Ersättning för ståndskog

skall gäldas af delägarne inom Hafdhems s0ckens andra skifteslag sålunda att
Rangvalds, Per Levander 1/6 mt. betalar kr. 166:72; d:o Jakob Olsson 2/9 mt. och Burge samme man 1/8 mtl bet. kr. 1,221:99; Burge Olof Olofsson 1/8 mtl kr. 256:21; d:o Mårten Persson 1/3 mtl kr. 406:31; d:o Lars Bolin 1/16 mtl kr. 87:88; d:o A. Audersson 1/8 mtl och Siges samme man 3/16 mtl kr. 173:60; Burge Jakob Hansson 1/16 mtl och Siges samme man 1/16 mtl kr. 437:58; Siges Georg Persson 1/8 mtl och Qvinnegårda samme man 11/32 mtl kr. 1,219:54; Siges Olof Nyman 1/6 mtl kr. 430:48; Bols F. Rosengren 1/16 mtl kr. 797:30; d:o Karl Bolin 1/32 mtl kr. 547:24; Kelder K. Csderlund 5/16 mtl, Siges samme man 3/32 mtl och Bals samme man 1/8 mtl kr. 303:87; Kulla Anders Hafdelin 25/64 mtl kr. 39:70; d:o Mårten Persson 1/36 mtl kr. 31:75; Aningåkra Ludvig Qviberg 3/8 mtl kr. 338:05; Qvinnegårda Johan Nilsson 11/64 mtl kr. 340:67; d:o Johan Sigdeliuz 11/128 mtl och Kulla samme man 37/1152 mtl kr. 1,421:90; äfvensom att betalningen skall erläggas inom tre år från tillträdesdagen med en tredjedel hvarje år.
— Delägarne inom skifteslaget nr 2 i Etelhems socken skola utgifva ersättning för ståndskog sålunda att
Bjerby Anders Jonasson 8/32 mtl betalar kr. 291:75; Bjerby Johan Bergvall 5/16 mtl kr. 341:30; Sigvalda Matts Krusell 1/4 mtl kr. 488:30; Sigvalda Jakob Broström 1/16 mtl kr. 234:50; Sigvalda Lars Frendin 1/16 mtl kr. 692:20, samt att af betalningen skall erläggas 1/3 åtta månader, 1/3 sexton månader och 1/3 två år efter den dag, då skiftet blifvit tillträdt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Mars 1886
N:r 25.

Från landsbygden.

Ny kreaturförsäkringsförening
för södra häradet har länge varit påtänkt. En vid allmänt möte i fjor tillsatt komité, bestående hrr L. Cramér, J. N. Sommar, O. T. Lagergren, O. Rosenthal och O. A. Gustafsson, sammanträdde i Hemse och utarbetade då förslag till stadgar, hvilka nu på utlyst allmänt möte 27 sistlidne Februari nästan utan anmärkning antogos. Vid samma möte valdes interimsstyrelse, hvilken hade attsöka k. m:ts befallningshafvandes fastställelse å stadgarne och i öfrigt vidtaga de mått och steg, som för föreningens bestånd kunna anses nödiga. Ur stadgarne vill jag endast nämna, att föreningen vill omfatta endast södra veterinärdistriktet och att hvarje delägare vid inträffande sjukdomsfall endast bör söka veterinären. Sökes qvacksalfvare, meddelas ingen ersättning för förlorade djur. Undras emellertid; om allmogen med sitt intresse, kommer att understödja den nya föreningen.

Till nämdeman
i Hafdhems och Hablinge distrikt har valts landtbrukaren Ferdinand Hermanson, Hafvor i Hafdhem, hvilken vid tinget i måndags gjorde sitt inträde.

Såsom något ovanligt,
hvilket sällan om ens någonsin existerat här på söder, kan omnämnas, att ofvannämda val blifvit öfverklagadt. Skälen i de anförda besvären skulle vara att en person icke tillåtits rösta (och detta derför att han ej betalt sina kommunalutskylder), hvliken hade, påstås det, rösträtt, och att en annan fått rösta, som icke hade sådan. Domaren anmärkte, då ärendet föredrogs, att, om dessa röster frånräknas eller tilläggas, sådant icke det ringaste inverkar på valets utgång. Och klagomålen underkändes.

Bråkigt.
Vid tinget i söder söktes lagfart å en hemmansdel, jag tror, från Sproge, som betecknades af ett bråktal med niosiffrig nämnare och slöts med någonting på 700,000000 (sjuhundramillioner). Domaren anmärkte, att, om en sådan del i framtiden vid arfskifte skulle delas emellan flere barn, det blefve förenadt med svårigheter.

Det har roat mig
att se efter huru långt på kringliggande trakter man kan se röken från den höga skorstenen på Alfva ångsåg. Detta sågverk, som ett par gånger varit omnämdt, har i vinter haft riklig tillgång på stockar och vill man öfvertyga sig att på Söder ännu finnas stora, tjocka träd, är det intressant att der göra ett besök. Se der en ek minst 6 alnar i omkrets, der en fura, en aln drygare, och riktiga praktexemplar af björk, alm och ask, det bästa Skobel virker Men det var sant, jag glömmer röken. Jo, den ses grant vid Myrungs i Linde, Bjers i Löjsta, Gardarfve i Fardhem, Boxarfve i Levide, Stenbro i Silte, Stora Karlsö, Barsalder i Grötlingbo, Rone kyrka, Närs backar och Vestlans i Burs.

Hablingbo, 16 Mars.
En präktig vinter
och ännu präktigare slädväg har här nu hos oss varit rådande sedan Knutstid, och kunna de gamla ej minnas en sådan jämn, stadig vinter med ty åtföljande slädväg med så ringa snö; men så ha ej heller så många körslor af sten och skog blifvit utförda på många långa år som just denna vinter, förutom all åkning til Lyst.
Vinterfodret har väl tämligen hopkrupit, men en hel hop spanmål och godt om halm är inneliggande och vi möta med förhoppning och glädje nordens sköna vår.

Om folkskolan
skall det väl heta att den går framåt, men går det på viesa ställen så der tämligen långsamt. Månne ej skolstadgan, så ny den är i flere stycken, tarfvar omändring. Månne ej detta utgör ett hinder för hennes utveckliog: att staten ej bygger våra skolhus och helt och hållet öfvertager aflöningen ? Bådas genomförande skulle förekomma många tvister från inspektören och församlingen ända ned till skolläraren och dymedels föra skolan raskare framåt.

Till gamla stammen
må man väl räkna de ännn lika krya som åldriga makarne i Halbenartve gård: Olof Jakobsson och hans hustru, hvilka båda göra siva kyrkobesök och då och då göra sin lilla lostresa och således ännu äro i fall verksamhet. Han född 1805 och hon 1811 ingingo 11 Okt. 1830 bjonelag, och ser det ut som jernbröllop der skulle ifrågakomma i kretsen af barnbarn och barnbarns barn. Och jern i blodet tyckas de hafva i en tid, då läkarne klaga öfver blodbrist, bleksot o. 8. v. Ätven vid Domerarfve finnes en rask åldring, född 1803, som ännu är kyrkobesökare och som den tid sången utfördes från koret var en väldig korsåvgare, hvars toner genljödo i kyrkans hvalf: att moderera rösten m. m. dermed var den tiden ej så kinkigt.

De vid Ejstastranden
så sorgligt omkomne hafva ävhu icke, när detta skrifves, påträffats oaktadtträgetsökande.
Innan jag för denna gång nedlägger pennan, ville jag för brr skollärare påpeka uppropet från Gotlands fornvänners styrelse, att de hvad på dem ankommer, såsom stående midt ibland eller jämte folket, äfven draga sitt lilla strå till fornsalens vidmakthållande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Mars 1886
N:r 23.

I konkurs

hafva försatts f. länsman Jobn H. Smedberg, Botarfve i Sanda, samt hemmansägarne Teodor Hellgren, Bjerges i Ala, och Olof Oiofsson, Sigters i Hafdhem, hvilken sistnämde afrest till Amerika.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Februari 1886
N:r 11.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Hafdhems socken: födde 5; döde 12; inflyttade 29; utflyttade 39; folkmängd 31 sistl.
December 680; minskning 17.
Näs socken: födde 5, döde 7; inflyttade 10; utflyttade 7; folkmängd 31 December 440; ökning 1.
Rone socken: födde 25; döde 19; inflyttade 39; utflyttade 49; folkmängd 31 December 1,058; minskning 4.
Eke socken: födde 3; död 1; inflyttade 17; utflyttade 19; folkmängd 31 December 240; ingen ökning eller minskning.
Dalhems socken: födde 11; döde 4; inflyttade 36; utflyttade 34; folkmängd 31 December 503; ökning 9.
Ganthems socken: födde 5; döde 4; inflyttade 6; utflyttade 13; folkmändg 31 December 301; minskuing 6.
Halla socken: födde 6; döde 4; inflyttade 17; utflyttade 18; folkmängd 31 December 218; ökning 1. 3
Lärbro socken: födde 34; döde 29; inflyttade 81; utflyttade 99; folkmängd 31 December 1,386; minskning 13.
Hellvi socken: födde 7; döde 8; inflyttade 29; utflyttade 47; folkmängd 31 December 507; minskning 19.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1886
N:r 2.

Till fjerdingsmän

i södra fögderiet äro tills vidare förordnade: Karl Johan Flodman för Visby södra landsförsamling och Vesterhejde socken, Karl Potter Jakobrson för Stenkumla, Johan Hejdenberg för Träkumla, Johan Emanuel Wiman för Wall och Atlingbo, Jakob Petter Nygren för Hogrän, Kristian Hem ström för Eskelhem, Oskar Wsssman för Tofta, Adoif Krusell för Sanda, Nils Henrik Hejdman för Vestergatn, Johan Fredrik Hederstedt för Hejde, Lars Niklas August Enequist för Väte, Oskar Fredriksson Klinte, Jakob Petter Sandström för Fröjel, Petter Israel Ekström för Fardhem, Linde och Löjsta, Lirs Henrik Suodvall för Levide och Gerum, Karl Johan Jonsson för När, Lars Östman för Lau, Anders Pettersson för Burs, Johan Melin för Stånga, Lars Petter Viman för Alskog, Lars Levin för Lye, Lorens Herman Forsberg för Etelhem, Karl Hemmander för Ejsta, Nils Lydal för Sproge, Johan Lundgren för Hablingbo, Olof Cederlund för Silte, Daniel Sjöström för Rone, Axel Holmberg för Eke, Vilhelm Vählberg för Alfva och Hemse, Lars Gottfrid Rondal för Öja och Hamra, Olof Segergren för Vamlingbo och Sundre, Johan Petter Hamberg för Grötlingbo och Hafdhem, Olof Lingvall för Näs och Karl August Karlsson för Fide. I Mästerby och Garda socknar utgöres fjerdingsmansbestyret tills vidare turvis af hemmansägarne.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1886
N:r 1.

Från landsbygden.

Tre tama gäss
vid Frixarfve i Rone hafva helt nyligen med vildgässen flugit från ägaren till varmare trakter i söder. Man följde dem till kusten och trodde, att de skulle stanna vid holmarne, men förgäfves.

Fiskeri.
Natten mellan 18 och 19 d-nuts hade 2 båtar satt vid Herta i Burs, dervid den en fått sammanlagdt 55 valar strömming.

Sin belåtenhet
med magasinsräntaus nedsättning har allmogen vid nu skedde ändringar allmänt uttryckt, n. b. der räntan är sänkt.
I Rone sockenmagasin fnnes en skopa för mätning och kastning, som vär årtalet 1 757.

Sjuklig tid
med lunginflammation och nervfeber bar börjat på landsbygden och flere dödsfall ha inträffat.

Ångsågen
på Ronehamn med lokomobil och tillbehör är såld till ett bolag i Sproge för timmer sågning i stor skala. Alva ångsåg skall äfven flyttas till norra delen af landet.

Enkan Anna Erasmidotter
från Smiss i Eke, som ehuru mindre vetande på eftersommaren i fjor rest den långa vägen till Amerika, har derifrån helt nyligen åter kommit, och det ser ut, som om denna resa verkat god på hennes förstånd, ty bon uppför sig nu under sina vandringar efter hemkomsten rätt likt andra menniskor. Men så lär hon på andra sidan atlanten ej haft glada dagar.
När hon berättar detta, gråter gumman som ett barn. Sina barn, som hon skulle besöka, säger hon sig aldrig träffat. Men deremot en hel mängd som bebandlat henne illa, Sist blef hon inspärrad på ett hospital för sinnessjuka, der hon med bakbundna häuder i sällskap med andra fånar drefs för piskan. Isin nöd säger hon sig anropat Gud om befrielse, och en dag kommer en herre och säger: nu »smissmor» skall ni få resa hem. Denne man (som troligen, fastän hon ej vet derom, var hennes son) löste biljett och följde henne till Stockholm. Denna tjenst och denne man har djupt fäst sig hos benne. Nu vill hon i ro förblifva hemma till döddagar.
I fjor vid denna tid nämds jag i Gotl. Alleh; några drag ur hennes lif och hennes boriresa, hvarför jag äfven i år ville nämna detta, helst som hon är ryktbar och populär bland allmogen och alltid närvarande vid tingen, auktioner och större folksammankomster. Hennes växlande öden i lifvet, vore nog värda sitt eget lilla kapitel.

Vår s. k. modernärmg
är ju jordbruket. Och jag antager, att de fleste utaf tidningens läsare äro jordbrukare.
Derför tänkte jag meddela några spridda drag om burndant detsamma tett sig här för det nu snart tillindagångna året 1885.
Väderleken har i år ej varit gynsam, Försommarn ovanligt torr, eftersommarin lika ovanligt våt. Den kalla, torra våren gjorde Kornet kortväxt, en del »kom ej i ax», som allmogen säger, och der axbildningsn försigsick ordinärt, blef det »bara ax», endast 1/2 lot långt mångenstädes, Vid bergningen vållade detta, att en stor mängd koru ej af räfsorna typfiskades, utan blef qvarliggande; kornet blef mörkt och fullt at orenbeter, sten och jord. Klövern har i år varit så kort, tunnoch dålig som den ej varit på ett par decennier och hårdvallshöet lika så, men det lilla, som deraf fåtts, har varit af utmärkt beskaffenhet. Myrfodret har derför i år stått ovanligt högt i pris, 30 till 40 kr. häcken. Kornkalmen är också i år odryg, hvarför hästarne lära få spisa hackelse i långa banor. Rågen gaf en god skörd, visserligen ej särdeles vigtig vara, men dock ymnig a\’kastning efter lass, 2 1/2 till 3 tuunor; halmen såväl af råg som hvete af god besksffenhet. Hvetet gaf omkr, tannor efter lass (65 band) Förvågra, som 1j istid bergade densamma, utrann nog eu tredjedel på roten. Ea del hemmansägare fingo sivasädesskylar illa skadade af det myckva, ihållande regnet på eftersommaren, och särskildt kornet led deraf ganska kävbart. s. k, hafreår var det ej heller, men den hafre £om bergades god var vigtig och kärnig. Denna sorts säd odlas ej mreket och det som sås användes merändels till hästarnes utfodring. Potatisen, som i September månads slut ansågs ej fallt mogen, upptogs för sent under regn cch slask i midten af Oktober och hade genom vätan tagit röta, så att en del fått mer än halfva FÖRRE GER förstörd. Om den upptagits i slutet af Sept-mber, hade den sannolikt varit räddad. Största delen af allmogens kreatur fingo äfven, oförsvarligt nog, vistas ute under det stora regnvädret i oupphörligt regn i åtta dygn i Oktober. Att sådant kan förderfva kreaturen, är ju sjelfklart, Hosta och andra sjukdomssymp:omer hafva derefter visat sig, På grund at de låga prisen har man rödgats sälja sin säd till det yttersta och när sålunda påströet är borta, får man nog se magra kreatur på våren. E1 storoförståndighet tror jag ligger deri, att mårga sitta med 4 hästar, då de deremot ej bafragmerajän två kor. Nej, korna böra intaga främsta platsen.
Lin, hampa, ärter, vickir, betor och rofvor odlas här på söder jämförelsevis litet. Skörden häraf var dock god. Ett undantag gjorde morötterna, som lemuade rivga afkastning.
I och för utdikning af åkrarna vill jag utfrycka som ett önskningsmål täckdikning omsorgsfullt verkstäld. Men innan den kan försiggå, bör jorden vara fullständigt afdikad med öppen afdikning och väl planlagd. Eadast i så fall skall vårt jordbruk lyckas, och vi ej beböfva grufva oss så förfärligt för ett itemveraturförhållanden så växlande år som år 1885.
Jordbrukaren bör ej görastorslagna beräkningar hvilka endast med stor kostnad kunna realiseras, utan han bör gå sakta och lugnt till väga, endast så att säga med tupp\’jät, men göra allt med klokhet och omtanke, om än aldrig så litet, och han skall på ett sådant land som Gotland vinna härliga segrar. Detta kan bovisas bland aunat deraf att en mängd småländingar, som på en liten jordtäppa slagit tig ned här, stå sig bra och taga vodubbelt bättre skördar än de så att säga infödde.
Gute.

Till Amerika.
Från Hafdhem reste häromdagen en ung hemmansägare, hvilken ej längre kuude håller ut på stället härstädes, emedan skulderna öfverskredo inkomsterva, Han sålde innan sin afresa till en bekant i närheten åtskilligt bo hag och kreatur och erhöll derför respenningar. Flere fordringsägare blefvo lurade, ensamt tvänne sådana hade att fordra 1,100 kr.
tillhopa. Hemmanet är »Hypotiseradt» så att af datta har man ej mycket att vänta. Vår sagesman påstår att orsaken till hans ruinerande voro verkningar af det tryckande laga skifte, som derstädes kort förut blifvit verkesäldt, samt de dåliga tiderna.

En väderleksspåman
å Söder, som i många år förutsagt hvad väderlek man hade att vänta, har förklarat att »slädväg» och snö skulle inträffa före jul, och han tror äfven på slädväg i julbelgen, — få se, om det slår in.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 December 1885
N:r 102.

Från landsbygden.

Ett fickurs märkvärdiga öden.
En person vid Sigdes i Rone förlorade, under det spillningen utkördes på åkern på törsommaren, sitt ur. Man letade allt hvad tygen höllo, men fann det ej. Derefter plöj les åkern åtskilliga gånger, såddes med höstsäd, hvilken äfven året derpå bergades, hvarefter åkern sedan på bösten i fjor (1884) höstplojdes med väudplog. Rätt som det var observerar den plöjande vågonting blankt i tiltan och — uret var funnet: Det märkvärdiga härvidlag är dock nu ej slut. Uret återstäldes till ägaren.

Ett högst ovanligt stjernfall
iakttogs 27 Nov. på qvällen under halfklar himmel och stark, byig storm från ost till sydost. Termometern visade 4 grader kallt. Som ett bevis på buru talrikt meteorstenarna töll» kan nämnas att på fem minuter kunde räknas ända till 650 oc en stor del deraf syntes brinnande och träsande slockna tätt vid marken. Sedan sjelfva stenen slocknat, syntes alltid efteråt en lång strimma vppfyld af små hvarandra korsande gnistor. Det hela, ett på samma gång praktfullt och storartadt skådespel, hade lockat ut folken ur husen, tämligen högt förkunnande att nu måtte verldeus sista tid vara kommen. Fenomenet varade visserligen ända till midnatt men var talrikast och starkast mellan kl. 6 och 7 på qvällen.
Om samma nraturföreteelse skrifves till oss från norra Gotland:
Ert stjernregn af högst sällsynt prakt visade sig igår, 27 Nov. från kl. 5 till 10 e.m. och fortfor kanhända ännu senare på natten.
Från den triangel, fom bildas af stjernbilderna Väduren, Perseus och Andromeda inströmmade på bimlahvalfvet i hvarje sekund massor af meteoriter, som med mer eller mindre lysande eldstrålar refflade luftkretsen i alla väderstreck. De flesta drogo raka eldstrålar efter sig såsom en gevärskula skulle göra, men ofta beskref meteoriten en sigsag bana som tydde på att den icke hade kulform, utan var flat eller aflång.
Stjernskotten inom den ofvanvämda triangeln utmärkte sig genom inga eller högst obetydliga strimmor; de uppflammade och dogo samma punkt, hvaremot de som närmare horisonten kommo inom luftkretsen ofta drogo eldstrålar efter sig, som syntes en god stund efter det meteoren försvunnit.

Åskslaget i Hafdhems kyrka,
som visserligen förut är omtaladt, är dock så märkligt, att jag måste, sedan jag närmare åsett dess verkningar, här beröra det. Strå len, som först träffat tornets spira, har där delat sig och följt de båda sparrarne, som den rispat och befriat från bräderna. Dereftir hafva båda strålarne, en på vestra och den andra på södra sidan, gått in i murarne mellan stenarne, dervid hela det förut bristfälliga tornet skakat:, så att det nu fått en mycker stark lutning åt öster. Södra muren har blitvit klufven, en stolpe i klockhålet bortkastad, hvarjämte strålen orsakat åtskilliga synliga och osynliga ras af sten och grus i murarne.
Urtkommen på östra sidan har strålen afkastat fem tegel af skeppets tak, derifrån hoppat till ett j-rnankare i muren, dervid gjort åtskilliga snedsprång dels till orgeln med dess förgy lningar och dels till hvalfvet ofvanför. Men det märkvärdigaste af allt tyckes mig att en fönsterpost af trä rispats ifrån fönstret till hela sin längd utan att en enda ruta skadats. Detta åskelags skador å tornet äro af den beskaff-nhet, att de ej gerna kunna säkert uppskattas eller värderas, emedan verkningarne i de icre murmassorna ej kunna ses.

Torgdagen
i Hemse i Nov. har man kallat den stilla, och fastän en stor mängd folk med kreatur hade infonvit sig, var dock allt stilla lugnet. Några kor såldes dock till et: pris af mellan 40 och 60 kronor, sex oxar 65 till 95 kr. samt ett par hästar till 50 kr. st. I öfrigt verkstäldes åtskilliga hts\’byten, några ungnöt såldes och trädgårdsalster såsom äpplen, kål, rofvor och morötter exponerades med strykandeafsättnivg.
Torgdagen å

Sandesrum
derförut i Oktober, som utmärkte sig för vackert väder och en stor mävgd slöjdalster, var för kreaturshandeln lika stilla. Jag vill här nämna, att det infanno sig en stor mängd bleckslagare, köpparslagare, krukomakare och jernhandlare, ja man sålde visserligen en och annavu duk ochtyger, men jag anser, att myndigheterna ej böra vara raska åtal härvidlag, helst under sådana tider som nu.

Sundre 28 Nov.
Okändt strandadt fartyg
Natten me\’lan 10—11 Nov. såg man på grundet Udden –häratanför en topplanterna, hvilken icke rörde sig ur stället. Sedan dagen började gry, syntes på nämda grund en stor och tungt lastad ångare; men innan båten från land framkom till den strandades hjelp, kom ångaren flott, hvarefter h&n lade till sjös. Utkommen ett stycke från land, ändrade ångaren åter kurs och styrde följaktligen tätt förbi många farliga grund; men slapp dock förbi.

Ett sylspett
af 3 tums längd påträffades bäromdagen i ett slagtadt kreatur, sedan kreaturet (en ko) blifvit behörigen uppskuret.

Hallströmska stenbrottet i Sundre.
I detta sandstensbrott är numera endast en urbetare sysselsatt. Det förljudes att ägaren byggmästaren K. Hallström i Stockholm sålt sina hirvarande gårdar, sedan han erfarit att de gifvit en för ringa afkastning. Dei storartade affir, som nämda man här i åratal bedrifvit, kommer såldes att helt och hållet upphöra.

På en grindstolpe
af sandsten, nyligen upptäckt, kan läsas föl jande i runskrift inristade ord: «ägaren af denna gård bar under dyr tid låtit uppsätta detta hus och nedsätta denna griudstolpe.
Stolpen har tydligen en längre tid legat i jorden. Skada blott att förstörelselystna menniskor sönvderkrossat detta fynd, för att begagna det som pinnar i stenmurar, på hvilka, iföljd af laga skittet, ingen ända är.

Sorglig tilldragelse.
Vid bröllop plägar den ovanan, bland många andra, förekomma, att ortens skyttar samJag till bröllop huset för att, som det heter, «salutera för brudparets välgång.» Under sådana förbållanden hände det vid Vestergårda i Sundre, att en dräng illa skadade sig i högra handen.

Vackert så.
Potatisen har på många ställen härutåt gifvit, en om man så vill säga, oväntadt stor afkastning. Till dömes kan anföras, att en hemmansbrukae här i trakten, efter två tunnors u säde, fick tretton tunnor. En bondei Hamra, som satt tre tunnor, fick tyratio. I Hamra har ock potatisen i år varit särdeles gifvande. Rigen, kornet m. m. ha deremot der varit ganska klent.

Viborgska smällen.
En okynnig pojke företog rig häromdagen, utt: med en dynamitpatron söka efterapa Viborgska smällen. Oförståndigt nog lades patronen tillika med andra exploderande ämnen allt för nära ett boning-hus, och smällen följdes derför af några glasrutora splittrande. Att inga större skador uppstodo, ärförvånansvärdt.

Väderleken.
Vädret är här, i förhållande till den sena hösten, rätt vackert. Kylan har nu några dagar varit ganska sträng, ändu till 4—5 grader. Snö har icke fallit; deremot förekom här tisdagen 24 Nov. en häftig hagelskur, som för några ögoublick hvitfärgade marken, En likadan hagelskur nedkom torsdagen 26 Nov.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 December 1885
N:r 96.

Uppgift

på folkmängden och taxeringsvärdena för fast egendom äfvensom inkomst bevillningen inom nedannämda socknar enligt senast hållna mantalsskrifnings- och taxeringsförrättningar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 November 1885
N:r 89.

Borgerligt äktenskap

ingicks igår inför kronofogden Bokström mellan husbondesonen Johan Gerhard Tomasson, Nisse i Hablingbo, och husbondedottren Anna Dorotea Olofsdotter, Antarfve i Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 November 1885
N:r 89.

Väghinder.

En större bro å allmänna vägen från Eke till Sandesrum utanför Antarfve gård i Hafdhem kommer 5 och 6 dennes att rifvas och omläggas, under hvilka dagar resande i stället kunna färdas å vägen förbi Snevide och Hemöstris gårdar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1885
N:r 79.