Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Gothems socken är belägen på Gotlands östra sida någon mil söder om Slite.
Gårdsnamn: Botvalde, Busarve, Båtare, Bäntebingels, Fjärdinge, Fredvalds, Gajrvide Lilla, Gajrvide Stora, Hage, Hangre, Hinser, Häglajvs, Jusarve, Kaupungs, Kyrkebinge, Kyrkebjärs, Magnuse, Medebys, Nors, Nybingels, Prästgården, Spännarve, Suderbys, Suders, Svalings, Tummungs, Vaters, Viby, Västerbjärs.
med åska, starkt regn och hagel gick i måndags förmiddåg öfver nordöstra Gotland, såsom socknarne Othem, Boge, Bäl, Lärbro, Vallstena, Gothem och Norrlanda. På sina ställen öste regnet ner, på andra föllo hagel stora som ärter, i sådan mängd att de kunde ösas med händerna.
På södra delen af ön, föll deremot så godt som intet regn.
Allmänt är nederbörd nw efterlängtad, ty torkan börjar blifva svår.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Juni 1890
N:r 96
öfver Gothems och Norrlanda församlingars pastorat installerades i går pastor G. H. Tilén. Akten förrättades af biskop Von Schéele, klädd i fullt ornat, samt biträdd af kontraktsprosten Bodin i Eskelhem kyrkoherdarne Friberg i Källunge och Gradelius i Othem samt utn. kyrkoherden i Garda Sundblad.
Biskopen höll först till den nyinträdande kyrkoherden ock försåmlingen ett längre maningens och uppmuntrans tal, dervid han utgick från orden i 2 Sam. 5:24: När du får höra, att det ruskar öfverst uppe i topparne på päronträden, så var vid ett friskt mod; ty herren är då utgången för dig till att slå de filisteers här. Efter aktens slut talade biskopen öfver vers 25 i samma kapitel.
Hömessogudtjensten förrättades derpå af kyrkoherde Tilén, hvilken tlllingåbgsspråk valt Es. 55:7.
I sammanhang med installationen hölls på pastors begäran äfven biskopsvisitation.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juni 1890
N:r 95
hölls i lördags och i går med Gothems och Norrlanda församlingar, dervid biskopen vid förrättningen biträddes af kontraktsprosten Budin i Eskelhem och kyrkoherde Odin i Dalhem. T. f. konsistorienotarie var domkyrkoadjunkten Nordmark.
På lördagen inspekterades förenade folk- och småskolan i Gothem. Förhör avstäldes med barnen af biskopen, som vitsordade barnens framsteg, trots det att svårigheten vore syunerligen stor för läraren, då han ju hade att undervisa både folk- och småskolans lärjungar. Då särskild lokal för småskolan vore af behofvet synnerligen påkallad, boslöt skolrådet föreslå kyrkostämman att vidtaga åtgärder i sådant syfte och skulle i sammanhang härmed frågan om slöjdskola upptagas. — Nödiga skolböcker ville skolrådet anskaffa under höstens lopp och i öfrigt tillse att nödig undervisningsmateriel efter hand inköptes. — Kyrkogården i Gotbem, tillräckligt rymlig och planterad, besigtitigades äfven. Beträffande kastalet vid kyrkogårdsporten vitsordade kyrkorådet dess lifsfarliga beskaffenhet. Kyrkorådet borde derför inför k. m:t framhålla nödvändigheten af dess försättande i oskadligt skick med allmänna medel, då församlingen ej hade råd dertill. Kyrkogården borde blifva än fullständigare planterad och vore önskligt att den skyddades mot allt som kunde störa friden derstädes. Kyrkan besigtigades härefter. Intet vore att anmärka emot, att församlingen ville hafva några dess minnesmärken qvar, men i sådant fall måste noga ses till att de förvarades å fuktfritt rum. Annars borde de deponeras i fornsalen. Kyrkans arkiv, inventarier m. m. befunnos i laga skick. Några smärre afskrifningar gjordes. Altarklockan kunde få öfverlemnas till skolan som lån.
Besigtigades Norrlanda kyrka, som blifvit på ett tillfredsställande sätt reparerad: Rörande sidodörren mellan predikstolen och altaret borde den målas i samma färg som predikstolen. Beträffande den spräckta klockan förordade biskopen att kyrkorådet borde med första sätta sig i förbindelse med den klockgjutare, som hölle på att laga Visby stora kyrkklocka, för att af honom få kostnadsförslag, hvilket sedan borde framläggas för blifvande stämma. Inventarierna öfverensstämde med förteckningen. Fyra prydliga ljusstakar af messing hade skänkts åt kyrkan af kyrkovärdarne. Rörande mess-skrud beslöts å kyrkstämma med Norrlanda församling 31 Maj i år, att församlingen skulle vid blifvande visitation begära uppskof med en sådans inköp, tills församlingen hunnit anskaffa orgelverk; hvilket skulle ske, så fort med hänsyn till den snart fullbordade kyrkoreparationen det för den lilla och ekonomiskt betungade församlingen Vore möjligt. — Lämpligt dopkärl saknades i kyrkan, men kyrkorådet ville tillstyrka församliogen att inköpa passande sådant. Äfven ville kyrkorådet anskaffa en lämplig kanna för kommunionvin. Åtskilliga gamla inventarier afskrefvos och hågra böcker skänktes till biblioteket. — Kyrkogården syntex fullt tillräcklig och berde församlingen sörja för dess fortsatta plantering. Kyrkogårdsmuren villa kyrkorådet sätta i skick.
Vid besöket i Norrlanda förenade folk och småskola lade biskopen såväl läraren som barnen och föräldrarno på hjertat att hysa inbördes förtroende, ty endast i sådant fall kunde skolan blifva till verkligt gagn för barnen. Äfven borde skolrådet Be till att alla barn i tid tillgodogjorde sig undervisningen i skolan. Rörande slöjdlokal ville skolrådet föreslå stämman att använda fattighuset för detta ändamål, för att med första möjliggöra slöjdskolas inrättande. — Rörande åskådningsmateriel tillförsåg sig biskopen, att skolrådet skalle bdebjerta denna sak. Trädgårdsland anskaffande vore äfven ett önskningsmål och skolrådet borde söka intressera församlingen för denna angelägenhet.
Slutligen hölls i Norrlanda kyrka med anledning af dess restauering aftonbön, hvarvid biskopen talade till församlingen från altaret öfver 2 Mos. 15: 1—3 och domkyrkoadjunkten Nordmark från predikstolen utlade Davids 84 ps. v. 1—5.
Båda församlingarnes räkenskaper befonnos förda med ordning och omsorg.
Ministerialböckerna gåfvo ej anledning till någon anmärkning.
I går söndag efter högmessogudstjensten höll biskopen från altaret ett tal till det församlade folket, dervid han till utgångspunkt tog profetens ord i Jer. 31: 3—6. Sedan härpå sedvanligt förhör hållits med nattvardsungdomen och biskopen desslikes samtalat med de äldre med ledning af dagens evangelium, hölls med båda församlingarne gemensam kyrkostämma.
Efter det föregående dags visitationsprotokoll blifvit uppläst och lemnadt utan anmärkning föredrogs pastors embetsmemorial, i hufvudsak af följande innehåll:
Kyrklighet och okyrklighet. De offentliga gudstjensterna besökas ganska regelbundet, synnerligast i Gothem, der också folkmängden är dubbelt så stor som i Norrlanda, utom af separatister hvilka utgöres af dels frireligiöse, dels baptister. Något särskildt betecknande hade pastor icke att om dem anmäla. Liksom annanstädes utmärkte de sig i allmänhet för längre gående partisinne, fanatism och fördömelselusta än andra kyrkofientliga, oaktadt de i yttre renlefnad kunna lemna mycket öfrigt att önska. I början af detta år blefvo åtskilliga separatistiske predikanter reqvirerade till församlingen, hvilka lyckades vätfva ej så få anhängare. De, isynnerhet baptistlärarne, sökte göra sina sammankomster så uppskakande som möjligt så attt. o,m, en och annan rubbades för tillfället till förståndet. På grund af helsoskäl förmådde pastor föga uträtta häremot annat än genom enskilda samtal. Då sammankomsterna emellertid allt mer urartade, sammankallades kyrkorådet, som beslöt, att om sammankomsterna i samma anda och å samma sena tider fortsattes, inkalla dess ledare inför kyrkorådet och mot i lag stadgadt vite förbjuda deras fortsättande, Den predikant, som härigenom åsyftades, upphörde emellertid med sin verksamhet, Pastor sade sig ej vara vän af tvångsåtgärder, då han hade skäl antåga act man i dylikt fall mera skadar än gagnar den sak man förfäktar. Rörelsen har äfven nu utan tvång gått tillbaka och, menskligt att döma, synes den mera ha gagnat än skadat.Kyrkliga förrättningar: Dopet förrättas dels i kyrkan, dels, helst vintertiden i hemmen, likaledes kyrktagning. — Offentlig nattvardsgång förrättas minst 4 ggr årligen nämligen kort före jul, påsk, pingst eller midsommar och flyttningstiden samt i sammaahang med konfirmandernas första mnattvardsgång. Pastor veterligt afhöll sig ingen icke-separatist från nattvarden. I ställlet för kommunionför användas nattvardssamtal. Fyra passionsgudstjenster hållas årligen; dessa, med undantag af den fjerde, besökas mindre allmänt än högmessorna.
Äfven en och annan missionsgudstjenst har hållits, som flitigt besökts, — Ottesongsgudstjensterna hällas vexelvis i kyrkorna jul, nyårs- och trettondagen.
Yttre kyrkliga förhållanden: Bibel och nya testamente saknas, pastor veterligen, ej något hem. Många ha på senare tiden inköpt Fjellstedts bibel med förklaringar. Äfven andra andaktsböcker finnas. Läslusten af allvarliga böcker är rätt stor, hvilket framgår, i Gothem synnerligast, af det flitiga begagnandet af sockenbiblioteken. — I anseende till det ringa barnantalet inom dessa församlingar sker konfirmationsandervisning blott hvartannat år. Husförhören, som årligen hållas under Nov. eller Dec., äro fördelade i 6 rotar, 4] inom Gothem och 2 inom Norrlanda. De äro talrikt besökta äfven af sådana som ej i regel åhöra den offentliga gudstjensten.
Sedlighet. Hvad det yttre samfundslifvet beträffar har deri inträdt en märkbar förändring till det bättre. Dryckenskap, svordomar och sådant förekommer högst undantagsvis.
Dock är brott mot sjette budet ej så alldeles sällsynt. Under 5 års perioden 1886—90 (21 Juni) äro födda inom Gothem 66 barn, deraf 2 oäkta och 3 ej ännu döpta, inom Norrlanda 26, deraf 1 oäkta och 2 ännu ej döpta. Stundom har ett barns oäktå födsel dotk förekommits genom äktenskap. — Dansnöjen och dylika sammankomster, förekomma pastor veterligen nämera aldrig. Dessa medverkade säkerligen förut i ej ringa grad till osedlighet, men det syntes pastor, sorgligt att säga, som om separatistiska sammankomater i detta fall i ej ringa mån trädt i stället. Detta måste ock blifva en följd då ju dessa sammankomster för ungdomen tyckes blifva begärliga i den mån de utsättas nattetid, hvilken begåran ock af dess ledare gerva uppfylles. Kyrkornas värd. Norrlanda kyrka har sedan senaste visitation Undergått en genomgripahde reparation, kommen till stånd hufvudsakligen genom församlingsmedlemmarnes eget Ivitiativ. Reparationen är fullbordad så när som på altarprydnaden. Pastor betynade i memorialet sin stora erkänsla till såväl brygnadsstyrelsen som kyrkovärdarne för deras osparda nit och uppoffring. Såväl hvad Gothein som Norrlanda beträffar är i allmänbet offervillighet rådande, då fråga är om bidrag till kyrkornas prydande och vidmakthållande.
Skolväsendet. Inom båda församlingarne finnes fast folkskola och fortsättningsskola. Folkskolan bevistas i allmänhet regelbundet och fortsättningsskolan synnerligast i Gothem af alla dertill berättigade. Småskolor finnas ej, men en sådan har af inspektören blifvit påfordrad i Gothem. Afsynnerligast ekonomiska skäl, men ock derför att fortsättningsskolan af de fleste anses väl uppväga fördelarne af småskola, har sistnämda församling beslutit att tills vidare ändanbedja sig småskola. — Gotkems skolsal bar under innevarande sommar målats, ny kakelugn insatts och skollärarens bostad skall undergå reparation under ferierna.
— Skolmaterielen, synnerligast i Gothem är långt ifrån sådan, som skolrådet skulle önskat, men, på grund af det nyantagna. stafningssättet har man ej ansett skäligt göra inköp af nya böcker, utan vänta, tills pröfning af de mest lämpliga kunnat ske. — Af brist på lokal inom båda församlin arne finnes ej slöjdskolor, liksom ej heller skolträdgårdar. Jorden kring Norrlanda skolhus är alldeles otjenlig för trädgårdsodling. Något bättre är visgerligen prestgårdens jord omkring Gothems skola, men den måste afdikas för att kunna användas, hvilket blefve alltför kostbart.
Med anledning af protokollet och memorialet uttalade biskopen sin glädje öfver hvad församlingarne gjort särskildt för sina tempel under närvarande tryckta tider. Men brister funnos nog ändå. Så behöfdes i Gothem en småskola och i Norrlanda en orgel. Vidare påpekade biskopen den stora vigten af att undervisning i slöjd och trädgårdsskötsel meddelades. Visitator uppmanade församlingsborna att härvidlag ej svika det förtroende han satte till dem. Såsom skolan i Gothem nu vore inrättad vore den i sanitärt hänseende olaglig och ej af beräknad nytta, då lärjungarne voro för många och lokalen för trång.
Församlingarne önskade ingen förändring med afseende på gudstjensternar eller nattvardsgångarnes anorduving. Biskopen yttrade sin tillfredsställelse med det sedliga lifvets förbättring, men denna borde fortgå ända derhän att icke en enda fläck stode att upptäcka. Till sist fäste biskopen uppmärksamheten på vigten af daglig husandakt.
Då intet fans att anmärka mot prestgårdens häfd eller mot det inbördes förhållande inom församlingarne, afslutades stämman och visitationen.
På aftonen höll kyrkoherde Friberg i Källunge bibelförklaring i Gothems kyrka, dervid han till text valde Efeserbr. 6: 10—18.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juni 1890
N:r 95
blifva ofarbara lördagen 14 dennes:
vägen mellan Gothem och Norrlanda socknar, i stället för hvilken kan begagnas den genom Hörsne socken gående vägen, och vägen mellan Bara och Vallstena socknar, i stället för hvilken kan tagas vägen genom Källunge socken.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85
ha i dag å landskansliet förskålts, dels Olof Edvin Olofssons 7/32 mtl Viby och 9/64 mtl Suderbys i Gothem, tillsammans saluvärderade till 9,100 kronor, dels Niklas Olofssons och hans hustrus 5/48 mtl kronoskatte Buttlegårda i Buttle, saluvärderadt till 2,400 kronor. De förra fastigheterna inköptes af Lars Petter Norrby, Nors, för 6,750 kronor, den senare egendomen af Karl Johansson och Otto Östlund för 1,500 kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Maj 1890
N:r 78
Kyrkoherdarne Tilén i Gothem och Kullin i Vamlingbo ha till domkapitlet anmält, att husbonden O. P. Larsson i förstnämda församling utan presterligt biträde jordat ett några timmar gammalt odöpt barn samt T. N. Söderström i Sudre på samma sätt förfarit med sin moder.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1890
N:r 70
föreligger nu äfven folkskoleinspektörens berättelse för 1889: Skoldistrikten äro fortfarande till antalet 42, folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 26; alla numera fasta. Småskolornas antal har sålunda under redovisningsåret ökats med 4, nämligen 1 i Lärbro, 1 i Kappelshamn, 1 i Bunge och 1 i Vänge. Samtliga folkundervisningsanstalter — utom fortsättningsskolor och slöjdskolor — hafva inom detta område under år 1889 följaktligen utgjort 73.
I dessa 73 skolor hafva varit anstälda 47 ordinarie folkskollärare, 2 ordivarie folkskollärarinnor (Visby och Fleringe), 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolorna (i Akebäck och Kappelshamn), 2 småskollärare och 24 småskollärarinnor eller tillsammans 80. Lärarekåren har sålunda under året erhållit en tillökning af 5, nämligen 1 ordinarie lärarinna och 4 småskollärarinnor i de nyinrättade småskolorna.
Fortsättningsskolor med statsbidrag hafva under året varit anordnade i 7 distrikt, nämligen Visby, Sjonhem, Halla, Gothem, Norrlanda, Östergarn och Gammalgarn, och hafva de således under året ökats med 5, under det att repetitionsskolorna samtidigt minskats.
Undervisning i träslöjd för gossar har anordnats ytterligare i 2:ne distrikt, nämligen Björke och Hangvar, hvadan 11 dylika skolor under året varit i verksamhet, alla med statsunderstöd.
Undervisning i qvinlig handaslöjd endast för flickor har i 9 distrikt meddelats af 13 lärarinnor. För öfrigt står sist nämda undervisning på alldeles samma ståndpunkt som under det näst föregående året.
Nya skolhus hafva under året uppförts i Follingbo och Barlingbo, hvarjämte ombygnad verkstälts af Vänge skolhus för erhållande af småskolciokal.
Folkmängden inom detta område har under året ytterligare minskats med 30 personer, hvaremot antalet af i skolåldern varande barn, som vid årets slut utgjorde 4,137, under året ökats med 32 barn.
Under året har hvarje lärare i folkskolorna haft att undervisa irundt medeltal 50 och i småskolorna 27 barn, hvaraf torde framgå, att lärarekrafterna ännu äro otillräckliga, synnerligen i småskolorna, der mycken öfning under lärarens omedelbara ledning är af nöden.
Alla till området hörande och af distrikten underhållna folkskolor, småskolor och mindre folkskolor har inspektören under året besökt, men af de 11 skolor, som hafva afdelningsläsning, har han endast i 7 haft tillfälle höra undervisningen i båda afdelningarna. At fortsättningsskolorna ha besökts endast 2, hvaremot inspektören under föregående år haft tillfälle att besöka 3 enskilda skolor i Visby nämligen fröknarna Calissendorffs, Arvesons och Petterssons. I den förstnämda mottagas visserligen också nybörjare, men der idkas äfven språkstudier. Denna skola afser dels att förbereda för intagning i elementarläroverket och högre flickskolan, dels att för flickorna ersätta den sistnämda, men står icke i något samband med folkskolan, hvadan jag anser denna skola under sin n. v. organisation ligga ntom området för min verksamhet.
Fröken Arvesons skola deremot förbereder genom de 2 lägre klasserna för folkskolan och genom 3:dje klassen för elementarläroverken. Inventarier och undervisningsmateriel voro goda och ändamålvenliga, undervisning och disciplin syntes äfven goda. I fröken Petterssons skola deremot saknades nödiga inventarier och materiel, lokalen var alldeles för trång, hvarjämte röjdes synbar brist på plan och metod. I denna skola, som åsyftar att förbereda för folkskolan, voro enåast 7 barn inskrifna, deraf 4 voro vid inspektörens besök närvarande.
Då hela lärarekåren varit samlad till allmänt stiftsmöte nästlidne sommar, har inspektören under detta år ej ansett nödigt att sammankalla lärarne till s. k. kretsmöte.
Utom åtskilliga utlåtanden till domkapitlet har inspektören under året till skolråden utfärdat flere promemorior rörande förbättring af inventarier och materiel, hvaremot inga yrkanden om mera omfattande åtgärder blifvit framstälda, enär flere, förut påyrkade förbättringar ännu ej hunnit genomföras.
En statistik öfver skolgången inom detta område utvisar:
Klass 1 (100—96 proc.) 1 Lokrume, 2 Visby folkskolan, småskolan, 83 Källunge och Vallstena, 4 Bro, 5 Halla, 6 Fårö, 7 Hörsne med Bara, 8 Kräklingbo med Anga, 9 Norrlanda, 10 Sjonhem, 11 Hejnum med Bäl, 12 Othem vid kyrkan, vid Slite.
Klass 2 (95—91 proc.) 18 Gothem, 14 Dalhem, 15 Endre med Hedeby, 16 Lärbro, 17 Tingstäde, 18 Viklau, 19 Ardre, 20 Bunge, 21 Roma, 22 Ala, 23 Follingbo med Akebäck, 24 Hangvar vid kyrkan, Kappelshamn, 25 Rute, 26 Stenkyrka, 27 Vänge, 28 Östergarn, 29 Boge, 30 Fleringe, 31 Fole, 32 Barlingbo med Ekeby.
Klass 3 (90—86 proc.) 33 Guldrupe, 34 Lummelunda, 35 Hellvi, 36 Gammalgarn, 37 Ganthem, 38 Martebo.
Klass 4 (85—81 Af 89 Björke, 40 Veskinde, 41 Buttle, 42 Hall, 43 Visby norra landsförsamling.
Skolgången har alltså varit bäst i Lokrume och Visby och sämst i Visby norra landsförsamling.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Maj 1890
N:r 68
har åter i dessa dagar erhållit en rik samling jordfynd från Gotland. Af staten ha nämligen erbjudits följande fornsaker:
Ena pålstaf af brons, fuonen af J. Allguréa i en åker, tillhörande Fardhems prestgård;
en aflång glasperla, funnen af gossen Hjalmar Gardell i en åker ander Niome hemman i Stenkyrka;
redsksp af sten, funnet af sjömannen Karl Engström i en åker, tillhörande Tingstäde annexhemman;
spänne af brons, funnet af Oskar Andersson i en åker under Alstäde hemman i Fröjel;
dito, funnet af L. P. Boman, i en åker vid Qvie i Martebo;
sölja af brons (modern?), funnen af minderårige Elof Ingmansson, i en åker vid Rofvide i Fröjel;
stenyxa, funnen af Jakob Olsson, Jusarfve i Gothem, i en åker vid Spenarfve i samma socken;
dito, funnen af August Pettersson, Lillåkra i Barlingbo, i en äga derstädes;
jernyxa, funnen af Anders Andersson, i en åker vid Unghanse i Eskelhem;
dito, funnen af Johan Larsson, i en åker vid Gadings i Vallstena;
delar af stenyxor och ett petrifikat af det slag, som stundom finnes i gamla grafvar, funna af Lars Pettersson vid Hägvalls i Vallstena, å skilda ställen, ej i grafvar;
spännbucklor, perlor, bitar af en kam m. m., funnet af Johan Pettersson, Hesselby, och A. Friström, Bunge i Dalhem, vid grushämtniog i mark nära Busarfve. Största delen af föremålen fans liggande i en af gråsten satt graf, som innehöll ben efter en pergon; en bit af kam och en ringsölja lågo särskildt inlagda uti en graf i närheten;
Svärd, sköldbuckla m. m., funnet af Karl Löfgren, Sandholme i Ejsta, i Nyåker derstädes, Vid utjämnande af en mindre upphöjnivg, som icke var utmärkt af någon stensättning, påträffades en samling mindre kullersten och deribland, omkriug en fot under kullens yta, ett vid pass en tum 5 lager af svart jord, som intog omkring 6 fots längd, samt i och under detta lager benskärfvor och de inlemnade föremålen hopade i den ena ändan med undantag af det eneggade svärdet, hvilket låg vid midten af lagret;
yxa och kedjafaf jern, funna af G. Olsson i Bäl vid borttagandet af ett stenröse;
jernyxa, funnen af Emanuel Andersson, Bönvders i Klinte i en bagmark till Pusarfve i Fröjel;
syl och ring af brons, funna af August Pettersson i en åker vid Vessninge i Lärbro;
svärd, je m. m., funnet af August Olsson, Pilgårds i Boge, i s k. Tynnarfve åker. Vid borttagande af ett stenröse påträffades föremålen bland brända ben och förkolnad ved. Enligt uppgift skall för omkring 20 år sedan Oskar Bergström i samma åker ha hittat en »malmgryta», som för statens samlingar inköpts;
jernyxa och rundt spänne af brons, funna af Johan Löthberg, Busarfve i Roma, å skilda ställen i en åker vid hemmanet;
tre föremål af jern och tre af brons, fovna af Axel Johansson, Alvena i Eskelhem, vid kanalgräfning i en äng under Buters hemman;
stenyxa, funnen af O. Larsson i en åker vid Medebys i Vallstena; samt
tång m. m. af jern, kedja af brons, perlor m. m., funnet af Sven Krusell, Tjuls i Etelhem, i en åker nära bostaden vid nppbrytande af en gammal vägg. Tväune gamla grafvar påträffades dervid, den ena omkring 8 fot lång och 2 fot bred, den andra något mindre, satta med kalkflisor och täckta med sådana. Tvänne lerkrukor fuunos i hvarje graf, hvilka vid berörandet föllo sönder.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 April 1890
N:r 65
S. k. Vikebroar å allmänna vägen från Gothems kyrka till landsvägen vid s. k. Bogekors omlägges onsdagen 380 dennes och torsdagen 1 Maj. Istället kan begagnas vägen förbi Vallstena kyrka till landsvägen vid Gate i Bäl.
— En bro å vägen mellan Botvatte i Ala och Vesterby i Ardre omlägges torsdagen 1 Maj, då i stället vägen mellan Ardre och Gammalgarns kyrkor kan begagnas.
— En bro å landsvägen mellan Burs och Börlunds gårdar i Källunge socken omlägges fredagen och lördagen 2 och 3 Maj. Istället kan begagnas vägen förbi Källunge kyrka genom Ekeby och Endre.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62
Med ändring af den 10 i denna månad utfärdad kungörelse; varder härigenom kungjordt, att utmätningsanktion till försäljniog af Olof Edvin Olofsson tillhöriga 7/32 mant. Viby och 9/64 mantl. Suderbys i Gothem socken kommer att hållas här å landskansliet fredagen den 23 västkommände Maj kl. 11f.m.; egande de, hvilka hatva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt; som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Fastigheten vid Viby är bebygd med bonings- och ladugårdsbus, utgöres af omkring 24 tuonlaud åker, 4 tunnl. äng, 4 tuonl myr och 25 tunnl. hagmark med skog till husbehof och är saluvärderad till 5,400 kr., jemte det byggnaderna äro brandförsäkrade för 3,600 kr. Fastigheten vid Suderbys är obebygd, består af omkring 6 tunnl åker, 4 tunnol, äng, 6 tuaunl. myr och 50 tuonol. bagmark med skog något ötver gårdens behof samt har blifvit saluvärderad till 3,700 kr.
Visby i Landskansliet 15 April 1890.
På Landshöfdingeembetets vägnar
Oscar Melin.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 April 1890
N:r 58