Mantalsskrifningarne

inom Gotlands län för nästkommande år 1895 hållas å följande tider ock ställen, nämligen:

I norra fögderiet:
15 November kl. 9 f. m. med Hörsne pastorat i Dalhem sockenstuga, s. d. kl. 11 f. m. med Dalhem d:o dersammastädes, d:o 16 kl. 10 f. m. med Källunge d:o vid Gate i Bäl, d:o s. d, kl. 12 midd. med Hejnum d:o dersammastädes, d:o 17 kl. 9 f. m, med Fole d:o i Fole sockenstuga, d:o 19 kl. 9. f. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga, d:o s. d. kl. 8 e. m, med Martebo d:o i Martebo sockenstuga, d:o 20 kl. 10 f. m. med Stenkyrka d:o vid Grausne, d:o 21 kl. 10 f. m. med Hangvar d:o hos handlande V. Vestberg, d:o 22 kl. 10 f. m. med Lärbro d:o i Lärbro sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Rute d:o hos fru Sandström vid Fårösund, d:o 24 kl. 9 f. m. med Fårö d:o vid Broa, d:o 26 kl. 9 f. m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn, d:o 27 kl. 10 f. m. med Gothem d:o i Gothem sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Östergarn d:o vid Ganne, d:o 29 kl. 9. f. m. med Kräklingbo d:o vid Kräklings, d:o 30 kl. 9 f. m, med Sjonhem d:o i Bjerges jernvägsstationshus, d:o s. d. kl. 11 f; m; med Vänge d:o dersammastädes, d:o 3 December kl. 9 f. m, med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga, d:o s.d. kl. 12 midd. med Barlingbo d:o dersammastädes, d:o 4 kl. 9 f. m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga, d:o s. d. kl. 1:e. m. med Roma d:o dersammastädes, d:o å kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling i domkyrkans sakristia.

I södra fögderiet:
21 November kl. 8 f. m. med Garda pastorat i Garda skolhus, d:o s. d. kl. 12 midd. med Alskog d:o å samma ställe, d:o 22 kl. 9. f. m. med När: d:o i När skolhus, d:o 28 kl. 9. f. m. med Bars d:o i Burs d:o, g, d. 24 kl. 9. f. m. med Rone d:o i Rone d:o, d:o 26 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Alfva d:o, d:o 27 kl. 8 f. m. med Hablingbo d:o i Hablingbo d:o, d:o d:o kl. half 1 e. m. med Hafdhem socken i Hafdhem d:o, d:o 28 kl. 8 f. m. med Näs d:o å samma ställe, d:o s. d. kl. 12 midd. med Grötlipgbo d:o i Grötlingbo d:o, d:o 29 kl. 9 f. m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo d:o, d:o 30 kl. 8 f. m. med Öja d:o i Öja sockenstuga, 1 December kl. 8 f. m. med Levide d:o å Burge gästgifvaregård, d:o 8. d,, kl. 12 midd. med Fardhem d:o d:o, d:o 8 kl, 9 f. m. med Ejsta d:o i Ejsta skolhus, d:o 4 kl. 8 f. m. med Klinte d:o i Klinte skolhus vid kyrkan, d:o å kl. 9 f. m. med Hejde d:o i Hejde d:o, d:o 6 kl. 9 f. m. med Sanda d:o i Sanda d:o, d:o 7 kl. 9 f. m, med Eskelhem; d:o i Eskelhem d:o, d:o 8 kl. 9 f. m, med Stenkumla d:o i Stenkumla d:o, d:o 10 kl. 9 f. m. med Vall d:o i Vall d:o, d:o s. d. kl. 12 midd, med Atlingbo d:o d:o.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154

Från landsbygden.

Södra Gotland, 2 Oktober.
Mikaeli församling har i dag hållits i flere socknar härstädes på söder. Som vanligt hade en hel del köpare infunnit sig från när och fjärran. Till förströelse mellan halfvan, helan, tersen etc. går man ut att kommersa och är det då de stackars fåren som först och sist få sitta emellan. Så många får, som då äro till salu, vanligen förvarade skilda från de andra, skola då lättas, för att se huru mycket de väga, ty det förklara gubbarne bestämdt — så der vid middagstiden — att när de lätta ett lam veta de hvad kräket väger »pa treijfjerndeilar när».
Fåren tagas i ullen och lyftas upp samt hållas och puadas ned tjogtals gånger dagligen, hvilket gifvetvis skall orsaka de stackars offren olidliga smärtor, hvilket ock en djurvän idag tydligen uttryckte, då han bad en dylik pundande gubbe att få lyfta honom i håret på samma sätt som fåren behandlades, men dertill hade gubben ingen lust. Får, som slagtats omedelbart efter dylik vägning, ha haft skinnet alldeles svartblått, så att köparne sjelfva lida största förlusten af sitt djurplågeri.
Köparnes antal var visserligen stort och fårens antal mindre i år än föregående åren — beroende detta på den stora utskeppning af får till fastlandet under sommarmånaderna — men det oaktadt voro priserna låga. För unga betalades 6—8 kr., gamla 10—12 kronor stycket, beroende på storlek och hull. I allmänhet tycktes fåren i år vara ganska feta och välfödda.
En för djurskyddsvänner säkerligen glädjande nyhet kan förtjena omnämnas, nämligen att uppköparne numera vid hemforslingen af sin lefvande vara ej begagna den gamla lika grymma och barbariska som förlustbringande metoden att binda samman alla fyra benen med smala snören och sedan lassa djuren i trånga åkdon, der somliga kväfva hvarandra till döds och de öfverlefvande som skull forslas flera mil under en sex, sju timmars tid ej kunde stå på benen på ett par dagar. Många vältrade sig ock i nattens mörker af skjutsarne och fingo då ligga på vägen för att sönderköras af efterkommande skjutsar. Numera begagnar allmänheten vid forslingen antingen vanliga foderhäckar eller också burar i hvilka fåren släppas in utan något bindsle.

Vamlingbo, 1 Oktober.
Hastigt dödsfall. I lördagskväll afled en enka härstädes utan någon nämnvärd föregående sjukdom. Kvinnan hade intaget middag och druckit eftermiddagskaffe, men vid fyratiden var hon afliden troligen i följd af slaganfall. Den aflidna var vid sin död något öfver sjuttio år gammal.

Hemse 2 Okt.
Instäld Amerikafärd. En arbetaredotter från Grötlingbo skulle i dagarne anträda dena långa färden till landet i fjärran vestern. Biljett hade erhållits från en derstädes bosatt broder. Det bittra afskedet från hem, anhöriga och vänner var gjordt och resan börjades i sällskap med fadren, som skulle ledsaga sin dotter till närmaste jernvägsstation. Då de kommit i närheten af denna, lemnade fadern sin dotter en plånbok med inneliggande 54 kr. jämte den oumbärliga biljetten. En kort stund derefter gjorde flickan den sorgliga upptäckten, att hon förlorat den för henne så dyrbara plånboken, hvilken ej, trots ifrigt sökande och spörjande, kunde återfinnas. Ingenting annat återstod, än att vända tillbaka till hemmet.

Stenkumla, 2 Okt.
Stenkumla skyttegille hade prisskjutning i lördags. Resultatet blef vackert, i betraktande af att gillet är nybildadt. Bland de 30 skyttarne utdelades 20 pris, det sista för 40 poäng.
Efter skjutningens slut samlades man till en af styrelsen föranstaltad gemensam sexa, hvarefter skålar föreslogos: för skyttegillet, för ordföranden hr Wirgin, för skjutningens ledare och energiske föreståndare fanjunkare Pettersson. Utan honom, sade en talare, hade icke Stenkumla skyttegille varit hvad det i dag visat sig vara. Han önskade, att fanjunkare Pettersson skulle få stå som dess ledare ännu i många år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154

Torgdagen

å Sandesrum i Grötlingbo, som hittills hållits andra onsdage i Oktober, kommer hädanefter att hållas sista onsdagen i September månad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Augusti 1894
N:r 134

Dödsfall Kristian Johan Söderberg

Tillkännagifves att vår käre fader f. d. folkskolläraren, kantorn och klockaren i Grötlingbo Kristian Johan Söderberg stilla och fridfallt afled den 19 dennes i en ålder af 78 år, 11 mån. och 19 dagar; sörjd och saknad af barn, barnbarn, slägt och en talrik vänkrets.
Stenstu i Grötlingbo 19 Aug. 1894.
Barnen.
Saliga äro de som i Herranom dö.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Augusti 1894
N:r 129

Ifrågasatt jämkning i länsmansdistrikten.

Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126

I den slöjdlärarekurs

som vid slöjdskolan härstädes är anordnad under Juli—Augusti månader för folkskollärare, deltaga N. A. Olsson från Grötlisgbo, T. Svallingson, Vamlingbo, Karl Stenqvist, Hamra, Hugo Dahlqvist, Fide, Joh. Engström, Hejnum, E. Sandell, Visby, E. J. S. Söderdahl, Rute, Josef Linder, Visby, lärarinnan Ida Hallgren och folkskollärareeleven Hugo Stenström från Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Augusti 1894
N:r 121

Till ledamöter i årets pröfningsnämd,

som sammanträder måndagen 17 September, har länsstyrelsen utsett: major F. Cronstedt, fabrikör P. A. Hellgren, hanudl. Hugo Pettersson, Visby, stationsinspektor A. Kullberger, Barlingbo, nämdeman J. Larsson, Endregårda, skollärare Axel Bodin, Lokrume, hemmansägare L. Högberg, Vies i Veskinde, tulluppsyniogsman G. V. Kahl, Kyllej, hemmansägare L. N. Pettersson, Lunderhage i Fleringe, kapten K. T. Broander i Källunge, tämdeman E. N. Eriksson, Alfvena i Vallstena, hemmansägarne K. Hagström, Dalbo i Halla och T. Franzén, Kyrkljufves i Gammalgarn, bankdirektör V Åkerman i Stånga, kyrkoherde A. Sundblad i Garda, handl. V. Hansén i Öja, hemmansägare J. Rosendahl, Kattlunds i Grötlingbo, handl. J. V. Broander i Rone, hemmansägare K. Bolin, Buatvier i Sproge, skollärare J. R. Cederlund i Levide, hemmansägarne K. V. Carlqvist, Binge i Väte, och J. Olsson, Rofvalds i Eskelhem, samt skollärare J. R. Lindahl i Atlingbo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juli 1894
N:r 113

Från landsbygden.

Rone, 9 Juli.
Folkskolorna afslötos med examen i tisdags. Båda skolorna ha hvar sin flagga med stång. På hamnen har detta åstadkommits genom sammanskott af handlandena på platsen, v. häradsh. Cramér, kassör Bergenstjerna m. fl. och den vid kyrkan är skänkt af landtbr. L. Duse. Högtidligt invigdes de samma dag af skolrådets ordförande v. pastor K. Christiansson

Stark sömn hade en person från Brunns i Grötlingbo, då han skulle köra från Burgs till sitt hem. Hästane gingo nämligen ned till Roes gård vid Davide, der de af på gården varande personer sattes in i stallet. När han sent och ändtligen vaknade, var mössan också bortgkommen och med en lånad sådan måste han sedan resa hem.

Nidingsdåd eller ej? En ko, som vid sista utställningen i sommar erhöll 2:dra priset, miste häromdagen sin svans. Det är nästan troligt att någon niding varit framme ty den är tagen bra nog högt uppe, endast några tum qvar.

Till Sockertöser har folkhumorn här döpt de smålandsjäntor, som arbeta i betfälten.

Burgsvik 10 Juli.
Godt förhållande emel’an arbetsgifvare och arbetstagare kan man med skäl säga att det råder å handlanden Viktor Hanséns egendom Bobbenarfve i js Då ägarens son häromdagen firade sin födelsedag, uppvaktades han af ett tiotal af sina underlydande (han är nämligen inspektor å nämda egendom) som åt honom öfverlemnade genom rättaren Johansson en dyrbar och praktfull silfversnusdosa med inskription: Från tacksamma arbetare.
På aftonen hade herr Hansén inbjudit samtlige presentgifvarne, till ett enkelt samkväm, då han i väl valda ordalag tackade för den för honom så kärkomna gåfrvan, som var ett bevis på kärleksfullt förtroende emellan husbonde och tjenare.

Vattenbrist råder på många håll.

Fisket at strömming börjar att lemna bra resultat. I dag ha här till salu utbjudits hundratals valar, fångade på östra kusten, till ett pris af 40—50 öre per val och af god beskaffenhet.

Kappelshamn 10 Juli.
Ett gröfre våld, vittnande om den mest hänsynslösa råhet, föröfvade i måndags afton å Kappelshamn några arbetare från stenhuggeriet derstädes mot sin kamrat Lindblad.
De hade varit tillsamman inomhus straxt förut, hvarvid det flitigt pokulerades. Så småningom blefvo de litet hvar högröstade och det började urarta till slagsmål. Man drog sig nu utåt landsvägen och här började en vid namn Ek den vildaste af dem, att utan minsta anledning tilldela Lindblad det ena slaget efter det andra. Några andra lika rusiga som Ek, kommo till och sedan man väl fått omkull L. på landsvägen fick han mottaga både sparkar och slag.
En spark erhöll han af en hård sko under hakan, så att blodet frustade ur hans mun, dessutom blef han svårt skadad af en sten på ena benet då han föll omkull.
När han till sist fått så mycket att han icke gaf ett ljud ifrån sig, tillkom händelsevis en person, som tillhörde tullpersonalen, och genom hans försorg fördes den så svårt slagne till sitt hem, der han nu vårdas.
Det är icke förs a gången bråk och uppträden förekomma å Kappelshamn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Juli 1894
N:r 106

Visby stifts prestsällskap

har sammanträde i dag härstädes. Det öppnades med en kortare predikan af kyrkoherde Kolmodin i Vall, hvilken dervid med ledning af Tim. 1: 7 talade öfver ämnet: Hvilken och hurudan den anda är, som böra leda oss under utöfaingen af vårt embete.
Biskopen intog härefter ordförandeplatsen och helsade med några ord de närvarande presterna välkomna.
Efter protokolljustering utsbgos till sekreterare för dagen pastorerna Kellström och Brounéus.
Till ledamöter i presterskapeta förtroendenämd för åren 1895—97 invaldes: för norra tredingen kontraktsprosten Rouser i Stenkyrka och kyrkoherde Sik i Lärbro med kyrkoherdarne Klint i Follingbo och Gradelius i Othem till ersättare; för medeltredingen: kyrkoherde Enequist i Roma och prosten Öfverberg i Stenkumla, med kyrkoherdarne Berglund i Östergarn och Ehrénström i Kräklingbo till ersättare; för södra kontraktet kyrkyherdarne Löthberg i Hablingbo och Sundblad i Garda med kyrkoherdarne Ahlander i Alskog och Jacobsson i Grötlingbo till ersättare.
Derefter sjöngs ps. 150, första och sista verserna.
Första frågan: Hvari består sakramentens egendomliga betydelse såsom n&demedel till skilnad från Guds ords? inleddes af biskopen, hvilken efter en längre utredning af den historiska utvecklingen af sakramentfrågan och betonande af sak: ramentens vigt såsom förmedlare af Guds oåd till menniskorna, framhöll att ordet visserligen vore det första och väsentligaste af nådemedlen, men sakramenten hade en omätlig betydelse såsom en be: kräftelse på hvad genom ordet gifvits.
För ett direkt besvarande af den uppstälda frågan fordrades en ej ringa beläsenhet; man måste gå till fäderna, till kyrkans stormän, de djupa andarne, hvilka ivåra dagar fört oss fram till en ganska klar utredning, som tagit sig uttryck hos Martin Chemnitz. Hvad likheten vidkommer mellan sakramenten och ordet, låg den deri att hela våden på båda ställena är förbanden; båda meddela ock den korsfäste frälsaren sjelf. Skillnaden vore trefaldig: först bestod den deri, att hvad som genom ordet uttalas för ögat eller örat på ett mera ensidigt sätt, tala sakramenten fulltonigt och till hela menniskan: vidare i den individualiseripg, som våra fäder sökte i absolutionen och slutligen deri, att härigenom sker en beredelse för det eviga lifvet.
Lektor Lemke yttrade instämmande och framhöll att det lyckats vår lutherska kyrka att klargöra olikheten mellan ordet och sakramenten. Ordet, talet, kan stanna utom oss, men sakramenten verka utom vår vilja antingen till välsignelse eller dom. Ordet och sakramenten tilltyllestgöra hvarandra. Ordet blir menniskans egendom endast genom tron; annorlunda är det med sakramenten. Otron utestänger visserligen från sakramentsgåfvan, men ej sakramentet sjeif.
Kyrkoherde Gadd: Sakramenten äro bärare af Guds nåd till oss, vittnesbörd om Guds allmakt.
Kyrkoherde Gutenberg: Sakramenten referera sig till menniskans sinliga sida, försåvidt sinliga element ingå i både dop och nattvard. De tillgodose mer än ordet vår svaghetssida. Gud såg att vi voro fästade vid det timlga, derför ville han genom timliga medel föra oss till andlig frigörelse. Deremot förstod han ej att sakramenten hade en oemotståndlig verkan.
Biskopen påpekade att den, enligt Guds ord, förefans och gaf några antydningar om Barn man borde förstå denna oemotståndlig het.
Kontraktsprosten Uddir: Ordet bör i predikan framhållas såsom hufvudnädemedlet; sakramentet är en hjelp, ett stöd för den svaga tron såsom ett synligt jordiskt medel; ordet kan förfalskas af den som frambär det, ej så sakramenten.
Lektor Lemke replikerade kyrkoherde Gutenberg. En vigtig fråga vore: är ordet enbart bestämmande i fråga om ledamotskap i Kristi församling? Visserligen kan genom tron väckas pånyttfödelse, men denna tro kan aldrig blifva så igenkänlig, ej heller fullständig så länge den ej genom sakramenten bekräftas.
Kyrkoherde Gutenberg: De lär allt vara svårt att ur skriften bevisa, att sakramenten verka på oemotståndligt sätt, ex opere operato.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102

Från landsbygden.

Stenkyrka, 28 Maj.
Följande exemplen från andra socknar har denna kommun från magasinsfonden anvisat trettiofem kronor till en ny flagga för folkskolan härstädes. Invigningen af den nya prydnaden kommer att ske 6 nästa Juni, då sångföreningen kommer att medverka.

Laga skifte i Stenkyrka sockens första skifteslag, omtattande tre och en återdedels mantal, har nu af hemmansägaren Otto Stengård, Grausne, begärts hos länsstyrelsen.
Han har avhållit att erhålla jägmästare J. O. Sylvan till förrättningsman.

Så rikt strömmingsfiske som denna vår kan man ej minnas någonsin härstädes.

Ovanligt god väderlek ha vi på sista tiden haft.
Allt lofvar godt år. Foderskörden tycks särskildt bli öfverstyf.

Försäkra kreaturen! Genom inflammation i hjertsäcken dog häromdagen en hemmansägare tillhörig ung, god ko, oaktadt läkarehjelp söktes. Väl var, att kon till 3/4 af sitt värde var försäkrad i socknens kreatursförsäkringsförening, hvarigenom ägaren ändå slapp med lindrig förlust.

Fide, 28 Maj.
Sorgligt. Husbondesonen Karl Hallgren från Norrkvie i Grötlingbo, hvilken ett par år vistats i Amerika, hemkom en dag i förra veckan, troligen hemsänd af myndigterna derstädes, på grund af en iråkad sinnessjukdom.
De hemmanarandes glädje var ganska stor, öfver sonens och broderns hemkomst och skjuts afgick oförtöfvadt till jernvägsstationan, för att hämta honom; men döm om faderns sorg och förtviflan, när han fann sin son omtöcknad af vansinnet. Han hade varit försedd med en duktig reskassa, hvaraf han, under sitt vistande i Visby, hade bjudit pengar åt hvem som ville taga emot. Om man får sätta någon tro till hans eget yttrande, så skulle han ha kastat en guldklocka med kedja i oceanen på hemresan.
Sjukdomsorsaken påstås vara religionsgrubbel, att döma at de predikningar, som han oftast emellanåt håller tör de tillsiädesvarande. Ryktet vill äfven veta, att en miss i fjärran vestern, skall hafva sin del i hans olyckliga tillstånd. Han upptör sig understundom rätt våldsamt, så att han måste vaktas för att ej göra sig eller andra något illa.

Vidskepelse. En gumma här i sockner, som är ägarinna till ett par kor, märkta atv det ej stod »rätt till» med den ena af dem, När kon sedan kalfvade och ej, efter gurimas tycke, lemnade tillräckligt med mjölk, misstänktes att något otyg var orsaken här till.
Bud sändes efter en i en grannsocken boflntlig käring, hvilken har rykte om sig att förstå sig på litet af hvarje. Hon förslarade genast att kon var »skämd» och att »bjäro» sprang sin väg med mjölken. Hon var äfven i stånd att upptäcka märken efter ofvan nämda tingests klor på kons jufver, orsakade af bjära, när hon hakade sig fast vid kon och sög till sig mjölk, Hon tillade ätven att om detta fått fortfara någon tid, så hade det ej biifvit mera igen af kon än sjelfva hornen.
Eder brefskrifvare var sjelf en gång vitine till en om okunninghet och vidskepelse vittnande handling. Ett husbondtolk hado en fyra till fem år gammal flicka, som öfver hela kroppen blef betäckt med röda fläckar. Detta härledde sig gifvetvis från »gasten», eller något annat otyg. Detta skulle kureras, hvarför morsgumman tog fliekan och en grannkvinna som medhjelperska med sig till en närbelägen smedja. Der afkläddes flickan och placerades i ässjan, hvarefter medbjelperskan började af alla krafter med bälgen blåsa på det gallskrikende benet. Etter exekutionens slut ritades åtskilliga hemlighetstulla krumlelurer kring delirkventen, hvarefter denna (barnet) påkläddes och de goda gummorna stultade förnöjda hbomåt. Detta skulle enligt deras mening vara ett radikalt medel i dylika fall.

Vamlingbo 29 Maj.
Ett efterlängtadt och välgörande regn, har nu fallit öfver våra bygder i tre dygn i nästan oafbruten följd. Det började näml. i lördags eftermiddag och har sedan dess med några små pauser fortfarit och det tycks på himmelens utseende ännu vilja blitva mera af det goda. På söndags förmiddag var det ganska kyligt, så att regnet syntes snöblandadt, Något störtregn har det ej varit men nog har jorden fått ordentlig »myr» ändå. Få vi nu blott värma med, så kan nog ännu många af de skador frostnätterna tillfogat hvetevårsädet och klöfvervallarne repas.

Dödsfall bland djur, både genom olyckshändelser och sjukdomar, ha under våren timat härstädes i ovanlig myckenhet, I angränsande socknar lär förhållandet äfven varit detsamma.
Då i fredags middagstid en bonde härstädes skulle vattna sina hästar som betade i en åker invid gården fann han den ena, ett sto, liggande Ifliös på marken. Ett par timmar förut besöktes djuren af ägaren och var det då friskt — Det var ej försäkradt.

Fisket har nu under den ihållande stormen som rasat nu i många dagar måst öfvercifvag — Det lär ej helle r varit någon lämplig »fiskvind» denna var för våra stränder försäkra fiskrarne, så att de vänta sig ej stor fångst efter den.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Maj 1894
N:r 82