Kol- och tjärproduktionen på Gotland har ökat.

Bättre ugnar och större insikt i hanteringen.

En av arméns milor.
Ugnen vid Kvie i Endre.

Vid kristidens början blev det genast ganska livaktigt inom tjär- och träkolsbranschen och när importen av-bränn- och smörjoljor alltmer åtstramades, riktade BK en appell till företagare i landet att öka produktionen av tjära och kol. Uppmaningen gav också gehör på. många håll i riket och icke minst intresserad var man på Gotland, där åtminstone tjärbränningen hade gamla anor. Vad kolningen beträffar., var detta näringsfång ganska främmande för Gotland, men icke förty var det många, som började kola i både milor och ugnar. Det var många svårigheter att övervinna innan kolningen och tjärbränningen kom igång på allvar. Men under det senaste året är det avsevärda kvantiteter tjära och kol, som frambringats på Gotland, som ju dock ansetts vara ett tämligen skogfattigt län. Vid förfrågningar på initierat håll ha vi fått en del upplysningar om tjäroch koltillverkningen under det gångna året och produktionen i nuvarande skede.
Vi ha inte ännu fått in decemberrapporterna från kolproducenterna, svarar jägmästare Se ved Englund, då vi höra oss för om deklarerade kolkvantiteter. Men vi ha rapporter t. o. m. november och av dessa framgår det att kolproduktionen ökat ganska bra. När vi få in decemberrapporterna visar det sig säkerligen att 1942 års kolproduktion är väsentligt större än 1941 års.
1941 års kolproduktion var ju även den ganska bra. Kolproducenterna redovisade då 112,670 hl. träkol. Men för 1942 visa rapporterna t .o. m. november 1942 icke mindre än 148,150 hl. I dessa siffror ingå inte de kolkvantiteter, som producerats i militärens ugnar och milor på Gotland.
Oberäknat decemberproduktionen är således produktionsökningen mer än 25,000 hl. Det är 21 anläggningar på Gotland med 26 ugnar och milor. Av hela produktionen kommer endast 10,760 hl. från milor, vilket tyder på. att man nästan allmänt gått över till kolugnsmetoden.
Vad beror det på att ökningen av koltillverkningen blivit så pass stor ? Ökad tilldelning av kolningsved ?
Man har givetvis under de gångna årens försök lärt sig hur en ugn eller mila skall skötas för att resultatet skall bli givande. Ugns-kolningen har blivit bättre sedan man konstruerat om ugnarna. En del kolproducenter fingo bra ugnar genast, medan andra åter varit tvungna att konstruera om sina kolugnar. Vad kolningsveden beträffar, så är det stränga restriktioner, men man kolar rätt mycket på de grenar och stubbar, som inte bättre lämpa sig för tjärtillverkning.

Tillverkning av motorolja.
A/B Ruteverken har två kolugnar och en tjärfabrik och har utvunnit aktningsvärda kvantiteter träkol och tjära. Ingenjör P. Åkerström meddelar på vår förfrågan, att man i tjärfabriken tillverkar sammanlagt tio ton tjära och terpentin pr månad. Ruteverken har licens att själva förädla produkten till motorolja, som användes för Slite Cements båtar. Som biprodukt vid tjärbränningen får man som bekant träkol. Och den blir alldeles utmärkt som gengasbränsle, när den är väl utbränd, säger hr Å., som tilllägger :
Vad kolningen beträffar, så framställa vi i två ugnar cirka 1,200 hl. i månaden.
Hejde Tjärfabrik var den första moderna anläggningen på Gotland, och startades redan sommaren 1940. Vi ha tidigare i Gotlands Allehanda tämligen ingående redogjort för fabrikens kapacitet, varför vi denna gång endast höra oss för om driften pågår som förut. Och det gör den, bli vi upplysta om. Stubblagret är ganska stort, varför det inte behöver bli något stopp i vinter. Cirka 1,000 kbm. stubbar äro lagrade, och de torde räcka en god tid framåt. Tjärprodukterna• sändas till fabrik på fastlandet för att förädlas. Kolet, som uppstår vid tjärbränningen, är numera riktigt bra, upplyser man om. Och det är god åtgång på så mycket man kan få fram.

Kolugn som eldar sig själv.
Att åtgången på träkol är mycket stor, bekräftar även hr Erik Hellgren, Kvie i Endre. Han hade först en del svårigheter med kolugnen, som måste byggas om.
Men nu går det riktigt bra igen, säger hr H. Vi använder oss av stybbeldningsaggregat till fyren i ugnen, och det fungerar nu oklanderligt. Vi tillverka mycket s. k. Källe-kol, d. v. s småkol till Källeaggregat. Det är mycket noga med att dessa kol äro fria från tjära, och det har lyckats oss att få fram fina kol, så det är större efterfrågningar på varan än vi kan hinna framställa. Vår årsproduktion var i fjol cirka 8,000 hl. kol. Kolstybben, som upps¬tår, inmatas automatiskt i fyren av aggregatet, varför eldningen blir mycket ekonomisk.
Hr H. framhåller att det varit besvärligt att få fram kolved, men hoppas på gynnsammare transportmöjligheter.
Den största kolugnen är troligtvis den, som grosshandl. Thure Hanson uppfört i Kräklingbo. Det var den första moderna ugnen av system Kvelm. Denna ugn har fungerat bra ända från starten och koltillverkningen pågår fullt normalt fortfarande.
Vi dra oss längre söderut och ringa upp hr Tyko Jak o b ss o n, Garda Tjärfabrik. Hr J. är emellertid inte så. glad åt den myckna snön, som otvivelaktigt inverkar menligt på tjärbränningen.
Det tar längre tid att bränna nu än under sommaren. Besvärligt är det också att få. fram stubbar. Men än ha vi nog stubbar för en månad framåt.
Fabriken startades under medio av juni förra året, men man hann ändock tillverka cirka 40 ton tjära och terpentin, som skickas till Skogsägarnas Olje A/B för att förvandlas till den åtråvärda oljan. Även hr J. framhåller att träkolet från tjärugnarna är utmärkt som gengasbränsle. Ugnskolning har man inte haft tid med, varför kolugnen fått vila en tid.
Vi ha även hört oss för hos andra kolugns- och tjärfabriksägare angående fjolårsproduktionen, och samstämmigt förklaras, att 1942 har varit ganska gynnsamt. Allting kostar lärpengar, men nu hoppas producenterna att de skola få någon valuta för mödan. Det är stora kapital, som nedlagts på tjärugnar och kolugnar och dryga omkostnader att hålla dem igång, framhåller man allmänt. En kontinuerlig drift är således önskvärd. Det önskar säkerligen även konsumenterna, ty det är en rivande åtgång på såväl tjära som träkol.
Geo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 januari 1943
N:r 7

Landsbygden. Garda.

GARDA.
Garda kristliga ungdomsförening höll på trettondagen sitt årsmöte i missionshuset. Mötet inleddes av föreningens ordf. Bertil Lövgren, vilken läste den 23 ps. Lövgren valdes också att leda dagens förhandlingar. Årsberättelsen föredrogs av sekr. Astrid Lövgren. Av denna framgick att föreningen bedrivit en jämn och god verksamhet. Fem offentliga möten hava under året hållits samt ett stort antal enskilda av olika karaktär. Föreningen underhåller en skolgosse i Kongo. Medlemsantalet är 21. Kassan har under året omslutit kronor 698: 84 och lämnat en behållning till kommande år på kr. 146: 17. Av utlgiftsposterna märkas till GMU kronor 134: 51 och till SMU 117: 44. Föreningen äger fonderade medel på kronor 205:28. Styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet. Styrelsen omvaldes i sin helhet och består av Bertil Lövgren, Autsarve, ordf., Malte Pettersson, Robbenarve, vice ordf., Astrid Lövgren, Autsarve, sekr., Ida Hansson, Robbenarve, vice sekr., och Valdemar Johnsson, Bobbenarve, kassör. Till revisarer valdes Josef Levander o. Thyra Pettersson, Bolarve, med Gustaf Johnsson, Sixarve, och Karl-Erik Björkman, Snosarve, som ersättare. Ombud vid GMU:s årsmöte blevo Herman Larsson, Smiss, Britta Larsson, Sutarve, o. Olga Johnsson, Robbenarve, med Bertil Lövgren, Fritiof Johansson, Hemmor, och Astrid Lövgren som suppleanter. Till GMU anslogs för kommande år 50 kr. Vidare fattades beslut i en hel del andra verksamhetsfrågor och bl. a. beslöts att föreningen skall ingå som medlem i SMU:s skolförening. Under mötet serverades även kaffe, vilket behändigt ordnats på det nu aktuella sättet som knytkalas. Mötet avslöts med bön.
Samma dag på kvällen var offentlig årshögtid anordnad. Denna inleddes av Malte Pettersson. Pastor Lennart Olsson höll en medryckande predikan pekande på bönens betydelse. Vidare föredrog K.-E. Björkman ett poem, föreningens sångare medverkade och mötet Avslöts av fru Gertrud Johansson.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 8 januari 1943.
N:r 5

Folkmängden på Gotland vid årsskiftet.

Vall socken: Födda 9 (5 m. 4 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 17 (8 m. 9 k.), utflyttade 22 (10 m. 12 k.). Folkmängd 31/12 291. Minskning 3.

Atlingbo socken: Födda 4 (2 ni. 2 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 18 (10 m. 8 k.), utflyttade 11 (6 rn. 5 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 245. Ökning 9.

Hogrän socken: Födda 8 (2 ni. 6 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 22 (7 m. 15 k.), utflyttade 36 (15 m. 21 k.), vigde 3 par. Minskning 10.

Vänge socken: Födda 18 (7 m. 11 k.), döda 8 (3 m. 5 k.), inflyttade 58 (24 ni. 34 k.), utflyttade 46 (17 ni. 29 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 709. Ökning 22.

Buttle socken: Födda 6 (2 ni. 4 k.), döda 3 (3 k.), inflyttade 3 (3 m.), utflyttade 15 (9 m. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 279. Minskning 8.

Guldrupe socken: Födda 3 (2 m. 1 k), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 14 (4 m. 10 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 222. Minskning 8.

Garda socken: Födda 7 (6 ni. 1 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 15 (10 m. 5 k.), utflyttade 20 (9 ni. 11 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 439.. Minskning 1.

Alskogs socken: Födda 7 (4 in. 3 k.), döda 7 (5 ni. 2 k.), inflyttade 6 (2 ni. 4 k.), utflyttade 13 (7 ni. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 369. Minskn. 7.

Etelhems socken: Födda 9 (5 ni. 4 k.), döda 7 (3 ni. 4 k.), inflyttade 51 (14 ni. 37 k.), utflyttade 59 (29 ni. 30 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 589. – Minskning 6.

Lye socken: Födda 6 (4 rn. 2 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 9 (3 m. 6 k.), utflyttade 9 (5 ni. 4 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 305.

Barlingbo socken: Födda 9 (4 m. 5 k.), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 37 (12 ni. 25 k.), utflyttade 40 (13 m. 27 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 402. Ökning 2.

Ekeby socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 3 (2 ni. 1 k.), inflyttade 14 (6 ni. 8 k.), utflyttade 5 (4 ni. 1 k.) Folkmängd 31/12 319. Ökning 11.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 k.), döda 5 (1 ni. 4 k.), inflyttade 27 (12 ni. 15 k.), utflyttade 32 (18 ni. 14 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 362. Minskning 4.

Hejdeby socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (I m. 1 k.), inflyttade 20 (8 ni. 12 k.), utflyttade 19 (12 in. 7 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 210. Ökning 3.

Sanda socken: Födda 16 (7 m. 9 k.), döda 10 (5 m. 5 k.), inflyttade 45 (25 m. 20 k.), uttiKtade 52 (23 ni. 29 k.),
vigde 5 par 31/12 817.

Västergarn socken: Födda 3 (.2 m. 1 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 10 (2 m. 8 k.), utflyttade 17 (5 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 227. Minskning 6.

Mästerby socken: Födda 7 (1 m. 6 k.), döda 1 (1 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 405. Ökning 10.

Lärbro socken: Födda 30 (15 m. 15 k.), döda 19 (8 m. 11 k.), inflyttade 66 (33 m. 33 k.), utflyttade 76 (37 m. 39 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 1,467. Ökning 1.

Hellvi socken: Födda 12 (9 rn. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 30 (11 m. 19 k.), utflyttade 44 (22 m. 22 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 688. Minskn. 9.

Kräklingbo socken: Födda 4 (1 m. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 24 (9 m. 15 k.), utflyttade 23 (12 m. 11 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 381. Minskning 2.

Ala socken: Födda 5 . (2 m. 3 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 17 (10 m. 7 k.), utflyttade 12 (6 m. 6 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 303. Ökning 4.

Anga socken: Födda 0, döda 6 (2 m. 4 k.), inflyttade 19 (11 m. 8 k.), utflyttade 31 (14 m. 17 k.) Folkmängd 31/12 232. Minskning 18.

Rone socken: Födda 22 (14 m. 8 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 38 (16 m. 22 k.), utflyttade 41 (19 in. 22 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 916. ökning 12.

Eke socken: Födda 6 (5 rn. 1 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 3 (3 k.), utflyttade 6 (5 m. 1 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 205. Minskning 2.

Stenkumla socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 0, inflyttade 29 (16 m. 13 k.), utflyttade 16 (6 m. 10 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 415. ökning 20.

Västerhejde socken: Födda 18 (7 in. 11 k.), döda 8 (8 k.), inflyttade 57 (27 m. 30 k.), utflyttade 66 (29 ni. 37 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 666. ökning 1.

Träkumla socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (2 m.), inflyttade 40 (16 m. 24 k.), utflyttade 20 (7 m. 13 k.) Folkmängd 31i12 264. ökning 22.

Boge socken: Födda 6 (5 ni. 1 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 29 (8 m. 21 k.), utflyttade 28 (11 in. 17 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 489. ökning 2.

Othem socken: Födda 48 (25 m. 23 k.), döda 18 (6 in. 12 k.), inflyttade 106 (52 ni. 54 k.), utflyttade 189 (78 m. 111 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 2,023. Minskning 53.

Follingbo socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 32 (16 m. 16 k.), utflyttade 42 (21 ni. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 505. Minskning 7.

Akebäck socken: Födda 2 (2 m.), döda (1 m.), inflyttade 11 (5 m. 6 k.), utflyttade 20 (13 in. 7 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 155. Minskning 8.

Stenkyrka socken: Födda 10 (4 m. 6 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 25 (13 m. 12 k.), utflyttade 29 (13 m. 16 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31112 714. Minskning 2.

Martebo socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 5 (4 m. 1 k.), inflyttade 38 (24 m. 14 k.), utflyttade 51 (24 m. 27 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 346. Minskning 6.

Tingstäde socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 50 (24 m. 26 k.), utflyttade 49 (22 m. 27 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 460.

Lummelunda socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 21 (10 ni. 11 k.), utflyttade 46 (22 ni. 24 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 333. Minskning 18.

Hangvars socken: Födda 11 (1 m. 10 k.), döda 8 (4 in. 4 k.), inflyttade 37 (17 ni. 20 k.), utflyttade 48 (23 ni. 25 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 781. Minskning 8.

Halls socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), döda 2 (2 ni.), inflyttade 16 (8 in. 8 k.), utflyttade 11 (5 ni. 6 k.) Folkmängd 31/12 226. ökning 7.

Hejda socken: Födda 13 (8 m. 5 k.), döda 4 (3 ni. 1 k.), inflyttade 25 (10 m. 15 k.), utflyttade 36 (19 in. 17 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 535. Minskning 2.

Väte socken: Födda 9 (2 m. 7 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 42 (20 m. 22 k.), utflyttade 40 (19 in. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 580. ökning 6.

Gothem socken: Födda 15 (8 m. 7 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 11 (3 m. 8 k.), utflyttade 23 (10 m. 13 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 633. Minskning 3.

Norrlanda socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 1 (1 m.), inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 4 (3 m. 1 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 297. ökning 8.

Hörsne socken: Födda 6 (3 m. 3 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 49 (27 m. 22 k.), utflyttade 45 (19 m. 26 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 468. Okning 8.

Burs socken: Födda 9 (6 m. 3 k.), döda 14 (7 ni. 7 k.), inflyttade 29 (14 m. 15 k.), utflyttade 43 (18 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 779. Minskning 19.

Stånga socken: Födda 8 (5 ni. 3,k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 37 (19 m. 18 k.), utflyttade 48 (21 ni. 27 k.), vigde 5 par. Folkmängd 672. Minskning 8.

Klinte socken: Födda 31 (19 m. 12 k.), döda 18 (8 m. 10 k.), inflyttade 106 (36 m. 70 k.), utflyttade 109 (47 ni. 62 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 1,338. Ökning 10.

Fröjels socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 12 (8 m. 4 k.), inflyttade 16 (7 ni. 9 k.), utflyttade 25 (11 m. 14 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 490. Minskning 14.

Eksta socken: Födda 10 (2 m. 8 kl, döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 33 (14 m. 19 k.), utflyttade 28 (10 ni. 18 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 544. Ökning 12.

Levide socken: Födda 17 (7 m. 10 k.), döda 9 (6 m. 3 k.), inflyttade 33 (16 m. 17 k.), utflyttade 40 (15 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 581. Ökning 1.

Gerum socken: Födda 3 (3 m.), döda 2 (2 k.), inflyttade 3 (3 in.), utflyttade 3 (2 in. 1 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 161. Ökning 1.

Havdhem socken: Födda 14 (5 m. 9 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 60 (22 m. 38 k.), utflyttade 48 (20 m. 28 k.), Vigde 13 par, Folkmängd 31/12 865 Ökning 21.

Näs socken: Födda 7 (2 m. 5 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 2 (1 m. 1 k.), utflyttade 9 (4 m. 5 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 336. Minskning 2.

Närs socken: Födda 14 (10 in. 4 k.), döda 13 (6 m. 7 k.), inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 25 (9 m. 16 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 829. ökning 1. Äldsta församlingsmedlem f. 1839 den 7/4.

Lau socken: Födda 14 (7 m. 7 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 12 (6 m. 6 k.), utflyttade 25 (10 m. 15 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 443. Minskning 7. Äldsta församlingsmedlem f. 1850 den 28/10.

Fardhem socken: Födda 8 (6 m. 2 k.), döda 3 (3 in.), inflyttade 8 (3 m. 5 k.), utflyttade 14 (4 m. 10 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 363. Minskn. 1.

Linde socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.), inflyttade 19 (8 m. 11 k.), utflyttade 42 (21 m. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 360. Minskning 19.

Lojsta socken: Födda 8 (5 in. 3 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 21 (9 m. 12 k.), utflyttade 14 (8 in. 6 k.) Folkmängd 31/12 286. ökning 12.

Vamlingbo socken: Födda 14 (5 in. 9 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 11 (4 m. 7 k.), utflyttade 8 (3 m. 5 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 555. ökning 13.

Sundre socken: Födda 1 (1 k.), döda 0, inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 7 (3 m. 4 k.) Folkmängd 31/12 125. Minskning 1.

Väskinde socken: Födda 13 (6 m. 7 k.), döda 9 (4 in. 5 k.), inflyttade 41 (21 m. 20 k.), utflyttade 42 (21 Tri. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 780. ökning 3.

Fole socken: Födda 8 (2 in. 6 k.), döda 6 (1 in. 5 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 37 (14 in. 23 k.), vigde 7 par. Folkmängd 31/12 450. Minskning 10.

Bro socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 16 (9 m.7 k.), utflyttade 18 (9 m. 9 k.). Folkmängd 336. ökning 1.

Lokrume socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 in. 1 k.), inflyttade 26 (16 rn. 10 k.), utflyttade 46 (25 ni. 21 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 435. Minskning 17.

Fårö socken: Födda 18 (9 m. 9 k), döda 13 (9 m. 4 k.), inflyttade 26 (10m. 16 k.), utflyttade 48 (18 m. 30 k.), vigde 11 par. Folkmängd 31/12 1,022. Minskning 17.

Alva socken: Födda 9 (4 ni. 5 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 28 (15 m. 13 k.), utflyttade 34 (17 m. 17 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 481. Minskning 1.

Hemse socken: Födda 17 (8 m. 9 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 104 (47 m. 57 k.), utflyttade 101 (40 m. 64 k.), vigde 13 par. Folkmängd 13/12 961. ökning 12.

Öja socken: Födda 13 (8 in. 5 k,), döda 7 (5 in. 2 k.), inflyttade 37 (14 ni. 23 k.), utflyttade 26 (5 m. 21 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 697. Ökning 17.

Hamra socken: Födda 4 (3 m. 1 kl, döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 4 (3 m. 1 k.), utflyttade 12 (6 ni. 6 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 243. Minskning 11.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Från Våra Gotländska Bygder. Garda.

\"\"

GARDA.
Juniorernas julfest hölls på tisdagskvällen vid Snosarve i Alskog. Det var alskogjuniorerna som stodo som anordnare och inbjudit gardajuniorerna. En ganska stor ungdomsskara hade församlats, som fick en mycket trevlig och omväxlande afton. Festen leddes av pastor Lennart Olsson, som även inledde densamma. Programmet upptog både tal och sång, besök av jultomte med klappar, julgröten avåts under god stämning och så fick man roa sig en stund med lekar.
Nyårsvaka var av ungdomsföreningen anordnad i missionshuset vartill Alskog-ungdomarna voro inbjudna. Mötet inleddes av föreningens ordf., Bertil Lövgren, varpå följde sång, vittnesbörd av flera av de närvarande samt uppläsning. Till sist talade pastor Olsson och vid 12-slaget dröjde man en stund i bön.
Söndagsskolfest hölls nyårsdagen i rnissionshuset under stor tillslutning av deltagare. Programmet 37ar ,som vanligt omväxlande och inne?????kt och utfördes till stor tiel av barnen. Det var sång och flera dialoger, vilket allt utfördes på ett tilltalande sätt. På sitt livliga sätt höll pastor Olsson lektion med barnen, varvid han som ämne valt olika benämningar på Jesus. Trenne elever, vilka nått en ålder av 13 år, erhöllo som minne ett Nya testamente med Missionsförbundets sångbok och alla barnen erhöllo tidningar och godsaker. Samtliga deltagare bjödos på. kaffe, och under en paus fick barnen under sång gå kring granen. Under året har för söndagsskolbarnens hednamission insamlats kr. 86: 42.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Födelsedagshyllningar.

På sin sextioårsdag den 31 december blev hemmansägaren Axel Jacobsson, Halfvans i Garda, föremål för hjärtliga hyllningar med uppvaktningar i tidig morgonstund. Han fick sålunda bl. a. mottaga minnesgåvor, presentkort och en mängd blommor såsom bevis på aktning och vänskap. På aftonen hade han inbjudit den närmaste släkt- och vänkretsen till samkväm i sitt hem.

Femtio år fyllde samma dag kyrkvärden Elis Nilsson, Smiss i Gerum, och redan kl. 5 på morgonen inleddes uppvaktningarna för jubilaren, som fick Mottaga ett flertal presenter och blomsterhyllningar. Släkt och enskilda vänner samt flera nämnder och styrelser, som femtioåringen tillhör, gratulerade med ett skrivbord med uppsats av marmor, skrivbordsstol samt skrivunderlägg m. m., en soffa, en matta, en elektrisk golvlampa. en reservoirpenna, manchettknappar av silver, cigarrettetui av silver, penninggåva m. m., varjämte blomsteruppsatserna vom legio. Bland dessa märktes en blomsteruppsats från lärare och skolbarn. Ett stort antal telegrafiska lyckönskningar ingingo även under dagens lopp.
Senare på kvällen hade jubilaren och hans maka inbjudit ett 70-tal gäster till supé i hemmet, varvid hyllningarna fortsatte. Bl. a. förekom en vacker sångarhyllning i versifierad form.

Åttio år fyllde i går skomakaren Lars Dahlgren, När, och blev med anledning av bemärkelsedagen varmt hyllad av släktingar samt goda grannar och vänner med gåvor och blommor. Bl. a. har han fått mottaga en käpp med silverkrycka, snusdosa, urkedja samt presentkort. Åttioåringen, som är socknens skomakare och en duktig yrkesman, är ovanligt pigg för sin ålder, och dagligen arbetar han vid lästen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 januari 1943
N:r 1

Landsbygden. Garda.

GARDA.
Sjukkasserörelsen. Garda lokalavdelning av Rikssjukkassan Framtidsförbundet höll på tisdagskvälIen sitt årssammanträde i sparbankslokalen. Sammanträdet inleddes med att avdelningens ordf. hr K.-G. Lagergren erinrade om det gångna årets verksamhet och framförde ett tack till dem som arbetat för kassans utveckling. Att leda dagens förhandlingar valdes hr Lagergren. Av årsredogörelsen framgick att medlemsantalet vid årets början var 82. Under året har 8 nya medlemmar tillförts kassan 3 ha utgått och 8 övergått till annan avdelning av Framtidsförbundet. Medlemsantalet var vid årets slut 79. Huvudkassan har balanserat på kr. 1,624: 95. I medlemsavgifter har inbetalats 1,517: 30 och i sjukhjälp utbetalats 881 kr. I kassan av kommunala anslag hade inkommit för 1940, då 50 öre pr inom kommunen boende medlem lämnats, kr. 34: 50, och för 1941, då anslaget höjts till 75 öre, kr. 36: 50. Denna kassa hade nu innestående i bank kr. 60: 45, vilka äro reserverade att användas i särskilt ömmande sjukdomsfall. Styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet.
I styrelsen för kommande verksamhetsår omvaldes till ordf. handelsbitr. K.-G. Lagergren, Kulder, sekr. agenten Aron Gahrån, Kulder, och kassör verkstadsägaren Henning Nyström, Kulder. Till suppleanter valdes lantbr. Herman Larsson, Smiss, och byggnadsarb. Waldemar Johnsson, Robbenarve. Till revisorer valdes lantbr. Ax. Nilsson, Guffride, Hj. Larsson, Sutarve, och Arv. Söderström, Kulder, med lantbr. Gunnar Larsson, Tälleby, och Wiktor Ek- man, Nygårds, som ersättare. Till sjukbesökare valdes för Nordenbyn hr Konr. Löfgren, Autsarve, och frkn Olga Johnsson, Robbenarve, med hr Hj. Silt-berg, Autsarve, och fru Elin Niklasson, Bjärges, som suppleanter, för Ekesebyn: hr John Wedin och fru Sylvia Larsson, Guffride, med hr Aug. Nilsson och fru Anna Nilsson, Kulder, som ersättare, för Kyrkenbyn hr Knut Larsson, Sindarve, och fru Stina Lundin, med hr Herman Larsson, Smiss, och fru Karin Gustafsson, Hemmor, som ersättare samt för Alskog: hr Birger We-din, Sixarve, med hr Gottfr Johansson, Sixarve, som ersättare. Till ombud vid distriktets möten valdes hr Henning Nyström med hr K.-G. Lagergren som ersättare. Vidare beslöts att uppbördsmnTte skall hållas 1:sta tisdagen i varje månad samt att även för kommande år kommunalt anslag skall begäras.
Ishinder för Margareta.
Till i tisdagskväll hade annonserats offentligt ungdomsmöte i missionshuset med föredrag av S. M. U:s sekr. fröken Margareta Nyrén. Emellertid lade vintern sin tunga hand över Östersjön så att fröken Nyren inte kom fram Det hade i alla fall samlats en ganska god publik, och den fick i stället lyssna till en god predikan av pastor J. T. Karlsson.
Kölden har varit svår här som annorstädes och trängt in nästan överallt. Frusna vatten- och andra ledningar har man fått vidkännas här och var, och åtskilliga frostskador på rotfrukter och dylikt har icke kunnat undvikas. Gott om snö är det också, men hitintills har den i alla fall inte åsamkat så mycken extra besvär.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Januari 1942
N:r 24

Övervakningen av sparbankerna.

Länsstyrelsen har förordnat landssekreteraren Abr. Löf att under 1942 vara allmänt ombud för övervakning av följande sparbankers förvaltning, nämligen Sällskapet D. B. V s sparbank, Hangvars och Halls socknars sparbank, Bunge sockens sparbank, Hejnums pastorats sparbank, Ardre sockens sparbank, Alskogs sockens sparbank, Klinte sparbank, Sanda sparbank, Garda. sparbank, Fardhems pastorats sparbank, Vamlingbo pastorats sparbank, Dalhems sparbank, Kräklingbo sparbank, Närs sparbank, Burs pastorats sparbank, Fardhems sockens sparbank, Lärbro sparbank, Östergarns sparbank, Hogräns sparbank, Lau sparbank och Rone sockens sparbank.
Till allmänt ombud för övervakningen av förvaltningen vid Tingstäde sparbank, Eskelhems sparbank. Hemse sparbank och Roma sparbank har förordnats landskanslisten Sten Walleberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1942
N:r 22

Från våra Gotländska bygder. Garda.

\"\"

GARDA.
Garda friförsamling höll på söndagseftermiddagen sitt årsmöte i missionshuset under god tillslutning och god stämning. Mötet inleddes av Fritiof Johansson med bibelläsning och bön, varefter följde förhandlingar. Till mötets ordf. valdes Herman Larsson, vice ordf. R. Lagergren och sekr. Malte Pettersson. Två nya medlemmar, som inflyttat till församlingen, hälsades välkomna. Arsredogörelserna föredrogos under vice ordf. ledning. Verksamheten har bedrivits som förut. Ordinarie predikant har inte funnits under året, men församlingen har haft besök av ett stort antal tillfälliga krafter. Medlemsantalet har under aret icke undergått någon förändring och utgjorde 36. I söndagsskolan undervisas 37 barn, och där har för söndagsskolbarnens hednamission insamlats kr. 76: 45. Juniorföreningen har 13 medlemmar och dess kassa har omslutit kr. 152: 75. Ungdomsföreningen har 23 medlemmar nied en kassaomsättning av Över 500 kr. Församlingens kassa har omslutit kr. 1,840: 83 med en behållning av 207: 37. Till Svenska Missionsförbundets inre och yttre mission har lämnats 404 kr. och till Gotländska Missionsförbundet 100: 68. Under året har det sista betalats av skulden på missionshuset. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Valen gingo i stort sett i omvalets tecken. I styrelsen valdes till ordf. Herman Larsson, Smiss, vice ordf. och sekr. Malte Pettersson, Robbenarve, och kassör Gustaf Johnson, Sixarve. Till suppleanter valdes Arvid Pettersson, Bolarve, och Valdemar Johnsson, Robbenarve. Revisorer blevo Konrad Löfgren, Autsarve, och Karl-Erik Björkman, Snosarve, med R. Ardin, Bjärges, och Knut Johansson, Hägulds, som ersättare. Till församlingsföreståndare valdes Fritiof Johansson, Hemmor, till juniorledare Herman Larsson och till medhjälpare i juniorarbetet Fr. Ahlvin, Prästgården, Linda Johansson, Smiss, Josef Levander, Bolarve, och Bertil Lövgren, Autsarve, söndagsskolföreståndarinna Olga Johnsson, Robbenarve, och medhjälpare i detta arbete Linda Johansson och Britta Larsson, Sutarve. Dessutom behandlades en hel del verksamhetsfrågor i övrigt och bl. a. anslogs till Gotländska Missionsförbundets verksamhet 155 kr. Till frånvarande medlemmar sändes hälsningar. Till sist uttalades tack till dem som under året haft tjänster i arbetet av olika slag. Fr. Ahlvin riktade till de församlade maningen att icke förtröttas i verket, och mötet avslöts med ett varmt bönemöte.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 Januari 1942
N:r 15

Omfattande kol- och tjärtillverkning på Gotland.

Ökad tjärproduktion att förvänta.
Så snart det blev klart att det var på upphällningen med bensintillförseln, började man bränna träkol dels i milor efter det gamla systemet och dels i ugnar av olika modeller. I de landskap där man sedan gammalt är van att handskas med kolning gick allt sin gilla gång, men i de landsändar där kolning inte förekommit på kanske en mansålder, blev det att börja lära sig kola på nytt. Och att dessa lärdomar kostade många kbm ved som gick upp i flammor ha vi förut hört talas om vid flera tillfällen. Man fick således en smula aska i st. för prima kol till motorbränsle. Det är nu ett par år sedan de första försöken gjordes på Gotland, och nu har kolningen här liksom på fastlandet blivit en industri att räkna med.
Till Bränslekontoret i Visby skall produktionen alla kolugnar i länet deklareras, varför vi vända oss dit för att få höra något om tillverkningen under 1941 och vilka utsikter som föreligga för fortsatt produktion. Chefen för Bränslekontoret jägmästare Seved Englund anser att kolningen i stort sett gått bra:
— Det finns nu 21 anläggningar på Gotland, upplyser hr Englund.
Och det ser ut som om kolningen lämnar önskat resultat. Många ha byggt om sina ugnar, så att utbytet blivit bättre och säkrare. Kolning har under året förekommit i ett 30-tal socknar på än.
— Vi ha nu fått in rapporterna för december förra året och resultatet blir sammanlagt 1,112 kbm. kol. Under hela föregående år har levrerats sammanlagt 11,285 kbm. Därav har 8,973 kolats i ugn och 2,312 i milor.

Kolproduktionen under dec. 1941.
Kolproduktionen var under deeemk er månad kommunsvis: Ugnskol: Alskog 40 kbm., Boge 42, Dalhem 10, Fröjel 36, Garda 20, Gothem 35, Hejde 95, Hejnum 10, Hellvi 110, Hogrän 24, Hörsne 23, Klinte 80, Kräklingbo 116, Lärbro 30, Rone 30, Rute 174, Visby 43 kbm. Milkol har levererats från: Buttle 17 kbm., Fole 25, Fårö 65, Hejde 11, Klinte 8, Slite 48 och Viklau 20 kbm. Från ugnar ha således levererats 918 kbm. och från milor 194 kbm, kol under december.
Det tycks som om kolningen stabileserats och som om man kan räkna med fortsatt jämn produktion, då man synas kunna få fram lämplig kolningsved i behövliga mängder. Då vi i detta sammanhang undra hur det förhåller sig med avverkningarna just nu, svarar jägmästaren:
— Vädret är idealiskt. Det är lagom kallt och lagom med snö i skogarna, så arbetet går nog raskt undan. Skogsarbetena äro emellertid något senare i år, vilket dels beror på att, betskörden blev sent avslutad och kylan inte kom så tidigt som förra året.
Vad tjärtillverkningen beträffar få vi veta att producenterna få deklarera sina partier direkt hos Bränslekommissionen.
Sedan vi hört vad chefen för den centrala bränsleinstitutionen har att säga, vända vi oss till några ägare av kolugnar och tjärbrännerier, för att höra deras utlåtande sedan de första svårigheterna övervunnits.
Tjärtillverkningen har på Gotland gamla anor och fordom brändes tjära långt utöver det egna behovet. Den gotländska tjäran hade också ett mycket gott namn ute i marknaden I vår tid har emellertid tjärbränningen inte varit så allmän som förr, och det är först nu man kan tala om tjärtillverkning i störe skala.
Kolmilor ha kanske förr funnits på Gotland, men något större behov av träkol har man väl knappast haft. Nu ha vi som bekant stort behov av träkol till bilar, traktorer, vägmaksuner o. dyl. motordon.

Flera kolugnar ha byggts om.
Den första kolugnen på Gotland uppfördes hösten 1939 på Norrbys i Hörsne. Det var lantbrukaren Karl Jakobsson, som då prövade lyckan som kolare. Till en början gick det förstås inte så bra. Men man lär av missgreppen och så småningom gick det allt bättre. Nu gäller det emellertid att spara på bränslet.oeh tillverka kol så snabbt som möjligt och därför ha flera kolugnsägare byggt om sina ugnar. Herr Jakobsson framhåller också vikten av att minska kolningstiden och för att rationalisera driften bygger han nu om sin ugn.
— I den nya ugnen, säger hr Jakobsson, kan man kola på mycket kort tid o. samtidigt framställa tjära. För att det skall bli någon rimlig avkastning, måste man också kunna tillvarataga stubbarna och av dem utvinna kol och tjära. Den nya ugnen blir inte så stor, men jag tror att jag ändå skall uppnå gott resultat tack vare ugnens produktionskapacitet.
— Under det gångna året har jag inte kolat några större massor. Jag har dock hunnit med att leverera rätt skapliga partier och samtidigt försett mig själv med kolbränsle till traktor och bil.

Stybbeldningsaggregat sparar bränsle.
På Kvie gård i Endre finns också en ny ugn, d. v. s. en nyare typ, soni fått ersätta en mindre tillförlitlig som förut varit i bruk. Lantbrukaren Erik Hellgren lät i höstas bygga om sin kolugn efter anan modell, som visat sig vara mycket bra:
— Kolningen går nu alldeles utmärkt, förklarar hr Hellgren och stubbeldningsaggregatet fungerar tillfredsställande. Tack vare denna apparat kan ugnen förse sig själv med bränsle, vilket är av stor betydelse. Det går åt cirka 4 hl. stybb till varje kolning. Vi vänta nu på ett aggregat, som skall påmonteras ugnen, så att vi även ska kunna taga vara på tjäran.
Den största ugnen torde vara den, som grosshandlare Thure R. Hanson har A Gurpe ägor i Kräklingbo Denna ugn har stor kapacitet och koli gen har skettaxtan avbrott alltsedan starten.
— Det har visat sig att detta kolugnssystem varit mycket tillförlitligt, för vi ha inte förlorat en enda laddning. Kolningen sker snabbt och kolen bli bra.
— Jag har nog också funderat på att skaffa ett stybbeldningsaggregat, säger hr Hanson, då vi undra vad han tycker om denna eldningsmetod. Tyvärr har jag inte tillgång på elektrisk kraft, vilket är nödvändigt ofri gagregatet skall fylla sin funktion tillfredsställande. Säkert är dock att stybbeldningen är mycket ekononomisk både ur arbets- och bränslesynpunkt. Det kan ju tänkas att man kan anlägga ett vind-elverk, för att få elektrisk energi till stybbeldningsaggregatet. Jag har ännu ej bestämt mig för den saken.

Tjärbränningen.
Förra kristiden brändes tjära i flera ugnar. Det är ganska troligt att även de gamla ugnarna tagas i bruk i år, varför man kan förmoda avsevärt ökad tjärtillverkning.
Lantbrukaren Carl Bergkvist, Petsarve i Norrlanda, har brännt tjära i flera år, och är således väl hemma i branschen. Han har brännt en del under förra året., men ämnar öka produktionen i år.
— Första kvartalet ämnar vi inte bränna någon tjära, säger hr Bergkvist, men jag har anmält ett ton för andra kvartalet, tre ton för tredje och ett ton för fjärde kvartalet.
— Och biprodukter blir det kanske också.?
— Ja det blir 3 å 4 säckar kol pr kbm. tjärved. Den kolen säljes till smeder och hönserier.
— Hönserier?
— Jo, hönsgårdsägare köpa kol, som de krossa och blanda i hönsmaten. På så sätt motarbetas tarmsjukdomar hos hönsen.

A/B Gotlands tjärfabrik har fördubblat sin kapacitet.
I somras startade A.-B. Gotlands tjärfabrik sin verksamhet i Hejde. Det var från begynnelsen en rätt stor anläggning, som under året utvidgats. Från början hade man en ugn med mycket stor kapacitet, men eftersom tillgången på stubbar var god, lät man bygga till fabriken för ännu en ugn, varmed tillverkningen fördubblats.
På sistone har man installerat fläktaggregat, meddelar jourhavande driftschef herr Edmund Pettersson, då vi undra om något nytt är att anteckna om rörelsen.
— Tack vare fläkten elimineras risken från utströmmande gaser, vilket ju är en förbättring man kan vara glad åt.
— Hur är det med tillgången på stubbar?
Ännu är det ingen brist på stubbar, för vi ha förråd, som troligtvis räcker till slutet av februari månad. Under tiden få vi nog in mera stubbar så att fabriken kan hållas igång i samma utsträckning som hittills. Fabrikationen går således som vanligt, fastän nu är det en smula besvärligt att skilja tjäran från vattnet i avfallsprodukten. När det blir varmare går det lättare att separera tjärvattnet.
Statsmakterna ha propagerat för ökad tjär- och kolproduktion, då dessa produkter kunna ersätta importerade drivmedel och smörjoljor, i stor utsträckning. Av vad som framgår av rapporterna till Bränslekontoret och uppgifter vi inhämtat från producenter på Gotland, ser det ut som am vi skulle kunna bidraga med avsevärda kvantiteter kol och tjära trots att Gotland anses vara ett ganska skogfattigt län.
Geo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Januari 1942
N:r 13

Dödsfall.

I en ålder av 78 år har änkefru Anna Pettersson, Guffride i Garda, avlidit. För åtskilliga år sedan inflyttade hon jiåmte maken från Kräklingbo till Garda och vistades nu hos en fosterdotter och dennes man vid Guffride. Förutom av dessa Börjes hon av barnbarn.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Januari 1942
N:r 5