Svenskt örlogsbesök.

Vid 5-tiden i går eftermiddag anlände hit och förtöjde i yttre hamnen en u-båtsavdelning och en u-båtsjaktavdelning ur svenska kustflottan, bestående av sammanlagt nio fartyg, nämligen u-båtarna Gripen, Ulven, Draken, Uttern, Bävern och Illern, jagaren Sigurd och trenne vadettbåtar samt torpedkryssaren Jacob Bagge och depåfartyget Svea, vilket sistnämda, som är moderfartyg, ankrade ute på redden. Befälhavare för den gästande styrkan är kommendör Fries, vilken befinner sig ombord å Svea. Närmast komma fartygen från Malmö, Hälsingborg och Köpenbamn.
Som bekant har kustflottan övningar i farvattnen häromkring, och hela första pansarskeppsdivisionen befinner sig i farvattnen utanför Östergarn, Pansarskeppen Sverige och Gustaf V ha i dag haft skarpskjutningar mot mål på Gothemshammar, varför en del av socknen avspärrats. Militärbefälhavaren överste. G. M. Törngren jämte militärbafälsstaben samt officerare och underofficerare från I. 18 och A. 7 ha inbjudits att ombord å »Sverige» och »Gustaf V» åse skjutningarna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Augusti 1934
N:r 176

Tack!

För alla goda ord och vackra blommor vid min käre makes sista färd samt för allt vänligt deltagande i vår sorg och saknad tacka jag och mina barn vördsamt.
Gothem den 29 dec. 1932.
MARIA CARLSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 december 1932
N:r 304

Landsbygden. Gothem.

GOTHEM, 27 dec.
Söndagsskolan anordnar julfest om fredag den 30 dec. kl. 4 i kyrkskolan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 december 1932
N:r 302

En högtidlig begravning

ägde i går rum i Gothems kyrka, då stoftet efter avlidne folkskolläraren Victor Th. Carlson vigdes till den sista vilan. Kyrkan var vackert smyckad med granar, enar och levande ljus och församlingen hade talrikt samlats för att följa den gamle lärarveteranen på hans sista färd. Från kyrkogårdsporten till kyrkdörren bildades häck av förutvarande elever till den bortgångne i olika åldrar.
Den högtidliga akten inleddes med ps, 452, varefter jordfästningen förrättades av den bortgångnes äldsta son, barnavårdsinspektören Victor Carlson, som talade över orden: »När de vandra genom tåredalen, göra de den rik på källor». Därefter följda altartjänst med officianten och kyrkoherde H. Carlson i Sanda för altaret, varvid den sistnämde sjöng begravningsmässan.
Vid graven höllos en lång rad tal och nedlades kransar från olika korporationer. Sålunda nedlade kyrkoherde J. Munthén kransar från Gothems församling, från Gothems skolråd och från Gothems lutherska syförening, folkskollärare Å. D. Gardell i Ala från Torsburgskretsen av S. A. F., häradsdomaren O. A. P Andersson, Anninge i Hörsne, från Lina tinge kreatursförsäkringsförening, f. folkskollärare A. E. Östman i Norrlanda från en kamrater och vänner och folkskollärare K. Krantz i Vallstena blommor från den bygd, där den bortgångne sett dagens ljus. Vidare uppläste sjökapten N. O. Fredriks som av honom författade verser. En mycket rik skörd av kransar och blommor hade förövrigt ägnats den avlidne och fyllde nära nog graven.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 december 1932.
N:r 300

Victor Th. Carlsson död.

I sitt hem i Gothem avled på lördagen en av den gotländska folkskollärar kårens äldsta medlemmar, f. folkskolläraren Victor Th. Carlson, i den höga åldern av 85 år. Ännu på lördagen hade han varit i vanlig verksamhet och bl. a. ombesörjt utdelning av posten vid poststationen i Gothem, men drabbades sedan av hjärtförlamning, som medförde döden.
Den bortgångne föddes den 3 april 1847 i det lilla klockarebostället i Vallstena, men ett halvt år senare flyttade hans fader till Gothem för att tillträda befattningen i den då nyinrättade folkskolan. Sonen genomgick i ungdomen länets nyinrättade lantbruksskola samt drogs efter till faderns bana och genomgick Härnösands folkskoleseminarium. Efter slutad kurs där, erhöll han vid faderns avgång år 1875 den ledigblivna tjänsten i Gothem, först som vikarie och sedan som ordinarie. På denna plats utövade han sedan i 46 år med aldrig sviktande nit och intresse sitt kall, till dess han — efter ett par års tjänstgöring som vikarie — år 1921 lämnade denna för att efterträdas av sin son. Det var under i många avseenden andra förhållanden än nutida, som den tidens lärare fingo arbeta och under större delen av sin tjänstetid hade Carlson en barnskara av 80–100 i sin skola, men kunde det oaktat vinna det bästa resultat. Numera är skolundervisningen i församlingen som bekant delad på tre lärare.
På hans verksamhet inom socknen i övrigt kan för övrigt tillämpas den gamla regeln, att »klockarefar skall allting bestyra». Han var som få andra på sin tid sina sockenbors allt i allo. Det har väl knappast funnits en nämd eller kommitté inom kommunen, där icke han var ordförande eller ledamot. Att hans sockenbor, av vilka snart sagt alla, gom nu äro mellan 25 och uppemot 70 år, varit hans elever i skolan, också uppskattade hans verksamhet, framgick icke minst av den storartade hyllning, som kom honom till del, då han trädde tillbaka som ordinarie lärare.
Livligt intresserad för lärarnes sammanslutning var han tidigt en verksam deltagare i de s. k. tredingsmötena och, sedan S. A. F. bildats, var han en av stiftarne för Torsburgskretsen, i vilken han också under många år beklädde ordförandebosten. Vidare bildade han för 40 år sedan Lina tings kreatursförsäkringsförening och var ordförande i denna från starten, tills han förra året avgick. Som poststationsföreståndare i Gothem har han tjänstgjort i 35 år och var nu rikets äldste poststationsföreståndare.
Den gamle lärarveteranen sörjes utom av församlingsbor, lärarekamrater och många gamla vänner närmast av maka och barn, av vilka sonen Victor är barnavårdsinspektör i Stockholm, Henric kyrkoherde i Sanda, Rudolf lärare i Gothem, Simon lärare vid Hästnäs och Harald lärare i Lysekil samt dottern Anne-Louisa
föreståndarinna vid Hammenhögs lanthushållsskola.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 december 1932
N:r 295

Dödsfall Victor Th. Carlson

F. Folkskolläraren Victor Th. Carlson, vår oförgätligt gode make och far, har ingått i den eviga vilan, 85 år gammal.
»Kärleken söker icke sitt».
Gothem den 17 dec. 1932.
Maria Carlson.
Victor. Ivar. Anne-Louise.
Henrik o. Märta. Rudolf.
Simon o. Kerstin. Harald.
Barnbarnen.
Sv. Ps. 52, v. 5.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 december 1932
N:r 295

Åtgärder mot arbetslösheten.

Länsstyrelsen förordar vägarbetet Endre—Vallstena.
Stockholm, 14 dec. (H. B.) De såsom statliga reservarbeten föreslagna företagen med breddning och förbättring av vägen Fjells i Endre socken till Allekvia i Vallstena socken och vägen Fiells till Röstäde i Ekeby socken (Östergarnsvägen) förordas livligt av länsstyrelsen i Visby, som samtidigt påpekar, att situationen på arbetsmarknaden, särskilt inom industrierna på norra Gotland, under den senaste tiden betydligt försämrats.
Vallevikens cementfabrik i Rute har alldeles stoppat driften, och vid Slite cementfabrik är arbetsstyrkan betydligt begränsad och på nyåret väntas ytterligare inskränkningar. Kalkbrotten ha delvis ännu kunnat hålla arbetet i gång, om än med mindre arbetsstyrt kor än annars, men inom kort väntas arbetet bli nedlagt på flertalet platser. På grund av de berörda kommunernas redan förut svaga ekonomi komma mycket stora svårigheter att uppstå för att under den kommande vintern bistå de arbetslösa. Genom arbetslöshetskommissionens ingripande skulle emellertid en välbehövlig och på många håll efterlängtad lättnad i förhållandena inträda.
Länsstyrelsen vitsordar vidare, att ett starkt behov föreligger att ombygga de vägsträckor, varom mu är fråga. Vägarna äro synnerligen smala och krokiga, och då de genomlöpa en god jordbruksbygd, är en omläggning väl motiverad, även om de f. n. huvudsakligen tjäna ett mera lokalt trafikbehov. Genom vägarnas iståndsättande torde de i större utsträckning komma att användas såsom genomfartsled till Gothem och östra Gotland. Omläggningen av de båda vägarna har beräknats till. resp. 234,200 och 27,300 kr.
Den s.k. Östergarnsvägen, som förmedlar förbindelsen mellan Visby och Katthammarsvik samt övriga platser i Östergarns socken, är att betrakta som en av länets huvudvägar, påpekar biträdande vägingeniören, kaptenen E. Wiborgh, i ett bifogat yttrande. Den föreslagna omläggningen av denna väg å sträckan mellan Fjells och Röstäde måste anses såsom, i hög grad av behovet påkallad, då vägens linjeföring här är synnerligen otillfredsställande. VägenFjells—Allekvia leder genom ett i allmänhet ganska tätt bebyggt iordbruksdistrikt och torde under skördetiden ha att upptaga en relativt stor trafik, huvudsakligen bestående av hästfordon, en trafik, som särskilt öm hösten under då pågående betkampanj kan betraktas som betydligt påfrestande. Vägen är där jämte mycket smal och har synnerligen otillfredsställande linjeföring. En omläggning och förbättring synes därför vara väl motiverad. Delsträckorna Fiells—Ekeby kyrka och Ekeby kyrka—Säggeby kunna antagas komma att ingå som led i en framtida huvudförbindelse mellan Visby och Gothem, vilken från Säggeby torde böra framdragas över Nederbjers och Hägvalds i Vallstena.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 december 1932
N:r 291

De ringmärkta fåglarnas vandringar.

Årets rapporter om ringmärkta fåglar ha varit synnerligen sparsamma, men en del meddelanden om sådana ha dock kommit Gotlands Allehanda till del. Professor L. A. Jägerskiöld i Göteborg har meddelat oss, a tt den fiskmås, som i början av juli infångats vid stranden i Gothem, kort förut (på midsommardagen) blivit ringmärkt vid Botvaldavik, medan den gräsand, som den 1 aug. sköts i Lina myr, såsom unge ringats i samma myr den 18 juni 1931. Båda fåglarna ha ringmärkts av hr Emrik Stenberg, Timans i Hörsne.
En stare, som i juli infångades vid Möllgårds i Hörsne, var märkt i England — vid Great Budworth, Cheshire — den 19 dec. 1931.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 december 1932
N:r 291

Kronoskatten.

För uppbärande af nästlidne års kronoutskylder inom Norra fögderiet äro följande tider och ställen bestämda:
1876 Februari den 10 kl. 3 e. m. med Visby norra socken hos landtbrukaren Ljungberg vid Hästnäs.
d. 11 kl. 10 f. m. med Roma och Follingbo pastorater vid Hagvards.
d. 12 kl. 10 f. m. med Fohle och Veskinde pastorater vid Stenstugu.
d. 14 kl. 10 f. m. med Källunge och Hejnum pastorater vid Guthe.
d. 15 kl. 10 f. m. med. Martebo och Stenkyrka pastorater i Tingstäde sockenstuga.
d. 16 kl. 10 f. m. med Hangvar pastorat i handlanden Vestbergs lokal vid Kappelshamn.
d. 17 kl. 10 f. m. med Lärbro pastorat vid Norrgårda.
d. 18 kl. 10 t. m, med Fårö pastorat å forna värdshuset vid Fårösund,
d. 19 kl. 10 f. m. med Rute pastorat dersammastädes.
d. 21 kl. 10 f. m. med Othem pastorat hos värdsbusidkaren Andersson å Slite.
d. 22 kl. 10 f. m. med Hörsne och Gothem pastorater vid Magnuse.
d. 23 kl. 10 f. m. med Barlingbo och Endre pastorater vid Qvie.
d. 29 kl. 10 f. m. med Sjonhem och Dalhem pastorater vid Gandarfve i Dalhem.
Mars d. 1 kl. 10 f. m. med; Vänge pastorat dersammastädes,
d. 2 kl. 10 f. m- med Östergarn pastorat vid Kräklings.
d. 3 kl. 10:f. m. med Kräklingho pastorat å samma ställe.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Beredskapsarbeten å fornminnen.

Ytterligare arbeten till 80,000 kr. på Gotland ?
På fornminnesvårdens område öppna sig stora möjligheter för utförande av beredskapsarbeten. Riksantikvarien har också med behjärtande härav hos rikskommissionen för beredskapsarbeten föreslagit utförande av 25 företag till en sammanlagd kostnad av 1,113,000 kr. Företagen ha därvid indelats i fyra grupper, avseende skilda slag av restaurerings- och skyddsåtgärder. Den första gruppen omfattar sålunda vallgravar vid forna befästningsanläggningar, nu igenrasade, för vilka föreslås urschaktning av fyllningsmassor jämte bortfraktande av desamma. Andra gruppen upptager hopsjunkna eller delvis spolierade vallanläggningar vid forna befästningar, vilka kunna återställas genom grövre gråstensmurningsarbeten och schaktningar. Till tredje gruppen hänföras ruiner av byggnadsverk, vilka äro i behov av skyddsåtgärder i form av röjning, upprensning och schaktning samt förstärkningsmurning och gjutning. Den fjärde gruppen slutligen avser röjningsarbeten m. m. vid fasta fornlämningar, såsom gravhögar m. fl. Hit hänförs särskilt mindre röjningar och restaureringar av fornlämningar, vilka arbeten kunna anordnas i närheten av de flesta större platser i södra och mellersta delarna av Sverige (med undantag för Skåne).
Till de mera kostsamma av nu föreslagna arbeten hör restaureringsåtgärder å Bohus fästning, vilka ensamma kosta en halv milj. kr., arbeten vid Axvalls slottsruin för 100,000 kr. samt arbeten vid Visby ruiner och Varbergs fästning för vardera 80,000 kr. I samtliga företag går merparten av kostnaden till arbetslöner, och för alla arbeten gäller, att de kunna påbörjas omedelbart.
De arbeten, som föreslagits här på Gotland, upptaga inom grupp III för ringmuren och vissa kyrkoruiner i Visby rensnings-, rengörings- och murningsarbeten samt schaktningar och stenbrytningar för en kostnad av 80,000 kr. Arbetet beräknas draga en tid av tio månader och sysselätta c:a 25 man. Vidare föreslås i samma grupp för kastalerna vid Sundre, Fröjel, Gothem, Gammelgarn och Lärbro rengörings-, murnings- och betongarbeten för 10,000 kr. Arbetena beräknas pågå tre månader och sysselsätta 10 á 12 man.
Beträffande arbetena å ringmuren och kyrkoruinerna påpekar riksantikvarien, att dessa arbeten äro tänkta utöver vad som i samråd med drätselkammaren i Visby tidigare föreslagits vid Visborgs slott. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 december 1932
N:r 287