Etikett: Fröjel

Fröjel är en socken som ligger vid Gotlands västkust, söder om Klintehamn.
Gårdsnamn: Alstäde, Annexen, Ansarve, Bockes, Bofride, Bosarve, Bottarve, Däpps, Gannarve, Göstavs, Hajdes Lilla, Hajdes Stora, Hallgårds, Kaupe, Mulde, Nymans, Puser, Robsarve, Rovide, Sigdarve, Solbjärge Lilla, Solbjärge Stora, Stenstugu, Sälle.

Publicerat

Gotland Runt.

HÖRSNE med BARA
Hörsne med Bara rödakorskrets hade i söndags sin sedvanliga höstfest, denna ,äng i bygdegården i Bara. Festen inledles med musik av hrr Seth Kolmodin och Stig Jacobsson, varefter kretsens ordf., handelsresande Sven Th. Persson, hälsade samtliga välkomna, särskilt vändande sig till dagens föredragshållare, kyrkoherde Berndt Bergdahl, Hejde. Kyrkoherde Bergdahl talade därefter intressant och medryckande om sin resa till Italien. Han beskrev den goda kristna anda som var rådande, det italienska folkets glada och enkla sätt, underbara platser under resan, bl.a. Capri och Rom. Det med stort intresse åhörda föredraget avtackades, med hjärtliga applåder.
Gott kaffe med hembakat bröd bjöds därefter alla på, varvid det åter blev mu3ik. Under den paus som sedan följde var det tillfälle till eh gissningstävlan, där det gällde att gissa, hur mycket en planslipad kastrull full med gotter vägde. Kastrullen vanns av fru Frida Hoas. Vidare var en rolig skämttävlan anordnad ute på gräsplanen, som tilldrog sig stort intryck. Det var en »ny sorts varpa», som var ganska knepig. Att få en hästsko att lägga sig runt en stång var inte så enkelt. Det var dock sju, som lyckades få dit en hästsko vardera, men vid den efterföljande »finalen» segrade hr Edling Ohlsson och vann shoppingväskan.
Till sist samlades alla åter och dagen avslöts med aftonandakt av pastor Emil Karlsson, Hörsne.

VAMLINGBO
Evangeliska fosterlandsstiftelsens vänner i Vamlingbo anordnade i söndags missionsmöte. Först samlades man till högmässa i kyrkan, där kretsens predikant A. Andersson predikitde över dagens text och en solosång sjöngs av folkskollärare E. Esklund. I skolan hade vännerna ordnat med kaffeservering, vilket smakade gott i den något kyliga men soliga sensommarsöndagen. Avslutningsstunden hölls i folkskolan där hr Esklund sjöng en solosång och pred. Eriksson predikade. Dagens ekonomiska resultat blev 30 kr i kollekt och 33 kr i kaffemedel.

HAVDHEM
Dopförrättning i Elimkapellet. En stämningsmättad högtid fick mötesbesökarna, somi söndags förmiddag fyllde Elimkapellet, uppleva då fyra ungdomar blev döpta och förenade med församlingen. Pastor Ragnvald Wik utgick i sin predikan från Matt. 16: 16-19 och Apg. 2: 41 och talade om den bibliska församlingen. Församlingens blandade kör, under lantbrukare Elmer Thomssons ledning, sjöng flera sånger före och efter dopet. Dopförrättare var pastor Wik. Vid nattvardsfirandet hälsades de nydöpta välkomna till församlingen. Tre tillhör Havdhems baptistförsamling och en Hamra baptistförsamling.

FRÖJEL
Hembygdsfest. Låt oss göra allt för att bevara de vackra kvarlevor som finns kvar av våra gotländska lövängar», manade nämndeman Joel Herlitz i söndags i ett medryckande hembygdsföredrag vid Mulde i Fröjel, där inemot ett par hundra personer samlats i just en sådan typisk äng i det vackra sensommarvädret. Festen som arrangerades av Fröjel-Klinte SLU-avd.. inleddes med hälsningsanförande av avdelningsordf., fröken Sonja Stenberg, samt unisont sjöng man »Gotland fosterö …». Förutom nämndeman Herlitz föredrag förekom musik av Eskelhems musikcirkel och hemmaamatörernas framförande av Anna Kajsa Hallgards »Midsommar på Gullbjerge». Bland de mera roande inslagen ingick en fotbollsmatch mellan gubbar och tösar. Som en värdig avslutning på en trevlig eftermiddag i Guds fria natur förrättades korum av prosten Sjöberg.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

Publicerat

Virkesauktion.

Genom offentlig auktion, som förrättas å sågplatsen vid Wattskogs i Sproge lördagen den 10 maj kl. 11 f. m. låta herrar E. Smitterberg och E. Snöbohm, Klintehamn, till den mestbjudande försälja: kantade och okantade bräder, takspån, flo-, giremr, tivet- och spånved, kant ribb m .m. Godkände inropare erhålla anstånd med betalningen till 1 inst. september, andra betala kontant eller vid anfordran.
Fröjel den 30 april 1913.
OSKAR ERIKSSON.
Auktionsförrättare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Maj 1913
N:r 100

Publicerat

Två gotlänningar fick pris vid pomologernas kongress.

Pomologernas kongress på Stadshotellet i Visby fortsatte i dag på fm. med prisutdelning i SPF:s lagringstävling 1951-52. Det var sammanlagt tretton pris, som ordf., byrådirektör Nils Sonesson, delade ut, och av dem gick glädjande nog två till Gotland, nämligen förstapriset för Cox Orange som tillföll lantbr. och fruktodlaren Gustaf Glifberg, Lera i Endre, och tredjepriset i samma grupp Som hemfördes av »Stenkyrkemästaren» Sigfrid Johansson, Fröjel.

I samband med prisutdelningen redogjorde professor Fredrik Nilsson, Alnarp, för lagringstävlingarna, som nu hållits i åtta år och vars uppgift varit att få fram den mest hållbara frukten. Tyvärr har dock inte intresset för tävlingarna varit så stort som man hoppats på, och fr.o.m. denna säsong kommer också en omläggning av verksamheten att ske. I den fruktlagringsnämnd som bildats för ändamålet ingår representanter för bl.a. SPF, SYR, Statens trädgårdsförsök och Svenska institutet för konserveringsforskning. Hälsingborgs Frys har gratis ställt lagringsutrymmen till förfogande, och i höst räknar man med att lägga in 200 partier frukt.
Verksamheten kommer att bedrivas efter två olika linjer. Det blir dels en jämförande lagringsundersökning, varvid nämnden under fem år kommer att plocka ut frukt från odlare i olika delar landet, dels en fri lagringsundersökning till vilken vem som helst, som vill ha sin frukt bedömd, får sända in partier.

En presentation av Gotland.
Kamrer Arne Lindström höll sedan föredrag om »Dagens och gårdagens Gotland — strövtåg i bygd och natur».
Talaren utgick från en novell av engelsmannen Lawrence om en man som älskade öar och framhöll hur en ö med sin avgränsning alltid måste ha sin särart. Efter en snabbvandring genom Gotlands historia gick talaren in på de stora komponenten i den bild vi möter i landskapet, kyrkor och gårdar, ängar och myrar och skildrade också Gotlandsstranden. Men Gotland är inte bara forntid, ön har också en verksam nutid, påminde tal. och gav en del upplysningar om gotländskt näringsliv och produktion. Föredraget innehöll också en liten analys av gotlänningen själv o. var, som föredragshållaren själv sade, avsett som text till de bilder; som skulle möta under kongressdagarnas exkursioner.
Under förmiddagen företog deltagarna en rundtur med buss i Visby och i e. m. fortsätter man med överläggningar. Agronom Aug. M. Fjäderhane, Alnarp, inleder en diskussion om »Vad kostar det att producera 1 kg frukt?», medan ingenjör K. R. Flinck, Findus, Bjuv, står som inledare för en överläggning om »Vad kan industrien betala för frukt?».

Sigfrid Johansson, Fröjel,
tredjepristagare.

Kongressen avslutas i morgon med en utfärd till södra Gotland och besök på disponent Axel Petterssons fruktodling vid Käbbe i Eksta.

Besök vid Lera i Endre.
Gårdagens utfärd till mellersta Gotland gynnades av ganska vackert väder, även om solen för det mesta föredrog att hålla sig bakom molnen. Vid Lera i Endre hälsade lantbrukaren Gustaf Glifberg, som bekant ägare till en av öns förnämsta fruktodlingar, de gästande pomologerna välkomna. Han berättade att när han kom till Lera 1927 fanns endast ett 50-tal träd, planterade 1905. År 1930 planterade hr Glifberg 250 träd, varav 30 päronträd och resten äppelträd av sorten Philippa. Denna förefaller dock att inte vara, så vidare odlingsbar på Gotland; äpplena sitter alldeles för löst — en olägenhet som man dock i någon mån kan avhjälpa genom besprutning av träden med hormonpreparat.
På .gården finns ju som bekant stamträdet till det berömda Glifbergs-päronet eller »Lajre-päronet», och det är därför inte att undra på att den duktige och intresserade ägaren till detta helt gått in för päronodling. Av de ungefär 1.000 fruktträd som finns på Lera är nämligen hälften päronträd.
Professor Fredrik Nilsson, Alnarp, framhöll i ett anförande att Gotlands speciella förhållanden gör behovet av en försöksgård stort. Hushållningssällskapet har också i många år arbetat på att få till stånd en sådan. Då det blev bestämt att gården skulle förläggas till Stenstugu sökte vi i väntan på att verksamheten skulle komma igång vid denna en intresserad fruktodlare, hos vilken vi kunde lägga odlingsförsök. En sådan fann vi i hr Glifberg, och vi tog först upp sortproblemen, då det visade sig att man på Gotland hade liten kännedom om grundstammarna.
På hösten 1944 planterades nio olika grundstammar med tre olika äpplesorter: Stenkyrka, Cox\’ Orange och Ingrid Marie. Som en intressant omständighet nämnde professor Nilsson att hr Glifberg i förra årets lagringstävling blev förstapristagare med äpplen (Cox\’ Orange) från detta försök.
Sedan professor Nilsson berättat att 1948 planterades 12 olika päron-sorter, alla på kvittengrundstam, vandrade hela det sakkunniga sällskapet in i den välskötta fruktodlingen. Först tittade man på Lajrepäronets stamträd och sedan demonstrerade professor Nilsson de vackra och lovande odlingsförsöken.
Färden gick sedan vidare till Dalhem, där kyrkoherde Ingemar Björck på ett utmärkt sätt visade kyrkan och vad den har att bjuda på av sevärdheter.

Kaffe på Möllebos.
Nästa uppehåll gjordes hos lantbrukaren E. V. Norman, Möllebos i Halla, som också är ägare till en vacker och välskött fruktodling, omfattande ett par tusen träd. I sitt hälsningstal framhöll han att en av anledningarna till att han 1948 började plantera fruktträd var, att han i egenskap av ordförande i Gotlands Trädgårdsprodukter på egen hand ville sätta sig in i odlarnas speciella problem.
Sedan man tittat på den 5 hektar stora fruktodlingen, vilken kommit mycket bra igång och säkert kommer att ge lön för mödan, bjöd familjen Norman generöst samtliga deltagare på gott kaffe i sitt rymliga och trevna hem. Gästernas tack för den mycket uppskattade välfägnaden frambars av byrådirektör Nils Sonesson, som även passade på tillfället att tacka hr Norman för det arbete denne nedlagt i egenskap av ordförande i den kommitté som förberett fruktodlardagarna på. Gotland. Och så hurrade man fyrfaldigt för värdfolket.
På återfärden till Visby besågs klosterruinen i Roma under ledning av kamrer Arne Lindström. Vidare gjorde man en sväng förbi Lövsta lantmannaskola.

Middag på Snäck.
På kvällen samlades deltagarna i kongressen till gemensam middag på Snäckgärdsbaden. Med utgång från en kinesisk tes om lyckan i att vara ägare till en trädgård hälsade byrådirektör Sonesson välkommen. Han vände sig därvid särskilt till landshövding och fru Hovgard, de utländska gästerna och representanterna för hushållningssällskapet cch pressen. Vidare tackade han kommittén för fruktodlardagarna, föredragshållarna samt t. f. sekr. Ullström och fröken Larsson i SPF. Tal, slutade med att utbringa en välkomstskål.
Byråchef Lund i norska lantbruksstyrelsen tackade å de sex norska deltagarns vägnar för mottagandet och hyllade SPF för dess insats. Hovrättsassessor Einar Rotkirch uttalade sitt varma tack för att också deltagare från Finland fått komma med till Gotland.
Landshövding Hovgard berörde i ett anförande några drag ur Gotlands rika historia och talade även om dess i många fall säregna växtliv. Vidare tackade han SPF för det storartade arbete denna nedlagt för att utbreda intresset för fruktodling och framhöll att tacksamheten skulle vara ännu större om föreningen lika verksamt kunde bidra till fruktens avsättning. Till sist frambar landshövdingen gästernas tack för välfägnaden.

Gotlänningen
Fredagen 29 augusti 1952
Nr 199

Publicerat

Oppositionen kritiserar

men har inga alternativ.

Gunnar Hedlund

Bondeförbundsledaren och inrikesministern Gunnar Hedlund talade i går i Hemse folkhögskolas gymnastiksal. Massor med folk hade kommit tillstädes för att lyssna och den rymliga salen liksom läktare och tamburutrymmen var packade med åhörare. Landstingsman Helmer Karlquist, Lye, välkomsthälsade på det gotländska BF-distriktets vägnar innan ordet överlämnades till statsrådet Hedlund.
Podiet var vackert blomstersmyckat, en kvintett ur södra Gotlands spelmansförbund underhöll med mycken och vacker musik. Efter föredraget fick hr Hedlund blommor av en söt SLU-tös. Han log, tösen neg och publiken applåderade. Efteråt framförde amatörer från Fröjel-Klinte Anna Kajsa Hallgards pjäs Midsommar på Gullbjerge.
Statsrådet Hedlund möttes av en varm välkomstapplåd när han blev synlig i talarstolen. Han började med att teckna bakgrunden till samlingsregeringens tillkomst oc.h kom därefter in på vår utrikespolitik och underströk därvid nödvändigheten av en alliansfrihet som inte kan misstänkliggöras. De stora partiskiljande frågorna ligger på det närings politiska planet.
Bondeförbundet har alltid kämpat för en politik, som skapar rättvisa mellan olika folkgrupper. En sådan positiv politik kräver givetvis samverkan mellan olika partier och grupper. Bramstorpspolitiken under 1930-talet var ett uttryck för denna samarbetsvilja. Detsamma gäller om den nya regeringssamverkan, som bondeförbundet i höstas inledde med socialdemokratin.
Det kan inte bestridas, att denna regeringssamverkan redan visat åtskilliga positiva resultat. Kampen mot inflationen har varit en av de väsentligaste uppgifterna för regeringen. Utvecklingen har här under senare tid gått i gynnsam riktning. Enligt konjunkturinstitutets rapport föreligger nu ett efterfrågeunderskott. Medan prisstegringen under 1951 var inte mindre än 20 procent, torde den i år stanna vid 4 å 6 procent. Inflationen håller alltså på att bromsas upp och en samhällsekonomisk stabilitet kan sägas ligga inom räckhåll. Högern och folkpartiet har kritiserat regeringens inflationsbekämpande politik — men själva har de inte haft något annat alternativ att komma med än en räntehöjning. Regeringen har avvisat deras alternativ, emedan en sådan politik skulle varit till nackdel för de stora grupperna av vårt folk. På vilket sätt skulle för övrigt oppositionens alternativ kunna stoppa den prisstegring, som ägt rum?
Årets riksdag har fattat beslut om skattesänkning. När oppositionen säger, att skattereformen förfuskats, gör den sig skyldig till en orättvis kritik. En gift man i ortsgrupp 3 och med en årsinkomst av 6.000 kronor får sin skatt sänkt med 21,6 procent, , och det kan väl inte sägas vara ett alltför betydelselöst resultat. Visst är det sant, att oppositionspartierna föreslagit ännu större skattesänk- \’ ning. Men det är också sant, att de på olika områden föreslagit ökade statsutgifter och samtidigt velat minska statens inkomster i en sådan utsträckning, att deras alternativ inte varit möjligt att genomföra
praktiken. Det är självklart, att så snart det finns möjligheter att driva skattesänkningen vidare vill vi också göra det.
I detta sammanhang är det angeläget att betona, att de sociala förmånerna måste bevaras och om möjligt utbyggas. Trots ett besvärligt statsfinansiellt läge har de sociala förmånerna kunnat utbyggas även under senare tid. Det är inte minst betydelsefullt, att genom de ändrade grunder för förbättringslånen, som fastställts av årets riksdag, bättre möjligheter öppnats till förbättring av en- och tvåfamiljshus, vilket är av särskild betydelse för landsbygdens befolkning och då särskilt för dess åldringar. Folkpensionärerna har genom beslut av årets riksdag fått ett extra tillägg, men det måste givetvis betonas, att ett av de allra väsentligaste önskemålen är att folkpensionerna skall kunna förbättras ytterligare. Angeläget är också, såsom påtalas i en bondeförbundsmotion vid årets riksdag, att åldringsvården förbättras.
Den jordbrukspolitik, som regeringen fört, har givit jordbruksbefolkningen större rättvisa än tidigare. I regeringsprogrammet fastslogs, att särskilt det mindre jordbruket skulle tillförsäkras större rättvisa än tidigare, och detta har också i stor utsträckning kunnat förverkligas genom årets jordbruksuppgörelser, i det att huvudparten av såväl prishöjningar som subventioner lagts på animalieproduktionen. Klyftan mellan lantarbetarlön och industrilön har minskats från 22 till 18 procent. Jordbrukspolitiken be; finner sig alltså på rätt väg i enlighet med 1947 års principbeslut om att jordbrukets folk skall beredas likställighet med övriga folkgrupper. Jämlikheten är emellertid ännu inte uppnådd. Det är därför ,förvånande, att vissa grupper inom folkpartiet så aggressivt gått till angrepp mot regeringens jordbrukspolitik och hävdat, att konsumenterna missgynnats. Sanningen är ju i stället, att den jordbrukspolitik som förts skapat större rättvisa mellan grupperna.
Bättre vägar är av allra största betydelse för samhället och framför allt för landsbygden. En upprustning av vägväsendet har äntligen kunnat igångsättas på senaste tiden. Anslagen till vägarna har ökats och det stora problemet, arbetskraftsbristen, har bemästrats bättre än tidigare. Av största betydelse är att de enskilda vägarna också får bättre statsanslag, i det att såväl nybyggnads- som underhållsbidraget ökats med ca 50 proc.
Det är överraskande, att oppositionen velat karakterisera sådana positiva resultat av regeringssamverkan som en kapitulation från bondeförbundets sida inför socialdemokratin. Särskilt har denna argumentering förts från högerns sida, i det att man t.ex. har gjort gällande, att bondeförbundet inte skulle ha kunnat uppnå bättre fördelar för jordbruket. Denna högerargumentering har givetvis förts mot bättre vetande och i rent valtaktiskt syfte. En regeringssamverkan är ju ett samarbete mellan två eller flera partier, och det är då givetvis fullständigt orimligt att dela upp dess resultat på olika delar av regeringen — lika litet som man beträffande t.ex. en bolagsstyrelse kan säga, att vissa delar av dess resultat uppnåtts av en särskild grupp inom styrelsen. En samarbetspolitik är ett resultat av samtliga de medverkandes samverkan. Detsamma gällde ju beträffande samlingsregeringen under 1940-talet. För jordbrukspolitiken utgör givetvis 1947 års principer alltjämt grundvalen. Vad sedan resultatet i år beträffar, räcker det att konstatera, att jordbruket nu fått större rättvisa än tidigare och att detta skett, sedan koalitionsregeringen kommit till makten.

Gotlänningen
Torsdagen 28 augusti 1952
Nr 198

Publicerat

Födelsedagar

ÅTTIOFEM ÅR fyller på söndag änkefru Karolina Nordahl, Rosarve, Tingstäde. Hon är född i Storungs och kom redan 1883 ut i förvärvsarbetet o. 1896 ingick hon äktenskap med lantbrukare Emil Nordahl. Jubilaren har varit medlem i kyrkliga syföreningen sedan 1904 och är även intresserad medlem i Röda korset.

På lördag fyller änkefru Johanna Matilda Hedman, Garde i Stenkyrka, åttiofem år.

Åttiofem år fyller på lördag änkefru Vandla Johansson, Gotlands sjukhem, Visby.

ÅTTIO ÅR fyller på lördag småbrukaren Johan Gustaf Johansson, Gannarve i Gammelgarn.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på lördag f. jordbruksarb. Jakob Ahlvin, Busarve i Dalhem.

SJUTTIO ÅR fyller på lördag fru Elida Ohlsson, Mellangatan 25, Visby. Hennes fader var fiskare i Kappelshamn och redan som ung flicka fick, hon hjälpa till med fiskförsäljningen på torget i Visby. Så fort båtarna hunnit i hamn gav man sig iväg med häst och vagn på den långa färden till staden. För 33 år sedan flyttade fru Ohlsson till Visby och fortsatte med att sälja fisk, vilket hon höll på med ända till för ett par år sedan.

På lördag fyller fru Helny Pettersson, maka till häradsdomaren Oskar Pettersson, Alstäde i Fröjel, sjuttio år.

SEXTIO ÅR fyller på söndag byggnadssnickaren Arvid Ardgren, Ekese i Ardre. Jubilaren är född i Ardre och kom i förvärvsarbete 1908 vid Gartarve i Gammelgarn. Åren 1911 till 1914 var han stamanställd vid KA 3 och fram till 1920 var han diversearbetare för att sedan börja som byggnadssnickare.
Inom det kommunala har hans krafter tagits i flitigt bruk, sålunda är han ledamot av kommunalnämnden, ordf. i byggnadsnämnden, ordf. i valnämnden, brandstodsombud i Gotlands norra, härad och kronoombud vid inkomsttaxeringar. Vidare har han varit kommunalnämndens ordförande under åren 1940-1951, ledamot i polisdirektionen under fem år, fattigvårdsstyrelsen i 17 år, familjebidragsnämnden 1940-41, valnämnden 1937-39. Ledamot av kommunalfullmäktige 1925-1930 och 1943-1951 och vidare handhaft fastighetstaxeringarna åren 1928-1938 och även senare.

Sextio år fyller på lördag jordbruksarb. Albert Malin, Bonsarve i Vamlingbo.

På lördag fyller änkefru Ella Westberg, Lundbjärs i Lummelunda, .sextio år. Hon är född i Stenkyrka och änka efter lantbr. Tycko Westberg.

På lördag fyller änkefru Hilda Larsson, Kejlungs i Lärbro, sextio år.

FEMTIO ÅR fyller tisdagen den 2 sept. hem.äg. och kyrkvärden. Axel Söderström, Vatskogs i Sproge. Född i Hörsne kom han för ett trettiotal år sedan till Sproge, där han genom giftermål övertog den gård, han numera innehar. Han har under åren nedlagt ett berömvärt arbete och moderniserat och förbättrat på alla områden.
Ganska tidigt togs jubilaren i anspråk i kommunens tjänst. Sålunda var han ordf. i fattigvårdsstyrelsen, vice ordf. i kommunalnämnden, v. skogsbrandchef, ledamot i skolstyrelsen och i fastighetstaxeringsnämnden i flera omgångar. Sedan flera år är han kyrkvärd och ledamot av Klintehamns fattigvårdsstyrelse. Vidare kan nämnas att han varit ledamot av kommunalfullmäktige. En rejäl och präktig karl som han är har han förskaffat sig många goda vänner, som säkerligen ej kommer att låta högtidsdagen på obemärkt förbi.

Femtio år fyller på lördag f. tygarbetaren Sven Wessman, Vidunge i Dalhem.

På lördag fyller fru Alida Pettersson, maka till plåtslagaren Sven Pettersson, Visby, femtio år.

På lördag fyller fröken Helga Johansson, Hägvalds i Vänge, femtio år.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

Publicerat

Födelsedagar

ÅTTIO ÅR fyller på fredag f. småbruksägaren Karl Edvard Jakobsson, Korsgränd 2 i Visby.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på fredag f. hemmansägaren August Jakobsson, Sallmunds i Mästerby. Han är född i Eksta och började med jordbruk genom att arrendera en gård vid Kvie i Vall, som han hade ett 20-tal år. Sedan köpte han ett stycke jord vid Bjärs i sama socken och byggde både manbyggnad och ekonomibyggnader. För fyra å fem år sedan slöt han dock med jordbruket och flyttade till Mästerby.

SEXTIO ÅR fyller om torsdag fröken Rebecka Bergsten, Ansarve i Fröjel. Hon har sedan tidiga ungdomsår varit ansluten till den baptiska verksamheten, först såsom medlem ar Ek-sta baptistförsamling. Sedan 1926 har hon tillhört församlingen i Fröjel, där hon varit verksam bl. a. som lärare i söndagsskolorna, en tid var hon föreståndarinna för söndagsskolan i Nedre, Fröjel. Hon har likaså varit föreståndarinna för syföreningen under flera år.

Sextio år fyller på fredag fru Olga Maria Kristina Hallgren, Sandarve i Fardhem.

FEMTIO ÅR fyller på lördag exekutionsbiträdet Herbert Malmqvist, Visby. Jubilaren är född i Lokrume o. fick i 20-årsåldern anställning vid kronan, närmare bestämt A 7, där han var kvar till 1932. Efter slutad tjänstgöring utnämndes han 1936 till sergeant och 1943 till styckjunkare i reserven. I sin nuvarande befattning inträdde han 1932. Femtioårsdagen tillbringar han bland anhöriga på fastlandet.

Femtio år fyller på torsdag fröken Anna Ekelöf, Simunde i Vamlingbo. Hon är född vid Simunde och har förblivit sin födelsebygd trogen. Vänlig, glad och rättfram och alltid hjälpsam har hon med allt skäl tillvunnit sig vänskap och förtroende från alla håll. Inom föreningen Solglimten har hon givit mycket av tid och intresse och vid söndagsskolfester o. missionsförsäljningar är hon alltid den tjänande systern som med glädje gör sin insats i missionsarbetet.

Femtio år fyller på fredag hemmansägaren Harry Westöö, St. Valle i Rute. Han är född i Rute och övertog St. Valle vid 23 års ålder. Hans kunnande har även tagits i anspråk för kommunala uppdrag. Sålunda har han varit ledamot i kommunalnämnden, skolstyrelsen, familjebidtagsnämnden och skolstyrelsen.

Fru Elsa Johansson, maka till stenarbetaren Karl Johansson, Puttersjaus i Rute, fyller på fredag femtio år. Hon är tvillingsyster till hemmansägaren Harry Westöö. Hon är född vid Puttersjaus.

Fru Ebba Katarina Wallin, Mellangatan 52 i Visby, fyller på fredag femtio år.

Gotlänningen
Tisdagen 26 augusti 1952
Nr 196

Publicerat

Dödsfall

F. d. fyrvaktaren Carl Stenberg, Visby, avled i går, 88 år gammal. Han var född i Visby och kom på 1890-talet i lotsverkets tjänst. Vid sekelskiftet kom han till Gotska Sandön och 1914 fick han förflyttning till Stora Karlsö, där han stannade i tre år. År 1917 kom han till Stenkyrkehuk, där han tjänstgjorde till 1931, då han avgick med pension och bosatte sig i Visby. Närmast sörjes han av sonen Karl-Gustav, möbelsnickare i Visby, och döttrarna Greta, anställd vid Liljeborgs möbelaffär, och Karin, maka till tjänsteman Nils Rudenheim, Visby.

Hemmansägaren Nils Ahlby, Botvatte, har avlidit i en ålder av 57 år. Han var född vid Aurungs i Norrlanda och hade innehaft gårdar i Norrlanda och Stenkyrka innan han för några år sedan kom till Ala. Den bortgångne, som efterlämnar minnet av en gladlynt och präktig man, sörjes närmast av maka, två söner, Stig, linjearbetare i Stenkyrka, o. Berndt, jordbr.bitr. en dotter, Maja, maka till linjearbetaren Bengt Pettersson, Stenkyrka, samt sonhustrur och barnbarn.

F. kaptenen i armén Janne Rehnberg, Stockholm, hår avlidit, 76 år gammal. Han sörjes närmast av maka, sönerna Per-Ludvig, major vid Gotl. infanteriregemente, och Åke, överstelöjtnant vid flygvapnet.

I en ålder av 84 år har f. hamnarbetaren Rudolf Jakobsson, Visby, avlidit. Han sörjes närmast av barn och barnbarn samt barnbarnsbarn o. broder.

Änkefru Augusta Hejdenberg, f. Hammarström, Hejdegårda i Hejde, har avlidit, 85 år gammal. Hon var änka efter smeden Adolf Hejdenberg o. sörjes närmast av barn och barnbarn samt syskon.

Efter en tids sjukdom har fru Helga Nilsson, född Östergren, Bölske i Eke, avlidit, 66 år gammal. Hon var änka efter lantbr. Kristian Laurentius Nilsson. Närmast sörjande är barn och barnbarn samt syster och svägerska.

Fröken Josefina Källström, Gustafs i Fröjel, har avlidit, 89 år gammal. Hon sörjes närmast av syskonbarn.

Änkefru Anna Pettersson, Bjärs i Västerhejde, har avlidit i den höga åldern av 94 år. Hon sörjes närmast av barn och barnbarn.

I en ålder av 78 år har f. snickarmästaren Ernst Gardell, Gudings i Alva, avlidit. Han efterlämnar minnet av en duktig och mycket anlitad yrkesman ochLen glad och präktig man. Närmast sörjes han av en son, lagerarbetare Henning Gardell, och sonson.

I en ålder av 73 år avled i lördags jordbruksart. Arvid Stenström, Bara i Etelhem. Han var född vid Ekese i Ardre, men innan han kom till Etelhem arbetade han i Vänge. Till Etelhem kom han för ett 30-tal år sedan, men mest har han arbetat i Lye. Han har gjort sig känd som en kunnig och arbetsam man och har därför varit mycket omtyckt i bygden. Närmast sörjande är dotter, Ellen, maka till snickaren Eric Hansson, barnbarn samt fosterson.

Gotlänningen
Måndagen 25 augusti 1952
Nr 195

Publicerat

Dödsfall Josefina Källström.

Tillkännagives att vår kära Faster Moster och Svägerska Josefina Källström i dag lugnt och stilla avlidit i en ålder av nära 89 år.
Gustafs i Fröjel den 22 aug. 1952.
Släktingarna
Sv. Ps. 331.

Gotlänningen
Lördagen 23 augusti 1952
Nr 194

Publicerat

Kursavslutning i dag på folkhögskolan.

Sommarkursen vid folkhögskolan i Hemse har i dag haft avslutning. Det var den 65:e sommarkursen i ordningen och den har pågått sedan den 5 maj. Kursen har varit delad på två linjer, en praktisk med åtta ordinarie elever plus en extra samt en teoretisk, ny för året, med sju elever. I statsstipendier har utgått 2.881: 51, landstinget har lämnat 400 kr, och slutligen har två elever, Ingegärd Ahlqvist, Fröjel, och Kerstin Ohlsson, Visby, fått stipendier på 20 kr från skolans elevförbund.
Avslutningsdagen inleddes med en utställning av slöjdalster, varpå följde en lektion i hembygdskunskap under ledning av kand. Paul Norrby. Efter kafferast följde avslutningshögtidligheten, inledd med sång av elever under ledning av fröken Ingrid Thomsson och fru Margit Ansén. Så följde föredrag och uppläsning av uppsatser av eleverna Ingegärd Ahlqvist, Kerstin Ohlsson och Birgit Törnvall samt intagning av nya medlemmar i elevförbundet. Landshövdingskan Anna Nylanders premium i kvinnlig slöjd överlämnades till Margareta Johansson, Hemse, och bokpremier överlämnades till Vivi! anne Nyström, Fole, för flit och framsteg i huslig ekonomi och till Rosa Nilsson, Alva, för flit och framsteg i läsämnen.
Rektor Ansen lämnade så en redogörelse för läsåret och höll ett kort tal till eleverna, varvid han betonade vikten av att man på folkhögskolan ägnar uppmärksamhet åt sådant bildningsarbete, som lär oss att uppskatta konst och litteratur, förstå värdet av forskning och av allt det som vi helt allmänt brukar kalla kultur.
Kursen avslutades därpå med några ord av styrelseledamoten Axel Sundberg, Hemse, och till sist höll pastor S. Segerberg en kort betraktelse.
Elever i sommarkursen har varit:
Praktiska linjen: Elsie Jansson, Hangvar, Eivor Johansson, Väte, Margareta Johansson, Hemse, Britta Jonsson, Hejde, Laila Jönsson, Klintehamn, Ingrid Larsson, Hejde, Vivianne Nyström, Fole, Berit Pettersson, Boge, Stina Larsson, Alva (extra elev).
Teoretiska linjen: Ingegärd Ahlqvist, Fröjel, Stina Georgsson, Hemse, Rut Hammarström, Österbybruk, Karin Jakobsson, Alva, Rosa Nilsson, Alva, Kerstin Ohlsson, Visby, Birgitta Törnvall, Hemse.

Gotlänningen
Lördagen 23 augusti 1952
Nr 194

Publicerat

Fest vid Lojsta slott på söndag.

På söndag hålles fest vid Lojsta slott. Det är Gotlands sydvästra SLU-krets som där står som arrangör och bjuder publiken på ett förnämligt program. Festen börjar kl. 14 med musik av Stånga hornmusikkår, varefter riksdagsman Torsten Bengtson, Danderyd, håller ett politiskt föredrag, som säkerligen kommer att avlyssnas med största intresse. För det sångliga inslaget under festen svarar flickor från Lojsta och Linde, och kl. 16 uppföres Anna-Kajsa Hallgards pjäs »Midsommar på Gullbjerge» av amatörer från Fröjel-Klinte SLU-avd. Festprogrammet kommer även att upptaga allsång och folklekar. På förmiddagen avgöres kretsens tävlingar i varpa och fri idrott. Man kan säkerligen förutspå, att det blir många som på söndag ställer färden till den vackra festplatsen vid Lojsta slott.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Om Oss Drivs med WordPress