har bl. a. deltagit i en del iångfärder. Den nu bortgångne kom 1905 till fångvården, där han fick anställning som extra vid straffanstalten i Karlskrona, 1910 blev han ordinarie och den 1 sept. 1938 uppsyningsman. Under årens lopp har han tjänstgjort vid ett flertal olika fängelser i landet och bl. a. vid flera olika tillfällen fungerat som t. f. föreståndare i Visby. Till prdinarie föreståndare vid härvarande kronohäkte utnämndes han d. 21 jan. 1942. Den avlidne, som var en erfaren och dugande fångvårdsman, åtnjutande sina förmäns fulla förtroende samt dessutom varmt uppskattad av kamrater och andra för sina personliga egenskapers skull, sörjes närmast av maka och två döttrar.
Stoftet skall jordfästas i Stockholm.

På Visby lasarett avled i går morse fru Alma Ceder lund, född Hansson, Kälder i Havdhem. Hon var född 1882 vid Hexarve i Hablingbo och har gjort sig känd som en gladlynt och intelligent människa utrustad med god arbetsförmåga. Efter makens död 1928 kunde hon också ensam klara upp och sköta gården. Den bortgångna sörjes närmast av en son, som övertagit gården, samt av en dotter, gift med konditor B. Nilson, Havdhem.

I en ålder av 79 år avled i morse byggmästaren Karl Bergström, Visby, efter endast några dagars sjukdom. Han drabbades i förra veckan under en promenad utanför söder av hjärnblödning och måste forslas i bil till sitt hem, där han alltså nu avlidit. Gotlänning till börden kom han i unga år till sjöss och var bl. a. under spansk-amerikanska kriget timmerman ombord på ett lasarettsfartyg. Sedan han slutat arbetet på sjön började han i Visby som timmerman och snickare och slog sig sedan ihop med byggmästarna Gottfr. Karlsson och Alfr. Bengtsson, tillsammans med vilka han under några år även innehade Fole snickerifabrik. Efter att åter ha separerat hade hr B. nu egen rörelse i byggnadsbranschen. Ännu i vintras var han i fullt arbete och omhänderhade då bl. a. en del ombyggnadsarbete i Metodistkyrkan i Visby.
Karl Bengström har gjort sig känd som en hedersman av gamla stammen. Han var också en aktad medlem av Metodistförsamlingen och en sann kristen, allmänt omtyckt och uppskattad. Änkeman sedan några år tillbaka sörjes den avlidne närmast av fyra döttrar, av vilka en är gift i Amerika, två bosatta i Stockholm och en här i Visby.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 juli 1943
N:r 157