Etikett: Gothem

Gothems socken är belägen på Gotlands östra sida någon mil söder om Slite.
Gårdsnamn: Botvalde, Busarve, Båtare, Bäntebingels, Fjärdinge, Fredvalds, Gajrvide Lilla, Gajrvide Stora, Hage, Hangre, Hinser, Häglajvs, Jusarve, Kaupungs, Kyrkebinge, Kyrkebjärs, Magnuse, Medebys, Nors, Nybingels, Prästgården, Spännarve, Suderbys, Suders, Svalings, Tummungs, Vaters, Viby, Västerbjärs.

Publicerat

Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget

har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under november månad:
För hästar till: Karl J. Larsson, Gangvide, När, 630 kr., Chr. Pettersson, Haltarve, Väte, 530 kr., Knut Olsson, Björkhaga, Dalhem, 600 kr., Alex Olofsson, Boters, Hejnum, 250 kr., Percy Falk, Kännungs, Hellvi, 500 kr., Otto Arvid Thomsson. Kyrkebys, Hejnum, 700 kr., Willy Johansson, Hallvide, Dalhem, 350 kr., Emrik Joh:s Ardgren, Bjärby, Etelhem 850 kr., Artur Olofsson, Hägur, Eksta 350 kr., Samuel Eklund, Bäcks, Endre, 1,000 kr.
För föl till: Edvin Klintberg, Snoder, Sproge, 70 kr., G. A. Kolmodin, Nederbjers, Hörsne med Bara, 59 kr., Julius Karlsson, Stenbro, Silte, 81 kr., Gustav Wahlin, Smiss, Stenkyrka, 90 kr., Alex Pettersson, Sigdes, Burs, 155 kr.
För nötkreatur till: Konrad M. E. Johansson, Ljugennes, Burs, 300 kr., Einar Karlsson, Stenstu, Västerhejde, 150 kr., J. E. Lindkvist, Bjärges, Ala, 100 kr., K. A. Lindström, Stenstugårda, Ekeby, 500 kr., K. J. A. Johansson, Nygranne, Lummelunda, 245 kr., J. V. Gahne, Norrgårda, Björke, 400 kr., Erik Lindberg, Viby, Gothem, 200 kr., Karl Olofsson, Pilgårds, Boge, 250 kr., Ernst Klingvall, Gurpe, Kräklingbo, 100 kr., Karl Johan Karlsson, Bommunds, När, 150 kr.
För svin till: Arvid Nilsson, Sandhedsskogen, Västerhejde, 70 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 januari 1943
N:r 3

Publicerat

Folkmängden på Gotland vid årsskiftet.

Vall socken: Födda 9 (5 m. 4 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 17 (8 m. 9 k.), utflyttade 22 (10 m. 12 k.). Folkmängd 31/12 291. Minskning 3.

Atlingbo socken: Födda 4 (2 ni. 2 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 18 (10 m. 8 k.), utflyttade 11 (6 rn. 5 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 245. Ökning 9.

Hogrän socken: Födda 8 (2 ni. 6 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 22 (7 m. 15 k.), utflyttade 36 (15 m. 21 k.), vigde 3 par. Minskning 10.

Vänge socken: Födda 18 (7 m. 11 k.), döda 8 (3 m. 5 k.), inflyttade 58 (24 ni. 34 k.), utflyttade 46 (17 ni. 29 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 709. Ökning 22.

Buttle socken: Födda 6 (2 ni. 4 k.), döda 3 (3 k.), inflyttade 3 (3 m.), utflyttade 15 (9 m. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 279. Minskning 8.

Guldrupe socken: Födda 3 (2 m. 1 k), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 14 (4 m. 10 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 222. Minskning 8.

Garda socken: Födda 7 (6 ni. 1 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 15 (10 m. 5 k.), utflyttade 20 (9 ni. 11 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 439.. Minskning 1.

Alskogs socken: Födda 7 (4 in. 3 k.), döda 7 (5 ni. 2 k.), inflyttade 6 (2 ni. 4 k.), utflyttade 13 (7 ni. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 369. Minskn. 7.

Etelhems socken: Födda 9 (5 ni. 4 k.), döda 7 (3 ni. 4 k.), inflyttade 51 (14 ni. 37 k.), utflyttade 59 (29 ni. 30 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 589. – Minskning 6.

Lye socken: Födda 6 (4 rn. 2 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 9 (3 m. 6 k.), utflyttade 9 (5 ni. 4 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 305.

Barlingbo socken: Födda 9 (4 m. 5 k.), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 37 (12 ni. 25 k.), utflyttade 40 (13 m. 27 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 402. Ökning 2.

Ekeby socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 3 (2 ni. 1 k.), inflyttade 14 (6 ni. 8 k.), utflyttade 5 (4 ni. 1 k.) Folkmängd 31/12 319. Ökning 11.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 k.), döda 5 (1 ni. 4 k.), inflyttade 27 (12 ni. 15 k.), utflyttade 32 (18 ni. 14 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 362. Minskning 4.

Hejdeby socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (I m. 1 k.), inflyttade 20 (8 ni. 12 k.), utflyttade 19 (12 in. 7 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 210. Ökning 3.

Sanda socken: Födda 16 (7 m. 9 k.), döda 10 (5 m. 5 k.), inflyttade 45 (25 m. 20 k.), uttiKtade 52 (23 ni. 29 k.),
vigde 5 par 31/12 817.

Västergarn socken: Födda 3 (.2 m. 1 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 10 (2 m. 8 k.), utflyttade 17 (5 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 227. Minskning 6.

Mästerby socken: Födda 7 (1 m. 6 k.), döda 1 (1 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 405. Ökning 10.

Lärbro socken: Födda 30 (15 m. 15 k.), döda 19 (8 m. 11 k.), inflyttade 66 (33 m. 33 k.), utflyttade 76 (37 m. 39 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 1,467. Ökning 1.

Hellvi socken: Födda 12 (9 rn. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 30 (11 m. 19 k.), utflyttade 44 (22 m. 22 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 688. Minskn. 9.

Kräklingbo socken: Födda 4 (1 m. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 24 (9 m. 15 k.), utflyttade 23 (12 m. 11 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 381. Minskning 2.

Ala socken: Födda 5 . (2 m. 3 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 17 (10 m. 7 k.), utflyttade 12 (6 m. 6 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 303. Ökning 4.

Anga socken: Födda 0, döda 6 (2 m. 4 k.), inflyttade 19 (11 m. 8 k.), utflyttade 31 (14 m. 17 k.) Folkmängd 31/12 232. Minskning 18.

Rone socken: Födda 22 (14 m. 8 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 38 (16 m. 22 k.), utflyttade 41 (19 in. 22 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 916. ökning 12.

Eke socken: Födda 6 (5 rn. 1 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 3 (3 k.), utflyttade 6 (5 m. 1 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 205. Minskning 2.

Stenkumla socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 0, inflyttade 29 (16 m. 13 k.), utflyttade 16 (6 m. 10 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 415. ökning 20.

Västerhejde socken: Födda 18 (7 in. 11 k.), döda 8 (8 k.), inflyttade 57 (27 m. 30 k.), utflyttade 66 (29 ni. 37 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 666. ökning 1.

Träkumla socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (2 m.), inflyttade 40 (16 m. 24 k.), utflyttade 20 (7 m. 13 k.) Folkmängd 31i12 264. ökning 22.

Boge socken: Födda 6 (5 ni. 1 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 29 (8 m. 21 k.), utflyttade 28 (11 in. 17 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 489. ökning 2.

Othem socken: Födda 48 (25 m. 23 k.), döda 18 (6 in. 12 k.), inflyttade 106 (52 ni. 54 k.), utflyttade 189 (78 m. 111 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 2,023. Minskning 53.

Follingbo socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 32 (16 m. 16 k.), utflyttade 42 (21 ni. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 505. Minskning 7.

Akebäck socken: Födda 2 (2 m.), döda (1 m.), inflyttade 11 (5 m. 6 k.), utflyttade 20 (13 in. 7 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 155. Minskning 8.

Stenkyrka socken: Födda 10 (4 m. 6 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 25 (13 m. 12 k.), utflyttade 29 (13 m. 16 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31112 714. Minskning 2.

Martebo socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 5 (4 m. 1 k.), inflyttade 38 (24 m. 14 k.), utflyttade 51 (24 m. 27 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 346. Minskning 6.

Tingstäde socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 50 (24 m. 26 k.), utflyttade 49 (22 m. 27 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 460.

Lummelunda socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 21 (10 ni. 11 k.), utflyttade 46 (22 ni. 24 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 333. Minskning 18.

Hangvars socken: Födda 11 (1 m. 10 k.), döda 8 (4 in. 4 k.), inflyttade 37 (17 ni. 20 k.), utflyttade 48 (23 ni. 25 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 781. Minskning 8.

Halls socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), döda 2 (2 ni.), inflyttade 16 (8 in. 8 k.), utflyttade 11 (5 ni. 6 k.) Folkmängd 31/12 226. ökning 7.

Hejda socken: Födda 13 (8 m. 5 k.), döda 4 (3 ni. 1 k.), inflyttade 25 (10 m. 15 k.), utflyttade 36 (19 in. 17 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 535. Minskning 2.

Väte socken: Födda 9 (2 m. 7 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 42 (20 m. 22 k.), utflyttade 40 (19 in. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 580. ökning 6.

Gothem socken: Födda 15 (8 m. 7 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 11 (3 m. 8 k.), utflyttade 23 (10 m. 13 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 633. Minskning 3.

Norrlanda socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 1 (1 m.), inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 4 (3 m. 1 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 297. ökning 8.

Hörsne socken: Födda 6 (3 m. 3 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 49 (27 m. 22 k.), utflyttade 45 (19 m. 26 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 468. Okning 8.

Burs socken: Födda 9 (6 m. 3 k.), döda 14 (7 ni. 7 k.), inflyttade 29 (14 m. 15 k.), utflyttade 43 (18 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 779. Minskning 19.

Stånga socken: Födda 8 (5 ni. 3,k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 37 (19 m. 18 k.), utflyttade 48 (21 ni. 27 k.), vigde 5 par. Folkmängd 672. Minskning 8.

Klinte socken: Födda 31 (19 m. 12 k.), döda 18 (8 m. 10 k.), inflyttade 106 (36 m. 70 k.), utflyttade 109 (47 ni. 62 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 1,338. Ökning 10.

Fröjels socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 12 (8 m. 4 k.), inflyttade 16 (7 ni. 9 k.), utflyttade 25 (11 m. 14 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 490. Minskning 14.

Eksta socken: Födda 10 (2 m. 8 kl, döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 33 (14 m. 19 k.), utflyttade 28 (10 ni. 18 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 544. Ökning 12.

Levide socken: Födda 17 (7 m. 10 k.), döda 9 (6 m. 3 k.), inflyttade 33 (16 m. 17 k.), utflyttade 40 (15 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 581. Ökning 1.

Gerum socken: Födda 3 (3 m.), döda 2 (2 k.), inflyttade 3 (3 in.), utflyttade 3 (2 in. 1 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 161. Ökning 1.

Havdhem socken: Födda 14 (5 m. 9 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 60 (22 m. 38 k.), utflyttade 48 (20 m. 28 k.), Vigde 13 par, Folkmängd 31/12 865 Ökning 21.

Näs socken: Födda 7 (2 m. 5 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 2 (1 m. 1 k.), utflyttade 9 (4 m. 5 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 336. Minskning 2.

Närs socken: Födda 14 (10 in. 4 k.), döda 13 (6 m. 7 k.), inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 25 (9 m. 16 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 829. ökning 1. Äldsta församlingsmedlem f. 1839 den 7/4.

Lau socken: Födda 14 (7 m. 7 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 12 (6 m. 6 k.), utflyttade 25 (10 m. 15 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 443. Minskning 7. Äldsta församlingsmedlem f. 1850 den 28/10.

Fardhem socken: Födda 8 (6 m. 2 k.), döda 3 (3 in.), inflyttade 8 (3 m. 5 k.), utflyttade 14 (4 m. 10 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 363. Minskn. 1.

Linde socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.), inflyttade 19 (8 m. 11 k.), utflyttade 42 (21 m. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 360. Minskning 19.

Lojsta socken: Födda 8 (5 in. 3 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 21 (9 m. 12 k.), utflyttade 14 (8 in. 6 k.) Folkmängd 31/12 286. ökning 12.

Vamlingbo socken: Födda 14 (5 in. 9 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 11 (4 m. 7 k.), utflyttade 8 (3 m. 5 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 555. ökning 13.

Sundre socken: Födda 1 (1 k.), döda 0, inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 7 (3 m. 4 k.) Folkmängd 31/12 125. Minskning 1.

Väskinde socken: Födda 13 (6 m. 7 k.), döda 9 (4 in. 5 k.), inflyttade 41 (21 m. 20 k.), utflyttade 42 (21 Tri. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 780. ökning 3.

Fole socken: Födda 8 (2 in. 6 k.), döda 6 (1 in. 5 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 37 (14 in. 23 k.), vigde 7 par. Folkmängd 31/12 450. Minskning 10.

Bro socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 16 (9 m.7 k.), utflyttade 18 (9 m. 9 k.). Folkmängd 336. ökning 1.

Lokrume socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 in. 1 k.), inflyttade 26 (16 rn. 10 k.), utflyttade 46 (25 ni. 21 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 435. Minskning 17.

Fårö socken: Födda 18 (9 m. 9 k), döda 13 (9 m. 4 k.), inflyttade 26 (10m. 16 k.), utflyttade 48 (18 m. 30 k.), vigde 11 par. Folkmängd 31/12 1,022. Minskning 17.

Alva socken: Födda 9 (4 ni. 5 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 28 (15 m. 13 k.), utflyttade 34 (17 m. 17 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 481. Minskning 1.

Hemse socken: Födda 17 (8 m. 9 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 104 (47 m. 57 k.), utflyttade 101 (40 m. 64 k.), vigde 13 par. Folkmängd 13/12 961. ökning 12.

Öja socken: Födda 13 (8 in. 5 k,), döda 7 (5 in. 2 k.), inflyttade 37 (14 ni. 23 k.), utflyttade 26 (5 m. 21 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 697. Ökning 17.

Hamra socken: Födda 4 (3 m. 1 kl, döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 4 (3 m. 1 k.), utflyttade 12 (6 ni. 6 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 243. Minskning 11.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Publicerat

Bröllop

firades på onsdagen vid Aurungs i Norrlands, då hemmansägaren Kristian Ahlby bortgifte sin dotter Edit Ahlby med hemmansägaresonen Alrik Johansson från Gothem. Vigseln förrättades i pastorsexpeditionen av kyrkoherde J. Munthén.
Trots kristiden hade värdfolket lyckats åstadkomma en trevlig bröllopsfest för släkt och vänner. Mycket folk hade samlats för att se brud, men stämningen stördes genom den olycka, som inträffade vid bröllopssaluten och varom meddelas på annat ställe i dagens tidning. Sedan man konstaterat, att den skadade befann sig utom fara, fortsatte den avbrutna festen och under densamma hyllades brudparet på det hjärtligaste.
Bröllop firades nyårsaftonen i Othems kyrka mellan hr Nils Edvard Larsson och fröken Gunborg Pettersson från Norrbys i Othem. När brudföljet intågade i kyrkan spelade kantor Nils Hansson på orgeln Toccata av Pachelbel, varpå vigseln förrättades av kyrkoherde Wernberg, som också höll ett lyckönskningstal till de nygifta. Akten omslöts av psalmerna 233: 1-2 och 234: 1-2, varpå brudparet lämnade kyrkan under tonerna av en orgelkoral.
Nyårsafton sammanvigdes i Hemse kyrka anställde läraren vid arméns skola i Gävle fil. kand. Rikard Kupper och fröken Ruth Englund, Jönköping. Vigseln förrättades av brudens konfirmationslärare, kyrkoherde Ernst Hejneman. Som \”best man\” fungerade hr Åke Löfvenberg och som kyrkomarskalkar fänrikarna Sune Fohlin och Yngve Hejneman. Brudparet uppvaktades av följande par: Britt Kupper—H. Hedergren, Gertie Hejneman—Bengt Stengård. Före vigseln sjöng en manskvartett \”Till Österland vill jag fara\” och efter vigseln sjöng fröken Gun Stenmord, Hemse, \”Lilleharn\” och \”Uti vår hage\”. Kantor Emil Dalström utförde därjämte på violin Gounods Ale Maria. Efter själva vigselakten höll kyrkoherde Hejneman ett hjärtligt lyckönskningstal till de nygifta.
Efteråt gav brudens föräldrar, lektor och fru Englund, middag på Hemse hotell varvid brudparet hyllades med tal och sång. Över 100-talet telegram upplästes.
De nygifta avreste på nyårsdagen till sitt blivande hem i Gävle.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 januari 1943
N:r 1

Publicerat

Födelsedagar.

Femtio år fyller i dag hemmansägaren Konrad Olofsson, Västerbjers i Gothem. Han har under olika perioder varit ledamot av kommunalnämnden, taxeringsnämnden och pensionsnämnden. Han är en duktig jordbrukare samt ivrig jägare och intresserad hästkarl.
Med anledning av bemärkelsedagen har jubilaren varit föremål för hjärtliga hyllningar. Redan kl. halv 7 i morse började uppvaktningarna, då en deputation från sockenborna infann sig och överlämnade ett guldur jämte andra presenter och en blomsterkorg. Senare infunno sig släktingarna och uppvaktade med en penninggåva. Vidare har femtioåringen under dagens lopp fått mottaga andra presenter samt blommor och telegram.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 Januari 1942
N:r 15

Publicerat

Dödsfall.

Efter en tids sjukdom avled på lasarettet i söndags förre hemmansägaren Oskar Olofsson, Fredvalds i Gothem. Han sörjes närmast av maka, två söner och en dotter.

I en ålder av 84 år avled i torsdags revisor Edvard Källström, Stockholm. Den avlidne var född i Fröjel och kom till Stockholm vid 19 års ålder. Efter affärspraktik drev han under flera år egna hatt- och mössaffärer samt blev därefter Stockholms köpmannaförenings inspektör och fungerade under förra kriget som t. f. syssloman för Ersta sjukhus. Under de senaste decennierna har han varit bokförare och revisor för ett stort antal affärsföretag. Närmast sörjes den bortgångne av en dotter, redaktören i Åhlén & Åkerlunds förlag, fru Elly Strömgren, samt dotterson.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 Januari 1942
N:r 15

Publicerat

Dödsfall Oskar Olofsson.

Min käre make, vår fader Hemmansägaren Oskar Olofsson ingick i dag i den eviga vilan i en ålder av 71 år. Djupt sörjd och i tacksamt minne bevarad av oss, släktinga och många
vänner.
Fredvalds i Gothem den 18 januari 1942.
ANNA OLOFSSON
Barnen och barnbarnen.

Saliga äro de fridsamma
ty de skola oss Guds barn.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Januari 1942
N:r 14

Publicerat

Omfattande kol- och tjärtillverkning på Gotland.

Ökad tjärproduktion att förvänta.
Så snart det blev klart att det var på upphällningen med bensintillförseln, började man bränna träkol dels i milor efter det gamla systemet och dels i ugnar av olika modeller. I de landskap där man sedan gammalt är van att handskas med kolning gick allt sin gilla gång, men i de landsändar där kolning inte förekommit på kanske en mansålder, blev det att börja lära sig kola på nytt. Och att dessa lärdomar kostade många kbm ved som gick upp i flammor ha vi förut hört talas om vid flera tillfällen. Man fick således en smula aska i st. för prima kol till motorbränsle. Det är nu ett par år sedan de första försöken gjordes på Gotland, och nu har kolningen här liksom på fastlandet blivit en industri att räkna med.
Till Bränslekontoret i Visby skall produktionen alla kolugnar i länet deklareras, varför vi vända oss dit för att få höra något om tillverkningen under 1941 och vilka utsikter som föreligga för fortsatt produktion. Chefen för Bränslekontoret jägmästare Seved Englund anser att kolningen i stort sett gått bra:
— Det finns nu 21 anläggningar på Gotland, upplyser hr Englund.
Och det ser ut som om kolningen lämnar önskat resultat. Många ha byggt om sina ugnar, så att utbytet blivit bättre och säkrare. Kolning har under året förekommit i ett 30-tal socknar på än.
— Vi ha nu fått in rapporterna för december förra året och resultatet blir sammanlagt 1,112 kbm. kol. Under hela föregående år har levrerats sammanlagt 11,285 kbm. Därav har 8,973 kolats i ugn och 2,312 i milor.

Kolproduktionen under dec. 1941.
Kolproduktionen var under deeemk er månad kommunsvis: Ugnskol: Alskog 40 kbm., Boge 42, Dalhem 10, Fröjel 36, Garda 20, Gothem 35, Hejde 95, Hejnum 10, Hellvi 110, Hogrän 24, Hörsne 23, Klinte 80, Kräklingbo 116, Lärbro 30, Rone 30, Rute 174, Visby 43 kbm. Milkol har levererats från: Buttle 17 kbm., Fole 25, Fårö 65, Hejde 11, Klinte 8, Slite 48 och Viklau 20 kbm. Från ugnar ha således levererats 918 kbm. och från milor 194 kbm, kol under december.
Det tycks som om kolningen stabileserats och som om man kan räkna med fortsatt jämn produktion, då man synas kunna få fram lämplig kolningsved i behövliga mängder. Då vi i detta sammanhang undra hur det förhåller sig med avverkningarna just nu, svarar jägmästaren:
— Vädret är idealiskt. Det är lagom kallt och lagom med snö i skogarna, så arbetet går nog raskt undan. Skogsarbetena äro emellertid något senare i år, vilket dels beror på att, betskörden blev sent avslutad och kylan inte kom så tidigt som förra året.
Vad tjärtillverkningen beträffar få vi veta att producenterna få deklarera sina partier direkt hos Bränslekommissionen.
Sedan vi hört vad chefen för den centrala bränsleinstitutionen har att säga, vända vi oss till några ägare av kolugnar och tjärbrännerier, för att höra deras utlåtande sedan de första svårigheterna övervunnits.
Tjärtillverkningen har på Gotland gamla anor och fordom brändes tjära långt utöver det egna behovet. Den gotländska tjäran hade också ett mycket gott namn ute i marknaden I vår tid har emellertid tjärbränningen inte varit så allmän som förr, och det är först nu man kan tala om tjärtillverkning i störe skala.
Kolmilor ha kanske förr funnits på Gotland, men något större behov av träkol har man väl knappast haft. Nu ha vi som bekant stort behov av träkol till bilar, traktorer, vägmaksuner o. dyl. motordon.

Flera kolugnar ha byggts om.
Den första kolugnen på Gotland uppfördes hösten 1939 på Norrbys i Hörsne. Det var lantbrukaren Karl Jakobsson, som då prövade lyckan som kolare. Till en början gick det förstås inte så bra. Men man lär av missgreppen och så småningom gick det allt bättre. Nu gäller det emellertid att spara på bränslet.oeh tillverka kol så snabbt som möjligt och därför ha flera kolugnsägare byggt om sina ugnar. Herr Jakobsson framhåller också vikten av att minska kolningstiden och för att rationalisera driften bygger han nu om sin ugn.
— I den nya ugnen, säger hr Jakobsson, kan man kola på mycket kort tid o. samtidigt framställa tjära. För att det skall bli någon rimlig avkastning, måste man också kunna tillvarataga stubbarna och av dem utvinna kol och tjära. Den nya ugnen blir inte så stor, men jag tror att jag ändå skall uppnå gott resultat tack vare ugnens produktionskapacitet.
— Under det gångna året har jag inte kolat några större massor. Jag har dock hunnit med att leverera rätt skapliga partier och samtidigt försett mig själv med kolbränsle till traktor och bil.

Stybbeldningsaggregat sparar bränsle.
På Kvie gård i Endre finns också en ny ugn, d. v. s. en nyare typ, soni fått ersätta en mindre tillförlitlig som förut varit i bruk. Lantbrukaren Erik Hellgren lät i höstas bygga om sin kolugn efter anan modell, som visat sig vara mycket bra:
— Kolningen går nu alldeles utmärkt, förklarar hr Hellgren och stubbeldningsaggregatet fungerar tillfredsställande. Tack vare denna apparat kan ugnen förse sig själv med bränsle, vilket är av stor betydelse. Det går åt cirka 4 hl. stybb till varje kolning. Vi vänta nu på ett aggregat, som skall påmonteras ugnen, så att vi även ska kunna taga vara på tjäran.
Den största ugnen torde vara den, som grosshandlare Thure R. Hanson har A Gurpe ägor i Kräklingbo Denna ugn har stor kapacitet och koli gen har skettaxtan avbrott alltsedan starten.
— Det har visat sig att detta kolugnssystem varit mycket tillförlitligt, för vi ha inte förlorat en enda laddning. Kolningen sker snabbt och kolen bli bra.
— Jag har nog också funderat på att skaffa ett stybbeldningsaggregat, säger hr Hanson, då vi undra vad han tycker om denna eldningsmetod. Tyvärr har jag inte tillgång på elektrisk kraft, vilket är nödvändigt ofri gagregatet skall fylla sin funktion tillfredsställande. Säkert är dock att stybbeldningen är mycket ekononomisk både ur arbets- och bränslesynpunkt. Det kan ju tänkas att man kan anlägga ett vind-elverk, för att få elektrisk energi till stybbeldningsaggregatet. Jag har ännu ej bestämt mig för den saken.

Tjärbränningen.
Förra kristiden brändes tjära i flera ugnar. Det är ganska troligt att även de gamla ugnarna tagas i bruk i år, varför man kan förmoda avsevärt ökad tjärtillverkning.
Lantbrukaren Carl Bergkvist, Petsarve i Norrlanda, har brännt tjära i flera år, och är således väl hemma i branschen. Han har brännt en del under förra året., men ämnar öka produktionen i år.
— Första kvartalet ämnar vi inte bränna någon tjära, säger hr Bergkvist, men jag har anmält ett ton för andra kvartalet, tre ton för tredje och ett ton för fjärde kvartalet.
— Och biprodukter blir det kanske också.?
— Ja det blir 3 å 4 säckar kol pr kbm. tjärved. Den kolen säljes till smeder och hönserier.
— Hönserier?
— Jo, hönsgårdsägare köpa kol, som de krossa och blanda i hönsmaten. På så sätt motarbetas tarmsjukdomar hos hönsen.

A/B Gotlands tjärfabrik har fördubblat sin kapacitet.
I somras startade A.-B. Gotlands tjärfabrik sin verksamhet i Hejde. Det var från begynnelsen en rätt stor anläggning, som under året utvidgats. Från början hade man en ugn med mycket stor kapacitet, men eftersom tillgången på stubbar var god, lät man bygga till fabriken för ännu en ugn, varmed tillverkningen fördubblats.
På sistone har man installerat fläktaggregat, meddelar jourhavande driftschef herr Edmund Pettersson, då vi undra om något nytt är att anteckna om rörelsen.
— Tack vare fläkten elimineras risken från utströmmande gaser, vilket ju är en förbättring man kan vara glad åt.
— Hur är det med tillgången på stubbar?
Ännu är det ingen brist på stubbar, för vi ha förråd, som troligtvis räcker till slutet av februari månad. Under tiden få vi nog in mera stubbar så att fabriken kan hållas igång i samma utsträckning som hittills. Fabrikationen går således som vanligt, fastän nu är det en smula besvärligt att skilja tjäran från vattnet i avfallsprodukten. När det blir varmare går det lättare att separera tjärvattnet.
Statsmakterna ha propagerat för ökad tjär- och kolproduktion, då dessa produkter kunna ersätta importerade drivmedel och smörjoljor, i stor utsträckning. Av vad som framgår av rapporterna till Bränslekontoret och uppgifter vi inhämtat från producenter på Gotland, ser det ut som am vi skulle kunna bidraga med avsevärda kvantiteter kol och tjära trots att Gotland anses vara ett ganska skogfattigt län.
Geo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Januari 1942
N:r 13

Publicerat

Gotlands Baptistmission

håller sitt sedvanliga halvårsmöte sista lördagen och söndagen i denna månad. Denna gång hålles mötet i Gothem, dit styrelse och ombud samlas för överläggningar på lördagen. Under söndagen anordnas uppbyggelsemöten, i vilka flera av distriktets predikanter komma att medverka. Se annons!
Även Baptistmissionens bibelskola är i år förlagd till Gothem och pågår som vanligt i två veckor. Tiden för denna blir 24 febr.-8 mars.
Denna vecka börjar dr George Friden, Baptistsamfundets söndagsskolsekreterare, en kortare resa på Gotland. Dr Friden är framförallt känd som framstående författare till söndagsskollitteratur.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Januari 1942
N:r 10

Publicerat

Jordfästningar.

Till gravens ro vigdes igår middag stoftet efter f. kassörskan fröken Hulda Newman, Visby. Sedan kistan under sorgemusik inburits i domkyrkans kapell, sjöng domkyrkokören från läktaren under direktör L. Siedbergs ledning \”Härlig är jorden\”, varefter gemensamt sjöngs ps. 377: 1-5. Domkyrkokonuninister Nils Öberg höll därpå ett anslående griftetal med ledning av texten i Ps. 68: 20 —21 samt förrättade jordfästningen. Efter denna sjöngs ps. 66: 3-4, varpå domkyrkokören utförde \”Jordens oro viker\”. Efter den högtidliga ceremoniens slut fördes kistan ut till södra begravningsplatsen, där gravsättningen sedan ägde rum och kransar nedlades.
Bland den stora skörden av blommor och kransar som sänts till båren märktes en vacker krans från Gotlands-Postens byggnadsförening (blå och gula band: Tack för troget arbete), vilken krans nedlades av direktör O. E. Jakobsson, som även framförde ett sista tack till den bortgångna.
— Stoftet efter f. koliämparen August Ahlstedt, Visby, fördes igår till den sista vilan. Jordfästningsakten förrättades i kapellet på östra beb avningsplatsen av komminister Nils Öberg. Först sjöng domkyrkokören \”Måste ock av törnen vara\”, varefter de församlade sjöngo ps. 336: 1 2. Pastor Öberg talade därpå över orden \”Var trogen intill döden så skall jag giva dig livets krona\”. Officianten erinrade i sin betraktelse om att den bortgångne varit en trogen kyrkobe sö+karo och inom nykterhetsrörelsen en trogen kämpe. Efter jordfästningen sjöngs ps. 144: 7, varefter domkyrkokören sjöng \”Härlig är jorden\” Kistan fördes därefter ut till södra kyrkogarden. Före processionen gick NTO:s musikkår som spelade en sorgmarsch. Även vid graven spelade kåren. Vid kransnedläggningen frambar målaremästare Svea Engström en sista hälsning till den bortLångne från logen S:t Olof samt nedlade dess krans, som hade blå och gula band och inskriptionen: Tack för troget arbete.
— En högtidlig jordfästning ägde på lördagen rum i Kräklingbo kyrka, då fru Hilda Augusta Johansson, f. Pettersson, maka till hemmansägaren Karl Gott. hard Engelbert Johansson, vigdes till den sista vilan.
Många släktingar och vänner till den bortgångna samlades i borgeherrmet i Gurpe, där en andaktsstund kolls, varefter man färdades till kyrkan i ett hntal slädarm. Under klockringning och orgelmesik inbars kistan i kyrkan och placerades i koret. Sedan ps. \”Jag är en gäst och främling unisont ,jiungits, höll kyrkoherie A. Laurell griftetal i anslutning till 1 Kor.-br. 15 kap. 55 v., samt förrättade jordfästningen. Efter ps. 557: 3-5 utfördes begravningsmässan. Sedan ps. 97: 5 sjungits, utbars kistan och sänktes i familjegraven å nya kyrkogården, där många kransar nedlades. Den avlidnas make, hemmansägaren K. Johansson, frambar de sörjandes tack till Sen bortgångna hustrun och modern, och till sist sjöngs ps. 118: 3.
— Till gravens frid vigdes i lördags stoftet efter lantbrukaren Jakob Algot Niklas Hejdenberg, Botvalda i Gothem. Samlingen ägde rum i sorgehuset, där en andaktsstund hölls under ledning av kyrkoherde J.-Munthen. Efter att första versen av ps. 579 sjungits, talade kyrkoherden över Rombr. 8: 37-39, varpå andra versen av samma psalm sjöngs. Processionen satte sig därefter i rörelse mot kyrkan, där kistan inbars under sorgemusik och placerades på katafalken. Den högtidliga jordfästningsakten inleddes med ps. 377: 1-3, varpå officianten framträdde och höll en betraktelse med ledning av Fil. 3: 3-14 samt förrättade jordfästningen enligt ritualen. Sedan ps. 377: 4 5 sjungits, utbars kistan under orgelmusik till kyrkogården och sänktes i graven.
Den bortgångnes minne hade hedrats med en rik skörd av kransar och blommor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Januari 1942
N:r 8

Publicerat

Landsbygden. Gothem.

GOTHEM.
ElimförsamIingen höll sitt årsmöte på nyårsdagen. Mötet öppnades med sång och bön, varefter Petter Danielsson läste en psalm och nedkallade Guds välsignelse över årsmötet. Pastor Komstadius talade en stund över vikten och förmånen att få börja ett nytt år i det underbara namnet Jesus. Sedan en duett sjungits vidtogo årsmötets förhandlingar, vilka leddes av Komstadius, vilken också föredrog en av honom väl skriven årsberättelse. Av årsberättelsen framgick det att församlingen levde ett harmoniskt liv i endräkt och kärlek samt att församlingen genom dop fått intaga 4 nya medlemmar. Räkenskaperna balanserade på 4,600 kr. Den avgående styrelsen omvaldes. Kollekt upptogs under årsmötet för föreningen Israels vänner.
Fredagen den 2 jan. firade juniorerna sitt årsmöte, vilket fick prägeln av verklig julfest. Ett par sånger sjöngos, varefter föreningens ledare, Edvin Svensson, läste julordet ifrån Luk. 1 kap., varefter pastorn ledde i bön. Protokoll och årsberättelse sam revisionsberättelse föredrogos. Den avgående styrelsen avtackades och till ny styrelse omvaldes alla som under föregående år tjänat. Kaffe serverades och en stund av uppbygglig samvaro fortsatte med program samt julklappsutdelning. Till sist talade pastorerna Komstadius och Eriksson.
Trettondagen hade Ungdomsföreningen sitt årsmöte med rik samling av både gamla och unga. Mötet öppnades av föreningens ordförande, Gustav Sandborg, som också ledde förhandlingarna. Sedan års och revisionsberättelserna samt rapport från sjukbesökskommittén och styrelsen blivit föredragna, avtackades den avgående styrelsen och alla blevo i biblioteket bjudna på kaffe. Efter kafferasten vidtog val av ny styrelse och den föregående styrelsen omvaldes. Sedan ytterligare några verksamhetsfrågor avgjorts avslöts årsmötet med ett Kort tal av pastor Komstadius.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Januari 1942
N:r 8

Om Oss Drivs med WordPress