Årets maltkornsutställning,

anordnad af hushållningssällskapst, har i dag öppnats i goodtemplarsalen vid Mellangatan. Utställarne äro i år ej såtalrika som föregående år, hvartill orsaken torde sökas deri att denna gång mottagits endast prof af korn på myrjord.
Utställningen omfattar äfven betor, såväl sådana som vuxit på myr som på fastmark, de senare dock ej deltagande i prisbedömniog. Dessutom har Veskinde myrodlingsförening framvisat en rik samling af landtbruksprodukter: olika slag af säd och rotfrukter, bönor, lin, cikoria, raps, senap, vallmo etc.
Utställarne äro af: maltkorn från myrmark: Olof Pettersson, Lerdartve i Ejsta; J. F. Wolter, Isums i Atlingbo (3 prof); Nils Nilssov, Stjups i Hablingbo; Anton Gottberg Veskinde prestgård; N. T. Cederlund, Nickarfve i Hafdhem; Lars Duse, Fredriksborg i Rone (2 prot); N. P. Svensson, Hexarfve i Ekeby; Oskar Larsson, Österby i Ekeby; Valfrid Klingvall, Roma; J. P. Gsänger, Gräne i Stenkyrka; E. Vestöö, Ihre i Hangvar; Oskar Henrikson, Garduse i Ganthem; J. P. Pettersson, Kyrkebys i Etelhem; O. Pettersson, Kinner i Lummelunda;
foderbetor från myrmark: J. Edmark Ljungby i Ala; K. Pettersson Romunds Gammalgarn; Olof Stengård, Stenstugårds i Ekeby; J. F. E. Wolter, Isums i Atlingbo; Anton Gottberg, Veskinde prestgård; Karl Jokobsson, Myrväller i Tingsläde; Adolf Hoffman, Norrgårda i Veskinde; Lars Duse, Rone; Rudolf Eneman, Gudings i Alfva; Nilsson, Ammor i Mästerby; P. Johansson, Vellarfve i Roma; J. P. Gsänger, Gräne i Stenkyrka;
sockerbetor från gammal åker: Selim Schenholm, Stora Hästnäs; Hushållningssällskapet, Stenstu, Henrik Viman, Henriksdal i Barlingbo sockerbetor från myrmark: Olof Slengård, Stenstogård i Ekeby; Veskinde myrodlingsförening.
At kornprofven utmärkte sig de af hr L. Duase utstälda å Rone myr vuxna imperial-kornet för storlek, vacker färg och renhet, likaledes det af Wolter i Atlingbo ntstälda profvet från Vall myr. Kapten E. Vestöö framvisade ett särdeles godt chevalierkorn från Elinghems myr Ihre.
Samtliga koroprof komma att före prisbedömningen undersökas vid frökontrollanstalten i Hemse.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 November 1892
N:r 169

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Skolmötet.

Det förut utlysta skolmötet i Visby börjas v. G. onsdagen den 3 inst, Augusti kl. 1/2 11 f. m. med predikan i folkskolans bönesal aft kyrkob. Olofsson i Levide.
Förhandlingarne taga derefter sin början i samma lokal kl. 1/2 12 i enlighet med följande program:
1.) Disk. öfver frågan: Huru böra frukterna af av folkskolans 50-åriga verksamhet rättvisligen bedömas?
2.) Då strafflagen så tillämpas, att den kommer i strid med folkskolestadgan och gällande skolreglementen rörande kroppsagan i skolan, hvad har då lärarekåren att ioför detta faktum iaktaga? (Referent folkskoleinspekt.
R. Uddin).
Kl. 3—5 e. m. middagsrast.
3.) Hvilka skäl väga mest: de som tala för eller de som tala mot premierg utdelande i skolan? (Referent folkskol. Ljungberg i Fole).
4.) Om bildandet af en sjukkassa för stiftets folkskollärarekår. (Inledes af folkskol. Gahnström i Hafdhem.)
5.) Om försvarsfrågan. (Refereras af folkskol. Mörrby i Boge).

Torsdagen den 4 Augusti.
6.) Kl. 9 f. m Festtal om tfolkskolans femtioårsminne af t. folkskol. L. N. Enderberg i Endre.
7.) Om åskådningsundervisningen i småskolan. (Refereras af folkskoleinspekt. J. Odin).
8.) Huru bör man i regel behandla barn, som icke kunna sina lexor? (Inledes at fröken Velander i Vesterhejde).
9.) Hvilka fordringar böra ställas på en slöjdlärare i folkskolan? (Inleledes af folkskollelär. Dahlström i Follingbo.
Kl. 1—4 middagsrast.
10.) Barnens fostran till ordning. (Ioledare v. past. Lagerman.)
11.) Huru skola kretsmötena anordpag, för att kunna hålias vid lif och blifva till verklig nytta?
Mötet afslutas kl. 6 e. m.
Herrar sångare torde medtaga notböcker. Folkbildningens vänner inbjudas vänligast.
BESTYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113

Till ledamöter i pröfningskomiten,

som sammanträder i Visby 19 September har länsstyrelsen utsett: vagnmakare K. Lindell, fabrikör P. A. Hellgren och konsul Björkander i Visby, kyrkoh. Eneqvist i Roma, nämdeman J. Arvidsson, Glammungs i Akebäck, skollärarne G. A. V. Ljungberg, Fole och L. Mörrby i Boge, hemmansägare M. P. Broström, Broa å Fårö, kyrkoherde G. H. Tilén i Gothem; hemmansäg. O. Larsson, Norrbys i Hörsne och J. V. Smedberg, Möllbos i Halla, orgelbyggaren A. Cedergren, Bringes i Vänge, handl. H. Rondahl, Katthammarsvik, bankdirektör V. Åkerman i Stånga, hemmansägare O. Pettersson, Hallute i När, handl. J. T. Jacobsson i Öja, hemmansäg. L. Hansson, Snefvede i Hafdhem och O. Pettersson, Lerdarfve i Ejsta, handl. G. Cramér, Ronehamn och R. Snöbohm, Klinte, hemmansäg. J. Johansson, Gardarfve i Fardhem och O. Gahnberg, Kroks i Tofta samt skoll. J. R. Lindahl i Atlingbo.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Juli 1892
N:r 109

Från landsbygden.

Södra Gotland, 7 Juli.
En djerf seglats utfördes nyligen af en arbetare från Hamra, som med hustru och barn i en liten öppen fiskebit färdats fram och åter emellan Gotland och Öland der han helsade på slägtingar. Resan gick lyckligt och väl för den djerfva mannen.

Strömming har det nu börjats vankas vid kusterna häruts på s. k. vraksättning. Ända tiil 50—60 valar på natten har erhållits af hvarje fiskare, och varan rönt flitig afsättning trakten. Apropå strömmingsfiske kan nämvag, att en del fiskare, som stormnatten i förra veckan hade sina garn ute till fångst, erhöllo ganska d yga förluster i det att en del redskap, — för somliga alltsammans — gingo förlorade.

De från Hafdhem saknade fiskarena, som blifvit bergade af ett fartyg och landsatts i Köbenhavn, sågom förut nämdt är, bemväntas i dagarne med Burgsviksjakten »Sex syskon» kapt. Österberg, som f. n. ligger der med slipstenslast.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Juli 1892
N:r 102

De försvunna fiskarena

från Hafdhem ha icke förolyckats, var den glädjande underrättelse som i går ingick till kyrkoherden derstädes. De ha nämligen blifvit upptagna af ett förbi passerande fartyg och landsatta i Köbenhvn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Juli 1892
N:r 101

Om den försvunna fiskebålen

från Hafdhem, hvilken varit borta sedan stormen i onsdags afton har ännu hittills ingen som helst underrättelse ingått. I går spreds ett rykte, att de båda i båten varande, husbönderna Olof Hafdelin och Mårten Persson, Kulla i Hafdhem, skulle i det mest utmattade tillstånd drifvits i land vid Fårösund, men vid efterhörande har detta befunnits icke vara sanning. Det enda hopp, som ännu återstår för de båda försvunnes beklagansvärda familjer torde väl nu vara, att männen drifvits till sjös och upptagits af något förbipasserande fartyg. Men, som sagdt, ännu till i dag på middagen vet man intet om deras öde.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100