I pröfningsnämden,

som sammanträder 22 Sept., har länsstyrelsen till ledamöter utsett: handl. Degerman, Palm och Schenholm i Visby, hemmansäg. J. Larsson, Endregårda, L. P. Bodin, Grausne i Lokrume, Aug. Larsson, Altheime i Bautle, J. Jacobsson, Kyrkebys i Etelhem, J. Pettersson, Vestergårda i Sanda, J. Johansson, Botes i Gerum, K. Bolin, Butvie i Sproge, L. Jacobsson, Rosenbys i Eskelhem, skollärarne E. Dahlström, Follingbo, J. P. Nordin, Veskinde, J. O. Jacobsson, Östergarn, K. Qviberg, Garda, handl. K. Smitterberg, Fårösund, D. Cedergren, Gothem, R. Snöbohm, Klinte, kyrkoherde Gradelius, Othem, arrendator J. O. Pettersson, Hejnum, kapten H. Wennemo, Fide, dr Sätervall, Hemse och styckjunkare Vessman, Hogrän.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Juli 1891
N:r 107

Till konsistorieombud

ha förordnats: vid ägodelningsrättssammanträde i Alleqvia 15 Juli kyrkoherde Tilén, vid ägoutbyte med Hablingbo prestgård samma dag prosten Alfvegren, vid syneförrättning angående utdikning af Kolemyr i Gothem 20 Juli kyrkoherde Gradelius, vid ägodelningsrätt 13 Juli i Etelhem kyrkoherde Åsberg samt vid skiftesförrättning i Lojsta 14 Juli prosten Alfvegren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Juli 1891
N:r 100

Torsburgskretsen

höll sitt sommarmöte i Ala skolhus 19 dennes.
Lektion hölls i bibelläsning i förening med morgonbön af läraren på stället.
Skoll. Carlsson, Gothem, höll lektion i satslära och skoll. Jakobsson, Östergarn, om växterna, Sedan de hållna lektionerva kritiserat, företogs diskussion om frågan: »Skall Torsburgskretsen ingå som krets i Sveriges allmänna folkskollärareförening?» Efter någon öfverläggning besvarades frågan genom omröstning med ja. Derefter höll skoll. Herlitz, Halla, ett lärorikt föredrag om skoltukten. Nästa möte bestämdes att hållas i Kräklingbo, då lektioner komma att hållas af skoll. Lindström, Gammalgarn, i aritmetik, skoll. Höggren, Ganthem, i bibl. historia och i gymnastik af läraren på stället.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96

Gillessammanträdena.

Vid Bäls och Lina tings sammanträde i torsdags vid Gute i Bäl voro omkring 20 ledamöter närvarande. Rörande myrodlingen lemnades af de närvarande åtskilliga upplysaingar, af hvilka framgick att endast en enda myr inom området ännu blifvit afdikad och denna blott obetydligt uppodlad. Utsågos psrsoner att inom socknarne uppsamla joråbruksstatistiska uppgifter. Gillet uttalade den övskan, att sammanträdena under nästföljande två år måtte hållas i Gothem och de två derpå följande i Hörsne. Landshöfdingen uttalade sin förhoppning om att åtminstone ett mejeri inom området måtte komma till stånd samt påpekade den billiga anläggningskostnad, som är förenad med den på senare tiden förbättrade ismetoden.
Till gillete ordförande omvaldes kapten C. T. Broander och till ledamot i fårptemieringenämden L. O. Norrby, Nors i Gothem.
— Halla tings hushållsgille sammanträdde i fredags vid Gandarfve i Dalhem, dervid omkring 40 ledamöter voro närvarande. Iogen myrodling hade bedritvits isom gillesområdet, men ifrågasatt vore utdikning af flere större myrar. At lemnade upplysningar framgick, att foderbetsodlingen blifvit någorlunda utbredd i Dalhem. Något nytt mejeri ansågs ej behöfligt, på grund af den lätta mjölkafsättningen på Visby och Barlingbo. Utsågos personer att iosamla jordbruksstatistiska uppgifter samt utdelades F. Flygarsons Handbok i Hössskötsel.
Till gillets ordförande återvaldes hr O. A. Nordström, Björkhage i Dalhem, och till ledamot i fårpremieringsnämden herr N. Jacobsson, Kyrkljufves i Vänge.
— Kräklinge ting sammanträdde i lördags i Gammalgarn. Ett femtiotal ledamöter hade kommit tillstädes. Åtskilliga upplysningar lemnades rörande myrodlingen inom området samt framhölls det utmärkta resultatet af myrmarkernas gödning med tomasfosfat och kainit. Gillet uttalade sig för daglig förbindelse dels mellan Östergarn och Roma, dels mellan Ljugarn och Etelhem och uppmanade landshöfdingen kommnunalnämderna att inkomma med anhållan härom till vederbörande. Utsågos personer för insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter.
Till gillets ordförande omvaldes hr J. Edmark, Ljungby i Ala, samt till ledamot i fårpremieringsnämden hr J. Franzén, Hugreifs i Gammalgarn.
Vid detta sammanträde voro till premieriog framförda 36 djur af hvilka prisbelönades:

Tjurar (3—10 år):
Nero, Joh, Rohndahl, Anga 3:e pris

Kor:
Linda, Enkan Norberg, Gammwelg. 3:e pris
Tekla, J. Nilsson, Östergarn 3:e pris
Ella, J. Nilsson, Östergarn 3:e pris
Netta, J. Bodin, Östergarn 3:e pris
Bertha, O. Larsson, Gammalgarn 3:e pris
Linda, O. Larsson, Gammalgarn 3:e pris
Frejda, G. Strömberg, Gammalgarn 3:e pris
Götha, L. Jacobsson, Östergarn 3:e pris
Krona, A. Dahlbom, Östergarn 3:e pris
Fibba, J. Franzén, Gammalgarn 3:e pris
Lilly, C. Schwan, Gammalgarn 3:e pris
Helgs, J. Österberg, Kräklingbo 3:e pris

Qvigor:
Olga, Th. Fravzén, Gammalgarn 3:e pris
Martha, G. Klingvall, Kräklingbo 3:e pris
Flora, G. Klingvall, Kräklingbo 3:e pris.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juni 1891
N:r 95

Vägen

mellan Gothem och Slite är afspärrad för trafik under denna vecka, med anledning af reparation å Arsbron öfver Gothemsån. Resande kunna begagna vägen genom Vallstena och Bäl socknar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Juni 1891
N:r 91

Genom offentlig, frivillig auktion

låter sågverksägaren herr V. Cedergren, Fredvalds i Gothem, till den högstbjudande försälja på följande dagar och ställen nämligen, fredagen den 12 Juni kl. 2 e. m. ett större parti småbräder vid Häglieps ångsåg i Gothem, s. d. kl. 4 e. m, 42 kastar god björkved i en under Svalings hemman i samma socken belägen hage, kallad Bruten. Lördagen den 13 Juni kl. 11 f. m. vid Vestninge ångsåg i Lärbro ett större parti småbräder och okantade snickarebräder, något vrakplank samt 10 stackar affallsved, hvilket utbjudes i mindre utrop, och lemnas godkände köpare anstånd med betalningen till den 1 September detta år, andra betala kontant eller vid anfordran.
Hörsne den 3 Juni 1891.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juni 1891
N:r 85

Gotlands norra härads brandstodsförenings

styrelse sammanträdde i måndags middag härstädes, Dervid utbetalades: förut beslutade brandskadeersättningar till: hemmansägare K. Pettersson, Rosarfve i Tingstäde med kr. 20: 58, sjökapten Herlitz, Bjers i Lärbro, kr. 24: 64, kyrkoherde Reuser i Stenkyrka, kr. 19: 45, hvarjämte ordf., på grand af särskild kompromissrätts utglag, utbetalat åt husbonden Oskar Jacobasop, Hägvalls i Vallstena, kr. 408:07.
Brandskadeersättningar beviljades åt hemmansägaren Anders Hansson, Halse gårda i Ardre, kr. 12: —, fanj. Å. Larsson, Angelbos i Lärbro, kr. 923: 63, hemmansägarne Å. Larsson, Glästäde i Lärbro, kr. 12: —, N. Pettersson, Bjers i Lärbro, kr. 14: 75, Olof Segerdahl, d:o, kr. 26: 50, A. M. Berg, Riddare i Hejnum, kr. 5: —, snickare F. Sjöström, Vidby i Gothem, kr. 1,075: —, skollärare V. Carlsson, d:o, kr. 10: —, snickare P. Barkander, Hörsne, kr. 3,630: 20, arb, K. O. Larsson, Bengts i Östergarn, kr. 62: —, husb. J. Jansson, Gloser i Gammalgarn, kr. 409: —, enkefru K. Kyllander, Vesterhejde, kr. 24: —, smeden A. Beckström, Follingbo, kr. 92: och åt arb. P. Söderberg, Tengelgårda i Lärbro, kr. 222: 50.
Alla dessa befriades från vådaeds afläggande. För betäckande af förestående beviljade ersättningar beslöts en uttaxering af 4 öre för hvarje hundra kronor försäkringsvärde.
Protokoll med yttrande öfver föreslagna tillägg och förändringar i det gällande brandstodsreglementet bade inkommit från 19 socknar, af hvilka 9 godkänt styrelsens förslag rörande å 1 och 10 socknar afslagit detsamma gamt alla, med undan: tag af 2 socknar antagit de föreslagna förändringarna i § 26. Då sålunda protokoll icke utkommit från 29 socknar och dessa, enligt reglementet skola anses ha gillat stadgeändringarna, ha dessa blifvit af öfvervägande antal socknar gillade. Men då dels flere af de inlemnade protokollen och dels under skriftväxling i tidningen rörande förändringarna i § 1 framhållits, att såg- och qvarnverk, som dritvas med ånga, äfven borde i föreningen få försäkras, då ångmaskinen är på 25 meters afstånd ifrån desamma, ansåg styrelsen att ett nytt förslag rörande ändring af hela å 1 borde åoyo till socknarnes hörande utgå.
Ett sådant förslag har också af styrelsen formnlerats och kommer ofördröjligen att delgifvas socknarne.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Juni 1891
N:r 84

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
För ärekränkning hade arbetaren Karl Ekman å Klintebys instämt landtbrukaren R. Dassow med påstående att svaranden beskylt både käranden och hans hustru för tjuf. Svaranden nekade och käranden erhöll uppskof för vidare bevisning till andra rättegångsdagen nästa sammanträde.

Afvikit ur tjensten från godsägaren Wöhler å Klintebys hade statkarlen A. P. Jonason.
Efterlyst och hämtad till gården, hade han genast åter begifvit sig bort. Han var nu instämd af hr W., som å honom yrkade ansvar enligt lag. Svaranden medgaf att han, ehuru lagstadd, gått ur tjensten, men orsaken härtill angaf han vara, att käranden icke uppfylt sitt kontrakt emot honom, utan hade han fått både dålig bostad och dålig mat. Emellertid medgaf han att återgå i tjensten, vid hvilket förhållande käranden afstod från sitt yrkande om återbärande af lönen. Utslag afkunnas nästa sammanträde.

För oloflig rapphönsjagt hade kronolänsman Lindström instämt drängen Teodor Martell Unghanse i Öja. Han nekade. Uppskof för bevisning till andra rättegångsdagen nästa sammanträde.

Om barnaföda hade pigan Kristina Eklöf instämt drängen Karl Cedergren i Sproge, som nekade för faderskapet. Fyra vittnen hördeg, men hade iogenting attt upplysa om. Uppskof till andra rättegångsdagen nästa sammanträde för vidare bevisning.

Klubbekriget i Hemse. I detta mål gkulle vid detta ting f. handlanden Johan Bokströn gå värjemålsed. Genom ombud inlemnade han en skrift, hvari han förklarade, att han af omständigheterna tförbindrats att fullgöra häradsrättens föreläggande om besök hos själasörjaren, hvarför han begärde nytt beslut härpå. Åklagaren yrkade, att svaranden måtte dömas utgifva förelagdt vite. Beslut första rättegångsdagen nästa sammanträde.

För djurplågeri var vid detta sammanträde åter töre landtbrukaren Lars Duse, Davide i Rone. Det gälde att han under hela vintern till körslor begagnat 2 hästar, hvilka varit så utmärglade att de knapt kunnat tvingas fram med piskan, samt dessutom selbrutva. Då svaranden förut nekat härför, hade åklagaren till detta sammanträde inkallat vittnen.
Stationskarlen D. A. Sjöberg hade sett att mjölk körts till Hemse mejeri från Davide med en häst som varit selbruten i lokstaden.
Bokhållare Jacques Norrby hade 24 Februari utanför handlanden Wittbergs magasin i Hemse sett en svaranden tillhörig mjölkhäst, till ytterlighet utmagrad, selbruten i venstra lokstaden, samt blödande ur sår på högra bakfoten, antagligen härledande sig från dålig skoning. Dessutom var hästen nyklippt och väderleken var mycket kall.
Samma vittnesmål afgåfvo arbetarne Johan Österberg och O. P. Isenberg.
Då åklagaren ansåg åtalet tillfullo styrkt öfverlemnade han målet med ansvarsyrkande.
Men svarandeombudet, om bestred vittnesmålen, begärde och erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af nästa sammanträde för att bevisa att sagda häst icke varit selbruten någon enda dag under hela vintern och således icke heller vid det af vittnena härofvan omtalade tillfället.

För våld var åter före Ferdinand Jakobsson, Burgsvik. Då svaranden icke ville medgifva att af hans utdelade slag misshandlade Edlund erhållit blodvite, uppsköts målet för bevisnings förebringande till andra rättegångsdagen af nästa sammanträde.

I det förskräckliga ärekränkningsmålet mellan Petter Sandström, Rofvide, Fröjel, kärande, och Petter Eneqvist, Busarfve, svarande, rörande de mindrö vackra tillmälen Eneqvist på en auktion gifvit Petter Sandström, erkände nu svaranden sin förseelse. Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.
I ett annat ärekränkningsmål, der A. F. Eklund, Tippsarfve i Hejde, hade yrkat ansvar å Nils Nilsson, Forsa, Hejde, för det denne beskylt konom för att ha stulit svaranden tillhörigt gärdselvirke, erkände likaledes svaranden hvad som lades honom till last. Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.
För att ha tagit penningar skulle Johan Johansson, Långgute i Mästerby, ha beskylt Karl Bandelins dotter Emma. Härför nekade Johansson. Han hade icke beskylt Emma Bandelin för stöld, han hade blott yttrat en misstanke, att hon möjligen kunde ha stulit de penningar, det här gälde.
Målet öfverlemnades och yrkade käranden att svaranden måtte ådömas edgång. Utslag första rättegårgsdagen af nästa sammanträde.

Ofredande af jernväg. På angifvelse af trafikschefen baron Cederström hade åklagagaren instämt busbonden Olof Hoffman, Tjengdarfve i Hemse. Denne hade vid ett tillfälle gått på banan och icke, trots upprepade signaler, gått ur vägen för tåget, som måst stanna, innan svaranden kunde förmås att afträda från spåret. Trafikschefen påvisade att genom Hoffmans beteende en olycka kunde ha ägt rum, ty lokomotivföraren hade, för att icke köra öfver svaranden, måst midt i farten slå maskinen back och insläppa ånga i cylindrarne, hvilket vore en ytterst riskabel åtgärd, ity att maskinen mycket lätt kunde taga skada och taget föröfrigt genom dethastiga stannandet riskerade att spåra ur. Då Hoffman flere gånger af betjeningen blifvit varnad för att beträda spåret, yrkade målsägaren att svaranden måtte ådömas strängt straff.
Hoffman erkände, men sade sig ha handlat af oförstånd och då ingen skada skett af hans tilltag, anhöll han om så lindrigt straff som möjligt.

Utslag. Frikända i brist på bevisning blefvo slagtaren Löfqvist, muraren Berglund m. fl. från Visby, instämda för att en afton i somras ha med stenkastning ofredat lägervakten å Visborgs slätt.
— För att olofligt ha beträdt jernvägsspåret dömdes pigan Karolina Ytterberg från Alfva att böta 5 kronor.
— I ett mål rörande våld och hemfridsbrott mellan ofvannämde P. Sandström, Fröjel, kärande och P. Eneqvist der sammastädes svarande, frikändes den senare.

Norra häradsrätten.
För olaga fiske var hemmansägaren Karl Nilsson, Stora Gervide i Gothem, instämd. Som emellertid svaranden gått föreskrifven värjemålsed, kunde kärandenas förda ansvars- och ersättningstalav icke bifallas.

För misshandel dömdes drängen Frans Othberg från Kappelshamn att böta 10 kronor.
Han hade vid en i metodistkapellet i Kappelshamn anordnad anktion vid ingången till kapellet knuffat målsäganden Gabrielsson för bröstet så att denne fallit baklänges mot kapelleta vägg.
Åt eden brast arbetaren Petter Lingstedt från Timans i Hörsne. Alltså dömdes han för det han 13 Juli 1890 å allmänna vägen genom Hörsne med ett gevär slagit målsäganden Oskar Jakobsson i hufvudet så att blodvite uppkommit, att böta 75 kronor samt att ersätta sveda och värk med 25 kronor.

Misshandel. Petter Nyberg vid Sandbryor hade den 20 Aug. 1890 efter en mellan Nyberg och angifvaren Hilda Maria Vestergren uppkommen ordväxling fattat Hilda Maria Vestergrea i ena armen och slängt henne åt sidan utan att någon skada deraf uppstått.
Svaranden Sven August Hägg från Skrubbstomt hade brustit åt honom förelagd ed i samma mål, hvadan det var lagligen styrkt, att han vid sämma tillfälle tilldelat Maria Vestergren ett slag i ansigtet, hvaraf ingen skada följt. Nyberg dömdes att böta 5 och Hägg 10 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1891
N:r 73

Folkskoleinspektörernasberättelser

för år 1890 har nu inkommit till domkapitlet.
Inspektören för norra inspektionsområder, kyrkoherde Odin omförmäler:
Skoldistriktens antal äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 (Akebäck och Kappelshamn) och småskolorna 24, alla fasta. Småskolornas antal ha ökats med 3 (Hejnum, Tingstäde och Rute) samt en ny klassafdelning i Visby småskola.
På landsbygden praktiseras ännu afdelningsläsning i 10 folkskolor till följd af brist på småskolor.
Utom de nämda undervisningsanstalterna ha under året 2 enskilda skolor (i Visby) och 6 fortsättningsskolor (Visby, Barlingbo, Follingbo, Gothem, Norrlanda och Sjonhem) — således 1 mindre än 1889 — och 8 repetitionsskolor varit anordnade. Af dessa sistnämda, som allt mer synas förlora sitt intresse, ha de i Källunge och Fole icke haft någon lärjunge.
Undervisniog i slöjd för gossar har meddelats inom 13 distrikt i 15 skolor, nämligen i Visby 2 samt 1 i Fole, Lokrume, Follingbo, Veskinde, Hangvar, Othem 2, Roma 1, Björke 1, Halla 1, Hörsne 1, Östergarn 1 och Guldrupe 1, således 3 flere än 1889. Derjämte har undervisning i handaslöjd för flickor meddelats i 14 skolor inom Visby, Barlingbo, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Endre, Stenkyrka, Tingstäde, Fårö, Lärbro, Othem, Boge, Roma och Dalhem.
I alla dessa undervisningsanstalter ha under 1890 varit anstälda 49 ord. folkskolelärare, 1 ord. lärarinna, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärarinnor, 2 lärarinnor i mindre folkskola, 2 småskollärare och 28 småskollärarinnor eller tillsammans 85, hvadan personalen under året ökats med 1 ord. lärare och 4 småskollärarinnor. Undervisning i slöjd har vanligen meddelats af skolornas egna lärare. Folkmängden, som förra året inom detta område nedgått till 28,376 personer, har under 1890 ytterligare minskats med 83, hvaremot antalet i skolåldern varande barn, som 1889 utgjorde 4,137 under 1890 ökades mel 27. Af dessa 4,164 barn ha i folk- och småskolorna undervisats 3,600, i allm. läroverk och specialskolor 171, i enskilda skolor 78 och i hemmen 46. Saknat undervisning ha 266 barn, deraf 211 efter slutad kurs, 24 på grund af sjukdom och 31 af annan anledning. Om 3 barn från Fårö saknas uppgifter. I medeltal har på hvarje lärare kommit i folkskolun 49, i småskolan 26 barn.
Medelprocenten för skolgången inom området har utgjort 94,45 proc. Ehurn — säger inspektören — det ännu torde vara för tidigt att draga några slutsatser, vill det dock synas som om skolgångstatistiken och dess offentliggörande skulle medföra god verkan. Ofta är det ett fåtal barn som äro mycket försumliga.
Nytt skolhus har uppförts å Kappelshamn, reparationer ha unförts i Rute och Tingstäde. Ökad undervisningsmateriel har anskaffats på flere ställen.
Utgifterna för skolväsendet utgjorde under året 96,938 kronor 87 öre, hvartill staten bidrog med 29,717 kr. 62 öre. Hvarje barn har sålunda kostat staten 8 kr. 25 öre, distrikten 18 kr. 67 öre. Men om i denna fördelning medräknas utgifterna under året för lokaler, underhåll och inventarier, så blir distriktens kostnad endast 11 kr. 68 öre för hvarje barn.
Alla områdets skolor har inspektören under året besökt, likasom de enskilda skolorna, deremot icke fortsättningsskolorna. Under året ha utfärdats 14 utförligare promemorior och skrifvelser till olika skolråd.
— För södra området meddelar inspektören, kyrkoherde J. Uddin:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolarna 2, småskolorna 27.
Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och Fridtorps skola är antalet inalles 74.
Lärarepersonalen var under år 1890 75 personer, deraf 39 ord. folkskollärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskollärare, 26 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan oeh 1 lärarinna vid Fridtorp.
Fortsättningsskolor med statsanslag ha varit anordnade i Fardhem och Hablingbo.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14, för flickor i 23 distrikt.
Nytt skolhus har Rone anskaffat i Ronehamn för 8000 kr. Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern 31 Dec. 1890 var 3,318. Af dessa ha 3,069 under året undervisats, 240 deremot icke; om 9 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn för hvarje lärare var i folkskolan 49, i småskolan 22.
Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 26:19; på hvarje person inom distriktet belöpte sig för folkskolväsendet kostnaden till kr. 2: 34.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för 1,299 kronor.
Inspektion har skett i alla distriktets skolor. s. k. kretsmöten ha hållits. Till skolråden utfärdades 26 promemorior i skolans angelägenheter.
Skolgången — säger insp. — tycka blifva bättre för hvarje år, hvadan skolgångsprocenten stadigt höjer sig. Medelprocenten i folkskolorna som år 1887 var 88,7 proc. uppgår 1890 till 94,5 proc., då ej sjukdom och naturhinder medräknas. Förhållandet är detsamma i småskolorna, der medelprocenten 1887 var 90, men år 1890 95 proc. Främsta platsen för 1890 intages af folkskolan i Sproge och småskolan på Burgsvik. Skamplatsen ha fortfarande folkskolan på Näs och småskolan i Lojsta. Dock har äfven i dessa förbättring inträdt. I Rone, Hablingbo och Silte har skolgången varit allt annat än berömlig, men det börjar ljusna äfven der. Inspektören påpekar vigten och nödvändigheten af att barnen vid frånvaro begära lof, och lägger föräldrarne på hbjertat att i detta afseende hjelpa skolan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Maj 1891
N:r 69

Epidemirapporterna

för senare hälften af April månad mäla om 3 fall af nervfeber, ett i hvardera af Alskogs, Boge och Gothems socknar.
Mässlingen har spridt sig till Hangvar och Hellvi socknar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Maj 1891
N:r 68