Landsbygden. Garda.

GARDA, 27 dec.
Döden kallar.
Döden har gästat vår socken under helgen i det förre kommunalnämndsordföranden Karl Pettersson, Hägulds, julnatten kallades härifrån i en ålder av 66 år. Pettersson var i sin krafts dagar en driftig jordbrukare och intresserad och dugande kommunalman. Sålunda var han ordförande i kommunalnämnden i 24 år, tills sjukdom år 1934 bröt ned honom. Han har även varit överförmyndare samt beklätt en hel del andra förtroendeposter såsom ledamot av pensionsnämnd och taxeringsnämnden m. fl. En av initiativtagarna var han till bildande av konsumtionsföreningen och socknens lantmannaförening. Sin gård, vilken han övertog efter sin far, brukade han till 1931, då han utarrenderade den för att slå sig till ro. Han bodde dock fortfarande kvar på den. Ar 1934 drabbades Pettersson av hjärnblödning, vilken bröt ned hans hälsa, och en ny påhälsning av samma sjukdom ändade nu hans liv. Närmast sörjande vid båren står en dotter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 december 1937
N:r 300

Landsbygden. Garda.

GARDA, 20 dec.
En juniorhögtid hölls här lördagskväll i missionshuset, som blev särdeles lyckad. Mötet inleddes av Linda Johansson med läsande av en del ur Es. 9 kap., hälsningsanförande och bön. Efter sång av juniorerna och uppläsning talade pastor Ax. Hellmin över ämnet \”Glädjen\”, utgående från Fil. 4: 4, vari framhölls behovet av glädje och pekades på de förblivande glädjekällorna. Pastor Hellmin sjöng även ett par sånger. Så följde försäljning av juniorarbeten, såväl. sydda som lövsågningsarbeten, paket och godsaker. Försäljningen gick lätt o. fort och köparna betalade bra. Den inbragte kr. 151: 05 för juniorarbetet. Efter ytterligare sång avslöts högtiden av av Herrn. Larsson.
En trevlig Luciafest hölls i går på samma plats, anordnad av fräls, ningsarmn i Hemse, besökt av ett 30-tal personer. Festen var av hög andlig prägel och synnerligen trevlig. Den inleddes av kapten Karin Karlsson, som med ledning av Joh. 1: 1-13 pekade på Kristus såsom lärare, läkare och frälsare. Så följde Luciatåget med en vacker kristlig dialog och sång, och så bjöds på kaffe. Varje deltagare i festen hade en känsla av att de varit med om en verklig högtidsstund.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 december 1937
N:r 296

Landsbygden. Garda.

GARDA, 13 dec.
Decemberstämmorna. Årets tredje ordinarie stämmor höllos här i går eftermiddag i folkskopan. Stämmorna voro besökta av ett 40-tal personer och särskilt kommunalstämman tilldrog sig ett visst intresse. Det var visserligen icke så märkvärdiga saker, som skulle avhandlas, men ett av partierna inom socknen hade mangrannt infunnit sig och i stor utsträckning rustat sig med fullmakter. De övriga partierna hade tydligen tyckt att stämman inte Var värd så stor möda och ganska fåtaligt mött upp och fingo därför också finna sig i att endast åse, när majoriteten styrde och ställde efter förut uppgjord plan. Många äro emellertid glada över att beslutet om införande av fullmäktige är lyckligt i hamn, varigenom den gamla ordningen endast har ett nådår kvar.
Kyrkostämman hölls först och leddes av kyrkoherde Ragnar Johansson. Till revisorer återvaldes handelsförest. Hugo Lindegren och lantbr. Hj. Larsson, Sutarve, med lantbr. R. Artlin, Bjärges, och Henning Pettersson, Nygårds, som ersättare. Anslogs 25 kr. till inköp av 10 ex. av Nya Psalmboken att utläggas i kyrkan. 10 ex. har beställts av kyrkliga syföreningen för samma ändamål. För stämman delgavs köpekontrakt för nya skoltomten, vilken inköpts för 525 kr. Att underteckna köpebrev vid friköp av gamla skoltomten utsågs kyrkoherde Johansson. Beslöts enhälligt att nästa års decemberstämma skall hållas på vardag mellan jul och nyår på tid och plats som ordf. bestämmer. övriga stämmor hållas på sätt som förut.
Kommunalstämman följde omedelbart efter och leddes av folkskolk. Hans Persson. Först fastställdes arvoden sålunda: åt stämmans ordf. 50 kr. pr år plus ersättning för porto och skrivmateriel, åt nämndens ordf. 50 kr. samt 75 kr. till.porto och skrivmateriel, åt pensionsnämndens ordf. 25 plus porto och skrivmateriel samt 2: 50 pr sammanträdesdag och åt övriga ledamöter 2 kr. pr sammanträde, åt fattigvårdsstyrelsens ordf. 100 kr. och barnavårdsnämndens 35 kr. allt plus porto och skrivmateriel, åt hälsovårdsnämndens ordf. 25 kr. samt åt ledamöterna 2 kr. pr sammanträdesdag, och åt taxeringsnämndens ledamöter 4 kr. pr dag. Arvodena åt revisorerna och kommunens räkenskapsförare blevo indragna.
Till ledamot i pensionsnämnden omvaldes hr Hugo Lindegren med lantbr. Karl Karlsson, Hemmor, som suppleant. Till ordf. i magasinsstyrelsen för 4 år nyvaldes lantbr. Konr. Lövgren, Autsarve, och till ledamöter för 2 år lantbr. Wilh. Larsson, Guffride• och Henr. Olofsson, Autsarve. Till ombud vid Södra häradets brandstodsförenings stämmor valdes lantbr. Ax. Jacobsson, Hallvards med lantbr. Herrn. Larsson, Smiss, som ersättare.
Så kom stämmans tydligen mest spännande och med största intresse motsedda passus, val av ledamöter i inkomsttaxeringsnämnden, ty nu halades fullmakterna fram. Utan att någon kandidatnominering ägt rum begärdes sluten omröstning. Från minoriteten framställdes begäran att få reda på vilka som voro majoritetens kandidater, så att även de andra kunde få rösta på dessa, men inte ens denna begäran villfors. Valda blevo handelsförest. Hugo Lindegren med 40 röster samt lantbr. Hj. Johansson, Österby, och H. Pettersson, Nygårds, med vardera 37. Minoriteten röstade i några fall på andra kandidater, en del hade endast skrivit frågetecken och utropstecken, på en valsedel stod det: \”Majoritetspartiet. Ske dess vilja\”, och på en annan: \”Det får dom andra bestämma\”.
Dock bifölls ett förslag att de, som kommo närmast i röstetal, skulle få bli suppleanter och därigenom utsågs till ersättare för Lindegren målarmäst. Frid. Hejdenberg, Kulder, för Johansson lantbr. Ax. Nilsson, Guffride, och för Pettersson lantbr. Gunnar Jacobsson, Robbenarve. Till virkestaxerare utsågs hr H. Pettersson.
Till ledamöter i fastighetstaxeringsnämnden utsågs hrr Gunnar Jacobsson, Robbenarve, och H. Lindegren med lantbr. Arv. Söderström, Kulder, och fjärdingsman Gunnar Jacobsson, som suppleanter. Till revisorer valdes hrr Henning Nyström, Kulder, och Henr. Smitt, Petarve, med hrr H. Lindegren och Gust. Pettersson, Folkedarve, som suppleanter. Till revisorer för Garda b. b. f:s studiecirkels räkenskaper valdes hr H. Nyström med hand. Arv. Johansson som suppleant, och för A. B. F:s räkenskaper hr H. Smitt med hr K.-G. Lagergren, Bjärges, som ersättare.
Nästa fråga gällde skogsbrandordning och till att uppgöra förslag till sådan utsågs en kommittébestående av hrr Hi. Larsson, Sutarve, Joh. Dahlbom, Frendarve och Arv. Pettersson, Sindarve. Stämman beslöt att socknen skall utgöra en brandrote. Vidare bifölls ett förslag från Hemse kommun att tillsammans med denna uppföra ny polisarrestloka] för en kostnad för kommunens del .av 42 kr. för vardera av de 5 första åren. Slutligen fattades beträffande tid och plats för nästa års kommunalstämmor samma beslut som förut i kyrkostämman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 december 1937
N:r 291

Folkpartiets ungdomsavdelning

hade på lördagskvällen sammanträde å Jakobssons konditori härstädes. Ordföranden, lantbr. Herman Larsson, Garda, inledde sammanträdet med ett minnestal över den bortgångne partiledaren Felix Hamrin, vars personlighet och insatser i det politiska arbetet han skildrade.
Därefter följde ett föredrag av redaktör Arthur Nilsson, Visby, vilken berörde en del av kärnpunkterna i den nuvarande politiska situationen.
Sedan följde samkväm, varunder bl. a. ett par politiska uttalanden av framstående män inom folkpartiet återgåvos. Vidare beslöts, att avdelningen skall anordna julfest 1 Hemse den 8 jan. efter ett lockande program.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 december 1937
N:r 289

Förordnanden.

Länsstyrelsen har som allmänna ombud för övervakning av nedannämnda sparbankers förvaltning förordnat landssekreteraren Abr. Löf för Sällskapet D. B. V:s sparbank, Hangvars och Halls socknars sparbank, Bunge, Ardre, Alskog, Klinte, Sanda, Garda, Havdhem, Dalhem, Kräklingbo samt När sockensparbanker, samt Hejnum, Fardhem, Vamlingbo och Burs pastorats sparbanker.
Länsnotarien Richard Laurin har förordnats som ombud för övervakningen av förvaltningen i Tingstäde, Lärbro, Hemse, Rone, Eskelhem, Hogrän, Fardhem, Östergarn, Roma och och socknars sparbanker.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 december 1937
N:r 289

Gotländska Gårdar.

Telleby i Garda.

\"\"
Manbyggnaden vid Telleby.

Det händer icke så sällan att en och annan av tidningens prenumeranter skriver eller ringer upp oss för att ge oss tips angående gårdar, som man anser äro värda att omnämnas under \”Gotländska gårdar\”. Visserligen är det gott om gårdar på Gotland, vilka äro intressanta ur någon eller flera synpunkter, men sådana där vänliga påstötningar från allmänheten antecknar man gärna, ty ofta är det goda uppslag, som man kanske annars gått miste om.
Härom dagen ringde en person upp oss, och menade att Garda socken blivit en smula missgynnad vad beträffar omnämnande av gårdar. Meddelaren framhöll att det fanns flera gårdar i Garda, som det kund vara skäl i att titta på. Detta betvivla vi inte ett ögonblick. Men vi måste tyvärr tillstå, att Garda hittills ej kommit i vår väg, då vi kuskat omkring i bygderna och då slumpen fått avgöra resans mål. Vi skola emellertid bättra oss, och sätter kursen direkt på Garda undvikande frestelser på andra håll. Någon särskild ordningsföljd med besöken kunna vi däremot icke utlova och givetvis icke heller vad publicerandet beträffar.
För denna gång stanna vi för en medelstor gård vid landsvägen till Lau, nämligen Telleby. Det är en gammal välbyggd och trevlig gård, där lanthushållningen synes oss ske efter väl beräknade principer. Så snart man kommer in på planen framför ladugården, får man klart för sig, att här måtte välordnade metoder vara införda. Utanför vedboden trona välsvarvade vedstackar och på planen för övrigt finnes – ingenting. Inga gamla lemlästade åkerbruksmaskiner eller söndriga redskap o. dyl. belamra gården.

Byggnader.
Till vagnslider är ett forntida körhus apterat och där stå redskapen väl skyddade mot väder och vind. Det gamla körhuset är naturligtvis ombyggt för sitt nuvarande ändamål, och sammanhänger med ladugårdsbyggnadan, som uppfördes på 1870-talet. Nuvarande ägaren till Telleby, lantbrukaren Mauritz Larsson, som är född på gården och övertog densamma 1916, har utfört omfattande moderniseringsarbeten och uppfört ny ladugårdsbyggnad inom den gamlas murar och grund.
Foderlada med skullar, häststallar, koladugård, svinhus och hönshus äro samtliga i samma räcka, lättskötta vid utfodring och rengöring. Alla de olika slags husdjurens hemvist äro ljusa och luftiga, försedda med utmärkta ventilationsanordningar, så att man inte märker ett spår av den fuktiga luft, som annars lätt uppstår vintertiden i många ladugårdar. För vattentillförseln är väl sörjt efter hr Larssons egna system.

\"\"
Ladugården vid Telleby.

Vi råkade nyss nämna, att det inte fanns något mer på planen framför ekonomibyggnaderna än välstaplade vedstackar, men vi glömde nämna att det även finns en borrad brunn, som förser gården med vatten t. o. m. när torkan är som svårast under heta somrar. Herr Larsson, som själv anlagt brunnen, visar oss hur den är funtad. Man får sålunda utmärkt vatten från djupet dit borrningen skett, men själva den vida brunnen har också vatten, fastän kanske icke riktigt av samma höga kvalitet som det förra, men gott nog ändå. Från brunnen pumpas sistnämnda vatten in till en cistern i ladugården – cisternen är också uppförd av ägaren – och från denna vattenbehållare fyllas vattenhoarna hos kreaturen automatiskt.
Manbyggnaden, som uppfördes i början av 1700-talet, är solitt och präktigt byggd, såsom manbyggnaderna på gotländska lantgårdar ofta äro. Naturligtvis har byggnaden under årens lopp restaurerats och nuvarande ägaren har minsann inte försummat något i den vägen. Samtliga byggnader äro väl ombyggda och tidsenligt inredda, och försedda med tak av korrugerad plåt. På manbyggnaden är taket rödmålat, vilket givetvis verkar prydligare.

Kreaturen.
Ladugården rymmer ett 10-tal klavbundna nötkreatur, boxar för ungnöt, och stallet har plats för fyra dragare. I stallet finna vi tre generationer i rad: mor, dotter och dotterdotter, samtliga präktiga fuxar. På annan plats i stallet fanns ännu ett litet vackert sto, en fölunge, som föddes i våras. Som hastigast titta vi även in till svinen, vars bostad var lika torr och fin som övriga stallar.
Men på baksidan av ladugården upptäcka vi en stor inhägnad, som låter oss ana att hönseri bedrives i större skala på Telleby. Mycket riktigt. Och när fru Larsson kommer för att skatta dagens skörd i hönsredena, passa vi på att följa med. Då vi fråga hur många höns det är, få vi reda på att det för närvarande är \”inte mer\” än cirka 250 stycken, samtliga av Vit Leghorns-ras. Vi få vidare veta att åtskilliga höns ha sålts som avelsdjur och att även avelsägg säljas i stor omfattning. Det blir naturligtvis även en myckenhet ägg över till salu för konsumtion.
Hönshuset är mycket ljust och inrett på lämpligaste sätt. Vita Leghornhöns äro förstås vita, men de bruka ha en viss förmåga att smutsa ned sig, så att de se nästan gråaktiga ut ibland. Så få emellertid inte hönsen se ut i Telleby hönshus, menar fru Larsson, och omtalar att hönshuset göres rent varje dag. Redena skola vara rena och hönsen skola \”bo rent och äta rent\”.
Telleby som varit i samma släkts ägo under sex släktled, är rik på gamla minnen, som bl. a. tydligt ange hur den ursprungliga bebyggelsen ändrats och utökats. Av gamla handlingar, som ännu äro väl förvarade, kan man lätt utläsa, huru livet gestaltade sig i gångna tider på gotländska lantgårdar. Ur en bouppteckning efter en av Telleby ägare, Jacob Jöransson, ha vi hämtat följande siffror, vilka ge oss en föreställning om priser på lösöre året 1833: 1 brunt stod (sto) 12 år, 8 Riksd. Banco, 1 häst, 15 år, 4 R.-B:o, 1 sugga 2:24, 4 gamla lamm 4:-, 1 plog 40 skilling, 3 thenntallrikar 12 skilling o. s. v.
Bakom prydliga gardiner i en flygelbyggnad skönja vi konturerna av en vävstol, vilket föranleder oss att fråga husets fru, om man alltjämt ägnar sig åt vävning, och få då det beskedet:

Inte blir det så mycket tid över för vävning och handarbete, men hur det än är, blir det ju något ibland.
Vi bli sedan i tillfälle att se många vackra vävnader och handarbeten, som tillverkats av spinnsidans tre generationer, vilka nu äro verksamma vid Telleby.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 9 december 1937
N:r 286

Landsbygden. Garda.

GARDA, 6 dec.
Pastorslnitallation. En högtidsstund av mindre vanligt slag hölls missionshuset här i går. I samband med förmiddagens gudstjänst blev nämligen pastor Axel Hellmin högtidligen avskild för sin verksamhet som predikant inom Östra distriktet. Mötet inleddes med bibelläsning och bön av distriktets ordf. R. Lagergren. Därefter talade distriktsförest. Joh. Nilson över en del av Rom. 12 kap. och pekade därvid på predikantens och församlingsmedlemmarnas ställning till varandra. Härefter avskildes pastor Hellmin för sin tjänst med bön och händers påläggning. Efter detta predikade pastor Hellmin över Luk. 12: 35-40 om kännetecken på att vara redo och vänta Herrens tillkomst. Det som enligt Guds ord kännetecknar de väntande är, att de äro trogna, förståndiga och arbetsamma. Högtiden avslöts av hr Josef Jacobsson, Stånga, som samtidigt å Gotländska missionsförbundets vägnar hälsade pastor Hellmin välkommen. Sångkören medverkade även under mötet.
Full vinter ha vi här liksom väl överallt annars på vår ö. I synnerhet de som bo avsides ha det besvärligt och det påstås att man aldrig kan minnas så mycket snö i en del utfartsvägar, som vad det nu är. Det kom nog också lite för tidigt, ty än var det väl åtskilligt höstarbete som återstod.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 7 december 1937
N:r 284

Sparkad till döds av häst.

I går middags blev 50-årige lantbrukaren Karl Björkman, Snosarve i Alskog, sparkad av en häst. Till en början trodde man ej att skadorna voro så allvarliga, men tillståndet förvärrades under natten, och tillkallad läkare förordnade om Björkmans inforslande till lasarettet.
Den skadades liv stod dock ej att rädda, utan Björkman avled omkr. halvannan timme efter ankomsten till lasarettet. Bukhinneinflammation hade nämligen uppstått, och därtill hade Björkman ett mycket klent hjärta, vilket bidrog till den tragiska utgången.
Karl Björkman var en duktig jordbrukare och mycket omtyckt för sitt vänsälla sinnelag. Han tillhörde också Garda blåbandsförening. Självfallet råder stor förstämning i trakten över hans så hastiga bortgång. Den avlidne sörjes närmast av maka samt en 20-årig son.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 30 Juni 1937
Nr 147

Landsbygden. Garda.

GARDA, 30 juni.
Klockorna klämta. Tvänne dödsbud hava gått ut väckande sorg och förstämning i bygden och minnande om hur den obeveklige liemannen hämtar skördar i de ungas led.
I måndags kom meddelandet om att Ester Söderberg, Smiss, avlidit å Barkåkra sanatorium. Meddelandet kom visserligen icke oväntat, det var ett mångårigt lidande, som därmed avslutades, men det var en blomma i den bästa åldern, som därmed bröts. Hon hade nyss fyllt 23 år. Närmast sörjes hon av föräldrar, mormoder och trenne systrar.
Redan innan kyrkklockorna i går förkunnat Esters bortgång meddelades ett i nytt sorgebud: snickaren Arvid Lövgren, Sixarve, hade å Follingbo sanatorium fått hembud, endast 39 år gammal. Därmed avslöts en mänskligt sett alltför kort men ändå sällsynt rik livsgärning. En varm och hängiven kristen kom han tidigt med i den religiösa och ideella verksamheten och hans aldrig sviktande intresse och lust att tjäna och arbeta fann rik utlösning i de olika verksamhetsgrenarna. Sålunda stod han mitt uppe i arbetet när den smygande folkfienden lungsoten för något mer än ett år sedan grep honom fatt och lade ned honom på sjukbädden för att nu ända hans liv. Sedan många år tillbaka var han ordf. i Garda friförsamling, juniorledare och söndagsskolföreståndare, tidigare var han en lång följd av år ordf. i ungdomsföreningen och blåbandsföreningen hade i honom en intresserad medlem. I rikssjukkassan Framtidsförbundets avdelning var han sedan flera år kassör. Tyst och stilla gick han sin väg fram utan att göra något väsen av sig, men överallt där han såg att han kunde verka något gott, där var han med. En fridens man älskad och aktad av alla. Till sitt yrke var han möbelsnickare och inköpte för några år sedan tillsammans med tvänne arbetskamrater Garda möbelfabrik, vilken de framgångsrikt drevo.
Närmast sörjande vid båren stå broder och tvänne systrar, men man kan utan överdrift säga att sorgen är allmän. Frid över de hänsovnas minne!

Gotlands Allehanda
Onsdagen 30 Juni 1937
Nr 147

Dödsfall Ester.

Vår kära ESTER lämnade oss idag i djup sorg och saknad, 23 år gammal.
Smiss i Garda den 28 juni 1937.
Anna o. Reinhold Söderberg.
Märtha.
Emma o. Helge.
Elsa o. Gösta.

Mormor.

\"\"

Mänskligt skådat, kan det tyckas att för ung du dog, men en annan visste bättre, Herren gav och Herren tog. Och när sommarens rosor spira från din kulle opp, skall en hälsning nå vårt öra från dess blad och knopp. Gråt ej, kära, fastän sorgen kännes tung, bäst få dö i livets vårdag, bäst få dö som ung.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 29 Juni 1937
Nr 146