Till ordförande

äro utsedde: i Hejnum sockens kommunsalnämd hemmansägaren P. Nilsson, Graute och samma sockens fattigvårdsstyrelse hommansägaren P. Björkegren, Rings; i Sanda sockens kommunalnämd hemmanaägaren A. Olsson, Vifves, och samma sockens fattigvårdsstyrelse hemmansägaren P. Björkquist, Övide; i Ekeby sockens kommusalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren M. A. Pettersson, Ardags; i Väte sockens kommunalnämd J. P. Larsson, Kakuse, i samma sockens fattigvårdsstyrelse Carl Björquist, Lunde; i Sundre sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren M. N. Vestergren, Jufves; i Gothem sockens kommunalnämd hemmansägaren O. Johansson, Magnuse, i samma sockens fattidvårdsstyrelse J. Hellgren, Jusarfve; i Tingstäde sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren J. A. Hägbom, Bryyor; i Garda sockens kommunalnämd kyrkvärden N. Larsson, Anutsarfve; i Hemse sockens kommunalnämd handlanden R. Vittberg; i Grötlingbo sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Z. Rondahl, Rovalds; i Näs sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren O. Georgsson, Sixarfve.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Januari 1891
N:r 5

Lösöreköp.

Josefina Hansson, Hägulds i Garda, har sålt sitt lösöre till Johan Hansson, Snaovalds m. fl. för 220 kronor.
— Nils och Katarina Jacobsson, Bara i Etelhem, ha sålt sitt lösöre till Mattias Ferdinand Krusell, Sigvalde, för 568 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 December 1890
N:r 196

Landsbygden.

Garda, 13 Dec.
Hetsjagt vid exekutivauktion. Att skipare af lag och rätt, i synverhet de exekutiva myndigheterna, ej alltid ha så lätt att komma till rätta med folk, är nog ett faktum, som tids och ofta exempel bekräfta. Da mest underliga och många gånger löjliga utvägar sökas för att slingra sig undan rättvisan. Ht exempel derpå lemnar en i dagarne i denvua socken hållen utmätningsauktion. För gäld hade en bemmansägare3s all lösa egendom blifvit utmätt. Sedan han förgäfres i alla instanser anfört klagomål öfver utmätningen, dervid naturligtvis till villige advokater ej så små summor i form af arvaden blifvit utbetalda, skulle ändtligon den ntmätta ägendomen försäljas. Auktionsförrättaren, kronolänsmannen i tinget, infann sig på stället, dit äfven en stor mängd spskulanter tillstädekommit. Men dörrarne till både bonings- och ladugårdsbu3 voro stängda, och hvarkon ägare eller hans husfolk syotes till. Saart kunde man också göra sig förvissad om att några kreatur ej funnos i ladugården, och färska spår af både häst och nötkreatur gåfvo en aning om, att ägaren funnit något radikalmedel för att, som han väl sjelf trodde, till intetgöra verkan af utmätningep, sedan lag och rätt dervid ej kunnat biträda honom. Hvad var ou att göra? Kunde man blott få reda på ägaren, skulle han nog också få radogöra för hvar ezendomen funnes. Efer någon rådplägninog utskickades patruller åt olika håll för att söka uppsnappa rymlingen. Men nyfikenheten är en makt, som korsat mången storslagen plan, Vår man ville säkerligen ej gå miste om nöjet att, som han trodde, tå se, hur snopne vederbörande skulle blifva öfver den i hans egna ögon väl uttänkta planen. Från en närbelägen arbetarebostad fick någon af spekulanterna se en skymt af den sökte, och genast rapporterades derom till kronolänsmannen, som under tiden tagit in hos gårdstolket. För att fånga flyktingen begåfvo sig nu tre man i väg till den ofvannämda arbetarebostaden. Men flyktingen, som genast fattade situationeu, begaf sig, det fortaste fötterna förmådde, i väg för att undkomma sina förföljare; och en den vildaste hetsjagt börjades öfver åkrar, ängar och skogsmark, der förföljarne stundom förlorade den flyende ur sigte och endast leddes af bans spår. Afståndet mellan den flyende ock bans förföljare mioskades dock alltmer, tills sluligen öfver en qvarts mil från hemmet flyktiogen greps och snopen återfördes. Återkommen och uppmnanad att framlemna nyckeln till boningshuset, bedyrade han heligt, att han ej hade den ringaste aning om, hvar denne befans; säkerligen hade hans hustru tagit den med sig. Men ej heller om henne kunde han lemna det ringaste besked. Kommissarien, som säkerligen hade sina egna tankar om värdet af hans försäkringar och uppgifter, deruti styrkt af hans ytterligare försök att undkomma, lät helt enkelt visitera gunstig herrn med den påföjd; att nyckeln fans i dennes ficka. Men då han nu uppmanades att upplysa om hvart kreaturen och annan u\’mätt egendom tagit vägen, förklarade han som det tycktes med verklig förnöjelse, att kreaturen blifvit sålda och måhända nu vore uppätna, och att annan egendom dels vore såld, dels uppbränd. Som emellertid kreaturen varit synliga dagen före auktionen, antogs med skäl, att deras bortovaro blött var tillfällig, hvarför de såldes med skyldighet för inropire att söka reda på dem. Att under sådana förhållanden priset blef derefter, säger sig sjelft. Natten efter auktionen återfördes också verkligen de undanoskaffide kreaturen. Måhända trodde ägaren faran pu vara öfverstånden, men i så fall blef han tagen ur sin villfarelse, då tidigt påföljande morgon da nye ägarne till djaren kommo för att bämta sina inrop. Med tomt hus ute och nära nog cå också inne, tyckes denna familj ha en mörk framtid för sig. Så långt har balsstarrigheten och processlystnaden fört eu familj, hvilken visst ej hade behöft se sin ekonomi så bedröflig.

Burgsvik, 18 Dec.
Strid mellan örn och säl. En person, som häromdagen vandrade utefter sjöstranden, observerade en mindre säl liggande på ea sten i vattenbrynet. Öfvar honom sväfvade en väldig örn och närmade sig i täta kretsar sitt offar, hvilken han tvifvelsutan utsett till en läeker frukostmiddag. I ett nu sänkte ban sig och slog sina klor i den intet ondt anande sälen. Denae uppskrämd af det väldiga nappataget skyndade gömmaljsig>i\’ sitt element med örnen på ryggen. Mod hvinande fart bar det af utåt hafvet ett gudt stycke, då sälen vände om åt land, alltjämt med sin högt skrikande och flaxande fizndejpå ryggen. Iakomna på ett par famnars vatten stannade de och der utkämpades en strid på lif och död mellan sälen, som försökte draga sin fiende uader vattnet, och örnen, som förgäfves arbetade att lossa sina klor ur sälens rygg eller besegra densamma, HEi\’ter många förtviflade ansträngningar, så att vattnet yrde högt i luften, försvann örnen med ett sista vildt dödsskrän under vattnet och fick med lifvet plikta för sitt mordförsök.

Parning mellan tam- och vildand. En tamand af feminint kön äges af en person boende i närheten af sjön härute. En dag i våras märkte ägaren att det ensamma djuret företog längre turer utåt hafvet och höll sällskap med der simmande vilda änder och annan sjöfå el. Dessa rimturer upprepades dagligen tills fågeln började lägga ägg, då hon blott högst sällan företog någon längre utflygt. Som anden visade stark böjelse, att ligga på sina ägg, lade ägaren henne på fyra stycken blott för att ha nöjst se huru länge hon skulle hålla ut att ligga, då hon ej kunde tframkläcka några ungar. Men döm om ägarens förvåning, då fågeln framkom med tre krya ungar från sitt liggställe. Ungarnes tillkomst kan ej af ägaren förklaras genom annat än det skett parning med vildänder, alldenstund några tama sådana af maskulint kön ej finnes på längre afstånd.

Norra Gotland, 13 Dec.
Ett hemskt fynd gjordes för några veckor sedan på stranden mellan Lickershamns fiskläge och Ihrevik, i det att en dödskalle påträffades. Denna jordades i samma kista som förut omnämde bhemmansägaren O. Jacobsgons stoft. Antagligen tillhörde den ock detta lik, som vid finnandet saknade hufvud.

Af kolos höllo ett par fruntimmar på att släppa lifvet till för ett par nätter ssdan. Man hade eldat duktigt med ekvedi och för att göra eff:kten fullständig sköte epjället genast brasan brunnit ut. Ho af gummorna var sanslös på morgonen, och den andra var ock mäkta medtagen.

Fullt utslagna knoppar på syrenburkar finnas å ett ställe i Stenkyrka.

Laga skifte har en hemmansägare i Tingstäde begärt. Ett sammanträde har hållits, dervid de andra i skifteslaget sade sig ej vilja vara med om dylikt. Då den skifteslystne hörde detta erbjöd han dem sin gård för 11,000 kr., annars vidhölle han sin begäran, anbudet accepterades ej, och i saken vans intet resultat.

Stor ek. Å löjtnant E. Lö!venbergs egendom i Stenkyrka fäldes en ek som mätte ej mindre än 9 alnar vid roten, Jätten var frisk och lemnade omkring 5 famnar ved.

Viktigt. En stallgumse, tillhörig en hemmansägare i Stenkyrka, slagtades för en tid sedan, och lemnada ej mindre än 51 kilogr. kött. Djuret var af cheviot ras.

Hvad hafvet lemnat. Å kusten af Stenkyrka har de senare dagarne då och då ilandflutit ett tjogtal mycket smala bräder af gran samt omkring en half tolft furuplank, en pyts samt en bit af en akterspegel, hvarå ha namnet är borta. Allt är ytterligt surt och har synbart legat i vattnet en lång tid. Kanske är det fragment från tyrke skonerten Familie, hvilken som bekant öster om Kopparstenarna (16 min.) förlorade akterskepp och däckslast samt rigg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 December 1890
N:r 195

Vid arrendeauktion

å Garda kyrkoherdeboställe och Etelhems annex ha inga anbud afgifvits, hvarför ny auktion kommer att kungöras.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 December 1890
N:r 193

Mönstring med beväringsmän inom Garde

kompaniområde, nr 186, kommer att förrättas:
Fredagen den 19 innevarande December kl. 11 f.m. vid Kräklings i Kräklingbo med dem, som äro boende inom socknarne Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre samt
Lördagen den 20 i samma månad kl. 1/2 10 f.m. med dem, som äro boende inom Vänge, Buttle, Guldrupe, Garde, Etelhem, Alskog och Lye socknar vid Buttle jernvägsstation.
Visby den 10 December 1890.
Axel Ytterberg,
Befälhatvare för Garde kompaniområde nr 186.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 December 1890
N:r 193

Från landsbygden.

Rone, 27 November.
Gotlands djurskyddsförening, som ifrigt verkar för djurskydds:akens framgång äfven här på landsbygden, har i dagarne utsändt en slagtaremästare, hr J. S. Starberg från Stockholm, för att undervisa allmogen i slagt. Nämde person som, ehuru sent på tiden, genom skollärare Fredins bemödandea fått verkställa slagt här på södra häradet: i Hemse 17 (hvilken då besågs af, utom landtmannaoch folkhögskolans elever en stor folksamling från vär och fjerran), Fardhem 18 och vidare i Gerum, Garda, Ejsta, var här i Rone 24 Nov. och slagtade ho3 landtbrukare Grönström Roes i närvaro af måvga personer ett nöt och ett avin, Det ovanligt ferma sättet att slagta särdeles svin förvånade många (döden följde på 1 1/2 minut) men äfven sfiagandet at hår och hud, uppredandet af magens innehåll m. m. verkstäldes på ett sätt som var långt fjärran det vanliga. Allt gick så lätt och vigt som personen kuude varit född just till det yrket, hvilket hvar och en lätt måste förstå, om jag nämner att då början skedde kl.
9 f. m. var ofvannämda slagt afslutat ki. 11. Sedan slagtades ytterligare 1 svin vid Jaxarfve och så bar det i väg till Hemse, derifrån vidare med tåget kl. half fyra till Sånga. Det kan man kalla ferm expedition. Och ändå var ingen ängslig brådska ifråga. Godt skulle vara, om de bland vårt läns allmoge som vilja anses upplysta ville göra sig denna slagtmetod tillgodo och såmedelst motverka ett djurplågeri som länge nog fått grassera, ty man visste ej något bättre.
Som Gotlands djurskyddsförening till den för denna socken anstälda slagtare i somras skänkte socknen en slagtmask, som nu flitigt användes, har äfven djurskyddevännerna här ioköpt eu svinslagtapparat för samma ändamål. Meniovgen är att de gamla föreställningarae att djuret måste skrika länge på det blodet må afrinna väl skola vika för andra och mindre djurplågande slagtsätt. De hafva hållit i sig länge nog.
Äfven hafva hit till fårägare i denna socken afyttrats 16 st. ullsaxar (och flere komma nog att gå åt med tiden) af samma präktiga konstruktion som vid årsmötet i fjor förevisades. Da äro något böjda, hvarigenom det ej gerna går att skada djuret och dessutom klippes dubbelt så fort som med en annan vanlig sax af gamla modellen.
Ett ovanligt kornax har vuxit här på en arbetare Oskar Audersons lägenhet. Axeti fråga består egentligen af sex mindre ax på en enda stam, alla sittande tätt tillsamman.

Vid en af stormarne i höstas blåste ett stort träd, en asp, omkull kl. 8 på qvällen och lade sig tvärt öfver landsvägen der hon fick ligga till morgonen derpå. Hade någon under natten skolat vägen fram hade det varit omöjligt.

En gåshistoria berättas från en grannsocken så här. En person handlade ett stort parti gäss och reste så till hufyudstaden med partiet i fråga. Vid ankomsten till Visby bjöds vår man 50 öre st. öfver hvad han betalt, men antogs ej såsom varande allt för litet. När Stockholm angjordes bjöds 35 öre mera men äfven detta afslogs, sedan bjöds 25 öre mera, och så allt fort nedåt. Kom så en glad lax och bjöd förfriskningar, så att vår handlande glömde hela gåskomersen. Ett par dagar derefter måste de säljas för 75 öre mindre för st. än hvad som betalts på Gotland. Det är ju förtjensten man lefver af.
På tal om gäss kan omnämnas att en vildgås slog i midten af Okt. ned bland en flock tama gäss i en åker och gick der många dagar. Så försökte sig en dag en person att skjuta på henne, hvilket dock ej skadade henne ett grand. Dock flög hon bort och var borta några dagar men kom åter. Så försökte man drifva in den med de öfriga gässen men bon var vaksam och det lyckades ej. Eburn rätt tam flög hon bort till sist de sista dagarna af månaden.

Norra Gotland, 26 Nov.
Otur hade för litet sedan en tjuf eller ett par, som försökte göra inbrott å taket af ett brygghus. Tegelpannorna refvos ned och öppningen gjordes stor nog för att få se — Kölnem. Attentatet och arbetet afstannade för natten. Inbrottsförsaket skedde hos en hemmansägare i Stenkyrka.

10 grader kallt med stark storm och snöyra bafva vi haft nu ett par dagar. Stormen har nu aftagit, men köld och snö fortfara.

Stöld skedde häromdagen vid Ihre i Hangvar, då der tillgrepos 51 kilogram lax och ett par tunnor potatis. Naturligtvis hade tjufvarne begagnat åkdon vid transporten af matvarorna,

Ett par ångbåtar ha de sista dagarna under snöstormen varit synliga, styrande nordostvart hän.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 November 1890
N:r 185

Till distinktionskorporaler

vid Gotlands infanteriregemente ha förordnats korporalerna vid Garda kompani nr 94 Hansson och 110 Larsson, vid Tingstäde nr 14 Gunnesson, vid Visby nr 19 Hallström, vid Roma nr 103 Olsson samt vid Klinte nr 104 Olsson med placering vid samma kompanier, vid hvilka de hittills redovisats.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 November 1890
N:r 181

Entledigats

har på begäran volontärkorporalen vid Garda kompani nr 95 Bogren från sin innehafvande korporalsbeställning med rättighet att qvarstå som volontär i iofanteriregementet. Volontär Bogren jämte volontär Sjöström afgingo i lördags till den vid allmänna garnisonsjukhuset i Stockholm anordnade kursen för utbildande af sjukvårdssoldater.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 November 1890
N:r 171

Burskretsens

medlemmar voro sistlidne fredag samlade till sitt höstmöte i Alskog skolhus. Sedan mötet öppnats med sång och bön, hölls lektion af skoll. Qviberg, Garda, som derunder inledningsvis behandlade form- och satsläran. En andra lektion måste inställas med anledning af inträffadt förbinder för lektionsgifvarinnan.
Sedan följde en stunds öfverläggning om ämnet: »Bör man i skolan söka att utforska och uppmuntra barnens medfödda anlag?» De moraliska anlagen vore det hvarje lärares plikt att utforska samt att uppmuntra de goda och bestraffa de onda. Deremot ansågs det icke höra till skolang egentliga uppgiftjaatt utforska och uppmuntra barnens yrkesanlag möjligen kunde dock läraren i enstaka, fall komma barn och föräldrar till hjelp vid val af lefnadsbana äför ide förra, men opåkallad borde han endast göra detta, då han ansåg sig) hafva fulla skäl till att dervid afråda och varna. Då inledaren icke infunnit sig och då de andra kretsmedlemmarna icke haft tillfälle att sätta sig närmare ia i saken, beslöt kretsen att till nästa möte uppskjuta frågans slutbehandling.
Skoll. Lindgren, Burs, framstälde och inledde derefter följande fråga: »Skulle det vara till något gagn för såväl skolan som dess lärare, om dem bereddes tillfälle att afhöra undervisningen i andra skolor?»
Under middagsrasten och efter mötets afslutande utfördes sång och musik.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Oktober 1890
N:r 152