Borgerligt äktenskap

har idag inför kronofogden i södra häradet ingåtts mellan hemmansägaren Per Vilh. Rosen daloch hemmansägaredottern Henriette Bergvall, båda från Hafdhem. Mannen är icke döpt i svenska kyrkan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 April 1887
N:r 34.

Gotlands folkhögskola

slöt i lördags sitt läsår i närvaro af skolstyrelsens ordförande landshöfding Poignant samt ledamöterna i skolans styrelse major Carlstedt, postmästare Lagergren och nämdeman Bolin samt åtskilliga åhörare.
Såsom prof på undervisningsmetoden vid skolan höllos två föredrag. Dr Sätervallredogjorde på ett upplysande och lättfattligt sätt för väderlekslärans nuvarande ståndpunkt och betydelse, hvarefter andre läraren kand. Hansson uppdrog en skildring af Svoriges skatteväsan.
Styrelsens ordförande hemförlofvadelärjungarne under erkännande af den flit och det goda uppförande, som utmärkt dem.
På samma gång han närmare utvecklade skälen hvarför denna skola borde anses som en onmbärlig länk i kedjan af våra undervisningsanstalter, erinrade han att friplatserna för stipendiater i Skåne, som i år varit 11, nästa år komme att inskränkas till 6 med uppehåll vid någon mönstergill egendom i 1 1/2 år samt att v:d stipendiernas utdelande företräde Komz me att lemnas dem, som redan vid skolan i Hemse genomgått den teoretiska kursen. Det skånska jordbruket stode högst i Sverige och naturförhållandena i Skåne liknade Gotlands mera än något annat landskap.
Af statsmedel hade skolan fått ett anslag af 1420 kronor att fördelas på mindre bemedlade elever. Lärjungarne hafva ntgjorts af följanda (siffran efter namnet angifver beloppet af erhållet bidrag):
O. N. Petersson, Drakarfve i Nis; J. E. Dahlgren, Boudarfve i Levide; O. N. Olsson, Vesterbjers i Gothem; J. Kr. Christiansson (20 kr.), Sicklings i Klinte; B. A. Christiansson, Loggarfve i Klinte; L. J. Jakobsson Bosarfve i När; O. P. Petersson, Smiss i Hemse; O. V. Amandus Petersson (80 kr.), Öfveröstres i Alfva; G. A. Gottberg (75 kr.), Ejsta; A. V. T. Laurin, Savudarfve i Fardhem; O. P. Oisson (20 kr.), Gimringsi Hafdhem; J. P. T. Jakobsson (20 kr.), Ringsarfve i Alfva; J. R. Lindvall, Kälder i Linde; Kr. A. N. Niklasson (40 kr.), Odvalls i Linde; J. O. Adolf Wedin, Björkebos i Follingbo; A; F. Bruhn (75 kr.), L:a Rone i Lye; K. N. O. Melavder (75 kr.), Nors i Veskinde; A. A. Ljungfeldt, Fleninge i Malmöhus In; G. A. Å. Sommar (65 kr.), Kopartve i Alfva; J. N. Norman, Utbunge i Bunge.
Efter afslutningen bjöds på friska fosterländska sånger, som lärjungarne under ledning af skollärare Fredin med framgång inöfvat.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 April 1887
N:r 31.

Från landsbygden.

Rone, 6 April.
Agronomen Kihlbergs
föreläsniog i skolsalen i måndags qväll var högst iutressant. Skada blott att så få af socknens jordbrukare begagnade sig af tillfällot. Det föreföll nästan som att okunnigheten om att huru en jordbrukure skall göra sig tillgodo alla de rika för åkergödning erforderliga saker, han förfogar öfver, är en af faktorerna för jordbrukets närvarande betryck. Sedan de olika kornprofven förevisats, afslutades föredraget med aktieteckning till ett välbehöfligt mejeri inom Rone med station vid kyrkan.

Hemse, 6 April.
Missämja.
I en socken på sydvestra kusten vardt oenigheten mellan de gamla och unga så stor att de unga, som naturligtvis voro de vinnande, på sjelfva nyårsaftonen förra året utkastade de gamla. Da måste sedan söka sig nattherberge. Jag anför detta bland många dylika exempel, på det att unga hetsiga och nygifta må taga sig till vara och väl behandla de gamla, om dessa också äro litet knarriga.

Torgdagen
i dag var rikligen besökt af både folk och kreatur. Affärerna deremot gingo ganska trögt och de fleste gingo hem utan att få sälja. Hästar såldes dock från 75 till 175, oxar från 80 till 150 och kor 30 till 50 kr. stvecket

Färsk strömming
utbjudes här alla dagar och lär fisket vara gifvande i Burs och När. Strömmingen är stor och fet, hvarför det kan anses som en läkerhet att redan nu få spisa färsk fisk särdeles bland de fattige. En båt ekall t. o. m. ha fått 60 valar.

Alfva, 4 April.
Tillbud till olyckshändelse
inträffade sistlidne lördags eftermiddag härstädes, då en hemmansägare från Levide swmt trenne andra medresande personer befunno sig på återfärd till sitt hem efter ett besök i Alfva. Vid framkomsten till skolhuset möttes de resande af en nedgående skjuts, för hvars hvita hästar eller uppslagna paraply levidehästarne starkt skyggade och sprungo i sken, hvaraf åkdonet stjelpte i vägkrökningen och alla personerna störtade i landsvägen med den påföljd, att kusken svårt skadade venstra ansigtet. Hästarne fortsatte sin färd och instörtade sedermera i en trädgård, der de med den befintliga lastvagnen nära nog rusat ned i en brya, men blefvo till sist fångna stående på hvardera sidan om ett träd.

Hafdhem, 6 April.
Vårsådden
tog sin början härstädes sistlidne måndag och följande dagar, då en jordägare vid Burge allaredan verkstälde hafresådd.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 April 1887
N:r 29.

Från landsbygden.

Hafdhem, 6 Mars.
Följden af de bönemöten,
som under en tid pågått inom en viss församling, har nu visat sig, i det att 15 ynglingar och jungfrur, större delen inom Hafdhems församling, dragits in på den tanken att barndopet ej vore giltigt. Derför hade baptistförsamlingens ledare beslutit att så fort ske kunde gripa till verket och, medan de unge nyss uppvaknade ännu voro berörda, verkställa ett s. k.

Baptistdop,
som förrättades sistlidne lördags eftermiddag utanför Hafdbems fiskläge vid Marbodar. En stor folkmassa, bestående af omkring 200 personer, hade kommit tillstädes för att åse förrättningen.
Beträffande en arbetaredotter från Hablingbo hade hennes fader vägrat baptistförsamlivgens dopförrättare att på något vilkor verkställa ett dop å hans dotter, enär han ansåg att barnet var tvekande. Föräldrarne hade meddelat till dottrens husbondefolk att något dop ej fick äga rum. — Trots allt detta hade hon som omyndig utan föräldrars vetskap ändock medtagits i räkningen till de omnämda femton. Ea tid af nära en timme fördröjdes förrättningen af denna diskussion. Efter mycken bedjan och bönfallande till flickans fader från baptistförsamlingens sida, lemnade den förre sitt bifall på det vilkor, att vederbörande dopförrättare fick stånda ansvar om någon helsoskada uppkomme, ty barnet var ganska klent. Dopförrättningen, som sent omsider började af 3 män, en hemmansägare från Hafdhem, en skomakare från Grötlingbo samt en f. d. skomakare, gjorde på de närvarande ett mindre behagligt intryck vid åsynen af de af köld skakande och genomblötta ungdomarne, som darrade efter det kalla badet.

Skogsköp.
Hemmansäg. J. Mattsson, Kruse i Sproge, har sålt skog med atverkningsrätt i en honom tillhörig hage till hemmansäg. A. Kolmodin å Tjengdarfve i nämde socken till ett pris af 6,000. Å gården är inköpt en Lokomobil, som nu får fullt upp att göra.

Östra Gotland, 9 Mars.
En Ösel-jakt,
som redan är ute och går, syntes ligga förankkrad vid Närsholm i går morgse, hvarifrån hon vid middagstiden afseglade söderut, Nästan dagligen synes större ångare passera här utanför.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Mars 1887
N:r 20.

Från landsbygden.

Hemse, 3 Mars.
I går tedde sig på marknadsplatsen härstädes midt emot handlanden Vittbergs salubod en brokig och rörlig tafla af folk och kreatur i all önsklig endrägt och förtrolighet. Det var nämligen s. k. stortorgdag. Oaktadt gynnad af det mest härliga vårväder var torgdagen dack emot all förväntan ej så synnerligt besökt och erbjöl ej heller något att tala om i tillgång på kreatur vare sig i qvalitativt eller qvantitativt hänseende. Större delen af nötkreaturen såldes till slagtare från Visby för pris af 40—60 kronor för ko och 70—980 kronor för oxe. — Djuren, så väl hästarne som nöten, voro små och magra och lade i dagen ett ojäfvigt bevis på en allt för stor okunnighet och liknöjdhet hos allmogeniskötseln och vården af sina husdjur. Ledsamt nog har man, att döma af gårdagens utställning af fyrbenta landtmannaprodukter, skäl säga, att någon husdjursskötsel i detta ords egentliga betydelse ej ens fins. På :al härom ligger det nära till hands nämna, att äfven vi här i Hemse äga ett mejeri, der alla produkter af mjölk förutom mjölken sjelf tillhandahållas en hungrande och törstande allmänhet; men vare det nog sagdt om hela denna mjölkinrättning, för att om den samma lemna ett nöjaktigt omdöme, att den är i samma oskyldiga barndomstillstånd som husdjursskötseln. I alla Hemsebors namn vill jag derför uppsända denna bön : Snälle, beskedlige mejerist, gå tvärs öfver vägen någon tid emellan 6—8 f. m. upp till länsmejeristen, och han skall lemna Eder goda råd, Eder och oss alla till stor båtnad! Är mejeriet här dåligt, så fins det deremot en skräddare, hygglig karl för resten och vanligen Sven Petter kallad, hvilken i förmåga att både hastigt och enligt alla konstens regler omskapa en mensklig varelse är en verklig öfverdängare, Sven Petter syr för hand rock och byxor af kläde på två — dagar. Då dertill kommer, att hans arbeten så väl i snitt som noggrannhet uthärda jämförelse med hvilken stadsskräddares som helst sömnadsfabrikat, kunna vi med rätta vara stolta öfver att äfven äga en konstnär, om ock en skräddare. Ea annan konstnär af ett helt olika slag, nämligen lärkan, har sedan någon tid låtit höra sina jublande drillar; äfven en och annan stare har varit på besök. Märkvärdigast af alla vårförebud torde dock vara att bina i glädjen öfver det nynaknade lifvet i naturen taga sig en dans i det fria. Må äfven vi, jordens herrar, med tacksambket och glad förtröstan helsa våren välkommen!

Näs, 5 Mars.
Säsdesfälten
börja redan visa tecken till grönska. Starar och andra vårfåglar hafva här varit synliga, hvarför man redan börjar glädja sig åt vårens ankomst.

Till Amerika
hade månge ynglingar ämnat sig i vår, men så kom underrättelsen, att alla, som icke fullgjort sin värnplikt, icke fingo utvandra, hvilket satte p för alltsammans.

En baptistisk
dopförrättning har i dag ägt rum i den såkallade Nisseviken, då ej mindre än fjorton personer, alla från Hafdhem, mottogo dopet. En hel mängd folk hade samlat sig för att åse förrättningen.

Mellersta Gotland, 3 Mars.
Okynne
I en socken ungefär i midten af ön, der under långa tider god sämja varit rådande, och ungdomen genom sitt uppförande icke gifvit anledning till några nämnvärda anmärkningar, har under senaretiden tecken visat sig, som gifvit anledning till samma klagan, hvilken esomoftast låter höra sig från många delar af vårt land, nämligen utfördt okynne af illasinnad ungdom. Ty att lösrycka stängsel långs efter allmän landsväg och dermed lägga försåt för vägfarande eller inkasta desamma på bredvid liggande ägor förstöra grindar och afhugga »bandar» på långa sträckor »tun» kan näppeligen hafva annan grund än ungdomligt lättsinne och öfvermod eller möjligen hämdbegär. Da ynglingar, som känna sig träffade och som icke må inbilla sig vara okände, torde taga ldetta som en allvarsam varning och icke vidare befatta sig med dyl. tidsfördrif. Många föräldrar lägga genom slapphet i uppfostran grinden till dylika sorgliga beteenden af ungdomen.

Sydvestra kusten, 2 Mars.
En segeltur
på isen å Mästermyr företogs häromdagen medels släde (af en driftig hemmansägare), biträdd af fem unge män. — Tidigt nämde morgon syntes desse män ifrigt sysselsatte med hopkoppling af 2 par slädar, derå flere segel anbringades å stänger för öfversegling från »Hafvor»landet åt Levide att afhämta stängselvirke, Dragare kunde ej begagnas för öfverforslingen, ty isen var på grund af det rådande tövädret allt för svag. En sydvestlig blåst rådde, hvaraf slädarne sattes i gång medigod fart, hastigheten ökades allt mer och mer å den glatta isbanan; — enjstyrinrättning ,hade 3 man anbragt somysvar välbehöflig ty vinden låg å sidän. — Skridskoåkare vid sidan höllo på att tappa slag, då dete.k.
»Nydträsk» förbiseglades.
Inom kort nåddes Levidelandet, der 2 lass stängselvirke påfyldes, som svårligen nog 2 par hästar förmått draga i det upplösta väglaget, en väglängd af nära 2 mil förbi Hemse och till bestämmelseorten. Vinden hade under tiden öfvergått till nordostlig och återfärden fullbordades med framgång.

Sundre, 1 Mars.
Sjöfarten.
Öppet vatten och glittrande böljor. Fartyg större och mindre passera dagligen härförbi, och ortens sjömän begifva sig till sina »skutor» för att »becka», som det hetar. I följd af att naturförhållandena äro gynsamma kan man emotse att seglatsen kommer att öppnas tidigt detta år. — I sandstensbrottena vid Hoburg arbetas flitigt, för att skaffa laster åt de många fartyg, som derstädes ännu”lasta. På tal härom kan nämnas, att det fordom så storartade Hallströmska sandstensbrottet numera är tomt och öde.

Svanor
seg nästan dagligen i stora sällskap styra kosan åt norr.

En hurtig väfverska
vid namn Maria Kristoffersson finnes inom Vamlingbo socken. Det är väl nu omkring 10 år sedan hennes far dog och efterlemnade sin hustru och dotter i en kinkig belägenhet.
Fattigdomen hotade att inträda. I väfstolen vardt allt mer och mer brådt. Husets unga dotter trälade dagen om vid väfstolen; gumman spolade åt henne. Den ena väfven efter den andra afkliptes och såldes; och nu äga dessa båda qvinnor omkring 2,000 kr. att disponera i Vamlingbo pastorats sparbank, om hvilket förhållande jag personligen förvissat mig. Se der frukten af idoghet!

Ett sorgligt skott
med beklagansvärda följder aflossades torsdagsaftonen 24 Februari d. å. med pistol af en yngling i Sundre. Den unge mannen, som i sällskap med flere andra kamrater hade öfvervarit en s.k. ynglingaförening (religiöst möte afsedt för unge män), skulle afskjuta sin ända till mynningen laddade pistol; men olyckan ville att icke den påsatta knallhatten brann i första trycket, hvarför hanen åter spändes och fivgret af en eller annan orsak kom att otid vidröra trycket, så att skottet gick af med den påföljd att högra handens tumme på ett obyggligt sätt sönderslets, i det pistolpipan splittrades.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Mars 1887
N:r 19.

Dödsfall Charlotta Catharina Rosendahl

Tillkännvagitves, att den högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla hemmansägare-dottren Charlotta Catharina Rosendahl vid Kälder i Hafdhem, som efter en kort sjukdom stilla afled i tron på sin Frälsare tisdagen den 1:sta Mars, i en ålder at 28 år och 7 mån.; innerligt djupt sörjd af mormoder, föräldrar, syskon och en talrikt deltagande vänkrets.
Psalmisten nr 247.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Mars 1887
N:r 18.

Mönstringsplatserna

för Gotlands infanteriregemente varda för Visby kompani i Visby; för Roma kompani med socknarna Follingbo; Akebäck, Roma, Björke, Dalhem, Halla; Ganthem, Sjonhem, Viklau och- Atlingbo, Roma kyrka;
för med socknarna Hogrän, Vall, Stenkumla Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta
och Visby södra landsförsamling, Gardrungs i Stenkumla;
för Tingstäde kompani med socknarna Stenkyrka, Lummelunda, Martebo, Tingstäde, Lokrume, Bro, Veskinde och Visby norra landsförsamling, Tingstäde kyrka;
med socknarna Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vellstena, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby och Hörsne med Bara, Gute i Bäl ;
för Lärbro kompani med socknarna Hangvar,
för Hall, Othem, Boge, Lärbro och Hellvi, Lärbro kyrka;
med socknarna Rute, Fleringe, Bunge och Fårö, Fårösund;
för Klinte kompani, vid Klinte kyrka;
för Garda kompani, med socknarna Vänge, Buttle, Guldrupe, Garda, Etelhem, Alskog och Lye, Buttle jernvägsstation;
med socknarna Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammelgarn och Ardre, Kräklings i Kräklingbo;
för Hemse kompani, å Stånga malm;
för Hafdhems kompani med socknarna Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide å Sandesrum i Grötlingbo;
för för socknarna Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre å Lingsarfverum i Vamlingbo;
Samlingsplatserna i och för afgång till vapenöfning varda:
för Visby kompani: Söderplan i Visby stad
för Roma kompani: Visborgs kungsladugård
för Tingstäde kompani: Tibbles i Hejdeby
för Lärbro kompani: Othems kyrka
för Klinte kompani: Ejmunds i Mästerby
för Garda kompani: Buttle jernvägsstation
för Hemse kompani: Stånga malm
för Hafdhems kompani: Korsby i Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Februari 1887
N:r 13.

En ny organisation af Gotlands militära stridskrafter

har i dessa dagar faststälts af k. m:t. Enligt denna skall Gotlands nationalbeväring för framtidsn bestå af infanteri (Gotlands infanteriregemente pr 27), hvilket fördelats på två bataljoner om hvardera fyra kompanier, samt af arwlleri (Gotlands artillerikår or 4) likaledes på fredsfot organiseradt på två liniebatterier och ett fästningskompani. Infanteriet och artilleriet skola hvar för sig bilda särskilda truppafdelningar, ivom hvilka, med iakttagande af att uppflyttning i högre löneklass inom kaptens: och sergeantsgrader sker efter tur, befordran skall äga ram i den för arméns öfriga regementen och kårer stadgade ordning.
Militärbefälhafvaren för befälet med regementsschefs makt och myndighet öfver infanteriet samt utöfvar i fråga om artilleriet liknande befogenhet som tillkommer generalbefälhafvare beträffande de & fastlandet förlagda kavalleriregementen. Artilleribefälhafvaren för befälet öfver artilleriet med regementsschefs makt och myndighet. Generalfälttygmästaren tillkommer inspektionsrätt öfver artilleriet, i följd hvaraf han har att öfvervaka dess teoretiska och praktiska utbildning i alla tjenstens enskildheter, vaka öfver att gällande bestämmelser för vapnets öfningar och för uadervisningen vid dess skolor och utbildningskurser noga följas samt i öfrigt utöfva enahanda befogenhet som kavalleriinspektören äger öfver kavalleriet.
Den personal, till hvars aflönande anslag i don faststälda staten finnas uppförda eller som i öfrigt erhåller ständig anställviog vid nationalbeväringen, har fördelats på följande sätt:

Militärbefälhafvaren med stab:
1 öfverste och militärbefälhafvare, 1 regementsqvartermästare, 1 andre regementsadju taut, 1 regementsauditör, 1 regementspastor, 1 regementsläkare, 1 andre bataljonsläkare, 1 regementsintendent, 1 regementstruwslagare, och 1 vaktmästare;

Infanteriet :
förste bataljonens stab: 1 bataljonsschef af öfverstelöjtnants- eller majorsgrad, 1 major, 1 regementsadjutant och 1 bataljonsadjutant;
andra bataljonens stab: lika med den första endast med den olikhet att dervid är anstäld blott en regementsotficer;
hvarje kompani: 1 kapten o. kompanischef, 1 kapten, 3 löjtnanter, 1 underlöjtnant, 1 tavjunkare, 1 sergeant af 1:sta klassen, 2 sergeanter af 2:dra klassen, 1 fältmusikant, 1 trumslagare, 2 distinktionskorpraler, 6 korpraler, 9 Vv. korpraler o. 5 menige samt dessutom vid hvart och ett af Visby, Tingstäde, Klinte o. Hemse kompanier 1 underlöjtnant o. 1 trumslagare och vid hvart och et af Roma, Lärbro, Garda och Hafdhems kompanier, 1 sergeant af 2 klassen och 1 v. korpral samt

Artilleriet:
artilleribefälhafvarens stab: en subalternofficer vid artilleriet.
Hvart och ett af de båda liniebatterierna samt fästningskompaniet: 1 kapten och batteri- eller kompanischef, 2 subalternofficerare, 1 styckjunkare, 1 sergeant af 1 klassen, 1 sergeant af 2 klassen, 1 första, 2 andre och 4 v. konstaplar samt 25 artillerister, hvarförutom vid hvarje liviebatteri ytterligare skola anställas 1 sergeant af första klassen, 1 trumpetare samt 1 förste och 1 andre konstapel.

Tygstaten:
1 tygförvaltare och 2 gevärshandtverkare.
I sammanhang med ofvannämda stadganden äro dessutom följande bestämmelser faststälda:
att med betälet öfver vederbörande bataljon och kompani vid infanteriet skall vara förenadt betälet inom det värnpliktsområde som med bataljonen och kompaniet har lika namn;,
att vid infanteriet bataljons- och kompanichefen förordnas af militärbefälhafvaren bland de officerare, som på grund af inuehafvande befattning på stat dertill äro berättigade; att batteri- och kompanischef vid artileriet förordnas af artilleribetälbafvaren; attden tjenstgöring vid nationalbeväringen, som under tiden mellan de årliga vapenötningarna san ifrågakomina, skall med der audantag, hvartill stadgandet här nedan om den batterischef tillkommande aflöning föranleder, i allmänhet bestridas af de vid nationalbeväringen anstälde löntagare, som på grund af innehafvande beställning eller särskildt förordnande äro berättigade till dagaflöningi; att för genomförande snarast möjligt af organisationen af Gotlands artillerikår, det skall åligga artilleribefälhafvaren att, sedan samtlige vid nationalbeväringen anstälde officerare, som fullgjort de för anställning vid artilleriet stadgade vilkor, lemnats tillfälle yttra sig, huruvida de önska anställning i vederbörande grad vid kåren, ofördröjligen till militärbefälhafvaren inlemna till k. m:t stäldt förslag & de officerare, som anses böra vid tillsättandet af de i stat unge officersplatser ifrågakomma; att militärbefälhafvaren skall äga att med iakttagande af bestämmelserna om antalet underofficerare, som under öfvergångstiden må vid artilleriet anställas, efter artilleribefälbafvarens hörande, till tjenstgöring i vederbörande underofficersbeställningar vid artilleriet kommendera lämplige underofficerare vid nativnalbeväringen, börande dervid de, som efter aflagda vederbörliga examina förut tjenstgjort vid artilleriet, företrädesvis komma i åtanke, samt att, sedan befälsstyrkan vid artilleriet gjorts fulltalig, de för armén i allmänhet gällande bestämmelserna skola, i fråga om anställning vid artilleriet af officer eller underofficer, äga tillämplighet.
Rörande vilkoren för de i nya staten uppförda löneförmåners åtnjutande stadgas:
att, i afseende på löner, arvoden, dagaflöning och portion under de årliga vapenöfningarne, lönetillägg för tjenstehästar samt fourageersättning, de beträffande löntagare vid indelta armén i allmänhet gällande bestämmelser skola tillämpas, dock att de för kaptenerna vid artilleriet fastsatta arvoden alltid skola utgå till den, som förrättar batteri- eller kompanischefstjenst, såvida ej särskild öfverenskommelse blifvit med vederbörande schefs begifvande träffad; att beträffande den i staten till militärbefälhafvaren, regementsqvartermästaren, den i militärbefälhafvarens stab tjenstgörande regementsadjutanten och regementsläkaren för tjenstgöring under tiden mellan vapenöfningarna uppförda dagaflöning bestämmelser i fråga om den vid värfvade armén utgående dagaflöning skola lända till efterrättelse; att, som den dagaflöning, hvilken, med tillämpning af bestämmelserna i staten och ofvan meddelade stadganden, vid infanteriet skall för tiden mellan vapenöfvingarna utgå till bataljonsscheferna, kompaniscbeferna, de i bataljonechefernas stab tjenstgörande regements- och bataljovsadjutanterna samt fanjonkarne, hufvudsakligen utgör ersättning för besväret med de värnpliktiges inskrifning och rullföring, dagaflöning af omförmälda slag äfvensom portion, som för nyssnämda tid tillkommer bataljonsadjutanterna och favjunkarne, icke må utgå tör längre tid än den, hvarunder vederbörande löntagare sjelf tjenstgjort uti sin befattning eller, vid förfall för honom, annan icke varit särskildt kommenderad eller förordnad att befattningen bestrida, börande dagaflöning, som sålunda kan komma att afstås, tillfalla den särskildt kommenderade eller förordnade, samt att vid artilleriet den i staten uppförda dagaflöning endast skall urgå till den, som kommenderas att tjenstgöra vid artilleriets skolor, skolande i fråga om dylik aflönings åtnjutande i tillämpliga delar gälla hvad rörande dagaflöning vid värfvade armén är stadgadt.
I fråga om hvad bör iakttagas under öfvergångstiden har k. m:t bland annat stadgat:
att nuvarande militärbetälhafvare skall qvarstå å gammal stat, hvaremot till nya staten skola från 1887 öfverflyttas de två regementsofficerare, som förordnas till bataljonsschefer och batal!jonsområdesbefälhafvare; att den i nya staten för en öfverstelöjtnant bestämda högre lön tillsvidare ej skall utgå; att löjtnant som utnämnes till regementsqvartsrmästare icke skall vara berättigad åtnjuta högre lön än honom som löjtnant tillkommer, börande såsom följd häraf till sådan i allmänhet föreslås öfvertalig kapten; att underofficerare på stat vid fnfanteriet tills vidare icke må tillsättas. men militärbefälhafvaren vara berättigadj tilldela dels arvoden, enligt förut gällande, bestämmelser, åt 20 sergeanter och 16 furirer af första klassen, dels ock dagaflöning och portion, enligt stadgandena i nya staten, åt 8. sergeanter, som kommenderas att förrätta de facjunkare tillkommande åligganden; att arvodeu enligt bestämmelse i gamla staten likaledes må vid infanteriet 1å utgå will 40 korpraler af första klassen, 60 korpraler af andra klassen och 12 spel; att de underbefäl, hvifka arvoden gålunda tilldelas, må under de årliga vapenöfningarne få åtnjuta portion, beklädnad och underhåll i öfverensstämmelse med de i nya staten för befattningar af motsvarande grad lemnade bestämmelser; att af de i staten uppförde 8 afdelnivgsområdesbefälhafvare endast en tillsvidare må tillsättas; att lönetillägg för tjenstehästar och fourageersättning tills vidare icke skall utgå; att irån och med nästkommande Mej skola, enl. nya stateo, vid infanteriet antagas 24 volontärer; att militärbefälhafvaren äger att, med tillämpning af förut angifna grunder, till tjenstgöriug vid vederbörande bataljon och kompani placera den personal, som sålunda kommer att blifva vid inranteriet avstäld; att vid artilleriet utöfver två styckjuokare och en sergeant, som med tillämpning ar bestämmelser i staten 30 Maj 1884 må hafva erhållit fullmakter å sina beställningar eller som framdeles kunna till omförmälda tre befattningar utnämnas, tillsättning af undero:ficerare på stat tills vidare icke må äga rum, hvaremot arvoden, enligt förut gällande bestämmelse, fortfarande må tilldelas 1 styckjunkareo.6 sergeanter; samt att vid artilleriet uppsättning af den nya stamstyrkan genast bör taga sin början, skolande dervid iakttagas dels att, jämte det arvoden enligt bestämmelserna i gamla staten fortfarande må få utgå til 10 konstaplar at första klassen och 10 af andra, från och med 1887 skola antagas, förutom två trumpetare, årligen, intili dess stamstyrkan uppbringats till det bestämda antalet, 15 stamarulleristers, dels ock att, i fråga om dessa trnmpetares och stamartilleristers tjenstgöring, aflöning och uuderhåll, stadgandena i breivec 4 Dec. 1885 skola lända till efterrättelse.
Angående förvaring af gevär och ammunition m. m. förordnas:
att värnpliktig må äga att till utgången at värnpliktsuden hos sig förvara det honom tilldelade gevär, åliggande värnpliktig, som at datta medgitvande vill sig begagna, dels att, då geväret tilldelas houom, afgitva skriftligt erkännande derom, dels ock att vid den mönstriog, hvarom i paragr. 32 värapliktslagen förmäles, uppvisa geväret vid påfoljd för underlåtenhet deraf eller, om geväret btfiones vanvårdadt, att detsamma genast må kunna fråntagas honom; att redan till hittills varande beväringsskyldige utlemnade gevär, som de icke på nyss stadgade vilkor vilja behålla, skola jämte alla i kompanirustkammarne förvarade gevär, bandoler, värjor och öfriga munderingspersedlar, vid vapensyn, som under Januari 1887 bör förrättas, intagas och derefter förvaras i Visby förråd; att den ammunition, som hittills förvarats i de särskilda s. k. ammunitionsbodarne, för framtiden jämvälskall, med undantag af hvad som kan-anses erforderligt å Enholmen, förvaras iVisby; att hyra tör de nuvarande befintliga kompanirustkamrar äfvensom det belopp, som enligt arméförvaltningens artilleridepartements stat utgår för tillsyn och vård af 21 ammunitionsbodar och till hyra af de tomter, hvarpå 19 af dessa bodar äro uppförda, skall, sedan ammunitionen förflyttats till Visby och Enholmen, upphöra att utgå, hvarjämte bodarne må få på offentlig auktion försäljas och försäljningssumma ivgå till artilleridepartementet för att användas till inredning af förråden i Visby och Enoholmen.
Slutligen föreskrifves att, intillldess den nya organisationen fullständigt genomförts, officer vid infanteriet ej må tillsättas eller i högre lönegrad uppflyttas med mindre sådant, utan öfverskridande af den faststälda öfvergångsstaten, finnes lämpligen kunna ske. Den faststälda öfvergångsstaten skall tills vidare gälla, intill dess annorlunda varder i vederbörlig ordning bestämdt. I kommandoväg komma att meddelas de närmare bestämmelser i fråga om nationalbeväringens fördelning på olika truppafdelningar vid öfning och mobilisering, hvilka kuona varda erforderliga. De föreslagna förändringarne af militärbefälhafvarens ämbetstitel och i benämningen & Gotlands inskrifningsområden hafva ej bifallits af k. m:t.
Den nya öfvergångsstaten slutar på en summa af 198,484 kronor 75 öre, sålunda fördelad:
infanteriet kr. 164,198:—
artilleriet 23,027:—
befälsmötesutgifter, expensmedel m. m. 4,496:70
tygstaten 3,100:—
diverse anslag 1,900:55
musik 1,000:—
infirmationsverket 762:50

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Januari 1887
N:r 4.

Folkmängdsförhållanden

på landsbygden:
Stenkumla socken: födde 8, döde 6, inflyttade 38, utflyttade 56; folkmängd 31 December 485; minskning 16.
Träkumla socken: födde 3, döde 3, inflyttade 18, utflyttade 26; folkmängd 31 December 216; minskning 8.
Vesterhejde socken: födde 17, döde 4, inflyttade 45, utflyttade 61; folkmängd 31 Dec.
499; minskning 3.
Lärbro socken: födde 36, döde 22, inflyttade 79, utflyttade 100; folkmängd 31 December 1,379: minskning 7.
Helvi socken: födde 7, döde 10, inflyttade 25, utflyttade 24: folkmängd 31 December 505; minskning 2.
Dalhems socken: född 1, döde 4, inflyttade 389, utflyttade 46; folkmängd 31 December 492; minskning 10.
Ganthems socken: födde 3, döde 8, inflyttade 19, utflyttade 14; folkmängd 31 December 301, samma antal som vid 1885 års slut.
Halla socken: födde 3, döde 3, inflyttade 22, utflyttade 18; folkmängd 31 December 221; ökning 4.
Hafdhms socken: födde 9, döda 6, inflyttade 31, utflyttade [37; folkmängd 31 December 677; minskning 3.
Näs socken: födde 6, döde 5, inflyttade 12, utflyttade 19; folkmängd 31 December 434; minskning 6.
Garda socken: födde 8, döde 13, inflyttade 82, utflyttade 28; folkmängd 31 December 455; minskning 1.
Etelhems socken: födde 10, döde 3, inflyttade 35, utflyttade 38; folkmängd 31 December 499; ökning 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.