Följsnde reparationsarbeten

och leveranser för Lotsverkets räkning utbjudas härmed på entreprenad:
Vid Visby lotsplats: taktjärning och golfförstärkning i magasinet samt oljestrykning af signalstången.
Vid Fårösunds norra gatts lotsplats: taktjärning af boningshuset och anskaffning af en signalstång med knula.
Vid Fårösunds södra gatts lotsplats: hvitkalkning af uppassningshuset och sjö märket på Bungeör samt målning m. m. af stången på Skarfgrundet.
Vid Kylejs lotsplats: reparation af stårgmärket på Rute missloper och kumlet på Lörje backe.
Vid Slite lotsplats: tsktjärning och oljemålning samt reparation af upparsningshuset.
Vid Hårviks lotsplats: reparation af boställshueet och utkiken samt affärgning af brunnskaret.
Vid Ronehamns lotsplats: affärgning af stångmärkena vid Ronehamn och Matearfve böd samt kumlen vid Tomteboda och Getaskär.
Vid Klinte lotsplats: affärgning af 2:ne märkestänger.
Vid Gotska Sandöns norra fyrplats: reparation af plankvandringarne.
Vid Stenkyrkehuks fyrplats: oljemålning af fyraltanen m. m., anbringande af en lucka öfver trappuppgången i vaktrummet, oljemålning utvändigt af dörrar, fönster och listverk å bonings- och uthusen, samt iordningsättande af en källa.
Vid Enholmens fyrplats: taktjärning af fyrhuset och förrådsboden samt målning af den senare jämte inhägnaden.
Vid Närs fyrplats: oljemåloing in- och utvändigt af fyrtornet, rifning af bakugnen och insättsing af en jernspis i fyrvaktarens kök, enbringandse af innerpanel i 2:ne kök samt oljemålning af desamma jämte fönsterlufter och en förstugudörr.
Flyttning från Vestergarns Utholme till Närs fyrplats och uppsättning derstädes af en tvätt: och bagarestuga med densammas inredning m. m.
Vid Faluddens fyrplats: oljemålning utvändigt af fyrtornet.
Vid Gotlands södra uddes fyrplats: reparation af boningshuset samt taktjärning af detsamma och uthusen.
Vid Burgsviks fyrplats: målning af öfre fyrhuset jemte tektjärning at fyroch förrådshuset.
Vid Stora Karlsö fyrplats: tapetsering af 2:ne kök, reparation af taket och målning af 2:ne grindar
samt reparationer och kompletteringar af inventarier och anskaffning af konsumtionseffekter till nio större och fem mindre fyrar.
Närmare upplysningar om dessa arbeten och anskaffningarne lemnas all söckendagar emellan kl. 10 f. m. och 2 e. m. å lotskontoret i Visby, der äfven skriftliga anbud särskildt för hvarje arbete och åtföljda af borgen för desammas ordentliga utförande intill den 10:de nästinstundande Maj; gällande i öfrigt för dessa arbeten och anskaffningar Kongl. Maj:ts Nådiga kungörelse af den 10 Maj 1889 angående tillämpning under viss tid af förändrade föreskrifter rörande statens upphandlings- och entreprenadväsende.
Visby i Lotskaptensexpeditionen den 10 April 1891.
A. V. Berggren.

Från landsbygden.

Norra Gotland, 10 Febr.
Laga skifte. Sedan nu allmänt sammanträde hållits med Tingstäde kommuns skifteslag, kommer nämda socken att undergå laga skifte, Tjenstförrättande Jandtmätare är major Kruuse.

Stenkyrka socken beslöt åjorårets sista kommunalstamma att ingå till vederbörande med anhållan att för en mindre reparation vid kyrkoherdebostället få taga virke af prestboställets skog.
Reparationen var som sagdt liten och då jägmästarens arvode i det närmaste komme att uppgå till ungefär lika summa som dep, hvarmed man kan köpa nämde virke, lär föramlingen ha afstått från ansökningen i fråga.

Å Gotska Sandön hittades sistlidne senhöst omkr. 100 tolfter brädstump och en och annan planka, allt af sämre beskaffenhet. Fyrpersonalen var upphittare och köpte sedermera fyndet å auktion. Antagligen voro dessa bräder af samma last som dem, hvilka upphittats å nordvestra kusten af Gotland.
Som bekant äges Gotska Sandön af lotsverket, som derå under årens lopp uppfört 3 fyrar, hvilka sysselsätta en ingalunda liten personal, en liten |koloni på sätt och vis. Ön hör till Fårö församling, till hvilken utskylder skola bstalas. Som löntagare ha ock Sandöborna stora utgifter till kommunen. Haradan valutan är kan man förstå, då intet tillfälle gifves att kunna deltaga i kyrko- och kommunalstämma eller vara med om ett enda val, dessutom betalar lotsverket prest, som 2 gånger årligen (midt i sommaren) skall förrätta gudstjenst ä ön mot 150 kr. honorar för gången; samma verk betalar äfven ackuschörskan hvar gång hon behöfver besöka ön med 100 kr. gången.

Stenkyrketjufvarne ha 2 gånger under Januari uppenbarat sig genom missgerningar.
Ena gången tillgrepos ur en låst bod å Lickershamn ett par tunnor potatis och en hel del saltad strömming. Audra gången begicks inbrott i en källare hos en f. d. hemmansägare i Sorby (källaren var belägen blott några få meter från boningshuset). Här tillgrepo tjufvarne en fjerding strömming (lös), potatis, rofvor, morötter och ett täcke samt en säck.
Sorgligt nog har ej hos vederbörande kronobetjening saken blifvit anmäld, eburu misstankar om hufvudföröfvaren af stölderna ej saknas.

Fyrmästaren å Gotska Sandön J. Bourgström har på grund af sjuklighet erhållit en månads permission och upprätthålles hans tjenst under tiden at fyrvaktaren K. Bourgström.

Haveriauktion.

Tisdagen den 11 November 1890 kl. 11 f.m. försäljes vid Tullbostället vid Fårösund för vederbörande assuradörers räkning, det vid Gottska Sandön liggande skeppsvraket och en del äfven der liggande skeppsinventarier, såsom ankare, kettingar, wirerigg och gräskablar m. m. efter vid Sandön strandade i Råå hemmahörande skonerten »Ellen» om 111 registerton, som varit förd af kapten N. N. Backe.
Betalningen skall erläggas kontant och närmare underrättelser lemnas vid auktionstillfället och dessförinnan af konsul Carl L. Ekman i Visby.
S. I. Lilja.

Från landsbygden.

Fårösund, 2 Nov.
En kutter vid namn Betty, tillhörig handl. K. Smitterberg härstädes och förd af skeppar O. Kahlström, har i dagarne strandat å Gotska Sandön, Kuttern var lastad med inventarier efter den för en tid sedan strandade skonerten »Ellen» och skulle afgå med dem till Visby, men måste då det svåra vädret kom på onsdagen 29 Okt. länen undan i lä af Sandön, hvarvid rodret bräcktes af en brottsjö, så att båten kom redlös ned under ön, der folket med knapp nöd räddade sig, efter att kuttern först törnat och sedan blifvit slagen af grund, hvarpå den dref till sjös och troligen sjönk. Kuttern var oassurerad.

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
Giftmordet på Sandön. Tre vittnen hördes i dagi detta mål.
Fyrvaktaren Karl Bourgström berättade att ban ej kunnat märka något spändt förhållande mellan Lundqvist och Engman förr än den förre vid ett besök på norra fyren 7 Aug. omtalat, att de båda blifvit ovänner, emedan L. bestraffat E:s flicka för hennes hönsjagter. Engman skulle då ha hotat L. med knuten hand. — Efter dödsfallet hade E. utfrågat vittnet ganska noga huru det tillgått vid obduktionen.
För fyrvaktaren Hjalmar Söderlund hade Lundqvist äfvenledes berättat, att ovänskap utbrutit för flickans skull, och att L. fått löfte om stryk. Detta var den 8 Aug. Sedan hade vittnet ej träffat L. förr än han hämtades från södra fyren. Under forslingen hade vittnet frågat L. om han någonsin varit så sjuk förr eller hvad han trodde orsaken till sjukdomen kunde vara. Han hade då svarat, att han som vanligt ätit fisk och potatis, men också något maccaroni, som Engman bjudit på.
Han hade förtärt några skedar, tills han kände det började rifva i magen, »men då hade jag redan fått för mycket», sade han, — Den 15 hade Engman varit vid fyren och bedt att få se L., som då stod lik i sjöboden. Hans önskan hade villfarits, men han aflägsnade sig BU sedan han önskat frid öfver den dödes själ.
Arbetaren Markus Larsson från Fårön var det tredje vittnet. Måndagen 11 Aug. hade han på fyrmästarens begäran infunnit sig hos L., som då haft oupphörliga kräkningar och diarré, han var mycket svag och öfverfölls af svindel då han sökte sätta sig upp i sängen.
Fyrmästaren hade vid ett tillfälle frågat L., om han hade någon önskan att uttrycka som sin sista vilja, om sjukdomen skulle rycka bort honom. Dervid hade Eagman sagt till vittnet, att han trodde frågan var en antydan, att L. skulle ha sjuknat af »de der maccaronerna», L., som bört detta, sade ingenting, men såg skarpt på E. Sedan var vittnet bebjelplig, då L. skulle föras från södra fyren. Under vägen yrade han stundtals starkt och klagade öfver brännande törst. Vid framkomsten till norra fyren hade fyrmästaren frågat L. hur det stod till och hur det var med magen. »Åjo, rätt bra», svarade Lundqvist, Strax derpå började han yra och var efter några minuter död. — Vitinet hade sedermera tjenstgjort i sällskap med Engman på fyren några dagar efter dödsfallet. En dag hade E. frågat vittnet, om ban trodde att gotländingarne skulle bli elaka mot hans lilla flicka, som ej var gotländing. Dagen derpå var han försvunnen.
På domarens fråga om Engman hade någonting mot vittnesmålen att anmärka, svarade E.: »Det är sant alltihop».
Åklagaren öfverlemnade derpå målet.
Efter öfverläggning dömde rätten Engman för att i maccaroner hafva ingifvit aflidne Lundqvist en tésked arsenik i afsigt att skada, jämlikt 14 kap. 1, 18 och 46 paragr. strafflagen, till lifstids straffarbete och vanfrejd för alltid, samt att ersätta kostnaderna för den rättsmedicinska besigtningen och vittnena i målet.

Två hemska dygn

på ett af stormen och sjön sönderslaget fartyg hade en skeppsbesättning jämte kaptenens hustru tillbragt ute på Östersjön, då de ilördags afton landsattes härstädes af ett förbiseglande fartyg. Om förloppet vid det fasansfulla skeppsbrottet äro vi i tillfälle att meddela:
Tyske skonaren »Familia», om 96 ton, hemma i Bockzetlersehn i Hannover, förd af kapten G. Braje, befann sig på väg från Gefle till Bremen med last af bräder. Då fartyget hunnit höjden af Gotska Sandön sprang det onsdagen 29 Oktober läck, då man under den piskande stormen sökte pressa ned det i lä under Sandön. Vattnet steg hastigt, sjön var mycket svår och snart vattenfyldes kajutan som måste lemnas utan att man hunnit medtaga det nödvändigaste af proviant och kläder. KI. 9 samma afton kom fartyget i drift och snart förlorades Sandö ur sigte. Som fartyget nu var vattenfyldt, började man kasta däckslasten och fortsatte dermed så länge man kunde, tills slutligen sjön blef för svår. Besättsingen och kaptenens hustru hade surrat sig midskepps för att ej spolas öfver bord, sedan riggen kapats midnvattstid. Kl. 1/2 4 på morgonen 30 Oktober begat sig skepparen för öfver för att om möjligt fortsätta med däckslastens kastande. Besättningen såg då en väldig sjö spola in öfver kaptenen, hvilken dock lyckades hålla sig fast. Ytterligare en sjö kom, och då man nu ej vidare såg honom, började man ropa efter honom, hvarvid han svarade, att ban vore »här», hvadan man fortfarande trodde honom vara föröfver. Men då man om en stund icke fick något svar på ytterligare tillrop, förstod man att skepparen förra gången svarat efter att ha gått öfverbord. Nu var och förblef han borta.
Man hade emellertid lösgjort sig och då man frampå torsdagsmorgonen varseblef ett fartyg, hissades nödflagg med tillbjelp af en planka. Men fartyget gick förbi utan att observera de nödsttlda. Nu började man så godt sig göra lät reparera den förstörda skansen, dit man sedan tog sin tillflykt och der man surrade sig fast. Vatten hade man ej, blott ett styckeskeppsbröd. Fartygets ena reling äfvensom akterspegeln och en del af akterskeppet voro nu bortslagua, så att fartyget dref omkring på lasten. Så gick hela torsdagen. Natten till fredagen 31 Oktober var förfärlig. Hvarje gjö bröt våldsamt öfver de arma varelserna, som nu, ytterst medtagna, icke längre sågo någon räddning.
Kl. 1/2 9 på fredagsmorgonen kom åter ett fartyg i sigte och åter tillsattes nödflagg. Denna gång blefvo de skeppsbrutna observerade och fartyget styrde ned mot vraket. Det vsr skonerten >Bonden>, kapten L. P. Lund, från Landskrona, Trots den brytande sjön gick kapten Lund sjelf i en en sitt fartygs båtar och lyckades med lifsfara för sig och sitt folk rädda de nödstälda, fru Braje, styrmannen och två matroser från vraket. Ombord på »Bonden» fingo de arma, ytterst medtagna, förfrusna och af sjövattnet uppsvällda menniskorna all den omvårdnad, som kunde egnss dem, och, som sagdt, i lördags afton landsattes de af kapten Luad härstädes.
Vraket hade de lemnat på 58 grader 40 minuter nordlig och 20 grader 21 minuter ostlig bredd, d. v. s. ungefär 15 sjömil nordost om Kopparstenaraes fyrskepp.
Sjöförklaring har i dag aflagte inför härvarande tyske konsul, hvarefter de skeppsbrutne, som här försetts med det nödvändigaste, företaga hemresan.

Giftmordet på Gotska Sandön.

Med för detta brott häktade f. fyrbiträdet Johan Fredrik Eagman Kölls i dag förnyad ransakning å länsfängelset inför t. f. domaren notarien J. A. Friedholm. Eagman vidhöll på det bestämdaste, efter upprepade frågor af rättens: ordförande, att ban aldrig haft för afsigt att döda Lundqvist, utan hade blott velat gifva honom en minnesxbeta för hans hårdhet genom att göra honom riktigt sjuk. Han hade ju också försökt att gifva honom motgift i form af getmjölk, men, såsom förut nämts, hade Lundqvist icke velat förtära denna utan endast druckit mycket vatten.
Rättskemisten, till hvilken likdelar af den obducerade Lundqvist insändts, afgat i protokoll det utlåtandet, att i magsäcken med säkerhet kunvat påträffam arsenik. Dels på grund af detta uttalande och dels på grund af Engmans egen bekännelse under rättegången intygade doktor Holmén på heder och samvete, att Lundqvist aflidit genom arsenikförgiftning.
Emellertid begärde och erhöll åklagaren, t. f. kronolärsman Emil Eneman uppskof till 3 nästa November för att med vittnen styrka sanningsenligheten af Engmans bekännelse.
Såsom, extrå pämdeman, vid rättegångstillfället tjenstgjorde efter aflagd domareed, landtbrukaren Karl Johan Laurentius Larsson, Lill-Fole i Fole.

Giftmordet på Gotska Sandön.

Enligt från vederbörande inkommet utlåtande är nu styrkt, att fyrvaktaren Lundqvist aflidit till följd af arsenikförgiftning.

Haverist.

I onsdags inkom till Kappelshamn skonerten Sofia, kapten Sjöblom, hemma i Väddö och på väg från Warnemüade till Skellefte barlastad. Fartyget hade på höjden af Gotska Sandön sprungit läck samt blifvit segelsliten. Det qvarligger i Kappelshamn tillsvidare.