Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

Dödsfall Mårten Anders Andersson

Att Gud i sitt allvisa råd den 11 dennes kl. 6 e.m, behagat hädankalla hemmansägaren och f. d. kyrkovärden Mårten Anders Andersson, Vesterbys i Hall, i en ålder af 63 år, 11 mån.
cch 2 dagar; sörjd och saknad af maka, bara och barubarn, har jag härmed den sorgliga pligten tillkänvagifva.
Maria Andersson.
Sv. Ps. nr 490 v. 3, 4.

Till lärareplatsen

vid fasta folkskolan i Fleringe ha såsom sökande anmält sig skolläraren O. R Pettersson, Hall; vik. skolläraren å Slite, F. A. Swanbeck, samt skollärarne F. E. Larsson och J. A. Andersson från annan ort.

I den slöjdlärarekurs,

som från och med i morgon anordnas i hushållningssällskapets slöjdskola, komma att deltaga folkskollärarne Anton Ekström i Eke, J. R. Cederlund i Levide, Nils Lindgren i Burs och N. A. Vedin i Hall samt utexaminerade folkskoljärarne Hugo Lindgren och Efraim Thomsson.

En häftigare eldsvåda

ödelade natten till 23 dennes nära nog hela egendomen Vestös i Hall. Såväl manbygnaden som en flygelbygnad blefvo lågornas rof jämte der befintliga husgerådssaker, möbler och dyrbarheter. Dei husen boende räddade sig med knapp nöd från att bli innebrända.
Rörande orsaken till branden vet man ingenting med bestämdhet, men man antager att antändningen skett genom blixten.
— Eldsvådetillbud yppade sig pingstdagen vid Nygårds i Garda, der elden kommit lös i sjelfva manbygnaden. Det var under pågående högmessogudstjenst, så att bud kom till kyrkan om olyckan och karlarne gingo ut för att biträda vid släckningen. Man hann dock komma öfver elden så i tid, att den dämpades utan att ha huvnit mera än sveda taket. Gudstjensten pågick utan afbrott.

Från norra inspektionsmötetkap

föreligger nu äfven folkskoleinspektörens berättelse för 1889: Skoldistrikten äro fortfarande till antalet 42, folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 26; alla numera fasta. Småskolornas antal har sålunda under redovisningsåret ökats med 4, nämligen 1 i Lärbro, 1 i Kappelshamn, 1 i Bunge och 1 i Vänge. Samtliga folkundervisningsanstalter — utom fortsättningsskolor och slöjdskolor — hafva inom detta område under år 1889 följaktligen utgjort 73.
I dessa 73 skolor hafva varit anstälda 47 ordinarie folkskollärare, 2 ordivarie folkskollärarinnor (Visby och Fleringe), 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolorna (i Akebäck och Kappelshamn), 2 småskollärare och 24 småskollärarinnor eller tillsammans 80. Lärarekåren har sålunda under året erhållit en tillökning af 5, nämligen 1 ordinarie lärarinna och 4 småskollärarinnor i de nyinrättade småskolorna.
Fortsättningsskolor med statsbidrag hafva under året varit anordnade i 7 distrikt, nämligen Visby, Sjonhem, Halla, Gothem, Norrlanda, Östergarn och Gammalgarn, och hafva de således under året ökats med 5, under det att repetitionsskolorna samtidigt minskats.
Undervisning i träslöjd för gossar har anordnats ytterligare i 2:ne distrikt, nämligen Björke och Hangvar, hvadan 11 dylika skolor under året varit i verksamhet, alla med statsunderstöd.
Undervisning i qvinlig handaslöjd endast för flickor har i 9 distrikt meddelats af 13 lärarinnor. För öfrigt står sist nämda undervisning på alldeles samma ståndpunkt som under det näst föregående året.
Nya skolhus hafva under året uppförts i Follingbo och Barlingbo, hvarjämte ombygnad verkstälts af Vänge skolhus för erhållande af småskolciokal.
Folkmängden inom detta område har under året ytterligare minskats med 30 personer, hvaremot antalet af i skolåldern varande barn, som vid årets slut utgjorde 4,137, under året ökats med 32 barn.
Under året har hvarje lärare i folkskolorna haft att undervisa irundt medeltal 50 och i småskolorna 27 barn, hvaraf torde framgå, att lärarekrafterna ännu äro otillräckliga, synnerligen i småskolorna, der mycken öfning under lärarens omedelbara ledning är af nöden.
Alla till området hörande och af distrikten underhållna folkskolor, småskolor och mindre folkskolor har inspektören under året besökt, men af de 11 skolor, som hafva afdelningsläsning, har han endast i 7 haft tillfälle höra undervisningen i båda afdelningarna. At fortsättningsskolorna ha besökts endast 2, hvaremot inspektören under föregående år haft tillfälle att besöka 3 enskilda skolor i Visby nämligen fröknarna Calissendorffs, Arvesons och Petterssons. I den förstnämda mottagas visserligen också nybörjare, men der idkas äfven språkstudier. Denna skola afser dels att förbereda för intagning i elementarläroverket och högre flickskolan, dels att för flickorna ersätta den sistnämda, men står icke i något samband med folkskolan, hvadan jag anser denna skola under sin n. v. organisation ligga ntom området för min verksamhet.
Fröken Arvesons skola deremot förbereder genom de 2 lägre klasserna för folkskolan och genom 3:dje klassen för elementarläroverken. Inventarier och undervisningsmateriel voro goda och ändamålvenliga, undervisning och disciplin syntes äfven goda. I fröken Petterssons skola deremot saknades nödiga inventarier och materiel, lokalen var alldeles för trång, hvarjämte röjdes synbar brist på plan och metod. I denna skola, som åsyftar att förbereda för folkskolan, voro enåast 7 barn inskrifna, deraf 4 voro vid inspektörens besök närvarande.
Då hela lärarekåren varit samlad till allmänt stiftsmöte nästlidne sommar, har inspektören under detta år ej ansett nödigt att sammankalla lärarne till s. k. kretsmöte.
Utom åtskilliga utlåtanden till domkapitlet har inspektören under året till skolråden utfärdat flere promemorior rörande förbättring af inventarier och materiel, hvaremot inga yrkanden om mera omfattande åtgärder blifvit framstälda, enär flere, förut påyrkade förbättringar ännu ej hunnit genomföras.
En statistik öfver skolgången inom detta område utvisar:
Klass 1 (100—96 proc.) 1 Lokrume, 2 Visby folkskolan, småskolan, 83 Källunge och Vallstena, 4 Bro, 5 Halla, 6 Fårö, 7 Hörsne med Bara, 8 Kräklingbo med Anga, 9 Norrlanda, 10 Sjonhem, 11 Hejnum med Bäl, 12 Othem vid kyrkan, vid Slite.
Klass 2 (95—91 proc.) 18 Gothem, 14 Dalhem, 15 Endre med Hedeby, 16 Lärbro, 17 Tingstäde, 18 Viklau, 19 Ardre, 20 Bunge, 21 Roma, 22 Ala, 23 Follingbo med Akebäck, 24 Hangvar vid kyrkan, Kappelshamn, 25 Rute, 26 Stenkyrka, 27 Vänge, 28 Östergarn, 29 Boge, 30 Fleringe, 31 Fole, 32 Barlingbo med Ekeby.
Klass 3 (90—86 proc.) 33 Guldrupe, 34 Lummelunda, 35 Hellvi, 36 Gammalgarn, 37 Ganthem, 38 Martebo.
Klass 4 (85—81 Af 89 Björke, 40 Veskinde, 41 Buttle, 42 Hall, 43 Visby norra landsförsamling.
Skolgången har alltså varit bäst i Lokrume och Visby och sämst i Visby norra landsförsamling.

Auktion i Hall.

Lördagen den 29 Mars från kl. 10 på dagen, låter enkefru Helena Hederstedt vid Vestöös i Hall, medels frivillig auktion till den högstbjudande försälja, ett större parti ren och vigtig råg, hvete och prima hvétemjöl, körngryn, goda ät- och sätt-potatis, en lättgående trilla, en häst, en hackelsemaskin; ren och fin ull, talg, diverse mansgångkläder och skodon m. m. Endast fullt godkände inropare erhålla tre månaders anstånd med betalningen, andra endast mot godkänd borgen, eller betala inropet kontant.
Hall den 18 Mars 1890.
Etter anmodan,
I. P. PETTERSSON.