Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
För hemfridsbrott och våld var efter anmälan af pigan Elisabet Ahlström af åklagaren instämd båtsmannen Johan August Lindgren Söderberg och f. artilleristen Johan Fredriksson, båda från Rute. Åklagaren frånträdde sin talan mot Fredriksson, men Söderberg ålades att med ed betyga, att han icke 24 Jani 1890 i målsägandens hemvist slagit henne i ansigtet så att blodvite uppkommit.

För ärekränkning hade hemmansägaren Johan Sundahl på St. Velingei Butle instämt hemmansägaren Gustaf Andersson derstädes. Kärandens påståenden ogillades såsom obestyrkta.

För barnuppfostringsbidrag hade pigan Lina Engström, Rute, instämt husbondesonen Herman Olsson från Gerungs i samma socken. Käromålet ogillades.

För misshandel hade åklagaren instämt arbetskarlen Petter Lingstedt från Timans i Hörsne. Svaranden ålades med ed betyga, att han icke 13 Juli 1890 å allmän väg inom Hörsne socken med ett gevär slagit målsäganden Oskar Jacobsson i hufvudet så att blodvite uppkommit.

25 kronor årligen, tills barnet fyllt 15 år, ålades husbondesonen Johan Norrby från Hagvards i Hall betala till ogifta Malvina Andersson, Åby i Bro, för ett deras gemensamma barn, födt 1 Nov. 1886.

För försummad väghållning hade åklaga ren instämt hemmansägarne Johan Pettersson, Tystebols, O. Hellenberg, och Johan Pettersson, Broungs, Fr. Kassel, Ringvide, Salomon Bäckström, Östergårda, K. Lutteman, Helge, K. Lindgren, Liknatte, Axel Lindgren, Arve och Jakob Pettersson, Grausne, alla i Stenkyrka,

Som de erkänt, att de innevarande höst försummat, attå tid som blifvit af länsstyrelsen bestämd, grusa åliggande vägstycken, dömdes de att hvar för sig böta 1 kr. 50 öre.

Södra häradsrätten.
I målet mellan handlanden A. D. Ahlberg kärande, och fru Mathilda Berger svarande, angående ansvar för det svaranden å Visborgs slätt afhändt kärandens minderåriga son en låda karameller, dömdes fru Berger att härför böta 5 kr. samt att ersätta kärandens rättegångskostnader med 30 kronor.

För grustagning för nära allmän väg dömdes Karl Lindberg, Frixarfve i Rone, och Petter Jakobsson, Uggårda, att böta hvardera 50 kronor.

Drängen Olof Herman Svensson hade instämt Alfred Bäckström, Tofta, med yrkande om utbekommande af tjenstelön och ersättning för det han sistlidne Augusti blifvit ur tjensten afvisad, hvarjämte den senare genstämt för att återbekomma städja m. m, samt yrkat ansvar å Svensson för olofligt afvikande ur tjensten. Svensson dömdes att återbära städja och lön samt att böta 20 kronor.

Angående ansvar och skadestånd för tillkastning af ett afloppsdike, ledande öfver kärandens åkrar, hade fanjunkaren Karl Karlsson, Bosarfve i Lye, instämt Anders Rondahl dersammastädes. Parterna hänvisades att förrätta laga syn på stället.

Till boskilnad har häradsrätten dömt mellan fru Karolina Bokström och hennes i konkurs försatte man f. handl. Johan Bokström.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt. (Länsfängelset).
Ransakning har i dag hållits med skrädderiarbetaren Karl Petter Hammarström, född 1845 på Fårö, hvilken, såsom vi omtalat, stulit ett till 16 kr. 50 öre värderadt ur med kedja från skrädderiarbetaren Vilhelm Johansson, anstäld hos skräddare A. H. Enquist, Den tilltalade, som var döfstum, erkände genom konstapel Ahlqvist som tolk att han begått Spare för att skafla sig reskassa till Sundsvall, der han vid ett par tillfällen arbetat en lävgre tid. Han bade aldrig förut varit för brott straffad.
I afvaktan på hitkomst af prestbetyg för den tilltalade från Sundsvall, der han är skrifvev, uppsköts ransakningen.

Norra häradsrätten.
Ransakning hölls likaledes i dag med husbonden Oskar Stenbom,| Medebys i Hall, hvilken enligt angifvelse skulle ha illa misshandlat samma ställle boende f. hemmansägaren Olof Bingström.
Polisrapporten förmälde: Den 30 Oktober hade Stenboms kor kommit in på en Bingström tillhörig åker, Bingström hade vil tilfället varit nero vid en släkedya. Då han bemkom, förehöll han Stenbom, som just höll på att drifva bort sina kor, att bättre taga vara på siva kräk, dervid Stenbom slagit honom i hufvudet med en gren. Han hade dock parerat med handen. Sedan hade Stenbom och husbondesonen Arvid Karlsson följt efter Bingström ut på åkern, samt genom att st cka störar i hjulen sökt stanna vagnen. Derpå hade Stenbom stött Bingström för bröstet och underlifvet med en stör samt sedan, då Bingström och Stenbom råkat ihop, fått Bingström under sig och dervid SE gånger stött honom med knäna i underlitvet.
Dr Holmén på Slite hade 4 Nov. besigtigat Bingström, som allt feian väldet legat mycket sjuk, och dervid funnit B. lida af inklämdt venstersidigt ljumskbråck, så svårt att, derest ej snarllg, radikal operation vidtogs, det samma komme att blifva till största men för Bingström.
Stenbom nekade emellertid för att ha våldfört sig mot Bingsiröm. Under det Stenbom var i färd med att drifva hem sina kor, hade Bingström kommit till och dervid utropat: Hvad är pi för fä till folk, som släpper ut era kräk midt i vintern, då ni vet, att tunen är nerel. Och vid derpå uppkommen ordväxling, derunder Bingströms hustru påstått att Stenbom vetat af att korna kommit in på deras åker, hade Bingström tagit sin på lasset liggande dynggrepe och slagit Stenbom öfver handen samt måttat ett nytt slag. Stenbom hade då gifvit Bingström en spark, som han antog träffat i magen, hvarpå han gått sin väg. Något vidare hade han ej haft att göra med Bingström. På åklagaren; fråga, om ej Stenboms näsa hade märke efter Bingströms naglar från handgemänget, genmälde Scenbom, att de skråmor han haft på besagda kroppsdel härledde sig från en gris, som under slagtens dödsångest behandlat honom mindre varsamt. Dr Holmén hade emellertid intygat att ekråmorna antagligast härrörde från menniskonaglar.
Som vittnen hördes hustra Maria Karlsson och Arvid Karlsson, hvilka icke hade sig något annat bekant, än att de från sitt fönster iakttagit att Bingström slagit till Scenbom, Åklagarens anhållan att Arvid Karlsson måtte hänvisas till själasörjaren, biföll icke rätten.
Åklagaren anmälde, att Bingström, hvilken allt sedan våldet varit sängliggande inforslats till Visby lasarett, der läkaren förklarat, att Bingström ej lede af bråck, utan af en blodsvullnad, som så småningom komme att lägga sig. Emellertid var Bingström fortfarande så sjuk, att han ej i dag kunnat inställa sig.
Häradsrätten biföll åklagarens anhållaan om uppskof samt utsatte målet att åter förekomma första rättegångsdagen af andra sammanträdet under iostuudande ting, Häktade Stenbom försattes på fri fot, men ålades inställelse vid målets nästa behandling.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 December 1890
N:r 201

Från landsbygden.

Norra Gotland, 10 Dec.
Öfvervåld. För några dagar sedan timade här en hemsk tilldragelse, i det att sjuttiofemårige arbetaren Olof Bingström, Grönbjergs i Hall socken, under det han var sysselsatt med körslor af spillning till sina ägor, blef under vägen öfvertallen och så illa slagen samt grymt misshandlad af en illasinnad person, att föga hopp fiunes om Bingströms vederfående. Genom hårda slag med en käpp jämte sparkning blef den öfvertallnes maghiuna spräckt, så att inelfvorna gått ur sitt naturliga läge. Läkare efterskickades genast och mannen måste forslas på lasarettet. Våldsverkaren är af kronolänsman Smedberg införpassad till länsfängelset för att undergå ransakning. Det tyckes som att våldsverkaren ej vore ensam om gerningen, då han förmått ur åkdonet kasta Bingström, som är en grof och medelstor man.

Hangvar 9 Dec.
I dag har årets 3:dje ordinarie kyrkostämma hållits, då debiterings- och uppbördslängden granskades, men som denna langd blitvit upprättad efter en fyrktålslängd, som blifvit ar kommunalnämden upprättad på sådant sätt att största delen af »annan fastighet» blifvit uppförd i fyrktal efter »jordbruksfastighet utan mantal», kunde icke stämman godkänna uppbördslängden, utan återförvisade den till kommunalnämden med förpliktelse att inom 8 dagar hafva upprättat nya fyrktaels-,debiteringsoch uppbördslängder i enlighet med vederbörliga taxeringslangder. Denna oriktiga utdebitering af kommunalutskylderna för dem, som äga bygd och en liten jordbit, bar fortgått i flera år i Hangvar. Upptäckten skedde genom ordföranden i kommunalstämman, som kom att genomgå längderna före kyrkostämmans hållande.
Nya val af såväl kyrkoråds- som skolrådsledamöter ägde rum, dervid folkskolläraren Lyth blef invald till skolrådsledamot.

Södra Gotland, 9 December.
Till de s. k. udantagens historia. Ett färskt exempel på egendomliga »undantag» kan Eder brefskrifvare omtala från sin hemtrakt, der en tämligen väl skuldsatt hemmansägare för omkring tre månader sedan öfverlät hela affären, både gård och skuld, till ett af sina barn emot undantagsförbehåll naturligtvis. För att kunna rangera »gåfvoaffärer» har den nye husbonden nödgats upptaga ett större lån under det »undantagsmannen» samtidigt utlånade en efter omständigheterna ganska respektabel summa till annan person.

Varnartiga skolbarn kan en socken härstädes, sorgligt nog, uppvisa. Ej nog dermed att de under lärotimmarne egna föga eller ingen uppmärksamhet åt undervisningen, de bruka ock derunder roa sig med åtskilliga mera elakartade skälmstycken. Så t. ex. när läraren vänder ryggen åt dem, passar en slyngel till pojke på och insticker en massa knappnålar i den förres kläder, så att de skola intränga i kroppen när denne sätter sig. Vid deras vandring till och från skolan utföras äfven åtskilliga upptåg, och skulle händelsevis någon äldre person, som fått syn på dem under deras uppförande, förebrå dem något eller varrta dem, hörer det ej till ovanligheterna att få ett sådant svar, som t. ex. »Vet hut», »Håll mun din t-am» m. m.
En dag i förra veckan saknade en i närheten af skolhuset boende ensam gumma plötsligt en del af sina höns, hon letade allestädes, men förgäfves, de voro borta. Ett par dagar efteråt fick gumman händelsevis af en närboende granne höra att en skolpojke i hemmet yttrat att de ifrågavarande hönsen voro instängda uti ett obebodt hus ett stycke från gummans bostad, hvarför gumman begaf sig dit och påträffade äfven verkligen der de saknade fåglarne, nära nog utsvultna. Enligt vunna upplysningar hade några pojkar från skolan plockat bort några stenar under husets tröskel medan gumman var borta och lockat ut hönsen, som de sedermera motat in i det obebodda huset och så tillstängt dörren, lemnande de värnlösa djuren åt sitt öde. Skolrådets varningar och förmaningar, äfvensom lärarens tillrättavisningar tyckas ej finna väg till de hårdnackade barnens hjertan.

Diverse sjöfynd, bestående af plank och brädstumpar, stäf m. m. ha på sista tiden påträffats utefter kusterna i smärre partier. Åntagligtvis härröra dessa trävaror från däckslasten å något fartyg, som under deu hårda nordvestliga snostormen sistl, 25 Nov. förlorat densawma. Ryktesvis har jag spott att en båt, af obekant konstruktion, har hittats på vestkusten för kort tid sedan.

Nästa torsdag

11 Dec. från kl. 10 f.m. låte handl. Westberg, Kappelshamn, å frivillig auktion till den högst bjudande försälja ett par goda skogshästar, nu inkommen tetsill, linblånader, hv. och sv. ull, korngryn, hvetemjöl, diverse yllevaror, goda kokärter m. m. m. m.
Godkände inropare erhålla 3 månaders betalningsanstånd.
Hall den 6 Dec. 1890.
J. P. PETTERSSON.

Från landsbygden.

Sundre, 2 December.
Olyckshändelser. En bondhustru från trakten, gom häromsistens körde ett par oxar, hvilka kommo i sken så att vagnen stjelpte, skadade sig dervid så illa att hon nästan jämt måste ligga och kan blott med yttersta svårighet, stödd på en käpp eller krycka, flytta sig på stugugolfvet. — Under det en ung bondeson från en grannsocken var behjelplig med smidesarbete, råkade han att brännva sig mycket illa på ett glödgadt jern, eller rättare en jernstång, å bakre delen af kroppen, så att han allt sedan händelsen, som timade för ett par, tre veckor sedan, för det mesta har fått ligga och vårdas af läkekuunig person.
Apropå olyckor, så var äfven en bonde i förra veckan här i socken utsatt för ett ganska botande tillbud i det han under malning råkade falla hufvudstupa från öfre botten i en större väderqvarn och ned på golfvet. Lyckligtvis hamnade mannen under det hastiga fallet på några fyllda spannmålssäckar, hvadan han slapp undan med några lättare krämpor.

Till fots i smörjan en och en half mil gick häromdagen en ung, grälsjuk hustru, under det mannen samtidigt med häst och åkdon färdades samma väg, både fram och åter. Till följd af en uppkommen huslig tvist föredrog gumman alltså att använda egna — apostlahästar en så lång väg i det värsta väglag, medan mannen så förnöjd kuskade lätt och behändigt förbi sin halsstarriga äkta hälft.

Från sjön. I måndags qväll i förra veckan inkom en tremastad ångare — synbarligen lastad — till avkars på vestra kusten här utanför. Påföljande onsdag, sedan det värsta ovädret och stormen bedarrat vågot, afgick ångaren åter med VNV kurs.

Rone, 3 Dec.
Tillbud till eldsvåda yppade sig i natt vid Jakers i Rone. Då en dräng skulle släcka en öfver en säng hängande gaslampa, exploderade denna, hvarvid elden fattade i några under taket befintliga fisknät, hvilka nedföllo i sängen och antände sängkläderna. I sängen sofvande personer hunno nätt och jämt rädda sig. Husets gamlefar blef något skadad i ansigtet, och en hund vardt qväfd under släckningen. För öfrigt förderfvade elden lyckligtvis endast en del sängkläder och några fisknät, hvilka lära varit försäkrade. Ronehamns sprutor anlände genast till brandstället genom skogen, men behöfde ej anlitas.

Hall, 8 Dec.
Hall församling har för icke länge sedan fått röna sannfärdigheten af det bekanta ordspråket: »Gammal kärlek rostar ej». Till dess kyrkokassa har näml. såsom gåfva skickats 20 kr. Från hvem gåfvan kommit vet man ej med säkerhot, men antager på ganska goda skäl, att dess afsändare är ingen annan än en i Hall församling allmänt omtyckt och för omkring trettiofem år sedan till Amerika afrest person, dess dåvarande folkskollärare, O. N. Alander, bördig från Alands i Sanda, Detta antagande synes äga så mycket större sannolikhet för sig som den ifrågavarande gåfvans afsändare under brefvet, skrifvit initialerna O. N. A. Församlingsborna, bedja genom tidningen få frambära till gåfvans afsändare, hvem den ock vara må, sitt varma tack.

Bland elever

vid Rösjö landtbruksskola märkes bland andra Karl Hederstedt från Hangvar och Axel Hederstedt från Hall.

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.