En stämningsmättad högtidlighet i Havdhems kyrka.
En högtidlig och stämningsfull begravning ägde på lördagen rum i Havdhem, då stoftet efter lantbrukaren N. Hermansson, Havor, fördes till den sista vilan. Mycket folk hade samlats för att följa den bortgångne på hans sista färd, och kyrkan var fullsatt.
Begravningsgästerna samlades i sorgehuset, där innan avfärden till kyrkan en andaktsstund hölls under kyrkoherde Josef Hoffmans ledning. Kyrkoherden läste en text i bibeln och höll bön, varjämte ps. 331 sjöngs av de närvarande. Färden ställdes därpå till Havdhems kyrka. Under det folkskollärare Valter Karlsson utförde Chopins sorgmarsch på orgeln inbars kistan i det med blommor och grönt smyckade templet, där även levande ljus hade tänts.
Akten inbreddes med psalmen 540: 1-3 och sedan tonerna förklingat framträdde kyrkoherde Hoffman till båren. I en av varm känsla buren betraktelse utgick han \’ från orden i Fil. 3: 20-21 \”Vi åter hava vårt medborgarskap i himmelen, och därifrån vänta vi ock Herren Jesus Kristus såsom Frälsare\”. Kyrkoherden berörde därvid livets obeständighet och svagheter gentemot det eviga livet, där vi böra söka vårt rätta hem. Talaren erinrade vidare om Herman Hermanssons stora och gagnande livsverk i det allmännas tjänst, hur han på jordbrukets område var en föregångsman i mångt och mycket och att han genom sina initiativ och intresse för bl. a. jordbruksekonomiska angelägenheter stod i första ledet bland dem, som bidragit till att det gotländska lantluket nått den höga standard, som det har. Herman Hermansson hade också vunnit många vänner och gynnare, som nu tacka honom för vad han varit och verkat och som i saknad och sorg böja huvudena vid hans bår. Härpå förrättades jordfästningen och psalmen 44: 1-3 sjöns unisont, varefter folkskollärare Karlsson sjöng Davids psalm \”Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar\” av Gunnar Wennerberg.
Den avlidne bringades härefter ett sista tack och farväl av representanter för olika föreningar och institutioner. Det blev en gripande stund, varunder erinrades om Herman Hermanssons insatser på olika områden, och av samtliga uttalades i vackra och erkännsamma ordalag vad den bortgångne betytt för Gotlands jordbrukare och att dessa skola bevara hans minne i tacksamhet och vördnad. Sålunda framförde direktör Edward Wahlgren ett tack och sista farväl, hr Aug, Jacobsson talade å Havdhems kommuns vägnar, där den bortgångne beklätt så många förtroendeuppdrag, hr Johan Ahlsten bragte den avlidne en sista hälsning och tack från Gotlands läns hushållningssällskap, direktör Åke Wahlgren talade för Sveriges jordbrukskassa, hr Efr. Larsson, Simunde, frambar styrelsens för Gotlands andelsslakteri avskedshälsning, hr Per Svensson, Sorby, talade för Gotlands centralkassa, hr Ivar Hoppe för Riksförbundet Landsbygdens Folk, hr Joh. Johansson, Gardarve, framförde en sista hälsning och ett tack från Södra Gotlands lantbruksklubb, hr K. Stenström från Södra Gotbrands brandstodsförening, hr K. 0. Pettersson, Sigters, uttalade ett tack från Havdhem-Eke jordbrukskassa och hr Ahlsten frambar en sista hälsning från Gotlands nya Tegelbruks A. B. Vidare talade hr Ahlsten å Hemse folkhögskolas styrelses vägnar och rektor B. Nordlander frambar en hälsning från skolans personal.
Efter avskedshälsningarna till den avlidne sjöng kamrer Adolf Björkdahl \”Hur ljuvt det är att hamna\”, bredsagad på orgeln av folkskobrlärare Karlsson. Slutligen uttalade den avlidnes son Anders Hermansson på de anhörigas vägnar ett varmt tack till alla för den hedersbevisning, som kommit hans faders minne tibrl del. Under orgelns toner utbars så kistan och sänktes i den öppnade griften å kyrkogården, och här nedlades nu en stor mängd kransar dels från nämnda föreningar och institutioner och dels från enskilda vänner. Vid graven sjöngo så de närvarande psalmen \”Dagar komma, dagar flykta\”, och till sist lyste officianten frid över Herman Hermanssons sista vilorum.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13
