Etikett: Hangvar

Hangvars socken ligger vid västra kusten i nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Austers, Bäcks, Flenvike, Gullauser, Häftings Lilla, Häftings Stora, Ire Lilla, Ire Stora, Kassle, Kullshage, Kvie, Kyrkebys, Lunds, Olarve, Prästgården, Sigsarve, Skälstäde, Snäckers, Suderbys, Tajnungs, Tibbles.

Publicerat

Auktion i Hangvar.

Fredagen den 9 instundande Mars låter handlanden Degerman medels offentlig auktion, som förrättas vid dennes: ångsåg å Suderbys i Hangvar och börjas kl. 10 på dagen, till den högstbjudande. försälja ett större parti takspån, stäf och kantsågade bräder at olika dimensioner, vrakbräder, stör, ribbor, lakter; ett parti bygnadsvirke såsom vrakplank, sparrar och tunna bräder, äfvensom upphuggen faru-, tvetoch grenved samt å s. k. Hejdarna befintliga, å marken liggande grenar och vindfällen, dessa gonare utstakade i numrerade pärkar, Med betalningen lemnas godkände intopare tre månaders anstånd, andra betala kontant eller ställa säkerhet.
För auktionen, som hölls den 24 sistlidne November och nu är till betalning. förllen, mottages likvid samma dag före auktionens början å Suderbya gård.
Othem den 22 Februari 1894.
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Mars 1894
N:r 32

Publicerat

Från landsbygden.

Hangvar, 15 Febr.
Eldsvåda. Enligt hvad mig berättas nedbrann en kväll i förra veckan en mindre ladugård vid Ytings i Othem. Då man vid 7-tiden varit ute och gifvit kreaturen foder, kunde intet förmärkas och vid nio tiden stod det i ljusan låga. Med knapp nöd räddades de uti ladugården befintliga kreaturen. Hur elden uppkommit är man ej på det klara med.

Ett kreatursförsäkringsbolag har bildats inom socken Hangvars socken.

Käle uti vägarne ha vi nu fått, en lycka för dem som skola nedforsla sina skogsprodukter till hamnarne. Tillfället tages ock i aktför att få en slant till både kommunal- och kronoskatt, som snart skola pungas ut med.

Vårtecken. I gårshade man på Slite både sett och hört starens välkända sång, och uti Tingstäde lär lärkan varit synlig.

Bland sällsyntheter vid denna årstid må nämnas: för några dagar sedan iakttog man på himlahvalfvet en klar blixt, samt en del af regnbågen, hvilken ej var fullt klar, men dock synlig.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Februari 1894
N:r 26

Publicerat

Från det jernvägsmöte,

som igår hölls i Tingstäde, hunno vi att redan i gårdagens nummer meddela samtliga de fattade besluten. Det återstår att säga något om öfverläggningen. Denna var ganska liflig och upptog tärmare tre timmar.
Efter hr Jeurlings inledande anförande, hvari han närmare utvecklads jernvägarnes betydelse och särskildt gagnet af en jernväg på norra Gotland, för hvilken utsigterna att få trafik nu vore väsentligt ändrade mot för några år sedan, då dylika jernvägsplaner voro på tal, yttrade sig
hr Malmros: En jernväg skulle vara till stort gagn; utan en sådan kunde ur jorden ej vinnas så stor inkomst. Ända upp i Hangvar skulla man kunna odla betor. Medel borde sammanskjutas af socknarne för att skaffa kostnadsförslag till banan. Den borde kunna byggas, utom materiel, för 125,000 kr. milen. Och detta belopp borde icke vara omöjligt att åstadkomma.
Kyrkoh. Gradelins hemstälde, om icke banan borde utsträckas till Myrväller i Tingstäde.
Hr. Malmros terrängförhållandena försvårade sådant.
Löjtnant Löfvenberg. Det uppgjorda förslaget vore mycket bra, ty det ginge genom sådana trakter att banan får trafik.
Landbr. Hederstedt Tingstäde socken finge ingen fördel af nu föreslagna sträckningen.
Hr Jeurling: just för att Tingstäde och Lokrume skulle få nytta af banan upptoge förslaget en skarp krök åt öster.
Hr Malmros: instämde.
Hr Magn. Larsson kunde icke förstå att Tingstädeborna icke insåge fördelen för jordbruket att få spara sina Hästar och slippa köra låga vägar, hvilket vore omöjligt vid betodling.
Landtbr. Gardell: Eb by kan ha fördelat en jernväg men icke hela socknen, skall då hela socknen betala?
Landtbr. Bliesath: om jag bor 3/4 mil från prest och skola, så får jag väl icke betala mindre för det.
Hr Wöhler hade, ehuru icke tillhörande häradet, infunnit sig af intresse för saken, Han voro alldeles viss på att Tingstäde, som finge sitt afstånd till staden så väsentligt förkortadt, hade stora fördelar af banan. Då en gång jernvägen Visby—Hemse bygdes, tecknade Wamlingbo socken, som ligger 3 mil söder om Hemse, flera tusen kr. i aktier.
Hr K. Stare instämde med hr Wöhler.
Löjtn. Löfvenberg påvisade jernvägarnes förmåga att höja ladugård och mjölkpris.
Bara på mjölken kunde fås om året de 22 kr, på hemman, som man tänkt sig skulle drabba Tingstäde socken.
Hr Magni. Larsson: alla kunde ja icke få det lika bra. Drages banan till Tingstäde kyrka, som skulle fördyra anläggningen med minst 75,000 kr., så finge t. ex, Lummelunda intet gagn alls af banan, Äfven Bro socken hade stort gagn, om banan finge den nu föreslagna riktningen. Där funnes.gårdar, som icke finge mycket öfver 1/4 mil till banan.
Kontraktepr. Reuser. Det hade visat sig, att myrodlingar icke de förata åren bära sådan säd, som betalar sig, hvaremot betodling utfallit ganska bra. Genom den senare odlingen upprycker också ladugårdsskötseln och jorden tillföres ökad naturlig gödning.
Efter det öfverläggningen, för hvilken härmed i största korthet redogjorts, förklarats slutad, fattades de beslut och anstäldes de val, som i gårdagsnumret funnos omnämda.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Februari 1894
N:r 26

Publicerat

Gotlands norra jernväg.

Ett af omkring 80 personer besökt sammanträde har i dag på middagen hållits i Tingstäde skolhus för utrönande af det intresse, som på norra Gotland kan förefinnas för en jernvägsförbindelse till Visby.
Sedan ordföranden i Bro och Lummelunda hushållsgille, kontraktsprosten Reuser, blifvit utsedd att leda dagens förhandlin gar, börjades öfverläggningarna omedelbart med ett anförande af redaktör Jeurling, hvari han närmare utvecklade de skäl som tala för den ifrågasatta bansträckningen, icke minst med hänsyn till det under anläggning varande sockerbruket i Roma.
Enhälligt uttalade man sig härefter för bebofvet och önskvärdheten af en jernväg vill norra Gotland. Lika enhälliga voro menirgarna om att utgångspunkten bör vara Visby och spårvidden densamma som på jernvägen Visby—Hemse.
Vidare utsågos inom socknarna Stenkyrka, Martebo, Veskinde, Lokrume, Tingstäde och Hangvar för hvarje 3 personer att hvar inom sin socken verka för saken och påkalla kommunalstämmorsas yttrande rörande beviljandet af mindre anslag för undersökning och kostnadsförslag.
De utsedda perronerna äro:
för Lokrume: hrr Eliesath, Pettersson, Lauks och L. P. Bodin, Grausne;
för Tingstäde: hbrr K. Stare, Hägbom Bryer, Grählert o. Högberg Myrväller;
för Veskinde: hrr M. Larsson Skäggs, Högberg Vies och Hoffman;
för Martebo; hrr Thorell Kvies, Larsson Medebys och Anschütz;
för Stenkyrka: kontraktsprosten Rouser, löjtnant Löwenberg och Andersson, Stenstuga;
för Lummelunda: hrr P. Stare, Kinberg, Kinner, och O. Vallin;
för Hangvar: hrr D. A. Malmros, kapten Vestöö, Bjersander Austers;
för Bro: hrr Hedström Ekes, Eklöf, Åby och Hallberg Tuer.
Rörande den ifrågasatta banans sträckning hade föreslagits att dess utgångspunkt skulle blifva från Österport vid Visby, derifrån skulle den gå vester om Stora Hästnäs genom Veskinde till trakten af Hammars i Lokrume, der den skulle göra ett knä åt nordvest öfver Myra till Medebya i Martebo och så till Stenkyrka kyrka.
Efter en längre öfverläggning härom fattades följande resolution:
Med hänsyn dertill, att banan är föreslagen så, att den berör de för betodling lämpligaste trakter, anser mötet att banan är dragen i en riktning som lemvar utsigt till största möjliga trafik, då fråga är om en jeravägsanläggning norr om Visby.
Häremot reserverade sig en del personer, från Tingstäde, som ansågo att denna socken icke skulle få så stor fördel af barian, som om den droges rätt på Tingstäde kyrka, hvaremot å andra sidan invändes att en jernvägs sträckning bör förläggas så, att den lemnar största möjliga afkastoiog, och att Tingstäde jordar icke vore så lämpliga för betodling som jorden i Martebo.
Till sist uttalades önskvärdheten af att resp. sockenkomiterade måtte om möjligt vara färdiga med sitt arbete till Mars månads utgång samt insända resultaten skriftligen till hushållsgillets ordförande kontrakt prosten Reuser.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Februari 1894
N:r 25

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets andra sammanträde vid Allekvia 12 Febr. Ordf, häradshöfding Dömle).
Ärekränkningsmål. I fjor hade hemmansägaren Olof Johansson, Butreifs i Norrlanda, stämt skolläraren Erik Östman för det denne ärekränkt honom genom beskyllning för hemfridsbrott. Målet uppsköts för att Östman skulle få tillfälle att stämma Johansson för det brott han påbördat honom. Då han emellertid uraktlåtit detta, upptogs nu åter målet, men som svaranden ej kommit tillstädes uppsköts målet till tredje sammanträdet.

Erkände gjorde drängen Olof Teodor Johansson trån Smedegårda i Björke, att han för att taga en genväg kört öfver jernvägen med oxar och vagn. Utslag vid fjerde sammanträdet.

För misshandel hade pigan Emma Nordström från Sofieberg i Rute instämt f. båtsmannen Oskar Engström. Käranden lär ha stått i något förhållande till Nordströms son, och detta hade gubben ej sett med blida ögon, hvarför han en dag i sonens närvaro piskat upp Nordström. Engström nekade emellertid Uppskof för vittnen till femte sammanträdet.

Hemmansägaren O. Olofsson från Helvi hade instämt handl. Adolf Falk för det denne kallat honom en skojare. Käranden infann sig ej och målet uppsköts.

För olofligt tillgrepp hade länsman A. Jacobsson instämt Oskar Kahlström, Kyrkebys i Hejnum. Enligt stämningen skulle denne i slutet af September förlidet år ha från skomakaren P. A. Svensson, Oppuse i Bäl, tillegnat sig en ung lambock, hvilken jämte andra får drifvitsin till Kahlströms gårdsman för afskiljande. Ehuru uppmärksamgjord på att lambocken ej hada hans märke hade han tagit den och äfven nedslagtat den. Ägaren begärde ersättning med 12 kronor. Svaranden hade hos åklagaren velat uppgöra saken, men denne hade ej ansett sig kunna afstå från åtalet, enär lam flere gånger kommit bort från Hejnumhedarne, — Svaranden bestred att Svensson förlorat någon lambock och borde åklagaren hevisa, att det var Svenssons bock som svaranden tagit och slagtat. — Då bocken blifvit Svensson fråvhänd ute i marken, yrkade åklagaren, att Kahlström måtte åläggas personlig inställelse vid hämtnings äfventyr. Rätten ålade honom inställelse vid vite till tredje sammanträdet.

För olaga utskänkning af maltdrycker dömdes stationsinspektor Lokrantz i Roma att böta 15 kronor.

För misshandel mot hemmansägaren K. E. Ahlberg, Bex i Hangvar, dömdes statkarlarne Axel Johansson och Ernst Broström, Tjuls, att böta hvardera 25 kronor.

Södra häradsrätten
måste öfverstå till fredagen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Februari 1894
N:r 24

Publicerat

Undertecknad,

som i anseende till sjuklighet och oförmåga ser mig ur stånd att längre kunna bibehålla mitt hemman notan att ådraga mig vidare skulder och derföre är villig öfverlemna mitt bo till administrativ utredning, får härmed anmoda mina fordringsägare och borgesmän att sammanträda uti min bostad vid Kassle lördagen den 17 innevarande Februari kl. 10 på dagen, för att höras och besluta huru med boet skall förfaras m. m.
Hangvar den 6 Febr. 1894.
P. O. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Februari 1894
N:r 23

Publicerat

Auktion vid ångsåg å Suderbys i Hangvar.

Fredagen den 9 Februari låter hardlanden Degerman medels offentlig auktion, som förrättas vid dennes ångsåg å Suderbys i Hangvar och börjas kl. 10 på dagen, till: den högstbjudande försälja ett större parti takspån, stäf och kantsågade bräder af olika dimensioner, vrakbräder, stör, ribbor, lakter; ett parti bygvadsvirke såsom tunna bräder, vrakplank och sparrar, äfvensom ett parti upphuggen furu-, tvet- och grenved. – Sedermera förflyttas auktionen till sågplatsen i s, k. Mattsebagen, hvarest försäljas ett såghus at trä, ett parti stäf och spån, cirka 50 tolfter vrakplank, 100 tolfter bräder, ett parti torra golf- och byggnadsbräder samt alla å marken liggande grenar och vindfällen såväl i samma Mattsehage som bredvid liggande äng, dessa senare utstakade uti numreradepärkar. Med betalniogen lemnas fallt kände inropare 3 månanders anstånd, hvaremot andra böra vara beredda ställa borgen om anståndstiden skall begagnas.
Othem den 29 Januari 1894.
Efter anmodan,
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Februari 1894
N:r 17

Publicerat

Från landsbygden.

Hangvar, 22 Jan.
Olyckshändelse. I lördags afton var arbetaren Vickström från Sixarfve ute i skogen för att köra hem timmer till Suderbys såg. Dervid råkade en stock falla ned från lasset; den träffade Vickströms ena ben, som afslogs. V. infördes till Visby, der han vårdas å lasarettet.

När, 22 Jan.
Stor sjuklighet och dödlighet är rådande i allmänhet här ute å södra Gotland. I När ha på nyåret redan aflidit 7 personer. Från och med 29 Oktober nästlidet år, ej fullt 3 månader, ha inalles aflidit 17 personer. Det är influensa, lunginflammation och lungsot, som isynnerhet orsaka de talrika dödsfallen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Januari 1894
N:r 12

Publicerat

Från landsbygden.

Fårösund, 20 Jan.
Hamnen härstädes är nu åter isfri, efter att hafva varit isbelagd sedan de första dagarna af denna månad, till stort hinder för för trafiken mellan Fårön och Storlandet, då isen i sundet så att säga hvarken burit eller brustit och öppna vakar öfverallt varit synliga; allt en följd af det blida vädret. Samfärdseln har under tiden måst förmedlas i sydligaste delen af sundet, der rent vatten förefunnits. Ett par dagar passerades dock-isen af en och annan djerf vandrare.
Lotsarne härstädes, som ha sig förelagt, att minst en gång i månaden fortskaffa post lifsförnödenheter till fyrpersonalen på Gotska Sandön, ha under sådana förhållanden det ganska besvärligt. Lotskuttern är nämligen örlagd i Lutterborn på Fårön för att ej så lätt blifva infrusen. Så måste un under senaste resan, som skedde förliden vecka, erforderligt bagage travspoteras först med skjuts en fjerdingsväg söder om härvarande färjestadså i båt öfver sundet till Fåröstrauden midt emot, sedan på fordon igen till Latterhörn, der inlastningen verkställdes. Är så vinden god och vädret vackert, såsom nu var händelsen, kan snart resan verkställas; men understundom inträffar också svårt väder med köld och åtföljande nedisning, och då är det ganska kinkigt att med ea så jämförligtvis liten farkost klara sig. Det värsta under sådana förhållanden är att aflemna och mottaga varor och post då ingen tillstymmelse till hamn finnes vid ön, och sjön stundom går lika hög på alla sidor om densamma.
Denna gång följde med lotskattern sex arbetare, hvilka, enligt förut uppgjordt kontrakt om skogshygge på Sandön, hoppades att der erhålla arbetsförtjenst under vintern. Af dessa måste dock fyra återvända hem, emedan det ej fans tillgång på arbete derute. Dessa, hvilka med stora kostnader och besvär försett sig med och medtagit lifsförnödenbeter för en längre tid, blefvo öfver deuna sakernas vändning mycket missnöjda, och må man hoppas att vederbörande i någon mån ersätter dem denna deras ofrivilliga lustresa. Detta var i sanning ingen angenäm sådan, då ett tiotal personer nödgas under denna årstid tillbringa tiden från måndags afton till torsdags middag ombord på en med diverse varor fullastad segelkutter i öppna sjön.

Hangvar, 20 Jan.
Ett tillbud till olyckshändelse, som kunnat haft svåra följder, inträffade i veckan i s. k. bolagssågen vid Suderbys. En arbetaren Nilssons tioåriga son, som var sysselsatt med utbäring af stäf från en spånbänk, råkade komma för nära en axel som fattade tag i gossens rock med den påföljd, att gossen måste följa axelns roterande rörelse till dess hjelp kom och befriade honom från det farliga läget. Det aflopp dock med blotta förskräckelsen.
Gossens fötter vore så nära klingan genom den kringsvängande rörelsen, att skons främre del blef afsågad utan att skada foten.

Den ovälkomna gästen »influensan» helsar på i nästan hvarje hem här i trakten. Exempel finnes der två å tre personer äro angripna af denna sjukdom samtidigt inom samma familj.

Liflig rörelse rådde i dagarna i Elinghemsmyr, då alla som slagit der under sommaren skull hämta hem sina der stående stackar och detta medan kälen satt i jorden. Priset å nämda foderslag är mellan 16—20 kronor häcken.

Stor efterfrågan på halm råder härute och är priset 6 för råg- och 8 för kornhalm, pr parlasa.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Januari 1894
N:r 11

Om Oss Drivs med WordPress