Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 Dec. 1880:
Grötlingbo: födde 13; döde 10; inflyttade 26; utflyttade 26; folkmängd 696; ökning 3.
Fide: födde 10; döde 5; inflyttade 14; utflyttade 21; folkmängd 342; minskning 2.
Fårö: födde 32; döde 16; inflyttade 23; utflyttade 30; folkmängd 1,207; ökning 9.
Vänge: tödde 14; döde 9; folkmängd 589.
Buttle: födde 8; döde 6; folkmängd 380.
Guldrupe: födde 7; döde 3; folkmängd 280.
Gothem: födde 7; döde 14; inflyttade 26; utflyttade 14; folkmängd 677; ökning 5.
Norrlanda: födde 5; döde 4; inflyttade 15; utflyttade 22; folkmängd 327: minskning 6.
Hejnum: födde 5; döde 3; inflyttade 15; utflyttade 21; folkmängd 319; minskning 4; Bäl: födde 9; döde 3; inflyttade 21; utflyttade 26; folkmängd 284; ökning 1.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Januari 1881
N:r 8

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Förlikta ärekränkningsmål. Karl Oskar Andersson från Lummelunda, hvilken skulle hafva beskylt gästgifvaren Olof Larsson, Grausne i Stenkyrka, för tillgrepp af kött, fäldes vid föregående sammanträde till edgång. Nu anmäldes, att parterna ingått förlikning.
— Johan Svensson, Utbunge, hade i ett dylikt mål instämt L. P. Vallin, Audungs, men amnäldes, avt förlikning dem emellan ingåtts.

För oloflig försäljning af öl och vin till förtäring på stället hade kronolänsman Nordahl instant ogifta Maria Gustafva Fredriksou i Ala, som nekade rör förseelsen. Åklagarens uppskofsbegäran bitölls och utsattes målet till 16 nästkommande Mars, då svaranden ålades att vid 10 kronors vite infinna sig.

F. skollärar Märtensson i Ala var af otvannämde åklagare åtalad för oloflig försäljning af öl på både socken- och helgdagar.
Svarandens ombud, nämdeman P. N. Petterson, ville törst endast erkänna, avt forsäljving skett å endera at de angina dagarne men «lå åklagaren begärde uppskortör bevisnings förebringande, erkände ombudet till fullo. Åklagaren fäste dessutom rätteus uppmärksamhet på, att Mäårvenson tillika var hundelsidkare, hvarom svarandeombudet sade sig hafva ingen kunskap, hvarvid åklagaren lät saken bero samt oriverlemnade måiet, hvari utslag afkunnas 14 Mars.

Återvinning åt konkursbo. Hemmansegaren L. Albin, Ekese i Ardre, var instämd af sysslomaunen i Johan Suudahls, Lauritse i Ala, koukars, i det sysslumannen yrkade återgående af ett köp ar lös egendow, värderad till 450 kronor. NSvarandeu var ej närvarande, då målet ropadés, men infann sig följande dag, hvarvid uock intet pytt törekom i det långvariga målet.

Barnuppfostringsmål. Husbonden Olof Mattias Segerudal, Seigs i Hellvi, var instämd i ett barnuppfostringsmål. Han nekade på det bestämdaste och sade sig vara helt och hållet oskyldig. Emellertid företeddes ett intyg af hans själasörjare, hvari nämdes, att Segerdal för houom medygitvit, att det yariv fråga om åktenskap mellan parterna, hvarjämte Segerdal vidare lofvat utt taga vård om och uppfostra käraudens barn. Riktigheten af detta intyg sade han sig ej vilja bestrida, men påstvu en stund derefeier, utt hans ord till själasörjuren ej varit ötverenstämmande med hans innersta mening. Käranden yrkade antingen Segerdals fällande eller, om uomstolen ansåg sig dertill sakna laga tog, hans fällande till edgång. Segerdal sjelt ville hafva uppskof för att styrka, att andra kunde vara rader till baraet. Utslag faller 14 nästkommande Mars.
— Drängarne Karl Liljegren, Grensi Vallstena, och Johan Stenström i Gothem, hade ädömts att med ed tia sig, om de det gitte, från faderskap. Etter mottugua allvarliga förwmanivgar af domaren aflade båda eden. Utslag i båda målen afkuunas 14 nästkommande Mars,

Undantagsförmåner. Katarina Maria Paulsdower, Lilbroges i Norrlanda, ansåg sig ei hafva erhållit i undantagstörmåner hvad henne borde tillfalla at Olvr Peer Olvfson dersammustides, Hö, halm im. in. bade nämligen brustit. Delvis ingicks förlikning. Sedan ett vittne athörts, öfverlemnades målet, hvari dom gitves 14 Mars.

Äktenskapsskilnad från sin till Amerika bortreste man, husbonden Mattias Ferdinand Krusell, begärde Kristina Elisabet Olofsdotter, Pimanus i Roma. Det upplystes, att Krusell sisstl. April förlupit sin buswru. Dom faller 14 Mars.

Källunge kommunalnämd yrkade Petter Eskilsons försättaude i omyudighetstillstånd. Två vittnen intygade, att han var begitven på spritdrycker och att han låtit två skuldsedlar blitva för gamla; ett tredje viutne sade, att E. rörut varit begitven på rus men ej på senare tid. Svarandeombudet bestred käromålet och upplyste, att skuldsedlarne nu voro omsatta. Dum afkunnas 14 Mars.

Enkan Elsa Britta Petterson, Norrbys, ville några hennes slägtingar hatva törklarad omyndig. Två vittuen upplyste, att hon är öfver 80 år gammal, nästan uöfoch minnesslö. Svarandens ombud, rättaren Eugström, inlemnuade eu skrift, hvari han bestred käromålet, geom hvars bifallaude hennes förmögenhet kunde komma att tillfalla ovärdiga slägtingar. Kärandeombudet, sakförare Stenmark yrkade ansvar å sin motpart för obehörigt skrifsätt samt öfverlemnade målet, hvarjämte han anmälde missnöje mot rättens bifallande af en jäfsanmärkning mot ett vittne.4 På svarandeombudets begäran uppsköts målet.

I konkurs försattes enkan Charlotta Nyström, Bläsungs i Veskinde. Det upplystes, att hon försålt all sin egendom och saknat tillgångar vid hos henne gjordt utmätningsförsök.

För åverkan å lägenheten Brandhagen hade af kronolänsman Håkanson yrkats ansvar å arbetskarl K. J. Folin i Bro. Folin, som vid föregående sammanträde ådömts edgång, var nn ej till städes. I målet meddelas utslag 14 Mars.

Strandningsaffärer. Kapten Johan Larsson, befälhafvare å den vid Kopparsgrundet 5 November 1879 strandade skonaren »Vigilansen», yrkade ansvar å A. Sjögren, Kristoffer och Nils Godman för undandöljande af från det förolyckade fartyget bergadt gods, hvilket han värderade till 50 kronor. Svarandeparten ansåg, att det bergade godset, som enligt deras uppgift bestod af delar af en jernspis samt en skeppsnafvare och gammalt tågvirke, ej var värdt mer än 25 öre; vidare anmäldes att kustroddare vid besigtning ansett sakerna af så ringa värde, att tullkammaren ej velat taga någon befattning dermed. Utslag 14 Mars.
— Samme kärande yrkade återlemnade af från nämde fartyg bergadt gods af Kristoffer Nilsson, O. Ekström, Johan Olsson, K. Persson, Mårten och Edvard Bogren, P. Petterson, Edvard Ekström, Peter Ekström och Oskar Kalander. Svarandena hafva erkänt bergningen, som företagits på anmodan af skepparen, men bestredo återlemnnndet utan lösen.
Käranden, hvars talan i begge målen fördes af sakförare Stenmark, yrkade ersättning med 309 kronor; motparten fordrade äfven ersättning med närmare 200 kronor. I målet faller dom 14 mars.

Fordringsanspråk framstäldes af Olof Ledin mot Margareta Elisabet Jakobsdotter samt af Ludvig Ringbom, Fårö, mot Kristoffer Johansson; båda svarandeparterna hade uttagit genstämning. Målen, som föga kunde utredas, blefvo uppskjutna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Januari 1881
N:r 6

Medels offentlig auktion.

Fredagen den 21 innev. Januari från kl. 11 f. m. kommer medels offentlig auktion som förrättas hos Olof Andersson Fredvalds i Gothem att derstädes för annan person till den mestbjudande försälja 3 st. hästar, 2:ne kor, 5 st. lam, en liggfjedersvagn, arbetsvagnar, kälkar, vrånghäckar och ett tröskverk m.m. Godkände köpare lemnas betalningsanstånd till den 1 nästk. September.
Hörsne den 12 Januari 1881.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Januari 1881
N:r 4

Minnen af vikingaåldern på Gotland,

anteckningar af Alf.

Sjonhems-stenarne.
De nu omtalade minnesstenarne från forntiden, alla funna i södra tredingen, likna hvarandra deruti, att de hatva både runinskrift och bilder, hvilka ej antyda kristendom, men väl tyckas hänvisa på myter från Asaläran och på vikingatärder. Gotland har ännu att framvisa ett annat minnesmärke från en tid, som tyckes varit ej långt yngre än vikingatiden, ja, då vikingafärderna ännu ej alldeles måtte upphört i Norden, men kristendomen redan vunnit öfverhanden derstädes, ehuru den icke ännu lyckats alldeles utrota de bruk och tänkesätt, som varit rådande under hednaåldern, utan åtskilligt deraf ännu suttit qvar i folklynnet. Det minnesmärke vi häntyda på, är så till vida olikt dem vi förut beskritvit, att det ej har bildliga framstiällningar utan endast runinskrift och denna tydligen hänvisande på kristendom, men på en kristendom, som ej trängt till hbjertat och lärt sina bekännmare att forlåta, ty den ropar om hämd. Det finnes (eller har funnits, ty möjligen är detta, liksom så många andra, förstördt) uti en annan af landets tordna hutvuddelar: Medeltredingen.
Genom denna huftvuddel stäcker sig inordost och sydvest, tvärt öfver Gotland, från Slite till Klinte, en mer än milsbred dal, som har på sidorna om sig tvänne högland: det sydöstra och nordvestra. I denna dal ligga landets bördigaste och bäst odlade trakter. I en aflägsen forntid har en segelled, åtminstone för mindre farkoster, gått igenom dalen, tvärt öfver landet, ifrån Gothem-stranden på östra sidan till Sanda eller Vestergarns-stranden på den vestra. Fjälemyr, Roma eller Högbromyr, Källunge- och Hörsne- eller Linamyrarne — en gäng insjöar, samt de åar, hvilka sammanbinda dem med hvarandra och med hafvet och som fordom varit långt betydligare än pu, äro lemningar af denna forna farled, förmedels hvilken trakter, som nu ligga längt från hafvet midt upp i landet, då hafva haft gemenskap med hatvet. Romamyr utgjorde då ett medeltredingens medelhaf, liksom Mästermyr var södra tredingens. Härvid denna insjö (Romamyr) hölls hela landets storting Gutn-al-Tinget i Roma. Mäktiga ätter hatva bosatt sig kring detta lilla medelhaf, hvarom namnen Atlingabo och Bardlingabo vittna och en forntida tempelhall torde kanske här en gång funnits; ty sockenhamnet Halla (i katolska registret Halluhallen, salen) gifver anledning förmoda sådant. Skulle en tempelhall verkligen hafva funnits här, så har dock bygden, hvaruti den legat, icke då hetat Halla eller Hallu, hvilket namn säkerligen blott betecknat sjelfva helgedomen, utan bygdelaget har hetat Sjo- eller Sjon-hajm (af Sjo, sjö) d.
v. s. hemmet vid sjön, ett namn, som häntyder på att Roma myr varit en forntida insjö. Att man från den samma haft segelled ut till hafvet kan man af runskriftens innehåll å minnesmärket sluta, ty i det gamla Sjonhem är det som detsamma finnes eller funnits.
Uti Liljegrens Runurkunder och Säves Gutniska Urkunderantöras Runstoder på Sjonhems kyrkogård. Liljegren har funnit 3:ne, tydligen hörande tillsammans; Säve har blott äterfunnit 2:ne. De äro af föräldrar, systrar och farbröder resta öfver 3:ne bröder, som aflidit, en å sjöresa, säkerligen å köp- eller vikingafärd, åtminstone tyckes han blifvit slagen af vikingar, den andre har dött utrikes, den tredje hemma, efterlemnde en dotter. Det är en hel gutnisk ätt med mycket fornåldriga namn, som träder oss till mötes i den gamla minnesskriften, som nog torde härröra från 12:te århundradet och kanske från början af detsamma.
Inskrifterna äro följande :
Å den första (efter Säve): Ropwisl: auk: Ro-
palf: pau: litu: raisa: staina eftir:sii….
Pria: Pina: eftir: Ropfos: han: siku: bla-
kumen: i utfaru
på 2:ne rader, tvärt öfver stenen, står: kup:
haelbin: . . .. .: sial: roPfoar: kuP: swi-
ki: Pa: ar: han: swin
Öfversättn. RoPwisl och RoPalf (det sednare
qvinnanamn) de läto resa stenar efter sö-
(ner deras) trenne. Denna efter Ropfos.
Honom sveko blakemän (blekingsboar?
blå män?) i utfarten (utresan)
Gud hjelpe…. Ropfos själ!
Gud svike dem som honom sveko!
Å den andra (efter Säve): pina: after: a .
……. tapr: a: Witau: systrir:
— r: brupr: pria: ropanpr: auk:
ro pkutr ropar: auk: porstain
på en rad, tvärt öfver stenen: pir: iru: fadur:
brüpr
öfversättn. Denna (sten) efter . . . . (airikr?
han va)rd döder i Witau (Windau?) sy-
strar . . . ——— efte)r bröder trenne
Ropanfr och Roppgulr: Ropar och Thorsten
de äro fader bröder (de aflidnas näml.)
4 den tredje (eft r Liljegren): pina: efter:
Hairfos: han: to: haima: auk: ati: totur:
aina: han: haiter: haili: utr: waltika:
gerpi: staina: auk: walkustar: ma . . . .
Öfversättning. Denna efter Hairfos. Han
dog hemma och egde en dotter. Hon he-
ter Haili. Utr (Uddr?) Valtika (troligt-
vis ett gårdsnamn) gjorde stenarna (högg
dem iordning) och walkustar (runraderna?)
på en rad, tvärt öfver stenen: Tan: auk: Bot-
bjarn: raistu.
Dan och Botbjörn reste (stenarne).
Att denna minnesvård varit ansedd för storartad och dyrbar synes af den noggrannhet, hvarmed runristaren uppgifvit ej blott öfver hvem stenarna blifvit uppsatta och bvem som bekostat dem, utan ock hvem, som utfört arbetet, både huggning, ristning och uppresandet. Många forntida namn möta oss här, så uråldriga, så fornnordiska att de väl förtjena uppmärksammas och antyda en tid som ligger mycket långt tillbaka. Stamordet Rod eller Rot, som förekommer i 6 af namnen, kan möjligen vara förkortning af mansnamnet Frode eller ock vara samma stamord, som finnes i Rota (namnet på en Valkyria). Mansnamnet Raud kan ock vara beslägtadt dermed. Gårdsnamnen Rodarfve eller Raudere (Fardhem), Roter (Hejnum) och Rotarfve (Lye) hafva troligtvis uppkommit af något bland dessa namn.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Januari 1881
N:r 2

Auktion vid Fredvalds i Gothem.

Genom offentlig, frivillig auktion, som fredagen den 17 innev. December från kl. 11 f. m. kommer att förrättas vid Fredvalds i Gothem, låter J. Edmark försälja sin egande hemmansdel 1/2 mantal Fredvalds med goda åbygnader attaf blifvande köpare genast tillträdas. Hemmansdelen, som har goda egor och skog öfver husbehof, utbjudes dels i sin helhet dels ock hvarje ega för sig, med förbehållen pröfningsrätt å skeende anbud. Betalningsterminerna jämte öfrige vilkor, som blifva förmånliga, uppgifvas före utropet. Äfven försäljes något lösegendom såsom bord, ett skåp, en kanapé, en större spegel, sängställen, 2:ne kor m.m. och lemnas åt kände köpare 3:e månaders betalningsanstånd.
Hörsne den 8 December 1880.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 December 1880
N:r 99

Genom offentlig auktion

som lördagen den 20 innev. November kl. 1 e. m. förrättas hos snickaren J. A. Sörensson vid Båtvaldevik i Gothem, låta sterbhusdelegarne derstädes efter bemälte-Sörenssons aflidne hustru med vederbörligt tillstånd, till den mestbjudande försälja 3/1000:dels mantal kronoskatte Tummungs i samma socken att af blifvande köpare genast tillträdas.
Betalnings- och öfrige villkor uppgifvas före utropet.
Hörsne den 12 November 1880.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 November 1880
N:r 92

Norra häradsrätten.

(4 Oktober.)
Hösttingets 2:dra sammanträde började och slöts 4 Oktober. En hel mändg mål förekommo likväl på denna dag, delvis uppskjutna, delvis nyinstämda, af hvilka, vid upprop, flere aumäldes vara under tiden förlikta, och afskrefvos.

Bolag. Bröderna Detlof och Nils Cedergren från Bjerges i Vänge hade ingått bolag för bedrifvande af handelsrörelse m. m. å Båtarfve i Gothem, under firma Cedergren & k:i, och inlemnade till rätten en skriftlig anmälan derom.

Nämdemansval. Det öfverklagade nämdemansvalet i norra häradet, dervid N. Jakobsson, Kyrkljues i Vänge blifvit utsedd till nämdeman, blef: genom rättens utslag nu, till följd af formfel vid valförrättningen, undanröjdt, och förklarades, att nytt val skall anställas.

Far möt son. Petter N. Jakobsson, Hägvalls i Vallstena, bade instämt sin son Oskar Jakobsson, under yrkande om betalning för en till sonen försåld 4 års gammal oxe med vid försäljningen öfverenskommet pris 50 kronor. Sonen nekade för att vara fadren något skyldig för oxen och företedde skriftligt qvitto å köpesumman med fadrens namn derunder.
Fadren åter påstod, att han icke fått betaldt för oxen och nekade äfven för att hafva skrifvit sitt namn under det företedda qvittot.
För bevisnings förebringande begärdes och erhölls uppskof till 2:dra dagen af 4:de sammanträdet.

Landtbruksskolstyrelsen mot f. föreståndaren Engström, angående bristande redovisning m. m. Under handläggningen af detta mål har förnt anmärkts, att räkenskaperna icke blifvit af Engström ordentligt afslutade; att han vid sin afresa från orten medtagit smedens och snickarens vid skolan kladder, genom hvilka skulle styrkas en brist af 600 kronor. i stället för förut en årlig vinst af några hundra kr.; att Engström dessutom, utan styrelsens medgifvande, bortfört en häst till 150 kr. värde; att styrelsen yrkat Engströms förpliktande att återlemna de nämda kladderna, vid ätventyr att ersätta den å verkstädernas konto beräknade förlusten likasom ock att betaa den bortförda hästen. Som Engström först 8 September inkom med svaromål, deruti han, på anförda gruuder, bestred befogenheten af hvad styrelsen mot honom anfört och vägrade aflemna kladderna, blef då af rätten tillsagdt, att dess utlåtande angående styrelsens yrkande mot Engström skulle meddelas & hösttingets 2:dra sammanträde. Nu meddelades det beslut, att målet uppskjutes till nästa vårtings 1:sta sammanträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Oktober 1880
N:r 81

Stiftets äldste prest,

kyrkoherden i Martebo Petrus Stengård afled i dag kl. 12, 10 f. m. i en ålder af närmare 87 år. Såsom en from och rättskaffens själasörjare har han verkat i stiftet under 62 år och såsom kyrkoherde i Martebo har han tjenstgjort i 40 år. Stengård, hvars hem var ett af de mest aktade och gästfria inom stiftet, sysslade mycket med vetenskapliga forskningar särskildt inom geologiens område. Han egde en mängd väl ordnade stensamlingar, genom hvilkas afyttrande han, som var mer rik på barn än inkomster, mången gång beredde sig en loflig förtjenst. Till härvarande högre allmänna läroverk har den oförtrutne samlaren lemnat en dyrbar petrifikatsamling. Ej sällan fick han en hedrande uppmuntran genom besök af Europas ypperste lärde, såsom en Murchinson, Verneuille, Hisinger och Lovén samt Marklin, Angelin, m. fl., hvilka alla hittade vägen till den blygsamme och kunskapsgirige landtprestens stuga och med hvilka han stundom flitigt brefvexlade.
S. blef 1853, då han valdes till kyrkoherde i Sanda, utsatt för trakasserier, betecknande nog för forna tiders myndigheters uppfattning och tillvägagående. Klagomål uppstod nämligen öfver Stengårds profpredikan, hvari han bland annat anfört Abrahams ord: »Gif mid en plats till begrafning när eder» hvilket skulle betraktas såsom röstvärfning. Fem runda år förgingo, innan domkapitlet med stöd af § 54 i prestvalsförordningen dömde Stengård förlustig förslaget samt dessutom suspenderade honom på 6 månader, från hvilken suspension han dock afk. m:t med rätta befriades. Vi kunna dock nämna, att några för tillfället i domkapitlet adjungerade ledamöter helt och hållet frikände Stengård och ansågo hans predikan oskyldig.
Stengård föddes i Grausne i Stenkyrka 10 November 1793; hans föräldrar voro gästgifvaren derstädes Mattias Larsson och dennes hustru Katarina Andersdötter. Efter i Upsala 1815 aflagd studentexamen prestvigdes S. härstädes 1818 samt tjenstgjorde derpå i 7 år såsom pastorsadjunkt i Roma, Gothem och Ejsta.
Blef v. pastor i Klinte 1825 och komminister i Vesterhejde två år senare. Aflade pastoralexamen 1829 och utnämdes 1838 till kyrkoherde i Martebo, hvilken tjenst han tillträdde först 1840. Äktenskap med Anna Elisabet Stare, dotter af sjökaptenen J. P. Stare och hans hustru Charlotta Qviberg, ingick S. 1828, i hvilket äktenskap 3 döttrar och 7 söner föddes; af dessa sistnämde är en tjenstgörande prest här i stiftet.
Stengård, som i många afseenden var en högligen originel personlighet, har i tryck utgifvit: »Predikan på klagodagen 8 Maj 1844, hållen i Martebo och Lummelunds kyrkor» och »Profpredikan i Sanda 1853». Dessutom är han författare till 3 häften »Lefnadsmelodier, Blandade Dikter» under märket Petr Grausenstein.
Seniorn bland stiftets presterskap är nu doktor Johan Gahne i Hejde, som der innehaft kyrkoherdebefattningen i ett halft århundrade. Doktor Gahnes födelseår är 1796.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 Augusti 1880
N:r 64

Auktion vid Bentbingels i Gothem.

Genom offentlig auktion, som fredagen den 9 innevarande Juli kl. 2 e. m. kommer, på begäran af kommissarien B. Bolin, att förrättas vid Bentbingels i Gothem, då derstädes till den mestbjudande försäljes Oskar Jakobsons hemmansdel 9/100 mantal Bentbingels att genast tillträdas. Hemmansdelen består af omkring 7 tunnland god åker hvaraf en del är besådd med höst- och en del med vårsäd, 13 tunnland till odling tjenlig, god jord, som utbjudes allt i sin helhet, dels i mindre lotter med förbehållen pröfningsrätt å blifvande anbud. Vid samma tillfälle försäljes ett tröskverk samt ett ladugårdshus af trä m. m.
Betalnings- och öfrige vilkoren uppgifvas före utropet.
Hörsne den 1 Juli 1880.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Juli 1880
N:r 53

Auktion vid Båtvaldevik i Gothem.

Lördagen den 22 innev. Maj från kl. 10 f. m., låta snickarearbetaren J. A. Sörenssons vid Båtvaldevik i Gothem och öfrige sterbhusdelegare efter hans aflidna hustru till den mestbjudande försälja hvad som vid senaste auktionstillfälle icke medhans, nämligen: möbler hvaribland en bättre imperialsäng, ett dito skåp, något husgerådsaker, träkärl, jernsaker, diverse tyger, sädessäckar, snickareverktyg af hvarjehanda slag, tort virke såsom bräder, plank och fanér, åtskillige till en orgel hörande delar, en mineralsamling och böcker, ett boningshus inredt till 3:ne rum och kök, ett magasin, allt af sten under dels spånoch dels brädtak och ett ladugårdshus af trä, allt i godt stånd.
Vid samma tillfälle låta sterbhusdelegare efter aflidne Andre landtmätaren L. P. Engbom äfven försälja ett godt Norsells väggur, 2:ne klädesskåp, en större värdefall boksamling i verldsliga och andliga ämnen, samt unler Tummungs hemman i samma socken belägne anlott i fiskvattnet och släktägt m.m. För vederhäftighet kände inropare lemnas betalningsanstånd till den 1 nästk. Oktober.
Hörsne den 12 Maj 1880.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Maj 1880
N:r 40