Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Hangvar
Hangvars socken ligger vid västra kusten i nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Austers, Bäcks, Flenvike, Gullauser, Häftings Lilla, Häftings Stora, Ire Lilla, Ire Stora, Kassle, Kullshage, Kvie, Kyrkebys, Lunds, Olarve, Prästgården, Sigsarve, Skälstäde, Snäckers, Suderbys, Tajnungs, Tibbles.
Allmänneligen efterlysas följande värnpliktige, hvilka utan:laga förfall uteblifvit fråm inställelse till kriggtjänstgöring: N:r 49 75/1913 Erik Adolf Emanuel Söderström, född 6 mars 1892, sjöman, med hemvist vid Rovede i Eskelhem som utebteblifvit från inställelse å Fårösund, samt 22 78/1904 Johan Algot Wallentin Lundin, sjöman, född 4 maj 1883, från Kappelshamn i Hangvar; 335 18/1908 Gustaf Alfred Karlsson, stenarbetare, född 12 dec. 1881, från Fjaugen i Hellvi; och 32 81/1905 Frans Oskar Pettersson, jordarbetare, född 22 nov. 1883, hemvist Södra Murgatam 7 i Visby, hvilka samtliga uteblifvit från inställelse vid Gotlands infanteriregemente.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 3 Juni 1915 N:r 125
Hangvars och Halls församlingar hemställa hos domkapitlet att för uppsnyggandet af Elinghems ödekyrka jämte dess närmaste omgifning äfvensom för gäldandet af skifteskostnaderna för Elinghems ödekyrkoägor få disponera medel af innestående skogsafkastning.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 27 Maj 1915 N:r 119
måste det väl betecknas, att under ett så svårt väder som det på lördagen rådande med storm, regn och snö föra ut kreatur på sommarbete, vore det så äfven till gärden, som ligga skyddade af skog. Oförklarligt förefaller emellertid ett sådant handlingssätt, då man erfar, att kreaturstransporten skett till en kal holme, å hvilken icke ens ett buskage kan bereda de förfrusna kreaturen skydd. Så skedde emellertid i slutet af förra veckan, då ett femtontal ungnöt öfverfördes i pråmar till Skenholmen utanför Rute. Resultatet af detta handlingssätt visade sig på söndagen. De stackars djuren, som sågo skogen å Rutestranden och förmodligen velat söka skydd där, hade då så godt som utan undantag begifvit sig uti vattnet för att simmande nå land, Sjöarna gingo emellertid. höga och snart nog, synes det, ha de stackars djuren endera förfrusit eller kväfts under de öfverspolande vågorna. Nog af, på söndagen hittades vid Bungenäs icke mindre än tio döda kreatur och på måndagen ytterligare två. Ett djur har hittats ihjälfruset ute på holmen. Djuren tillhörde en landtbrukare i Hangvar.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 18 Maj 1915 N:r 112
Kyrkoherden C. Kihlén har hos domkapitlet anhållit, att vice pastorn i Hangvar måtte i K:s ställe förordnas att biträda vid uppehållandet af pastoralvården i Lärbro.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 18 Maj 1915 N:r 112
hålles lördagen den 8 maj kl. 2 e. m. då hr K. Hällgren, Katrinelund försäljer: floved, ett större parti utmärkt kärnig grenved upplagd i kaster, 1:a bräder af olika dimensioner, ett större parti vrakbräder. Betalningsanstånd till 1 aug. eller förut. Hangvar d. 25/4 1915. JOH. LYTH.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 5 Maj 1915 N:r 102
Hangvar och Hall socknars sparbank har till styrelse bandl. Karl Hök, W. Westberg, O. Westöö Kulshage och K. Hederstedt Häftings för Hangvar socken samt skoll. J. P. Pettersson, Hans Pettersson Gannartve, B. P. Lindberg Medebys och Gust. Hederstedt Westöös för Hall sm. Insättarnes tillgodohafvande har under året stigit från 18,807 kr. 62 öre till 19,449 kr. 79 öre, men denna tillökning har föranledts af insättarnes tillgodoförda ränta, 924 kr. 6 öre, och icke af ökade insättningar, ty uttagen (3141 kr. 61 öre) öfverstiga insättningarna (2859 kr, 92 öre). Reservfonden, som vid årets början utgjorde 334 kr. 92 öre, borde, med tillägg af årets räntevinst (208 kr, 24 öre), hafva vid årets slut utgjort 543 kr. 16 öre, men har i stället nedgått till 312 kr., med anledning af utbetalda 50 kr. såsom arvode åt räkenskapsföraren \”samt diverse andra omkostnader\” 181 kr. 16 öre. Bankens ansvarssumma (insättarnes tillgodohafvande och reservfonden) utgör alltså 19761 kr. 79 öre, hvilka sålunda redovisas: utlånta mot inteckning 8000 kr., mot borgen 10839 kr. 33 öre och återstoden kontant j kassan. Delegarnes antal har under året nedgått från 140 till 136. Revisorer voro herrar F. J. Gunér, Fr. Kahl och T. Österdahl. Kräklingbo sockens sparbanksstyrelse utgöres af kronolänsm. Karl Nordahl, skoll. Aug. Othberg, fanj. J. Österberg samt hemmansegaren Hans Johansson Tings och Oskar Hanell Ekeskogs. Af den knapphändiga revisionsberåttelsen kan inhämtas endast att bankens skuld vid årets slut utgöres af: insättarnes tillgodohafvande 31 Dec. med för året tillgodoförd ränta 59242 kr. 13 öre, upptaget lån 4400 kr. och reservfonden 1808 kr. 28 öre, s:a 65 450 kr. 41 öre, hvilken skuld motsvaras af följande tillgångar: utlånta medel mot inteckning 32772 kr. 61 öre, mot borgen 26 036 kr. 3 öre, räntor 5010 kr. 64 öre och kassabehållning 1631 kr. 13 öre. Då Kräklingbo sparbank synes vara en bland de största på Gotland, hade varit synnerligen önskvärdt, om den i lävskungörelserna intagna \”uppgift från revisorerna\” varit något utförligare. I \”uppgiften\”, undertecknad af revisorerne, herrar Karl Ericsson och Herm. Rondahl, förekomma icke några anmärkningar mot styrelsen ej heller tillstyrkes ansvarsfrihet. För Wänge sockens sparbank, hvars angelägenheter handbafvas af husb. O. Häglund Gandarfrve, P. Pettersson Nickarfve, J. Olofsson Suderbys, O. Thomseon Sallmunds och N. Jakobsson Kyrkljufves, har det gångna året varit lyckosamt, och uppmuntrande är att finna att icke i alla våra sparbanker rörelsen gått bakåt. Under året hafva i denna bank insättningarna (2 146 kr. 59 öre) öfverstigit uttagen (412 kr. 19 öre) med den förs hållandevis ganska vackra summan af I 734 kr. 40 öre och med tillägg af insättarnes ränta, som uppgått till 668 kr. 30 öre, har alltså insättarnes tillgodobafvande som vid årets början utgjorde 12 646 kr. 51 öre, vuxit till 15 049 kr. 21 öre, Reseryfonden har, med tillägg af räntevinsten 278 kr. 40 öre, men med afdrag af \”förvaltningskostnader m. m. 30 Kr., vuxit från 315 kr. 98 öre till 564 kr. 38 öre. Bankens hela ansvarssumma utgör alltså 15613 kr. 69 öre, af hvilka medel 3 000 kr. äro utlåuta mot inteekning och 12534 kr. 15 öre mot borgen samt återstoden kontant i kassan. Äfven delegarnes äntal har stigit rätt betydligt, nämligen från 102 till 118. Revisorer voro herrar J. Bandelihn och N. Hägg. Äfven Dalhems pastorats (Dalhem, Ganthem och Halla socknar) sparbank, hvars styrelse utgöres af hemmanseg. L. Gianberg Granskogs, J. Johansson Hallfoser, J. Pettersson Suderbys och N. Alfvegren Näsungs för Dalhem, P. Bjärsander och J, Kolmodin Gadrings för Ganthem samt K. Hagström Dalbo och P. Hellgren Tule för Halla, bar att förete en mycket knapphändig revisionsberättelse, enligt hvilken man blott obetydligt kan sluta till bankens verksamhet under det gångna året. Man erfar endast, att bankens tillgångar bestå af utlånta medel 5,328 kr. (deraf 1,500 kr. mot inteckning, det öfriga mot borgen), ränta å desamma (6 proc.) 254 kr, 83 öre, samt kassubehållning 86 öre, summa 5583 kr. 69 öre, hvilka sålunda redovisas: insättarnes tillgodohafvande (här liksom vid Kräklingbo sparbank, finnes ingen upplysning om detta vuxit eller nedgått) 5286 kr. 6 öre, ränta (5 proc.) derå 200 kr. 12 öre, bankens utgifter 5 kr. 75 öre, samt reservfonden, som vuxit (från 38 kr. 80 öre) till 91 kr. 76 öre, summa 5583 kr. 69 öre, Ett par smärre anmärkningar. hvaraf den vigtigaste är att ränta å insatta medel beräknats ej blott för hvarje full krona, utan äfven för öfverstigande öre, hafva gjorts af revisorerne. herrar J. E Pettersson, J. N. Hederstedt och N. P. Nordström, men kommynalstämman beslöt attt anmärkningen \”ej borde föranleda åtgärd”. Om delegarnes antal saknas all upplysning.
slöt i måndags sitt första läseår. Undervisningen, som 1 oktober 1876 tog sin början, har fortgått, endast med 14 dagars afbroutt under julhelgen, i nära 7 månader, samt bestridts af följande ärare: doktor T. A. Sätervall (föreståndare), som meddelat undervisning i naturkunskap (botanik, zoologi, fysik, kemi, geologi, mineralogi), geometri, räkning, välskrifning, ritning och bokföring; underläraren hr Regnér i historia (samt stats- och kommunalförfattning), geografi och svenska språket (och talöfning) samt skolläraren i Atlingbo J. Lindahl i sång. Kroppsöfniogarna och \”kommunalstämmorna\” hafva handledts af de båda förstvämde gemensamt. Följande 30 lärjungar, alla från Gotland, hafva under året åtnjutit undervisning: Johan Johansson, Sudergårda i Bäl, Joban Pettersson, Sixartve i Hejde, Joban Larsson, Smiss i Alskog, Lars Smedberg, Möllbos i Halla, Olof Johansson, Halltoser i Dalhem, Hans Bendelin, Bengts i Östergarn, August Larsson, Altheme i Buttle, Oskar Ekelund, Stenbuse i Sanda, Petter Pettersson, Westringe i Etelhem, Olof Paulsson, Kyrkobinge i Gothem, Karl Tomasson Alans i Hogrän, Axel Smith Skota i Lojsta, Oskar Jacobsson Emunde i Gerum, Hjalmar Björkqvist Broa i Halla, Jakob Olofsson, Mannegårda i Lye, Altred Pettersson Laubagei Stenkyrka, Teodor Pettersson Broungs i Stenkyrka, Oskar Westöö, Skälstäde i Hangvar, Oskar Pettersson, Binge i Martebo, Jakob Hederstedt, Mölner i Wäte, Johan Söderström, Harstäde i Dalhem, Jakob Lars son, Halfoser i Dalhem, Edvin Wolter, Isums i Atlingbo. Alfred Hellgren, Nygårds i Atlingbo, Alfred Hansén, Hellbage i Barlingbo, Gabriel Bolin, Simon arfve i Eskelhem, Niklas Nilsson, Tengliogs i Etelhem, Oskar Ekelund, Dune i Dalhem, Niklas Hedergren, Tippsarfve i Hejde, Oskar Nordström, Mickels i Wall. Lärjungarnes arbeten hafva varit fördelade enligt följande \”arbetsordning\”:
Här förutom bar ynglingarnes tid tagits i anspråk af hemarbeten, och synas samtliga arbeten hafva omfattats med all flitoch omsvrg, i fall man får döma at de talrika och omsorgsfullt utförda ritningar (elter naturlöremål), bokföringsböcker samt välskrifnings- och rättstafniogsböcker, som funnos framlagda. Arbeten ute på fria fältet, med afvägningar, fältmätningar och dylikt, batva, i anseende till den sena våren, endast i mindre omfång kunnat bedrilvas. Uodervisniogen i sång syntes med stort intresse hafva omlfatta\’s, i det att både sångarnes sprogram\” var särdeles rikbaltigt och samtliga sånger alsjöngos med lif och värma. Hvad som dock tagit ypglingarnes intresse mesti anspråk bade varit \”kommnnalstämmorna\” och «öfverläggningsstämmorna”. I de förra albandlades den tänkta kommunens (\”Gotlands folkhögskolesamhälle\”) alla avgelägenheter; taxerings- och fyrktals längder, räkenskaper och revisionsberättelse för kommunen funnos vid afslut ningen att bese. I öfverläggningsstämmorna behandlades det bland de vid sammanträdet föreslagna ämnena, som er höll de fleste rösterna, och dessa stäm mor bade besökts flitigt at allmoge, både män och qvinnor, från äfven aflägsna orter. Vid flere stämmor bade ända till 150 främmande personer varit värvarande, hvilka, tätt sammanpackade i skolsalen, trapporova och ända ut på gården åbört och äfven en och annan gång deltagit i öfverläggningen. Oaktadt yglingarne sålunda haft en oafbruten sysselsättning, syntes de dock, långt ifrån att vara ötveransträngda, eller uttröttade, strålande af helsa, krafter och ett hurtigt och förnöjdt sinne. En ganska klar inblick i skolans lif, fick man vid afslutningen, svm cgde rum kl. 10 f. m. Sedan en kort psalm afsjungits, böll underläraren, herr Regnér, ett extemporeradt föredrag öfver SJandtmannens ställning och åkerbrukets ståndpunkt i Sverige under olika tider,\” hvilket föredrag, korttattadt och med reda framstäldt, åhördes med spändt intresse af de ganska talrikt närvarande landtmännen. Omedelbart efter föredragets slut uppstämdes några foster ländska sånger, såsom \”Ur svenska bjertans djup”, \”Herrliga land” m. fl., hvarpå följde ett af föreståndaren doktor Sätervall hållet, äfvenledes extemporeradt, föredrag, i hvilket han efter att hafva behandlat läran om lafttrycket samt förklarat dermed i samband stå ende instrument, såsom baron.etern, termometern, fuktighetsmätarne m. fl., öfvergick till utvecklingen af lagarne för vindarne, ett ämne, alltid intressant, men nu i desto högre grad, då det åskådliggjordes med teckningar, synop: tiska kartor och dylikt samt dessutom framstäldes i en, så vidt möjligt, allmänfattlig form. Föredraget var i hög grad njutbart älven för personer på en högre bildningsgrad, alldenstund doktor Säter vall, som syntes hafva framför andra kunskapsgrevar egnat sig åt naturkunskapen, var väl hemmastadd i det afhandlade ämnet. Etter föredragets slut ljödo åter några friska sånger. Landtbr. J. O. N. Hägg från Hägvalds i Gerum, som var en bland folkhögskolans på Gotland mest nitiske vänner och från hvilken motionen vid landstinget utgick, framhöll bärpå i ett kort tal folkbögskolans uppgift, omnämde, att han och andre personer, som he drats med medborgerliga förtroendeuppdrag, ofta med ledsnad känt, huru föga krafterna svarade mot den goda viljan; hade derför lifligt åstundat en folkhögskola, och då nu en sådan kommit till stånd inom vår egen provins, samt vi dessutom varit så lycklige att erhålla gode lärare — något som för en dylik skola vore af största vigt — konde ban ej underlåta at: uttala sin tilltredsställelse bäröfver, och till skolans styrelse och samtlige lärare uttala sin tack sägelse. Sedan ånyo några sånger utförts och skiljsmessans stund var inne, ställde skolans föreståndare några enkla ord af tacksamhet till skolans-styrelse och sina medlärare samt till alsked åt lärjungarne, hvilka han lade på bjertat att de alltid borde hafva rätt och san ning till sitt ögonmärke, icke förbäfva sig öfver det lilla, de kunde hafva inbämtat, stålsätta sig mot mötande frestelser, samt ihågkomma, att på dem såsom varande skolans förste lärjungar, komme allmänhetens blickar att hvila och efter deras vandel komme folkhögskolan att bedömas. Härpå afslöts kl. 1 den i all sin enkelhet högtidliga akten med en kort psalm, Långt fram på aftonen ljödo dock friska sånger, omvexlande med bollspel å den rymliga skolplanen, Men dagen led allt mer mot sitt slut, man måste skiljas, och en tacksamhe:tens tår skönjdes i mer än en lärjun ges öga, då han för sista gången fick trycka sina afbållne lärares händer. En anmärkning, som vi icke kunna undertrycka, är att så högst lå \”ståndspersoner\” voro närvarande vid denna afslutnivg, som dock var mer än annars märklig, emedan den gälde dea gotländska folkLögskolans första läseår. Man skall knappast tro oss, då vi upplysa, att ingen enda prestman \”hedrade afslutningen med sin närvaro\”, och dock ega flere prestmän sina boställen strax i närbeten. Vi hafva hört sägas, att prestmän finnas på Gotland, som äro afvogt sinnade mot folkhögskolan, och glädjande bade varit, om en eller annan af dem, gerom sin närvaro vid alfslutningen, hade velat gilva något slags vederläggning åt ett dylikt rykte, Sådant nu förhållandet var, vet man icke hvad man skall tänka. I anseende till lokalensotillväcklighet, hade ingen offent: lig inbjudning kunnat utfärdas, men vi föreställa oss, att af de i närheten boende upplysning om atslutningen lätt kunnat vinnas. Af skolans styrelse vär vice ordföranden (ordförande är landsb. Horn) majoren A. Kyllander samt fanjunkaren Kahlström närvarande; den tredje ledamoten, f. riksdagsmannen Kolmodin, var al sjukdom hindrad att värvara. Från staden bevistades afslutningen endast af denna tidvings referent. Glädjande var emellertid att se, att allmogen, hvilken skolan närmast angår, ej ådagalade samma liknöjdhet. Lokalen har under det gångna året varit mycket otillräcklig, i det att skolsalen, om man så skall nämna det lilla rum, som för undervisningen begagnades, med knapp nöd kunde inrymma de 30 lärjungarne; dessutom var han alldeles för låg för att användas för ett sådant ändamål. Det är derför gläd jande att erfara, att skolan under nästa år kommer att erhålla en lämpligare lokal. Vid sammanträde i måndags afton beslöt nämligen styrelsen att antaga ett inkommet förslag om byrande af lokal och flytta skolan från Isumsi Atlingbo till Aumons i Roma, der en större sal kommer att upplåtas, för ungefärligen samma hyresbelopp som nu gällande. Gotlands folkhögskola har nu afslotat sitt första läseår, Folkhögskolesaken har många vedersakare, men vi hoppas, att deras antal skall blitva mindre i samma mån som frukterna af skolans verksamhet visa sig, ty vi tro, att dessa skola blifva goda. Om så icke blir förhållandet, om lärjungarne, efter att några månader halva bevistat skolan, återvända uppblåste af inbillad visdom, förakta kroppsarbetet och blifva sjelfsvåldige i stället för verk ligt frie, då, men först då, skola äfven vi af alla krafter motarbeta folkhög skolan. Men den tid, då så skall ske, hoppas vi vara långt borta.
Anonyma afsändare ha till domkapitlet öfverlämnat 200 kronor att lika fördelas mellan de två obefordrade prästmännen A. Johansson i Stenkyrka och K. F. Andersson i Hangvar såsom löneförbättring för ecklesiastikåret 1914-1915.
hålles lördagen den 8 maj kl. 2 e. m, då hr K. Hällgren, Katrinelund försäljer: floved, ett större parti utmärkt kärnig grenved upplagd i kaster, 1:a bräder af olika dimensioner, ett större parti vrakbräder. Betalningsanstånd till 1 aug. eller förut. Hangvar d. 25/4 1915. JOH. LYTH.
från landet låter Hemmansegaren Håkan Nilsson, Lunds i Hangvahr, Onsdagen 18 inuevarande April kl. 10 f. m. å oftentlig auktion försälja sitt egande ett åttondedels mantal Lunds i Hangvahr med dertill hörande i godt stånd varande Åbyggnader, Hemmansdelen med utsådd höstsäde får genast tillträdas. hvartill finnes för närvarande cirka 20 tunnland Åker dels på ör och dels på lerbotten, 100 tunnland Myroch Myrlander hvarå årligen skördas minst 50 häckar godt foder. Skog och bete till husbehof. Köparen öfvertager i hemmansdelen intecknad skuld till Gotlands hypoteksförening 1110 kr. Återstoden, för hvilken bör ställas godkänd säkerhet, kan lämpas efter en reel köpares beqvämlighet. Lärbro 4 April 1877. Efter anmodan, A. ENGLUND.
Gotlands Allehanda Lördagen den 7 April 1877 N:r 28