Dödsfall Lars Olofsson

Tillkännagifves att f. d. Hemmansägaren Lars Olofsson efter ett kort lidande stilla afled vid Libbenarfve i Hafdhem, d. 30 Oktober 1890 kl. half 3 e.m, i en ålder af 90 år, 3 månader och 27 dagar; sörjd af barn, barnbarn och barnbarnsbarn, samt slägtingar och talrika vänner.
Katharina Nilsson. Mathias Nilsson.
Sv. Ps.-b, 484 v. 4, 5.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 November 1890
N:r 171

Gotlands läns landsting,

det 28:de lagtima, har i dag sammanträdt. Sedan k. m:ts förordnande för häradsh. Waldenström att vara tingets ordförande blifvit uppläst, helsade han tingets ledamöter välkomna till de förhandlingar och avogelägenheter, som tillhöra landstingets uppdrag. Förlidet år mottog han med tvekan, förordnandet att leda tingets förhandlingar, men med hågkomsten af den välvilja, det tillmötesgående och öfverseende, som under fjorårets ting mötte honom, hade han mottagit förnyadt förordnande utan tvekan i hopp att fortfarande få röna uttrycken af samma känslor. I de många frågor, som från länsstyrelsen voro till tinget hänskjatna, hoppades han att tinget skulle från landshöfdingens sida få påräkna all den sak: kunskap och allt det intresse, som han alltid visat för länets angelägenheter.
Vid derefter förrättadt upprop befunnos samtlige ordinarie ledamöter närvarande, hvadan finget utgöres af följande personer:

För Visby stad:
Lektor Bergman.
Fabrikör Hellgren.
Bankdirektör Petterson.
Häradshöfding A. Waldenstöm.
Bankdirektör G. Kolmodin.
Öfverstelöjtnant P. F. Ihre.

För norra häradet:
Kapten Broander.
Nämdem, L. Granberg, Granskogs, Dalhem,
Landtbr. L. N. Eklund, Nygårds, Fole,
Landtbr. O. L. Björkegreo, Angelbos, Läbro,
Nämdem. O. Löfvenberg, Laubage, Stenkyrka,
Direktör Gardell, Stenstugu, Endre,
Riksdagsm. P. Larsson, L:a Fole, Fole
Hemmansäg, L. P. Bodin, Grausne, Lokrume,
Landtbr. M. Larsson, Skäggs, Veskinde,
Nämdem. L. P. Christensson, Norrbys, Hörsne,

För Södra häradet:
Nämdem. O. N. Bolin, Gandarfve, Alfva,
Husbonden L. Pettersson, Hallbjens, Lau.
Husbonden J. Ohlsson, Kyrkeby, Etelhem,
Husbonden J. Hägg, Hägvalds, Gerum,
Nämdem, F, Hermansson, Hafvor, Hafdhem,
Riksdagem. L. Norrby, Stenstugu, Fardhem,
Nämdem. O. R. Pettersson, Liffride, Stånga,
Hemmansäg. J. Uddiv, Ungbåtels, Stånga,
Nämdem. J. F. Sahlsten, Sallmunds, Mästerby,
Hemmansäg, O. Pettersson, Hallute, När.

Till sin vice ordförande uteåg tinget med 22 röster riksdagsman P. Larsson.
Föredragningslistan genomgicks derefter, hvarvid de ärenden utsöndrades, som ansågos kunna till omedelbart afgörande företagas. För de öfrigas förberedande be handling tillsattes följande 10 utskott, hvarvid till grund för valen lågo af vid föregående landsting utsedde komiterade uppgjorda förslagslistor:
1:a utskottet (sjukvården): hrr Valdenström, Hellgren, L. Granberg, L. N. Eklund, J. Hägg.
2:a utskottet (skogs- och mossodling):hrr M. Larsson, F. Hermansson, L. Norrby.
3:e utskottet (blind- och dötstumundervisning): htr Valdenström, H. Pettersson, P. Larsson.
4:e utskottet (fiskerinäringen): hrr O. L. Björkegren, K. V. Gardell, L. Pettersson.
5:e utskottet (folkhögskolan): hrr G. Kolmodin, Broander, P. Larsson, O. N. Bolin, O. R. Pettersson.
6:e utskottet (Fornsal och slöjd): hrr Bergman, L. P. Bodio, J. Ohlsson.
7:e utskottet (premiering af hästar och nöt): hrr Broander, L. P. Christensson, J. Uddio, J. F. Sahlsten, Olof Pettersson, Hallute.
8:e utskottet (utgiftsstaten): hbrr Bergman, H. Pettersson, P. F. Ihre.
9:e utskottet (protokollsammandraget): hrr Valdenström, Kolmodin, Ihre: 10:e utskottet (valförslagen): hrr Hellgren, O: Löfvenberg, M. Larsson, O. N. Bolin, L. Norrby.
— Riksdagens förslag till ändrivg i landstingsförordningen, hvarigenom = bestämmes, att tjenstgöringstid för landstingsmån skall vara två år, räknade från och med 1 September det år, då valet skett, bifölls af tinget.
— Landshöfding Poignant utvecklade derefter i ett längre anförande motiven till de framställningar, som af länsstyrolsen gjorts till landstinget.
Hvad först anginge den afregeringen understälda frågan om lasarettsläkarnes aflöning och tillsättning m. m., så ville han som ett uppslag nämna den mening som länsstyrelsen sannolikast komme att omfatta. Lättast vore frågan om pensioneringen, ty det vore en gifven fördel för landstinget att fritagas från sin nuvarande skyldighet härutinnan. Staten har gifvit pensionsrätt åt landtmätare och må ock kunna ge sådan åt lasarettsläkare, I fråga om aflöningen hade medicin.-styr. varnat ländstingen för att helt skjuta ifrån sig denna, hvarigenom landstingen förlorade makten att ordna sitt sjukväsende. Bättre vore då att staten lemnade ena hälften och landstingen den andra.
Rörande tillsättningen af dessa platser borde k. m:t utnämna efter förslag af medicinalstyrelsen och: förord inom förslaget af lasarettsdirektionerna.
Till den qvinliga kursen vid folkhögskolan voro 250 kr. begärda, ett anslag som visat sig väl behöfligt. Lärarne uppoffrade 2 månader af sin lediga sommartid för att gratis undervisa.
Beträffande anslaget till en fiskeritillsyningsman påpekades, att just nu vore en gynsam konjunktur att af statsmedel få bidrag till fiskeväsendet, sörskildt till förbättring af fiskehamnar. Sådant kunde naturligtvis endast lemnas åt sådana orter, der fiskeritillsyningsman finnes.
Det begärda anslaget till mosskulturen ar 500 kr. för ett år torde kunna nedsättas till 300, om anslaget finge utgå för 3 år med fria händer för hushållningssällskapet att sjelf ordna saken eller låta mosskulturföreningen anställa rön. Mycket vore ännu outrönt: t. ex. huruvida myrkorn vore lika dugligt maltkorn som korn vuxet på fastmark.
Hästpremiering efter Skaraborgssystemet voro icke opröfvad: sådan hade skett i Östergötland. För framtiden kunde man hoppas bidrag af statsmedel härtill. Det anslag, som nu begärdes af 500 kr., att utgå hvartannat år, kunde då nedsättas till 250 kr.
Äfven i fråga om anslaget till nötpremtering kunde man framdeles vänta nedsättning.
Vederbörande synas ha kommit till insigt af obilligheten att äfven små län finge bidraga till lika belopp med statsbidraget. Gotland borde t. ex. aldrig behöfva lemna mera än hälften mot staten.
Till folkhögsskolan begärdes anslagets förnyande för 9 år för att möjliggöra inköp af eget hus, Hushållningssällskapet hade köpt tomt och tänkte bygga åt skolan, blott man hade visshet för hyresbeloppets utgående under 9 år. Då hunne bygnaden dermed amorteras.
De törenade landtmanna- och folkhögskolornas ekonomi var nu sådan, att från landstinget lemnades till folkhögskolan 2,000 och af staten 2,000 samt dessutom af staten till landtmannaskolan 4,000 kr. Kanske skulle man vid bygnadens uppförande ock kunna räkna på enskildes offörvillighet genom gåfvor ät materialier. Den af artisten Hägg kostnadsfritt lemnade ritningen kunde tjena som ett mönster för ritningar till bostäder från det praktiska Eagland. Hvar enda detaljritning hade han dessutom lofvat utan ersättning lemna. Den nya lokalen skulle för öfrigt äfven inrymma en frökontrollanstalt, der undersökningar liksom f. n. är fallet komme att utföras mot 1/3 af den taxa, som vid sådana annars är vanlig.
Landstingets revisorer hade anmärkt att af 10 landstingsmän 14 resor i landstingets ärenden blifvit debiterade i strid mot reglementet, som bestämmer, att der jernväg finnes sådan skall användas.
I öfverensstämmelse härmed hade revisorerna uträknat att följande landstingsmän fått betalda för höga reseräkningar, nemligen:

Revisorerna hade derför yrkat, att de öfverskjutande beloppen skulle till landstingskassan återbäras.
Det uppstod en stunds tystnad i salen efter berättelsens föredragning. Ordet begärdes af hr Bergman; rom, då det anmärkta förhållandet sannolikt tillkommit af missförstånd af hvad lag stadgar, yrkade bifall till hvad revisorerna hemstält. Sedan ordföranden erinrat, att strängt formelt vore rätta formen att tinget beslöte väcka talan hos vederbörande om åläggande af med!ens återbärande och br Kolmodin instämt med hr Bergman, beslöt tinget att medlen skulle genom tingets kamrer infordras och att om dervid någon vägran förspordes göra frågan derom på framtida pröfning beroende.
— Landstinget åtskildes derefter kl. 1/2 12 för att egoa återstoden af dagen åt utskottsarbeten och qvällen åt supé på länsresidenset.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 September 1890
N:r 151

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141

Folkhögskolebestyrelsen

har vid sitt senaste sammanträde fördelat statsanslaget (450 kr.) till understöd åt qvinliga elever på följande sätt: Selma Olsson Hablingbo 10 kr.; Desideria Jakobsson Kräklingbo 10; Hulda Konradsson Hablingbo 10; Emma Mattsson Hablingbo 10; Emma Nilsson Hafdhem 10; Matilda Pettersson Väte 20; Maria Johansson Tofta 20; Amalia Lagergren Hafdhem 20; Emma Östergren Vamlingbo 20; Josefina Södergren Vamlingbo 20; Maria Hansson Öja 20; Selma Hansson Bilte 20; Amanda Tomson, Eskelhem 20; Hilda Elisson Klinte 20; Amalia Jakobsson Fide 20; Manna Olsson Ardre 20; Hulda Tomasson Väte 20; Emma Osterman Fide 20; Anna Herlitz Halla 28; Laura Ahlbom Hemse 28; Vilbelmina Falk Stånga 28; Agnes Berggren Fide 28; Johanna Boberg Sanda 28.
Dessa belopp finnas att afhemta hos skolans föreståndare.
Till landtmannaskolan hade 10 anmälningar ingått. Till frielever med understöd af kr. 16: 67 i månaden så länge kursen varar, samt med stipendium af 200 kr. till 18 månaders kurs i Skåne antogos: Rikard Vedin, Etelhem, Gunnar Bodin, Lokrume, Johan Jakobsson, Viklau, Arvid Vittberg, Mästerby, Kristian Johansson, Fardhem och Johan Broström, Fårö.
Dessutom antogs Gustaf Schoug från Östergötland.
Äfvenledes beslöt styrelsen att förnya sin framställning till landstinget om anslag af 250 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 September 1890
N:r 135

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Augusti 1890
N:r 124

Entledigande.

För att lemna distinktionskorpor vid Klinte kompani ur 4 Olsson och vid: Hafdhems komp. nr 100 Olsson tillfälle till återkommendering till volontärskolan å Karlsborg hafva de på egna ansökningar entledigats från innehafvande af distioktionskorporalsbeställningen med bibehållande af dem som undertefälsbeställningar såsom; vice korpraler vid samma kompani.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Augusti 1890
N:r 118

Till ledamöter i pröfningsnämden

för året har länsstyrelsen utsett:
lektorn C. J. Bergman, häradsskrifvaren Karl Nordahl, vagnmakaren K. Lindell, nämdemannven T. Viberg Endregårda i Endre, nämdeman P. Johansson Vellarfve i Roma; kyrkoherden K. F. Reuser i Stenkyrka, hemmansägären L. N. Eklund Nygårds i Fole, kalkbruksägaren L. D. Siltberg i Rute, handlanden Gunnar Bachér i Slite, skolläraren Viktor Carlsson i Gothem, hemmansägaren O. A. Nordström Björkbage i Dalhem, nämdemannen J. Österberg Hedeby i Kräklingbo, hemmansägaren J. O. Jacobsson Botval da i Ardre, hommansägaren A. J. Bergman Botvede i Sanda, styckjunkaren J. Vessman i Hogrän, handlanden R. Snöbohm i Klinte, hemmansägaren Joh. Johansson d. y. Gardarfve i Fardhem, hemmansägaren Herman Rosendal Rosarfve i Hafdhem, kyrkoherden P. R. Kullin i Vamlingbo, bemmansägaren Lars Jacobsson Tomsarfve i Eksta, handlanden Gastaf Cramér i Rone, bankdirektören W. Åkerman i Stånga, och hemmansägaren Anton Lagergren Kyrkebols i Garda.
Nämden sammanträder fredagen 19 nästkommånde September.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Juli 1890
N:r 113

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går inom Hafdhems och Näs församlingar, dervid biskopen biträddes af kontraktsprosten Alfvegren och kyrkoherde Uddin i Sanda.
Den af pastor afgifna embetsberättelsen innehöll i hufvudsak:
Ställningen inom församlingen. Under de 10 åren från senaste visitation har tillståndet inom församlingen blifvit så till vida sämre i kyrkligt afseende som de offentliga gudstjensterna nu blifva mera sällan besökta äfven af dem som ej affallit från kyrkans bekännelse. Detta gäller äfven nattvarden. Många af de unga uraktlåta att låta admittera sig till densamma. Mot söa- och helgdagens helighållande vore intet att anmärka i allmänhet. Husandakt öfvades inom en del familjer. Församlingslifvet företedde hvad det yttre beträffar flere ljusa än mörka sidor. Grof brottslighet är sällsynt; på tio år har ej något större brott begåtts inom pastoratet. Af gröfre laster tycktes dryckenskapen finna de flesta offren och den svåraste att öfvervinna. Inom församlingarne fannes några drinkare; af flertalet begagnades starka drycker med mycken måtta och iovgalunda till dagligt bruk och många afhålla sig helt och hållet från dem. Af sedan förra visitationen födda 180 barn voro 8 födda utom äktenskapet och af mödrarne till dessa 8 voro 5 från andra församlingar. Inga varnivgar för oenighet i äktenskapet ha behöft gifvas; någon äktenskapsskilnad har ej förekommit; inga äktenskapslysningar ha återkallats. Bibelförklaringar hållas då och då, äfvensom missionsgudstjenster och missionsböner. Kommunionförhören ha ersatts med nattvardssamtal. Husförhören, vid hvilka Hafdhems församling är delad i 4 rotar och Näs i tre, besökas fåtaligt i den förra, något flitigare i den senare, Nattvardsgång hålles fyra gånger årligen. Konfirmationsundervisning äger rum hvarje år. Dop och kyrktagning ske merändels i kyrkan.
Okyrklighet.. Den okyrkliga rörelse, som började inom dessa församlingar på 1850-talet, fortfar ännu, underhållen som den är af hänsynslösa predikanter och proselytmakare från när och fjerran. Anhängarne af densamma utgjorde för närvarande inom båda församlingarne omkring 260 personer utom dem som äro under 18 år. De flesta äro baptister. De äga ingen ledare, utan låta vid sina sammankomster hvilka som helst uppträda predikande och bedjande, Utom baptisterna finnas inom pastoratet några få mormoner samt en och annan fcikyrklig. Ioga nattvardsföreningar utom baptisterna finnas. Odöpta barn äro 74, af hvilka 58 tillhöra Hafdhem,; och 16 Näs. Döptå, men ej konfirmerade äro 23 personer öfver 18 år, 15 i Hafdhem, 8 i Näs. Sedan lageh om borgerligt äktenskap blef gällande, ha 11 sådana ingåtts. Sedan tiden före denna lag finnas i Hafdhem tre förbindelser mellan män och qvinnor utan bekräftelse af vare sig kyrklig eller borgerlig myndighet. Kolportörer, de fleste frikyrkliga, uppträda ganska ofta, Kristendomsfientlighet har ej förmärkts.
Yttre kyrkoangelägenheter. Kyrkorna ha sedan senaste visitation ej undergått några väsentliga reparationer och befinna sig i något förfallet skick, Hafdhems kyrka dock i högre grad än Näs\’, hufvudsakligen en följd afnpå 1840-talet mindre försigtigt vidtagna större förändrivgar. Dopfunter finnas i båda kyrkorna. Ingen ny eller utvidgad begrafningsplats har i Hafdhem anskaffats; men deremot har kyrkogården i Näs utvidgats genom ett under laga skifte för detta ändamål afsöndradt jordstycke, som skall i ordninvgställas, — Hafdhems kyrkokassas behållning vid sista bokslutet utgjords kr. 7,128: 12 och i Näg kr. 872: 26. Hafdhems kyrka är brandförsäkrad för 15,000 kronor och Näs för 12,000 i Gotlands södra härads brandsförening. I ingendera kyrkan finnes spanmålsmagasin inrymdt, utan finnas dessa i särskilda bygnader.
Skolväsendet. Folk- och småskolor finnas i båda församlingarne. År 1882 reparerades Hafdhems skolhus för 3,500 kronor. För 8 år sedan uppfördes nytt skolhus i Näs för 7,000 kronor. Skolträdgård och planteringsland finnas i båda församlingarne. BSlöjdskola för gossar finnes i Hafdhem, Äfven flickorna undervisas i en del handarbeten, Barn, som uteslutande undervisas i hemmen, finnas ej.
Inom Hafdhem finues tidtals en enskild skola, inrättad af det strängare baptistpartiet. Undervisningen i denna har skolrådet funnit vara tämligen medelmåttig och motsvara ungefär småskolan. Skolkassornas behållning vid senaste bokslutet utgjorde i Hafdhem kr. 506: 51 och i Näs kr. 551: 69. Sockenbibliotek fianes i Hafdhem.
Fattigvården handbafves inom båda församlingarne tillfredsställande och är i synnerhet Hafdhems fattigvårdssamhälle välvälligt; ja frikostigt i afseende på sina fattigas understöd och vård. Inom denna kommun ha fattigvårdsutgifterna på senaste åren ökats betydligt af orsak, att flere personer, alla meddellösa, blifvit sinnessjuka, Fattighus finnas i båda församlingarne. Inga donationer ha gjorts sedan senaste visitationen.
På lördagen inspekterades Hafdhems folk- och småskolor. Efter förhören stälde biskopen till barnen och deras målsmän några maningens ord i anledving af orden Salige äro de renhjertade, ty de skola se Gud, Vid skolrkdssammanträde uttalade biskopen å ena sidan sin tillfredställelse med lärarens och lärarinnans arbete, men å andra sidan framhölls med kraft och allvar, huru som försumligheten med afseende på barnens skolgång gaf anledning till stora bekymmer. Skolrådet lades allvarligt på hjertat att mot tredskande föräldrar upprätthålla gällande lag, som stadgar, att sedan de tredskande af pastor och kyrkoråd blifvit varnade, barnen må skiljas från föräldrarne och på den tredskandes eller i händelse af fattigdom på församlingens kostnad utackorderas för erhållande af nödig skolgång.
Rörande baptistskolan meddelade skolrådet, att der intagna barn, som haft underhaltiga kunskaper, satts i folk- eller småskolan. I sammanhang härmed erinrade biskopen om nödvändigheten af att alla i privatskola intagna barn vid hvarje läsårs slut pröfvades af skolrådet. Alla barn, vare sig de tillhörde ev. lutherska föräldrar eller föräldrar af annan bekännelse vore pliktiga att inhämta det föreskrifna måttet af folkskolekunskaper, lika visst som hvarje man måste fullgöra sin värnplikt. En fortsättoingsskola borde inrätras. Skolmaterialen var god.
Hafdhems kyrka besigtigades och befans till det inre i någorlunda godt skick, men det yttre, särskildt tornmuren var i behof af reparation. För att komma till klarhet om huru reparationen på lämpligaste sätt borde företagas ville kyrkorådet gå i författning om att genom sakkunnig person ofördröjligen inhämta bristernas omfång, och förslag till deras afhjelpande. Öm plantering af träd kring kyrkogården hade kyrkorådet visat sig angeläget. Ehuru försöken upprepade gåvger misslyckats, ville kyrkorådet göra ytterligare försök.
Några smärre afskrifningar af kyrkans tillhörighet gjordes. Dopkärlet, som var i godt skick, borde användas äfven vid dop i hemmen. Messkruden i tämligen godt stånd, ville kyrkorådet hålla i brukbart skick, äfvensom anshaffa ny messskjorta. Bland minnesmärken anteckna: des en grafsten med runskrift vid altaret, en tafla vid dopfanten förfärdigad 1686, och en kandelaber af brons från 1580. Kyrkorådet åtog sig se till att sockenbiblioteket efter hand måtte något förkofras. Rörande sockenmagasinet, som var uppfördt iop& kyrkans torn, beslöts, att det skulle stå qvar, om det behöfdes som stöd, dock med vilkor att på kyrkogårdsmuren en port upptogs till prestgårdens bakgård. Om det ej behöfdes till stöd, skulle kyrkorådet gå i författning om att i så god tid uppsäga kommunen, som då ägde att flytta detsamma.
Näs folk- och småskola inspekterades. Äfven här talade biskopen till barn och föräldrar om den förlorade sonen. Undervisningen hade bedrifvits försvarligt, men skolgången hade varit oförsvarlig, i det att folkskolan härvidlag stode lägst isom inspektionsområdet. Skolrådet, som ej syntes ha handlat med vederbörlig kraft, lades på bjertat att framförallt icke sjelfva bryta mot gällande skolstadga, dels tillbålla andra att efterlefva densamma. Om något barn vore af fattigdom hinradt att besöka skolan, vore det församlingens plikt att hjelpande ingripa.
Under det att slöjd för flickor hade öfvats, hade deremot slöjd för gossar icke förekommit och fans ej heller fortsättningaskola. Rörande dessa angelägenheter ansåg folkskoleinspektören att med deras ordnande borde anstå, tills ny ordinarie lärare blifvit anstäld. Till sockenbiblioteket, som befans vara högst obstydligt, ville skolrådet söka få anslagna bränvinsmedlen.
Besigtigades Näs kyrka och befans i bättra skick äna Hafdhems. Några rennor i hvalfvet borde tillser. För bildande af orgelfond beslöt kyrkorkdet föreslå församlingen en årlig uttaxefing af 5 öre på fyrk. Rörande messkrud, beslöt kyrkorådet att göra framställniog till Hafdhems kyrkoråd att få begagna den i moderförsamlingen befintliga skruden, Prestkappan skulle ersättas af en ny sådan, äfvensom mess-skjorta anskaffas. Af minnesmärken antecknades en gammal runsten som blifvit förflyttad till Sixarfve gård, men som borde snarast återföras till kyrkogården. Å kyrkogården borde träd planteras och skulle sockenmagasinet uppsägas till bortfiyttning inom 4 år.
Alla kassor och ioventarier befunnos i ordning. Da i bruk varande ministeralböckerna granskades och befunnos med god ordning förda.
Efter högmessogudstjensten i går, hvilken förrättades af prosten Broander, höll biskopen från altaret ett tal till församlingarne, dervid han, utgående från berättelsen i Apg. 16: 25—34 om fångvaktaren i Filippi, manade församlingarne att hålla sig bekännelsetrogna. Detsamma var äfven kärnpunokten i samtalet med nattvardsbarnen öfver defyra böndagarnes betydelse.
Vid till sist hållen kyrkostämma lade biskopen församlingarne ytterligare på bjertat hvad han vid specialvisitationen redan anfört.
I går afton invigdes af biskopen på sedvanligt sätt den nya delen af Näs\’ kyrkogård, hvarefter kontraktsprosten Alfvegren höll bibelförklaring i Näs kyrka.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 Juli 1890
N:r 111

Tjenstledighet

har k. m:t beviljat från och med 14 dennes till nästa års möten löjtnanten och gymnastikdirektören U. A. T. Bolin för att vistas i Frankrike.
— Afsked har beviljats volontären vid Garda kompani nor 121 Sandberg.
— Till en kurs för utbildning af gevärshandtverkaresoldater å Karlsborg under 8 månader från 1 Sept. ha beordrats volontären vid Hafdhems kompani nr 112 Vernmark.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Juli 1890
N:r 107

Utryckning

från beväringsmötet äger rum i morgon. Till kterföring af beväringsmanskapet till kompaniernas samlingsplatser har löjtnant Elert beordrats såsom kontingentsbefälhafvare under färden å jernvägen och under Hafdhems kompanis marsch till Korsby. Dessutom äro härtill kommenderade en underofficer och två korpraler från hvarje kompani samt derjämte ett spel från Tingstäde, Lärbro, Klinte och Hafdhems kompanier.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Juli 1890
N:r 105